Strategisk plan för Vård- och omsorgsnämnden 2013-2015

Strategisk plan för Vård- och omsorgsnämnden 2013-2015

OMVÄRLDSANALYS Kvalitet Under de senaste åren har kvaliteten inom vård- och omsorgsområdet fått ett ökat fokus. Det gäller såväl olika nationella, ofta statligt finansierade satsningar, inom kvalitetsområdet som ett förändrat och mer strikt regelverk som kommunerna har följa. De resurser som en kommun måste lägga ned på att arbeta med uppföljning enligt gällande regelverk har ökat väsentligt. På nationell nivå blir det också allt mer vanligt med olika former av jämförelser där kommunerna jämförs mellan varandra både i fråga om hur effektivt man använder sina resurser, men också utifrån hur brukarna och medborgarna i övrigt ser på kvaliteten i verksamheten. Kvaliteten och säkerheten i vården och omsorgen har även på ett nationellt plan uppmärksammats inte minst i media. Under de senaste åren har media regelbundet presenterat olika eempel där kommuner och privata utförare brustit i vården och omsorgen. Detta har ofta handlat om vård och omsorg om äldre, men även eempel på grava missförhållanden inom individ- och familjeomsorg och omsorgen om funktionshindrade har presenterats. Den fråga som infinner sig och som förtroendevalda och tjänstemän ibland får svara på är; hur står det till med kvaliteten i verksamheten i Sala, skulle samma missförhållanden som hänt i andra kommuner kunna hända här och har vi tillräckliga resurser i verksamheten? Det finns naturligtvis inget enkelt svar på dessa frågor. När det gäller kvaliteten och säkerheten i verksamheten så är detta ett ständigt pågående arbete. Hur bra vi än är inom detta område så kan vi sannolikt bli bättre. När det gäller kostnaderna inom de olika verksamhetsområdena så vet vi att äldreomsorgen har låga kostnader för verksamheten. Enligt Sveriges kommuner och landsting så låg verksamhetens kostnader 12,2% under fastställd standardkostnad för 2010. I jämförelse med övriga kommuner så innebär denna siffra att det fanns 28 kommuner i Sverige som hade lägre kostnader än Sala i förhållande till standardkostnad. När det gäller individ- och familjeomsorgen så låg Sala kommun 5,9% över standardkostnaden för 2010. En jämförelse i förhållande till standardkostnad innebär att hänsyn tas till kommunens strukturella förutsättningar. Om en jämförelse i stället görs utan hänsyn till strukturella förutsättningar utan enbart utifrån hur mycket pengar en kommun lägger på äldreomsorg respektive individ- och familjeomsorg per invånare så hamnar både äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen under den genomsnittliga kostnaden bland rikets kommuner. Det finns inget självklart och absolut samband mellan hur mycket pengar en kommun anslår till en verksamhet och kvaliteten i densamma. Däremot kan det i vissa delar finnas ett samband. Så som verksamheten inom äldreomsorgen är organiserad idag så finns en bemanning som beräknas klara uppdraget om inget oförutsett händer. Den bemanning som finns möjliggör dock endast i begränsad omfattning att den enskilde kan få sina behov tillgodosedda utifrån sina egna individuella önskemål. Att som gammal och sjuk få sina behov tillgodosedda utifrån egna önskemål är en fråga som aktualiserats under senare år. Kommunerna måste i mycket större utsträckning ta hänsyn till den enskildes önskemål om hur vården och omsorgen ska utföras. Socialtjänstlagen (SoL) har utökats med en bestämmelse om nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Dessutom ska äldre personer, så långt som möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boende och annan lättåtkomlig service ska ges. Därutöver införs en bestämmelse i lagen om vissa kommunala befogenheter om att kommuner får lämna kompensation till enskilda för vissa brister enligt SoL. 2

