Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn

Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn Uppdatering av 1998 års handlingsplan

Innehåll Sida 1. Inledning...3 2. Nationella åtgärder...5 3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder...9 4. Nya åtgärder...12 Bilaga 1a Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)...14 Bilaga 1b Åtgärder utöver Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998)...18 Bilaga 2 Uppdatering av handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn...20 Bilaga 3 Redovisning av medel...28

1. Inledning I augusti 1996 stod Sverige värd för den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Under världskongressen i Stockholm deltog regeringar och frivilligorganisationer från 122 länder med den gemensamma ambitionen att inleda ett globalt samarbete i kampen mot en modern form av slaveri kommersiell sexuell exploatering av barn. De stater som deltog under världskongressen i Stockholm undertecknade en gemensam deklaration och utfäste löftet om att upprätta nationella handlingsplaner för att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn. Redan i juli 1998 presenterade Sveriges regering sin nationella handlingsplan i enlighet med åtagandena vid Stockholmskongressen. Den 17 20 december 2001 står Japan värd för den andra världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Som ett led i förberedelsearbetet inför denna kongress uppdaterar regeringen nu den svenska handlingsplanen från år 1998. Målet är att göra den svenska handlingsplanen lättare att följa upp och att komplettera den. För att uppnå större tydlighet presenteras handlingsplanen i tabellform. I en första del beskrivs 1998 års handlingsplan som delvis slutförts samt åtgärder utöver handlingsplanen som slutförts (bilaga 1a och b). I en andra del redovisas uppdateringen av handlingsplanen (bilaga 2). Ytterligare åtaganden, som kan bli aktuella med anledning av världskongressen i Yokohama, kommer att övervägas först i efterarbetet till den kongressen. En informell arbetsgrupp, under Socialdepartementets ledning, bestående av representanter för berörda departement, myndigheter och enskilda organisationer, har bidragit i arbetet med att ta fram den uppdaterade handlingsplanen. Definitioner Det finns oklarheter när det gäller användandet av olika begrepp kring kommersiell sexuell exploatering av barn. Regeringens arbete för att förebygga och förhindra alla former av sexuella övergrepp på barn tar sin utgångspunkt i barnkonventionens artikel 34. Sexuella övergrepp är särskilda handlingar direkt riktade mot barnet, eller handlingar som barnet, av en eller flera förövare, tvingas utföra i syfte att tillfredsställa denne/dem sexuellt. I deklarationen från Världskongressen i Stockholm definieras kommersiell sexuell exploatering av barn som sexuella övergrepp som begås av vuxna, där en ersättning i pengar eller på annat sätt utgår till barnet eller till andra personer, och där barnet behandlas som ett sexobjekt och som ett kommersiellt objekt. De förekommande uttrycken kommersiell sexuell exploatering av barn, barnsexhandel och sexuell exploatering av barn innefattar i detta sammanhang de tre företeelserna handel med barn för sexuella ändamål (inom och över gränser), barnprostitution och barnpornografi. Utgångspunkter FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, och principen om barnets bästa är utgångspunkten i regeringens arbete med att förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor generellt, både i Sverige och andra länder. Målet för den svenska barnpolitiken är att alla barn skall växa upp under goda och trygga förhållanden, att de får utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar samt att de får komma till tals i frågor som angår dem. 3

Barn är på samma sätt en viktig målgrupp i svenskt utvecklingssamarbete. Där kompletteras allmänna insatser för alla barns rättigheter med insatser för barn i särskilt utsatta situationer. Kommersiell sexuell exploatering av barn är ett komplext problem med flera bakomliggande orsaker, både på samhällelig och på individuell nivå. För att effektivt motverka barnsexhandel gäller det därför att angripa problemet från flera håll och med olika metoder. Det krävs samarbete mellan olika yrkesgrupper, mellan offentlig och frivillig sektor, och det krävs samarbete över gränser. Inget land, ingen organisation, myndighet eller yrkesgrupp kan ensam komma till rätta med denna företeelse. I arbetet mot kommersiell sexuell exploatering har enskilda organisationer en nyckelroll att spela. Regeringen prioriterar därför samverkan med och ekonomiskt stöd till enskilda organisationer. Åtgärder för att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn måste riktas mot grundorsakerna till barns utsatthet för exploatering, såsom fattigdom, social marginalisering och nedvärderande syn på kvinnor och barn. Inte minst inom det svenska utvecklingssamarbetet kan barnsexhandeln förebyggas på detta sätt. Det är också viktigt att öka kunskaperna hos dem som arbetar med barn och ungdomar i Sverige. Vuxna, som i sitt yrkesutövande kommer i kontakt med barn, måste lära sig att se och tolka signalerna om att ett barn far illa och känna till vilka skyldigheter de har att t.ex. anmäla till socialtjänsten. Barn med funktionshinder kan behöva särskilt skydd mot övergrepp och exploatering. Framför allt gäller detta flickor med funktionshinder, som i många länder lämnas utan skolgång och riskerar att överges av sina familjer. Flickor med funktionshinder växer ofta upp utan att få kunskap om sin egen kropp, sexualitet, graviditet och barnafödande, vilket bidrar till att de löper större risk att bli sexuellt utnyttjade. Detta gäller även i Sverige. Regeringen vill särskilt uppmärksamma utsattheten hos barn med funktionshinder. Men åtgärderna skall inte bara rikta sig till utsatta barn, utan också mot förövare. Kommersiell sexuell exploatering av barn förhindras inte minst genom det arbete som, bland annat genom lagstiftning och polisiärt samarbete, riktar sig mot köpare, människohandlare, transportörer, kopplare, samt konsumenter, producenter och distributörer av barnpornografi. För att brott mot barn skall kunna upptäckas och utredas krävs det att polis och åklagare har tillgång till effektiva verktyg, och att samarbetet inom rättsväsendet är väl utvecklat, såväl nationellt som internationellt. För att brott skall kunna förhindras krävs också attitydpåverkan och goda behandlingsmetoder. I den nationella handlingsplanen förbinder sig regeringen att, i enlighet med åtagandena vid Stockholmskongressen, vidta åtgärder inom följande fem huvudområden: samverkan och samarbete, förebyggande, skydd, rehabilitering och återanpassning samt barns delaktighet. Nedan lyfts åtgärder fram som regeringen anser särskilt bör uppmärksammas. En mer utförlig sammanställning av vidtagna, pågående och nya åtgärder görs i tabellform i bilagorna 1a och b och 2. En redogörelse för medel som avsatts till kommersiell sexuell exploatering av barn återfinns i bilaga 3. 4