Vård- och omsorgsnämnden kommer att arbeta fram värdighetsgarantier. Öppna jämförelser på nationell nivå kommer att bli mer omfattande. Statsbidragen som kommunen får inom äldreområdet är från 2010 delvis prestationsbaserade. Det innebär att ersättning utgår i förhållande till hur väl kommunen fullföljer vissa åtaganden inom kvalitetsområdet. Det handlar bland annat om registrering i de två nationella registren; palliativa registret och Senior alert. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att presentera riktlinjer för bemanning på äldreboenden. Tanken är att dessa riktlinjer ska börja gälla från och med sommaren 2012. Det är idag inte klart hur bestämmelserna kommer att utformas och huruvida de blir i form av rekommendationer eller tvingande lagstiftning. Även om vi inte med säkerhet vet så är det troligt att dessa nya regler kommer att få ekonomiska konsekvenser för Sala kommun. De personer som vårdas inom äldreomsorgen är idag betydligt mycket sjukare jämfört med tidigare. Det innebär också att kompetenskraven på medarbetare och chefer ökar. Socialstyrelsen ställer numera krav på lägsta utbildningsnivå inom många områden. Sammantaget innebär de ökade kompetenskraven krav på utbildningsinsatser. Regeringen har fattat beslut om en ny kompetensreform för personal inom äldreomsorgen, det s.k. Omvårdnadslyftet. Omvårdnadslyftet syftar till att stärka både den grundläggande kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden och den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. För att kunna använda bidragen från regeringen kommer förvaltningen att behöva avsätta etra medel för vikarier till verksamheterna. För att kunna genomföra detta behöver resurser för etra vikarier lösas. I Sala finns inga trygghetsboenden för äldre. Detta medför att många behöver insatser i form av äldreomsorg för att klara sin trygghet betydligt tidigare än om det funnits en annan boendeform som passar för äldre. Vård- och omsorgsnämnden vill därför särskilt understryka vikten av att ytterligare boendeformer för äldre, t e trygghetsboenden eller seniorboenden tillskapas. Bemanning inom äldreomsorgen Förvaltningen anser att bemanningen inom äldreomsorgen är för snäv. De ökade kvalitetskraven inom såväl hemtjänst som vård- och omsorgsboendena innebär att personalen behöver avsätta mer tid till det sociala innehållet än tidigare. Vidare har dokumentationskraven skärpts. Fler planer ska upprättas och följas upp. Matsituationen, nutrition och hygienrutiner har fått högre prioritet. Den ökade vårdtyngden i förhållande till många icke- ändamålsenliga lokaler bidrar till behov av ytterligare personalförstärkningar. För att kunna upprätthålla god kvalitet behöver ordinarie personals frånvaro kunna ersättas i större utsträckning än idag, vilket inte ryms inom den ekonomiska ramen. Förvaltningen har med hjälp av tidsbegränsade stimulansmedel startat ett demensteam med flera professioner. Den eterna finansieringen upphör från och med 2013 och för att säkra kvaliteten på vården av brukare med demenssjukdom så kommer det att behövas en ramförstärkning. Vård- och omsorgsnämnden har i tidigare strategiska planer tilldelats medel för en utökning av platsantalet på vård- och omsorgsboende i samband med att det nya boendet tas i drift. Med de krav som i dag ställs på bemanning kommer kostnaderna att öka. Hemsjukvård Kommunalisering av hemsjukvården i Västmanlands län genomförs 2012. Skatteväling har skett med 16 öre från 1:a januari 2012. Verksamhetsövergång sker den 1:a september. 3