2. Nationella åtgärder Barnpolitiken Grunden för den svenska regeringens arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige är den generella välfärdspolitiken. Arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor, att ge barn god omsorg och utbildning, samt att motverka att barn utsätts för övergrepp och kränkningar, har pågått länge. Genom generella insatser av hög kvalitet för alla barn skapas förutsättningar att också förbättra insatserna för specifika grupper av utsatta barn. Regeringens satsning på ökad personaltäthet i förskola och skola gör att barn med särskilda problem lättare kan uppmärksammas. Mindre barngrupper i förskolan är en viktig åtgärd för att upptäcka barn som utsätts för sexuellt utnyttjande av något slag. Familjecentralerna, där barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst finns samlade, har fungerat bra när det gäller att stötta utsatta familjer. Regeringen kommer att följa upp den verksamheten. Förskolan och skolan är två viktiga verksamheter som bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor för alla barn. I deras uppdrag ingår att utveckla demokratisk kompetens hos barn och unga. Skolan ska även skydda barn genom att erbjuda undervisning om sexuella övergrepp och exploatering. Regeringen har gjort en tydlig markering i den reviderade kursplanen för grundskolan i de samhällsoch naturorienterande ämnena genom att ange att tid skall avsättas för samtal om sex och samlevnad. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (2001/ 02:14) presenteras elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår. Elevhälsan handlar om att främja hälsa hos alla elever men bör ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Barn som utsatts för sexuellt utnyttjande får skador av både psykisk och fysisk art. Stöd- och behandlingsinsatser för dessa barn är viktiga för att ge möjlighet till läkande processer och för att ge stöd och hjälp för barnets framtida utveckling. Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige finns kunskap och erfarenhet av behandling såväl individuellt som i familjen när det gäller sexuella och andra kränkningar. Det finns också program i landet som är särskilt utformade för behandling av barn som blivit sexuellt utnyttjade. Också förövare behöver behandling. Det gäller både vuxna och unga förövare. I dag pågår det ett arbete inom kriminalvården för att utveckla och förbättra innehållet i behandlingen av sexualbrottsdömda. Det finns på vissa håll i landet program för behandling av unga förövare. Denna problematik har uppmärksammats alltmer och det pågår ett utvecklingsarbete inom Socialstyrelsen kring denna målgrupp. Socialstyrelsen har tagit fram femton expertrapporter för att belysa olika aspekter av problematiken sexuella övergrepp mot barn. Rapporten Sexuella övergrepp mot barn En kunskapsöversikt (SoS-rapport 2000:1) publicerades år 2000. Regeringen har år 2001 gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp. Särskilda medel Genom Stockholmsdeklarationen har regeringen förbundit sig att avsätta särskilda medel till åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Sedan år 1998 har regeringen årligen avsatt medel i budgeten för detta 5

ändamål. Medlen har disponerats av Socialdepartementet och använts dels till den verksamhet som bedrivits inom Östersjösamarbetet, dels till bidrag till enskilda organisationer. Också i det internationella biståndsarbetet har avsevärda medel satsats för åtgärder mot sexuell exploatering av barn (se bilaga 3). Lagstiftningsarbete Skyddet genom lagstiftning för barn i Sverige och i andra länder mot att utsättas för sexuell exploatering skall naturligtvis vara så starkt och heltäckande som möjligt. För barn inom Sveriges gränser är det betydelsefullt att lämplighetsprövning av personal görs inom den svenska förskoleverksamheten, skolan och skolbarnomsorgen från den 1 januari 2001. För att komma i fråga för en anställning inom dessa verksamheter måste den som söker visa ett registerutdrag som visar att han eller hon inte är dömd för sexualbrott, mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt rån eller barnpornografibrott. En annan mycket viktig lagändring ur ett barnperspektiv gäller barnpornografin. Den 1 januari 1999 ändrades straffbestämmelsen om barnpornografibrott så att ett större antal befattningar med barnpornografi, bland annat innehav, kriminaliserades. Sedan den 1 januari 1999 är också införsel och utförsel av skildringar av barn i pornografisk bild straffbart. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor trädde i kraft den 1 maj 1998. Med en elektronisk anslagstavla menas en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller inte de tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, inte heller gäller den för elektronisk post. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är skyldig att ta bort meddelanden från anslagstavlan om det är uppenbart att meddelandet utgör exempelvis barnpornografibrott. I juni 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (1998 års Sexualbrottskommitté) med uppdrag att göra en genomgripande översyn av bestämmelserna om sexualbrott. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Sexualbrotten Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) i mars 2001. Där föreslog kommittén bland annat att kravet på dubbel straffbarhet inte skall gälla allvarliga sexualbrott mot barn. Med andra ord skall en person enligt det förslag som bereds av Justitiedepartementet kunna dömas i Sverige för ett brott som begåtts utomlands, även om gärningen inte är straffbar i det landet. Vidare har kommittén föreslagit att det införs särskilda bestämmelser om straffansvar för handel med barn för sexuella ändamål samt att det straffrättsliga skyddet för ungdomar mot att användas för sexuell posering stärks. Kommittén föreslår en ny straffbestämmelse om våldtäkt mot barn. En sexuell handling som är allvarligt kränkande skall enligt kommitténs förslag rubriceras som våldtäkt. Det skall enligt detta förslag inte krävas att gärningsmannen använt våld eller hot för att brottet skall dömas som våldtäkt. Sedan den 1 januari 1999 är det straffbart i Sverige att köpa sexuella tjänster också av vuxna personer. Den nya lagen är en markering av Sveriges syn på könshandel som ett icke önskvärt socialt fenomen, inte minst på grund av att prostitution innebär att en socialt och ekonomiskt utsatt person utnyttjas av den som vill tillfredsställa sin egen sexualdrift. Eftersom förhoppningen bland annat är att nyrekryteringen av könsköpare skall minska, kan lagen på sikt få återverkningar även när det gäller barn. Kommittén mot barnmisshandel Den parlamentariska kommittén mot barnmisshandel lämnade sitt slutbetänkande Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72) i augusti 2001. Kommittén hade ett brett uppdrag att utreda frågor om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor. En viktig uppgift för kommittén var att definiera begreppet 6