Kommunaliseringen avser hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende inom primärvårdens uppdrag till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå, enligt tröskelprincipen. Av äldrevårdsutredningens betänkande, 2004:68, framgår att hemsjukvården i ordinärt boende är mer utbyggd där kommunerna har ansvaret för hemsjukvården. I andra kommuner som tagit över hemsjukvården från landstingen har det i flera fall visat sig att kommunerna höjt sin ambitionsnivå i verksamheten, vilket medfört ökade kostnader. Lagen om valfrihet (LOV) Under 2012 införs LOV för serviceinsatser i hemtjänsten. Valfrihetssystemet kan innebära en övertalighetssituation inom den egna verksamheten, vilket kan innebära merkostnader under anpassningstiden samt ökad administration för samordningen och uppföljningen av kvalitet. Det är också möjligt att en ökad efterfrågan på servicetjänster kommer i Sala, i likhet med vad som skett i många andra kommuner. Arbetsmiljö i ordinärt boende För att klara målen om ökat kvarboende i ordinärt boende kommer hemtjänsten att utveckla arbetet både med service- och omvårdnadsinsatser. Kvalitetssäkringen av insatserna kräver samordning och samsyn över hela kommunen. Ökade krav på god hygien innebär att hemtjänsten behöver arbetskläder samt funktionella lokaler med omklädningsrum. Dokumentation och planering av verksamheten kräver också tillgång till dataarbetsplatser. Lokaler Inom de nu befintliga lokalerna kommer det att behöva göras relativt omfattande ombyggnationer där lokalerna anpassas för att möta ett ökat behov av vårdinsatser. Som eempel kan nämnas Ekebygården och Ålängan på Jakobsbergsgården. De åtgärder som krävs beror bl.a. på ökade hygienkrav, t e hantering av personalens arbetskläder som i sin tur kräver större personalutrymmen på en del enheter. De ökade behoven av hälso- och sjukvårdsinsatser bland de boende kommer att kräva mer utrymmen för t e medicinhantering och hjälpmedel. Ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 platser är under planering och ska vara klart 2014. Under en övergångsperiod på uppskattningsvis en månad kommer etra resurser behöva sättas in, t e etra personal, flytthjälp, flyttstädning, etc för att genomföra flytten på ett bra sätt för såväl personal som för de boende. Kostnaden för detta är svår att beräkna idag och får därför tas med i arbetet med nästkommande strategiska plan. Dessutom behövs en projektledare under halva 2013 och hela 2014 för arbete med planering av personal och brukaromflyttningar, information och introduktion, mm. Hemtjänsten har idag del av Jakobsbergsgården, Ekebygården och IFO:s lokaler på Lillåstrand. Lokalerna i sin helhet motsvarar inte verksamheternas behov. För att förbättra arbetsmiljön i alla dessa verksamheter och tillgängligheten till IFO behöver förvaltningen ytterligare lokaler, anpassade för hemtjänstens verksamhet. Tanken är att samlokalisera all hemtjänstverksamhet, vilket skulle möjliggöra betydande samordningsvinster. Teknikutveckling Andelen teknik som används inom vård och omsorg av äldre och funktionshindrade ökar. Tekniken blir bättre och mer driftsäker och är ett komplement till den verksamhet som vi bedriver. Det pågår en ständig utveckling inom den det tekniska området. Mycket av de tekniska 4

funktioner/hjälpmedel som vi idag har tillgång till, börjar bli omoderna och går sönder i stor utsträckning. Avtal finns men nya upphandlingar av vissa produkter behöver göras. Trygghetslarmen inom förvaltningens vård och omsorgsboenden behöver bytas ut. Avtalet har förlängts men en ny upphandling behöver göras inom ett år. Trygghetslarmen i ordinärt boende behöver upphandlas och utvecklas. Tekniken utvecklas och fler funktioner finns i de nya system som finns på marknaden såsom t e GPS larm. Förvaltningen behöver även se över hanteringen av nyckelhantering i hemtjänsten och övergå i mer tidssparande och säkerställda system som t e öppning av brukarnas hemdörrar via mobil telefoner. Det är också viktigt att förvaltningen i en framtid inför ett system som underlättar vid dokumentation som avser våra brukare, samt har ett uppföljningssystem för eterna utförare. Ekonomiskt bistånd Försörjningsstödskostnaderna ökade med 7 %. Hur det kommer att se ut under 2013 är svårt att förutse och om arbetsmarknadsåtgärder kommer kunna parera de sjunkande konjunktursifforna för antal lediga jobb. Från och med 1 juli 2012 kommer arbetsmarknads- och integrationsverksamheten att ingå i vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Detta innebär nya möjligheter att arbeta med verksamhetsområdet försörjning. 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 Utfall ekonomiskt bistånd brutto, tkr 22 527 20 164 17 633 15 284 15 340 15 747 24 419 10 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 5