barnmisshandel. Den av kommittén föreslagna definitionen inbegriper sexuella övergrepp som en form av barnmisshandel. Kommittén har analyserat vilka behov av lagändringar, kompetens- eller metodutveckling som krävs inom olika verksamhetsområden för att höja kvaliteten i arbetet med barn som utsatts för olika former av barnmisshandel. Arbetet har bland annat resulterat i en föräldrabok samt ett material till personal som arbetar med barn om hur man upptäcker olika former av misshandel och om skyldigheten att anmäla enligt socialtjänstlagen. Kommitténs slutbetänkande är för närvarande på remiss. Polisens och åklagarnas arbete I sitt delbetänkande Barnmisshandel Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder (SOU 2000:42) föreslog kommittén mot barnmisshandel flera åtgärder för att förstärka barnperspektivet och förbättra handläggningen av ärenden som rör barnmisshandel. Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har tagit fasta på förslagen. De utvecklar för närvarande sin verksamhet som rör barn, bland annat genom ökade satsningar på utbildning. Vidare beslutade regeringen i augusti 2001 om förordningsändringar som innebär att större krav kommer att ställas på den som leder förhör med barn och på hur förundersökningen ska bedrivas. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag om en tidsfrist för förundersökningen i vissa fall, med målsättningen att föreskriva att förundersökningar där barn utsatts för vålds- och sexualbrott som huvudregel skall slutföras inom tre månader. Rikspolisstyrelsen genomförde år 2000 en inventering av polisens arbete med barn som direkt eller indirekt utsätts för brott. Tio polismyndigheter undersöktes för att få ökad kunskap om hur arbetet faktiskt bedrivs i myndigheterna, och för att utifrån den kunskapen förbättra verksamheten. Erfarenheterna och förslagen kommer att redovisas i en rapport som blir utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att förbättra verksamheten. Rikskriminalpolisens särskilda grupp Vid Rikskriminalpolisen finns en särskild grupp som arbetar med att bekämpa sexuell exploatering av barn, inklusive barnpornografibrott. Enligt en handlingsplan för det internationella polisarbetet kring sexualbrott riktade mot barn och barnpornografi är uppgiften: att dokumentera sexualbrott riktade mot barn och spridning av barnpornografi att samarbeta med andra organisationer att etablera likartade metoder avseende barnpornografiskt material att vidareutveckla dessa metoder att hjälpa till med sökningar och med undersökningsresurser att förebygga sexuellt utnyttjande av barn med hjälp av sambandspersonal att hjälpa till med utbildning. Den särskilda enheten samlar in och systematiserar barnpornografiska bilder till ett digitalt referensbibliotek som för närvarande innehåller 360 000 bilder. Detta bibliotek har visat sig mycket effektivt i kampen mot barnpornografibrott. Svensk polis är ensam om att ha en databas av detta slag och får många internationella förfrågningar om hjälp. Genom ett utvecklat samarbete mellan myndigheter och det digitala referensbiblioteket har möjligheterna att identifiera offer och förövare förbättrats avsevärt. Enligt regeringens mening är det internationella samarbetet inom området av avgörande betydelse, och det är därför mycket glädjande att Europol och Interpol kommer att bygga upp liknande system. 7

Rikspolisstyrelsen som nationell rapportör Rikspolisen är nationell rapportör åt regeringen i frågor om handel med kvinnor. Som sådan samlar Rikspolisstyrelsen in uppgifter om omfattningen av handel med kvinnor och barn i Sverige och andra länder, och om hur handeln kan förebyggas och bekämpas. Härigenom ökar polisens och rättsväsendets kunskap om denna brottstyp och hur den bäst skall bekämpas. I sin senaste rapport anger Rikskriminalpolisen att uppgifter tyder på att Sverige, genom förbudet mot köp av sexuella tjänster, fått rykte om sig att vara ett besvärligt land att bedriva könshandel i. Detta kan förhoppningsvis verka avskräckande på de brottslingar som bedriver handel med människor. För att sprida information om handel med kvinnor och barn, särskilt om förebyggande arbete och samverkan, anordnar Rikspolisstyrelsen i november 2001 ett seminarium med deltagare från polismyndigheterna samt andra berörda myndigheter och organisationer. Utbildning av personal i internationell tjänst Försvarsmakten har under lång tid utvecklat sin utbildning för trupper och enskilda som skickas ut för internationell tjänstgöring. Efter ett mångårigt samarbete med bland andra Rädda Barnen och organisationen Kvinna till Kvinna har Försvarsmakten tagit fram ett utbildningspaket som delvis har Barnkonventionen som grund och som är ägnat att också uppmärksamma barnens situation. Förutom utbildning av egen personal i internationell tjänst deltar Försvarsmakten i samarbete med Rädda Barnen i training projects i olika afrikanska länder. Detta samarbete är unikt och presenterades för FN i New York tidigare i år. 8