10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Bruttokostnader placeringar institution, tkr Vuna Bou 8900 7920 6687 7157 6408 5997 6112 5660 6123 5113 4851 4853 2006 2007 2008 2009 2010 Institutionsplaceringar För att komma tillrätta med de ökande placeringskostnaderna har omfattande satsningar gjorts på hemmaplanslösningar för vuna personer med missbruksproblem. Förvaltningen arbetar för närvarande aktivt med den genomtänkta helhetslösning kring personer med ett beroende av alkohol och droger som förutom ett nytt Motivationsboende även inkluderar sysselsättning och behandling. Boendet beräknas starta 1 mars 2012 och vara ett första steg i en boendekedja där nästa steg är försöksboende och därefter socialt hyreskontrakt. Samtidigt med detta utreder förvaltningen möjligheten till att driva härbärge med hjälp av frivilliga organisationer i syfte att kunna erbjuda en akutlösning till övernattning för personer utan tak över huvudet. Enhetschefen med ansvar för myndighetsutövning har fått förstärkning med en konsulent som förväntas finnas nära handläggarna i vardagen för att kunna ge råd, stöd och vägledning i arbetet. Hon ska även delta i en rad samverkanssammanhang internt och etern och vara enhetschefens förlängda arm till handläggarna. Riktlinjerna för ekonomiskt bistånd ska revideras utifrån en förändrad delegation. Metodråden ska utvecklas för att kunna ge ett bättre stöd till handläggarna i bedömningar. Förväntade ekonomiska vinster efter genomförda hemmaplanslösningar för missbrukare. 1. Minskade placeringskostnader 2. Minskade kostnader för köpt behandling 2013 2014 2015 Minskade placerings kostnader 500 500 500 Minskade kostnader för eternt köpt behandling 560 560 560 Beroendemottagningen Kedjan ska under året utökas med en tjänst som socionom med inriktning på förebyggande arbete mot droger och missbruk hos ungdomar samt arbeta både förebyggande och uppsökande. För att kunna erbjuda stöd, råd och behandling fullt ut har verksamheten även utökats med en medarbetare som har sjuksköterskeutbildning. 6

Denna kompetensförstärkning kommer att medföra att bredden på personalens samlade kompetens ökar. För att undvika barn/ungdomsplaceringar och bredda öppenvårdsinsatserna för barn och familjer har ett arbete påbörjats med att se över hur IFAS, intensivt familjearbete i samverkan, ska se ut framöver. IFAS ska jobba långsiktligt med att undvika placeringar av ungdomar samt medverka till att förkorta placeringar och jobba hem ungdomen till sitt sociala sammanhang, familj, nätverk och skola. Fyrklövern för ensamkommande flyktingungdomar har startat under. Efter att ungdomarna har fått permanent uppehållstillstånd börjar planeringen via en genomförandeplan för att se hur ungdomens framtida boende och livssituation ska se ut. Boendekedjan som verksamheten har arbetat fram rutiner för sätts igång och planeringen för framtida boende med utslussningslägenhet och eget hyreskontrakt startar. Det är viktigt i verksamheten att ständigt göra planeringar så att boendekedjan fungerar utifrån verksamhetens behov och utifrån antalet asylplatser. För framtiden kan Sala eventuellt komma att få förfrågan om ett utökat mottagande av flyktingungdomar. Ska avtalet för Sala kommun ändras behöver verksamheten ses över och boendet utökas med ett Permanent Uppehållstillståndsboende, s.k. PUT-boende förslagsvis på Solgatan. Alkoholtillstånd/tillsyn Ny alkohollag gäller från den 1 januari. Den yttre tillsynen intensifieras beträffande alkohol och tobak på restauranger och butiker. Vidare innebär detta en ytterligare påföljd vid överträdelse som innebär mer administrativt arbete. 7

Omsorg om personer med funktionsnedsättning Inom omsorgen om funktionshindrade sker förändringar mycket snabbt och det kan i vissa fall vara svårt att anpassa det befintliga utbudet av resurser till behoven. Antalet personer och antalet insatser ökar något för varje år. En del av kostnadsökningen inom LSS-området i Sala beror på att det idag är möjligt att söka särskolegymnasium fritt i hela landet. De funktionshindrade eleverna kan då, via sin hemkommun, ansöka om elevhemsboende enligt LSS på skolorten. För närvarande har sju ungdomar beviljats gymnasiesärskola på annan ort. Vi beräknar dock att fler ansökningar inkommer. Andelen personer med omfattande och komplea problem ökar. Detta medför många gånger behov av omfattande LSS-insatser. I samma takt som antalet personer med insatsen personlig assistans LASS (ersättning från Försäkringskassan) ökar så ökar även kostnaderna, då de första 20 timmarna av insatsen är ett kommunalt ansvar. 8000 6000 4000 Kostnad bostad med särskild service, tkr Barn/ungdom 4027 4721 3964 6101 5996 2000 0 747 881 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2012 10000 Kostnad 20 tim till FK, LASS-beslut, tkr 8000 6000 6451 7091 8037 8467 8676 8474 8641 4000 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2012 Förvaltningen gör regelbundet en bedömning av kommande behov av insatser samt avseende personer som vistas inom andra huvudmäns ansvarsområde, ungdomar och övriga som av olika skäl kan komma ifråga till något av våra boenden. Det kan dock alltid tillkomma personer som förvaltningen inte har någon kännedom om. 8