3. Åtgärder inom samarbetet med andra länder Sveriges satsningar i det internationella utvecklingssamarbetet har, liksom i det internationella samarbetet i övrigt, under perioden efter den första Världskongressen varit avsevärda när det gäller åtgärder för att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn. Regeringen anslog genom Utrikesdepartementet 60 miljoner kronor för barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet mellan 1998 och 2000. Nedan ges några exempel på svenska insatser mot kommersiell sexuell exploatering av barn i samarbetet med andra länder. Utrikesdepartementets strategi och policy Regeringen har uppdragit åt Utrikesdepartementet att göra en översyn av barnfrågor i det internationella utvecklingssamarbetet. Uppdraget har varit att formulera en sammanhållen policy och utveckla ett systematiskt barnrättsperspektiv, både i det bilaterala och i det multilaterala utvecklingssamarbetet. Översynen har även lett till utarbetandet av en särskild strategi för insatser mot kommersiell sexuell exploatering av barn. I skriften Kommersiell sexuell exploatering av barn redovisas mål och strategiska insatser som barnkonventionen kräver när det gäller barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering. De svenska biståndsinsatserna inriktas på fattigdomsbekämpning, utbildning och jämställdhet mellan könen som ett aktivt medel att förebygga kommersiell sexuell exploatering av barn. Östersjösamarbetet Ett första steg för att etablera samverkan utanför Sveriges gränser togs vid regeringschefsmötet i Östersjöstaternas råd i Riga i januari 1998. Sverige tog då initiativ till ett mer intensivt regionalt samarbete kring frågor som rör kommersiell sexuell exploatering av barn. Mötet slog fast att länderna skall arbeta för att hos politiker och höga beslutsfattare förankra ett multidisciplinärt tillvägagångssätt i arbetet med sexuellt exploaterade barn och att byggandet av ett nätverk för dessa målgrupper skulle påbörjas i regionen. Socialdepartementet inrättade en särskild arbetsgrupp för att leda detta arbete. Arbetsgruppens mål är att uppfylla det gemensamma åtagande som de svenska och norska regeringarna gjorde i samband med en konferens mot kommersiell sexuell exploatering av barn som hölls i Tallinn i oktober 1998. Åtagandet innebar bildandet av ett nätverk i kompetenshöjande syfte mellan beslutsfattare och hög administrativ personal, samt att sprida specialistkunskap om sexuellt utnyttjade barn i regionen. Vid barnministermötet i Stockholm i mars 1999 gav ministrarna inom Östersjöstaternas råd sitt stöd till en föreslagen handlingsplan för att använda IT-teknik i det kompetenshöjande arbetet. Navet i detta samarbete är hemsidan The Child Centre for Children at Risk in the Baltic Sea Region (http://childcentre.baltinfo.org). Hemsidan erbjuder möjligheter till interaktivt samarbete mellan barnspecialister i regionen. Vid ett möte i Stockholm den 31 oktober 2001 med regionens barnansvariga ministrar togs ett beslut att fortsätta samarbetet inom Östersjöstaternas råd under en 9

treårsperiod. Ett särskilt barnsekretariat inrättas från den 1 januari 2002. Sekretariatet har till uppgift att fortsätta utveckla arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Europeiska Unionen EU spelar en mycket viktig roll i kampen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. EU har ett ansvar för att delta i och driva på arbetet i ett större internationellt perspektiv, och för att stimulera och uppmuntra till samverkan mellan medlemsstaterna. Det svenska ordförandeskapet ägnade stor kraft åt att föra EU:s arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn framåt. Ett exempel är arbetet med rambeslut om åtgärder för att bekämpa människohandel och sexuell exploatering av barn och barnpornografi. En förbättrad EU-gemensam straffrättslig lagstiftning skall bidra till att underlätta bland annat polis och åklagares samarbete över gränserna i kampen mot denna brottslighet. För att nå större framgång när det gäller att upptäcka och utreda brott måste samarbetet inom den europeiska polisbyrån, Europol, och den europeiska åklagarenheten, Eurojust, utvecklas. En av Europols uppgifter är att bidra till att öka effektiviteten både inom och mellan de nationella myndigheterna när det gäller att förebygga och bekämpa handel med barn och barnpornografi. Det svenska ordförandeskapet ägnade även stor kraft åt att få till stånd ett fördjupat samarbete med EU:s ansökarländer, liksom med andra länder utanför EU, såsom Ryssland. Bland annat nåddes under det svenska ordförandeskapet en politisk enighet om att EU:s ansökarländer kan delta i projekt som delfinansieras av ett särskilt EU-program för att förbättra internationellt samarbete inom området människohandel och sexuell exploatering av barn. Sverige kommer att fortsätta att verka för ett ökat samarbete inom EU mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Europarådet Inom Europarådet har Sverige deltagit aktivt i arbetet med framtagande av en konvention mot IT-relaterad brottslighet, som bland annat berör barnpornografi på Internet. Sverige undertecknade konventionen den 23 november 2001. Förenta Nationerna Sverige var hösten 1996 drivande bland annat i de förhandlingar som ledde till att skrivningarna om världskongressen kom att ingå i den så kallade omnibusresolutionen om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling. Sverige fortsätter att stödja det pågående arbetet inom FN och använder sig aktivt av de möjligheter som finns för att arbeta med frågor som rör kommersiell sexuell exploatering av barn. Det fakultativa protokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter vid handel med barn, barnprostitution och barnpornografi undertecknades av Sverige i september 2000. Syftet med protokollet är att stärka genomförandet av FN:s barnkonvention, närmare bestämt artiklarna 34 och 35, som behandlar skydd av barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och övergrepp samt förhindrande av försäljning och handel med barn. Förberedelseprocessen för en svensk ratifikation av protokollet har påbörjats. Nämnas kan även att Sverige i december 2000 undertecknade FN:s konvention mot gränsöverskridande, organiserad brottslighet samt dess protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av människohandel. Protokollets tre syften är att förebygga och bekämpa handel med människor, detta med särskild hänsyn tagen till kvinnor och barn, att skydda och stödja offren samt att främja samarbete mellan staterna för att uppnå dessa syften. Frågan om ratificering av konventionen och protokollet är föremål för beredning. 10

FN:s generalförsamlings specialsession för uppföljning av 1990 års barntoppmöte i maj 2002 kommer att anta en deklaration och en handlingsplan med nya mål för barn. I processen har Sverige starkt betonat vikten av ett barnrättsperspektiv. Sverige vill se kapacitetsuppbyggnad för att genomföra barnets rättigheter, bland annat genom vidareutbildning av barnpersonal, ombudsmannaarbete, tillförlitlig statistik, samordning mellan olika myndigheter, barns deltagande samt resursmobilisering, inklusive bistånd. Sverige har också lyft fram åtgärder mot diskriminering, våld och exploatering i alla dess former och betonat svårigheterna för särskilt utsatta barn. Alla dessa frågor har direkt eller indirekt betydelse för att förhindra kommersiell sexuell exploatering av barn. Sida Inom det svenska utvecklingssamarbetet har insatserna mot kommersiell sexuell exploatering varit avsevärda sedan den första världskongressen och den första handlingsplanens utformande. En mer utförlig redogörelse för Sveriges stöd till arbetet mot barnsexhandel görs i bilaga 3. Ett stöd som kan nämnas i detta sammanhang är bidraget till ECPAT International (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for Sexual Purposes) under budgetåren 1999-2001. Under denna period bidrar Sida med 5,6 miljoner kronor dels till uppföljning av världskongressen i Stockholm, dels till ett pilotprojekt i norra Thailand för att förebygga barnprostitution och handel med barn i regionen. ECPAT Sverige tilldelas dessutom 5,6 miljoner kronor till ett informationsstöd för ökad kunskap om barnsexhandel i världen. Under år 2001 har Sida lämnat ett bidrag om 5 miljoner kronor till UNICEF för förberedelser och opinionsbildning i samband med världskongressen i Yokohama. Under åren 1997-2001 stödjer Sida via FN:s sekretariat för Asien och Pacific, ESCAP, ett projekt i Greater Mekong-regionen för att stärka kompetensen bland hälso- och socialarbetare att bistå barn och ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt slaveri. Deltagande länder i projektet är Thailand, Vietnam, Laos, Kambodja, Burma och Yunnan-provinsen i Kina. Det totala stödet till projektet är 8,3 miljoner kronor på fyra år. 11

4. Nya åtgärder Utöver de insatser som redovisats ovan kommer regeringen att vidta följande åtgärder för att skapa förutsättningar för att ytterligare förbättra arbetet med kommersiellt sexuellt exploaterade barn. Kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige Sedan år 1996 har medvetenheten i Sverige om förekomsten av kommersiell sexuell exploatering av barn ökat betydligt. Ändå finns det i dag endast ett fåtal uppgifter att tillgå när det gäller förekomsten i Sverige. Ett första initiativ till en kartläggning av kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige togs av ECPAT Sverige, som i en rapport från hösten 2001, Kommersiell sexuell exploatering av barn en studie av kännedom om utnyttjandet av minderåriga i prostitution, pornografi och trafficking, uppger att man funnit 400 barn i åldrarna 4 månader till 18 år som använts som handelsvaror i sexuella syften. Såväl polismyndigheter som socialtjänstens prostitutionsgrupper har uppgivit att det är ovanligt med flickor under 18 år i gatuprostitutionen. Dock finns uppgifter om att yngre flickor och pojkar förekommer i mindre synliga former av prostitution. Ett växande antal ensamma flyktingbarn kan vara en särskilt utsatt grupp att uppmärksamma i detta sammanhang. Regeringen genomförde en hearing den 14 november 2001, till vilken forskare, experter, politiker, myndigheter och enskilda organisationer bjudits in för att presentera sin syn på hur kommersiell sexuell exploatering av barn i Sverige bäst kan kartläggas och förebyggas. Som ett resultat av hearingen knyter regeringen en särskild arbetsgrupp till Socialdepartementet, i vilken företrädare för andra berörda departement, myndigheter, experter, forskare samt enskilda organisationer ingår. Arbetsgruppens uppdrag blir att med olika metoder göra en bred nationell inventering om sexuell exploatering av barn. Den förväntas se över behovet av insatser för attitydpåverkan och förväntas dessutom identifiera olika aktörer i syfte att bygga nätverk. Arbetsgruppen skall också lämna förslag till framtida åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Uppföljning av den svenska handlingsplanen parallellt med rapporteringen till FN:s barnkommitté I samband med att Sverige vart femte år avger rapport till FN:s barnkommitté, kommer regeringen att följa upp den svenska handlingsplanen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Detta kommer att ske för första gången under våren 2002. Barns deltagande och möjlighet till inflytande En av barnkonventionens grundprinciper är barnets rätt att, med hänsyn till ålder och mognad, komma till tals i frågor som rör barnet. Barns möjligheter till deltagande och inflytande är avgörande för hur deras rättigheter och intressen tas tillvara. Även i arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn är det viktigt att ta vara på det engagemang och de synpunkter som barn- och ungdomar har. När barn och ungdomar som har egna erfarenheter av sexuell exploatering gör sina röster hörda är det särskilt viktigt att fundera över ett lyhört och etiskt förhållningssätt till deras deltagande. Barns deltagande och inflytande är ett område som 12

kräver fortsatt utveckling. När det gäller ett enskilt barn finns det numera bestämmelser i relevant lagstiftning som ger barnet rätt att komma till tals och myndigheter skyldigheter att lyssna till barnet. Vad gäller barns inflytande i frågor som rör barn i allmänhet har arbetet med att hitta lämpliga former för barns deltagande påbörjats, både på lokal och nationell nivå. Bland annat inom Socialdepartementet och Barnombudsmannen pågår för närvarande metodutveckling för att öka barns generella delaktighet. 13