Det är för närvarande full beläggning på alla gruppbostäder inom LSS. Denna situation skulle kunna lösas om verksamheten flyttar till lokaler på Klampenborg. Villkoret för detta är att verksamheten vid Klampenborg kan överföras till ett nytt äldreboende. De nya beslut om gruppbostad enligt LSS som fattas under 2012 måste dock verkställas och regeln är att detta ska ske inom tre månader vilket medför att risken för sanktionsavgifter är överhängande om inget boende kan erbjudas. Antalet personer som erhåller beslut om servicebostad enligt LSS ökar konstant och det finns därför behov av att utöka antalet lägenheter som är knutna till en baslägenhet. Förvaltningen startade under en ny servicebostad med baslägenhet och tillhörande personalgrupp. Den verksamheten har idag se brukare och kan möjligen utökas med ytterligare 2-3 personer. Efter de signaler som finns kommer dessa platser att vara belagda inom 1 år. 2013 2014 2015 Eternt boende LSS BoU, tkr 5 000 5 000 5 000 Daglig verksamhet har idag sina lokaler utspridda geografiskt i tätorten uppdelade på fjorton olika verksamheter. För framtiden behövs en större lokal att samla olika typer av verksamheter i. Lokalen bör vara mycket rymlig och innehålla flera olika samlingsrum, verksamhetsrum toaletter och tillgång till kök. I dessa lokaler kan flera av de verksamheter som idag finns utspridda kunna flytta in och brukarna kan ha olika aktiviteter varje dag på scheman efter behov och efterfrågan. På så sätt skapas en verksamhet för många personer och olika behov, där lokalerna kommer till användning optimalt och personalen kan avlasta, stötta och ersätta varandra. Verksamheten har idag en arbetsanpassare som arbetar heltid med att finna eterna arbeten för att sen koppla ihop med en brukare som söker etern dagligverksamhet Arbetsanpassaren har idag nitton personer ute på olika arbetsplatser att besöka och ge stöd till. Lösningen för att kunna arbeta med dessa placeringar är i framtiden att utöka med yterliggare en arbetshandledare som jobbar med frågan. Dagligverksamhet har introducerat och provkört picto-stat utvärdering för brukarna. Ett webbaserat frågeformulär där frågor och svar kan anpassas till brukarens utvecklingsnivå. Tanken är att årligen göra utvärderingar för brukare inom dagligverksamhet. Sysselsättningen för personer med psykiskt funktionshinder har idag en verksamhet, Gnistan. Soppan har tillfälligt lagts ner och Pallen kommer from den 1 mars att ingå i kommunens arbetsmarknadsverksamhet. Enhetschefen som ansvarar för verksamheterna har gjort en undersökning vilken typ av sysselsättning man som psykiskt funktionshindrad efterfrågar och önskar. Svaret är en lokal att samlas i med tillgång till internet, café och något mer hantverk alternativt affär. 9