Bilaga 1a Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998) Under rubrikerna Mål/Syfte, Åtgärd samt Tidplan återges innehållet i 1998 års handlingsplan. MÅL/SYFTE ÅTGÄRD TIDPLAN RESULTAT Ökad kunskap om FN:s barnkonvention till kommuner, landsting och allmänhet. Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182). Medel föreslås avsättas. Riksdagsbehandling hösten 1998 Riksdagen antog strategin i mars 1999. Arbetet med att fullfölja strategin fortgår alltsedan dess. Årligen avsätts medel i budgeten för detta ändamål. Regeringen har i skrivelsen Barn här och nu redovisat hur arbetet fortskrider. Markera förskolans och skolans betydelse som förebyggande och skyddande verksamheter. Värdegrunden och barnets sociala kompetens markeras i läroplanerna för förskolan och skolan. Trädde i kraft den 1 augusti 1998 Värdegrundsåret genomfördes år 1999. Arbetet följs upp bl.a. genom att Värdegrundscentra inrättas. Dessa har till uppgift att inventera, dokumentera, sprida information och genomföra forskning, utvecklingsprojekt, kurser, symposier m.m. som bl.a. rör sexuella trakasserier och könsrelaterad mobbning. Skydd mot olämplig personal i förskolan och skolan. Utredningsförslag lämnat våren 1998. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Lag om lämplighetsprövning av personal i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg infördes fr.o.m. 1 januari 2001. Understryka skolans och hälso- och sjukvårdens ansvar att anmäla till socialtjänsten om ett barn kan behöva skydd. Förslag från Barnpsykiatrikommittén om ändring i Hälso- och sjukvårdslagen samt åliggandelagen innehållande hänvisning till 71 Socialtjänstlagen. Förslaget remissbehandlades under våren, proposition planerades till vintern 1999. Ingen proposition lades m.a.a. detta förslag. Kommittén mot barnmisshandel har utrett frågan vidare och lämnat nya förslag för att förtydliga anmälningsskyldigheten. Förslaget remissbehandlas f.n. och kommer att beredas vidare under år 2002. 14

MÅL/SYFTE ÅTGÄRD TIDPLAN RESULTAT Förbud mot innehav m.m. av barnpornografi. I princip all befattning med barnpornografiska bilder, även innehav, kriminaliseras. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras för att möjliggöra innehavskriminaliseringen. Riksdagen antog under våren 1998 som vilande förslag om ändringar i grundlagarna. Den utvidgade kriminaliseringen av befattning med barnpornografi trädde i kraft den 1 januari 1999. Den 1 januari 1999 genomgick straffbestämmelsen om barnpornografibrott en omfattande förändring som innebar en utvidgning av det straffbelagda området genom att ett stort antal befattningar med barnpornografi, bl.a. innehav, kriminaliserades. Vidare skärptes straffskalan för normalbrottet genom att böter togs bort och infördes en särskild straffskala för grova brott. Även oaktsamma handlingar straffbelades så att den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i vinstsyfte sprider barnpornografi skall kunna dömas för brott, även när gärningen begås av oaktsamhet. Försök till uppsåtliga barnpornografibrott samt försök och förberedelse till grovt barnpornografibrott straffbelades. Sedan den 1 januari 1999 är också införsel och utförsel av skildringar av barn i pornografisk bild straffbart i enlighet med lagen om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi. 15

MÅL/SYFTE ÅTGÄRD TIDPLAN RESULTAT Försvåra spridningen av barnpornografi via Internet. Straffansvar för den som tillhandahåller elektronisk anslagstavla. Trädde i kraft den 1 maj 1998. Den 1 maj 1998 trädde lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor i kraft. Med elektronisk anslagstavla avses i lagen en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen gäller exempelvis inte tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, och den gäller inte heller elektronisk post. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är skyldig att ta bort meddelanden från anslagstavlan om det är uppenbart att meddelandet utgör t.ex. barnpornografibrott. Överväga att slopa kravet på s.k. dubbel straffbarhet vid sexuella övergrepp mot barn. Skärpning av lagstiftningen rörande våldtäkt av barn, sexuell posering av barn under 18 år och människohandel. Frågan utreds av en parlamentarisk kommitté. Kommittén tillsattes våren 1998. Utredningen skulle vara klar hösten 2000. 1998 års Sexualbrottskommitté lämnade sitt slutbetänkande i mars 2001. Kommittén har föreslagit en ny reglering av sexualbrotten. Förslag om införande av en särskild bestämmelse om straffansvar för handel med barn för sexuella ändamål, liksom att kravet på dubbel straffbarhet för brott begångna utomlands inte skall gälla för dessa brott och för allvarligare sexualbrott mot barn. Betänkandet har remitterats och fortsatt beredning sker inom Justitiedepartementet. 16

MÅL/SYFTE ÅTGÄRD TIDPLAN RESULTAT Förhindra köp av sexuella tjänster, satsning gällande rehabilitering av prostituerade. Köp av sexuella tjänster förbjuds i lag. Uppdrag till Socialstyrelsen angående prostitution, 5 miljoner kronor anslaget för en treårsperiod för arbetet kring Kvinnofridspropositionen. Arbetet skulle pågå under perioden 1998 2000 Socialstyrelsens projekt pågår även under år 2001 och kommer att övergå i ett brottsofferprojekt fr.o.m. år 2002. SoSrapport 2000:5 Kännedom om prostitution 1998 1999 redovisar en första kartläggning. Sedan den 1 januari 1999 är det förbjudet att köpa eller försöka köpa sexuella tjänster genom lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster. Lagstiftningen är en markering av Sveriges syn på prostitution som ett icke önskvärt socialt fenomen. Kriminaliseringen är dock bara en komplettering till, och inte en ersättning för, de bredare sociala insatser som krävs för att bekämpa prostitutionen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har genomfört en studie om tilllämpningen av lagen under det första året (BRÅ-rapport 2000:4). Sexualbrottskommittén har föreslagit vissa förtydliganden i lagen samt att förbudet förs in i brottsbalken. Att i barnkonventionens anda verka för ett barnperspektiv, barnets bästa, i det internationella utvecklingsarbetet. Översyn av barnfrågorna i det internationella utvecklingssamarbetet med Utrikesdepartementet som samordningsansvarig. 60 miljoner kronor anslås till detta arbete. Sexuell exploatering är ett prioriterat område. Arbetet var tänkt att pågå under perioden 1998 2000. En strategi för arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn har nyligen presenterats som en del i UD:s barnprojekt. En skrivelse till Riksdagen planeras under år 2002. 17