Personal Kompetenskraven för personal inom samtliga verksamhetsområden kommer att skärpas. Stora utbildningsinsatser kommer att behövas för att möta detta. Det årliga ekonomiska utrymmet för kompetensutveckling skulle behöva utökas från nuvarande 0,44 % till åtminstone 1 % av driftbudgeten. Budgeten för löner och personalomkostnadspålägg uppgår till ca 299,7 mkr vilket motsvarar 64 % av förvaltningens totala bruttokostnader. Totalt motsvarar varje procents löneökning, med -års budget som utgångsvärde, ca 200 tkr i ökad kostnad per månad (inkl. PO-pålägg) för perioden april december. En översyn av chefernas arbetssituation och verksamhetsområden kommer genomföras under 2012. Förvaltningen arbetar för att erbjuda önskvärd sysselsättningsgrad så långt det är praktiskt genomförbart. Det kommer att behövas ytterligare utveckling inom detta område. DEMOGRAFI Enligt befolkningsprognosen för 2012 2015 beräknas antalet äldre, d v s personer 65-79 år beräknas öka med 406 personer i Sala från 2012 till 2015. Den åldersgrupp som Vård- och omsorgsförvaltningen oftast möter i sina verksamheter är personer 80 år och äldre, s k äldre äldre. Den åldersgruppen är förhållandevis konstant i antal under prognosperioden. I en närmare analys av prognosmaterialet ser man dock att gruppen 90 år och äldre beräknas öka och i den gruppen är behovet av insatser ofta stort. För att möta de framtida behoven och i möjligaste mån förebygga omfattade insatsbehov ser förvaltningen det som helt avgörande att det finns trygghetsboenden, hemtjänst samt fungerade hemteam (samverkan mellan rehabfunktioner, hemtjänst och sjukvård). Prognosår/ålder 2012 2013 2014 2015 Tendens Totalt Sala kommun 21 605 21 605 21 605 21 605 Ökad total folkmängd Förskolebarn, 0-5 år 1 411 1 395 1 411 1 414 Oförändrat Yngre skolbarn, 6-12 år 1 527 1 585 1 630 1 664 Ökar Högstadieelever, 13-15 år 687 688 654 647 Minskar lite Gymnasieelever, 16-19 år 1 087 1 026 976 937 Minskar Befolkning i ålder, 20-64 år 12 018 11 904 11 832 11 759 Minskar Pensionärer i ålder, 65-79 år 3 492 3 652 3 777 3 898 Ökar mycket Äldre personer, 80+ år 1 385 1 385 1 380 1 380 Oförändrat 10

RESULTATANALYS MED KVALITETS- OCH EFFEKTIVITETSMÅTT års resultat blev -4,7 mkr. Tilläggsanslag i form av tillfälligt statsbidrag för 2010 på 7,7 mkr avräknades i års ram. Det tillfälliga statsbidraget delades ut till kommunerna i syfte att undvika, eller skjuta upp nedskärningar inom äldrevården. För att rymmas inom års lägre ram skulle verksamheten ha behövt anpassas till lägre kostnadsnivå, vilket aldrig skedde. Viss omställning t e samordning hemtjänst via Laps Care, hemtagning av institutionsplacerade, personalavveckling har påbörjats men inte i den omfattningen som ramminskningen krävt. Inför 2013 ser nämnden en ramuppräkning som nödvändig om individuell kvalitet och säkerhet för brukare i den befintliga verksamheten ska kunna säkras. Alternativet att göra stora kostnadsanpassningar med prioriteringar och inskränkningar i brukares individuella behov för att anpassa verksamheten till den givna ramen. Nyckeltal Budgetram jmf generell kostnadsökning 2010 Ramförändring fg år +3,17% +1,21% Kostnadsökning, OPI +2,30% +2,10% Resultat från SKL:s Öppna jämförelser Äldreomsorg 2009 2010 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) Sala -5,8-12,2 U. Nöjda med maten i hemtjänst, andel (%) Sala 36,0 U. Nöjda med maten i särskilt boende, andel (%) Sala 55,0 41,0 U. Nöjda med personalens bemötande i särskilt boende, andel (%) Sala 71,0 54,0 U. Nöjda med social samvaro och aktiviteter i särskilt boende, andel (%) Sala 21,0 29,0 U. Nöjda med särskilt boende i sin helhet, andel (%) Sala 65,0 U. Trygg i ordinärt boende med stöd från hemtjänst, andel (%) Sala 72 U. Trygg i särskilt boende, andel (%) Sala 65 Känslighetsanalys +1% +2% +3% +4% vad händer om kostnaderna ökar med en viss % Löner 1 863 tkr 3 725 tkr 5 588 tkr 7 451 tkr Försörjningsstöd 257 tkr 515 tkr 773 tkr 1030 tkr Matkostnad 145 tkr 290 tkr 435 tkr 580 tkr Hyror 235 tkr 469 tkr 704 tkr 938 tkr 11