Bilaga 1b Åtgärder utöver Nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn (1998) SAMVERKAN OCH SAMARBETE Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete mellan t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att främja ett bättre samarbete på regional eller internationell nivå. ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Insamling av uppgifter om förekomsten av prostitution i Sverige. Socialstyrelsen som ett led i Kvinnofridsuppdraget. 1999 2001 Ökad kunskap och medvetenhet inom socialtjänsten och andra berörda yrkesgrupper om förekomsten av prostitution i Sverige. Underlag för metodutvecklingsarbete. Regeringen tog år 1998 initiativ till ett samarbete inom Östersjöstaternas råd gällande KSEB. En särskild arbetsgrupp inom Socialdepartementet har i samarbete med Norge lett arbetet att med hjälp av IT-teknik bygga ett multidisciplinärt nätverk mellan såväl höga beslutsfattare som yrkesverksamma som möter utsatta barn. Socialdepartementet Arbetsgruppen för utsatta barn i Östersjöområdet Socialstyrelsen Länderna ingående i Östersjöstaternas råd Enskilda organisationer 1998 2001 En fungerande hemsida där alla länder bidragit med relevant information. Arbetet mot KSEB ingår som en ordinarie verksamhet i sekretariatet för Östersjöstaternas råd. Inom ASEM-samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska länder) pågår sedan 1998 ett samarbete kring KSEB, samt sedan år 2000 ett samarbete för att driva arbetet mot människohandel framåt. Utrikesdepartementet Medlemsländerna i ASEM Enskilda organisationer 1998 2001 Genomförande av åtgärder för att bekämpa människohandel som återfinns i en handlingsplan som antogs av ASEM:s utrikesministrar i Peking i maj 2001. 18

SKYDD Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom relevant lagstiftning, liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering. ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Lagen (1997:997) om särskild företrädare för barn gäller från den 1 januari 2000. Bättre skydd och stöd för barn som utsatts för brott generellt sett. Denna lag har tillkommit för att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en vårdnadshavare eller någon som står denne nära misstänks för brott mot barnet. Uppföljning av ändringar i socialtjänstlagen från den 1 januari 1998 i syfte att stärka barnperspektivet. Socialdepartementet Socialstyrelsen, länsstyrelser och kommuner 1998 2001 Socialtjänsten har ett tydligare barnperspektiv. Medvetenheten om barnperspektivet har ökat i socialtjänsten enligt SoS-rapport, men fortsatt kunskapsutveckling är nödvändig. 19

Bilaga 2 Uppdatering av nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn Redovisningen följer strukturen i det åtgärdsprogram som antogs under Världskongressen i Stockholm. I handlingsplanen förbinder sig regeringen att verka inom fem övergripande målområden: samverkan och samarbete, förebyggande arbete, skydd, rehabilitering och återanpassning samt barns och ungdomars delaktighet. Under varje rubrik sammanfattas åtgärdsprogrammets förslag och de åtgärder som regeringen prioriterat hittills. SAMVERKAN OCH SAMARBETE Under denna rubrik redovisas åtgärder som syftar till att få till stånd eller förstärka samarbete mellan t.ex. offentlig och frivillig sektor, på lokal eller nationell nivå, liksom åtgärder för att främja ett bättre samarbete på regional eller internationell nivå. Under denna rubrik nämns även åtgärder som tar sikte på genomförandet av barnkonventionen, liksom anslående av resurser för att genomföra arbetet mot KSEB. ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Anslå medel till arbetet mot KSEB. Regeringen Kontinuerligt Att det skall finnas resurser som är avsedda för åtgärder mot KSEB för att möjliggöra projektarbete och särskilda satsningar. Se vidare separat redovisning av projekt som erhållit statlig medel under perioden efter Stockholmskongressen. Uppföljning av handlingsplanen mot KSEB. Berörda departement och myndigheter under ledning av Socialdepartementet i samverkan med berörda organisationer. 2002 Att handlingsplanen följs upp regelbundet i anslutning till att Sverige lämnar rapporter till FN:s barnkommitté i Genève om hur genomförandet av barnkonventionen fortskrider. Årligt möte mellan offentlig och frivillig sektor för att diskutera frågor som rör KSEB. Socialdepartementet ansvarar för att bjuda in berörda departement, myndigheter och organisationer. 2002 och därefter kontinuerligt En öppnare dialog och ett effektivare kunskapsutbyte mellan dem som arbetar med frågorna. 20

ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Insamling av uppgifter om omfattningen av handel med kvinnor och barn i Sverige och andra länder och om hur handeln kan förebyggas och bekämpas. Rikspolisstyrelsen i sin roll som nationell rapportör åt regeringen. Kontinuerligt Ökad kunskap och medvetenhet om brottstypen och hur den bäst skall bekämpas inom polisen, rättsväsendet i övrigt och andra berörda verksamheter. Barnansvariga ministrar har beslutat om fortsatt samarbete inom Östersjöstaternas råd under en treårsperiod. För detta ändamål inrättas ett särskilt barnsekretariat från den 1 januari 2002. Socialdepartementet Socialstyrelsen Länderna ingående i Östersjöstaternas råd Enskilda organisationer 2002 2004 Att den samverkan som etablerats genom projektet Child Centre lever vidare och utvecklas. Inom ASEM samarbetet (mellan EU-länderna, EU-kommissionen och ett antal asiatiska länder) pågår sedan 1998 ett samarbete kring KSEB samt sedan år 2000 ett samarbete för att bekämpa människohandel. Sverige verkar för att driva arbetet mot människohandel framåt. Utrikesdepartementet Medlemsländerna i ASEM Enskilda organisationer 1998 2002 Genomföra en planerad studie om efterfrågan på människohandel genomföras i enlighet med den antagna handlingsplanen. Pilotstudier skall genomföras i Sverige, Indien, Italien och Thailand och redovisas i juni 2002. 21

FÖREBYGGANDE ARBETE Med förebyggande arbete menas sådana åtgärder som bl.a. syftar till att ge barn tillgång till grund- och yrkesutbildning, till hälsovård, god (och jämställd) uppväxtmiljö, familjestöd samt utbildning om barnets rättigheter. Hit räknas även insatser för att höja kvaliteten på den verksamhet som bedrivs av olika yrkesgrupper för barn. Hit räknas också åtgärder för att stärka skyddet för barn genom relevant lagstiftning, i enlighet med barnkonventionens intentioner, samt informationskampanjer för att höja medvetenheten om KSEB på alla nivåer i samhället. ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Höja kunskapen hos dem som arbetar med barn genom uppdrag till Socialstyrelsen om kunskapsbaserad socialtjänst samt uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta kunskapscentra för socialtjänsten för arbetet med barn som utsatts för misshandel och sexuella övergrepp. Socialstyrelsens arbete med att genomföra projektet Barns Behov i Centrum, som syftar till systematisera det sociala barnavårdsarbetet. Socialdepartementet Socialstyrelsen Kommunerna 2001 2004 1998 2001 Att det sociala arbetet bygger på kunskap för att ge bättre kvalitet i socialtjänstens arbete med barn och unga Uppdrag till Folkhälsoinstitutet att samla och sprida kunskap om föräldrautbildning. 1,5 miljoner kronor har anslagits för stöd till metodutvecklingsprojekt. Socialdepartementet Folkhälsoinstitutet 2001 2004 Ett väl utvecklat föräldrastöd som når också utsatta grupper av föräldrar Kunskap och utvecklingsinsatser som stöd för hur värdegrundsarbetet i skolan skall bedrivas genom en nationell kampanj Tillsammans mot mobbning (www.tillsammans.gov.se). Utbildningsdepartementet Skolverket BO Skolor BRIS Start hösten 2001 med avslutning 2002, men verksamheten skall bestå Förbättrat arbete mot mobbning i skolan som resulterar i färre utslagna barn. Sprida goda exempel. FRIENDS m.fl. 22

ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Använda resultatet av projektet Internet Action i vilket 20 skolor ingår. Utbildningsdepartementet Skolverket Skolor Materialet får större spridning så att fler elever nås av budskapet och tar det till sig. Regeringen har gjort en klar markering i den reviderade kursplanen för grundskolan i de samhälls- och naturorienterade ämnena samt religion. Tid skall avsättas för diskussion och reflektion över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet. Utbildningsdepartementet Skolverket Kontinuerligt med regelbunden uppföljning av Skolverket En samlevnadsundervisning som gör det möjligt för eleverna att göra medvetna val. Ge stöd till projekt och enskilda organisationer som bedriver informationskampanjer. Regeringen Kontinuerligt Fortsatt hög prioritet för frågor som rör KSEB. 23

SKYDD Under denna rubrik redogörs för åtgärder som syftar till att förbättra skyddet för barn genom relevant lagstiftning, liksom insatser till skydd för de barn som utsatts för kommersiell sexuell exploatering. Hit räknas även åtgärder som syftar till att bygga nätverk mellan nationella och internationella brottsbekämpande myndigheter. ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT LVU-utredningen har föreslagit en rad förändringar i LVU för att stärka barnperspektivet och barnets rättigheter i lagen och i socialtjänstens utvecklingsarbete. Socialdepartementet 2002 Regeringen planerar att lämna en proposition till Riksdagen under år 2002. Kommittén mot barnmisshandel har i delbetänkandet Barnmisshandel Polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder föreslagit flera åtgärder för att förstärka barnperspektivet och förbättra handläggningen av barnmisshandelsärenden. (Ärenden om sexuella övergrepp mot barn hör hit). Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Riksåklagaren 2000 2002 Med utgångspunkt från kommitténs förslag utvecklar Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren sin verksamhet som rör barn, bl.a. genom ökade satsningar på utbildning. Regeringen beslutade i augusti 2001 om förordningsändringar som grundar sig på kommitténs förslag och som innebär att större krav kommer att ställas på den som leder förhör med barn och på hur förundersökningen skall genomföras. Justitiedepartementet bereder dessutom kommitténs förslag om en tidsfrist för förundersökningen i vissa fall, med målsättningen att föreskriva att förundersökningar där barn har varit utsatta för bl.a. vålds- och sexualbrott skall slutföras inom tre månader. 24

ÅTGÄRD AKTÖRER TIDPLAN ÖNSKADE RESULTAT Kommittén mot barnmisshandel har i sitt huvudbetänkande Barnmisshandel att förebygga och åtgärda, föreslagit en rad åtgärder som syftar till att stärka skyddet för det utsatta barnet i olika verksamheter som möter barn; förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Justitiedepartementet Socialstyrelsen Skolverket Landsting Kommuner 2001 Kommitténs förslag innebär bl.a. att skyldigheten att anmäla till socialtjänsten blir tydligare, att samverkan lagfästs, att åtgärder vidtas för att höja barnkompetensen i berörda verksamheter genom metodutveckling och utbildningsinsatser. Betänkandet remissbehandlas f.n. och kommer att beredas vidare under år 2002. Följa upp införandet av lämplighetsprövning av personal i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg genom ett uppdrag till Skolverket som skall genomföras i samverkan med Svenska Kommunförbundet. Utbildningsdepartementet Skolverket Kommunförbundet 2002 Rapport om hur införandet utfallit. Utreda möjligheterna att ge stöd till offren för människohandel i samband med brottsutredning och rättegång Utrikesdepartementet Anhörigkommittén 2001 2002 Att frågan behandlas och eventuella förslag lämnas. Aktivt deltagande inom EU i arbetet med att ta fram ett rambeslut om åtgärder för att bekämpa människohandel samt ett rambeslut om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Dessa frågor prioriterades högt under det svenska ordförandeskapet i EU och har fortsatt hög prioritet. Justitiedepartementet 2001 2003 En förbättrad EU-gemensam straffrättslig lagstiftning mot människohandel och sexuell exploatering av barn. 25