Sala kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra resultat för Sala kommun (tillhör de 25 % som har bäst resultat) = Medelresultat för Sala kommun = Förbättringsområde för Sala kommun (tillhör de 25 % som har sämst resultat) Måttstock Tillgänglighet i Sala kommun 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Tid för utbetalning) Indikatorer Antal dagar Antal dagar Sala resultat Genomsnitt nätverket Spridning nätverket 49 53 5-192 13 14 1-37 Måttstock Effektivitet i Sala kommun Indika-torer Sala resultat Genomsnitt nätverket Spridning nätverket 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av ma-poäng 85 75 23-100 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Kronor/ år 516 183 549 121 282 227-960 091 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? Inde 64 70 50-85 Måttstock Effektivitet i Sala kommun Indika-torer Sala resultat Genomsnitt nätverket Spridning nätverket 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Procent 73 68 33-97 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kronor/ år 60 937 129 812 45 145-809 933 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de får? Inde 72 75 63-86 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Andel av ma-poäng 87 82 33-100 Procent 93 77 35-100 12

EFFEKTER PÅ KOMMUNFULLMÄKTIGES FOKUSERADE MÅL Nöjda medborgare och brukare Resultatet av SCB:s medborgarundersökning påvisar behovet av åtgärder för att höja anseendet hos invånarna i Sala kommun. Av Socialstyrelsens brukarundersökning inom hemtjänsten och vård- och omsorgsboenden framgår att brukarna är nöjda med bl. a. bemötandet och att man känner trygghet. Den visar dock på brister i eempelvis den sociala samvaron och med maten. För att förbättra resultatet bedömer förvaltningen det krävs kompetenshöjande åtgärder, ökad bemanning samt tydlighet kring verksamhetens uppdrag och begränsningar. God service av hög kvalitet Det begränsade ekonomiska utrymmet kan innebära att det kvalitetsarbete som nämnden kunnat bedriva, delvis finansierat av statsbidrag, kan komma att bli svårare att genomföra. Resursbristen kan även innebära att personalen inte kan kompetensutvecklas i den omfattning som krävs för att upprätthålla en god kvalitet. LOKALBEHOVSPROGRAM Den framtagna modellen (flödesschema lokalbehovsprogram) för att avisera lokalbehov är inte helt enkel att tillämpa då behoven kan uppstå mycket snabbt inom nämndens verksamheter. Vid kontakt med Tekniska förvaltningen framgår också att det är förknippat med svårigheter att erhålla för verksamheten ändamålsenliga lokaler inom kommunens egna lokalbestånd. Nytt vård- och omsorgsboende, 80 platser Ersätta Klampenborg (17 platser), Kaplanen (52 platser). Planeras vara klart 2014. Hemtjänstlokaler Lokaler för samordning av hemtjänstteam och förbättrad arbetsmiljö. LSS-boende Ny servicebostad med baslägenhet och 5-6 tillhörande lägenheter. Ersätta Solgatans gruppboende då det finns stora brister i underhållet samt att hyran är mycket hög, förslagsvis Klampenborg våning 1. Nytt LSS boende i stället för de tillfälliga lokalerna som hyrs idag för att verkställa gruppbostadsbeslut på Johannesbergsgatan. Förslagsvis Klampenborg våning 3 Dagligverksamhet, Nya stora lokaler. För att kunna byta ut flera av de mindre lokaler som hyrs och inte passar verksamheten behövs en stor lokal med flera mindre rum i som inte angränsar till varandra. Rehablokal Samordna rehabiliteringen med landstinget och lämna Stadsträdgården. Familjecentral Samordning av BVC, MVC, öppen förskola och social rådgivning. Lokalanpassning av befintliga lokaler Befintliga lokaler behöver anpassas efter den målgrupp som nyttjar de nu, bl a vid Ålängan som behöver byggas om ur såväl brukar- som arbetsmiljöperspektiv, se även Omvärldsanalysen. 13

Lokalbehovsprogram 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nytt vård- och omsorgsboende Hemtjänstlokaler Nytt LSS-boende, 5 6 platser Ersätta Solgatan, Johannesbergsgatan Daglig verksamhet Rehablokal Familjecentral Lokalanpassning i befintliga lokaler 14