Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Thors förskola Verksamhetsåret 2018

Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Thors förskola Verksamhetsåret 2018 20180220 Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

SID 2 (19) Innehållsförteckning Vision... 3 Ansvarig för planen... 3 Inledning... 3 Vad är kränkande behandling och diskriminering?... 3 Vem barn och föräldrar kan vända sig till... 4 Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering 4 Uppföljning och kartläggning... 4 Analys och bedömning... 4 Planering... 5 Genomförande och utvärdering... 5 Främja, förebygga och åtgärda... 5 Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete... 7 Delaktighet i kartläggningen... 8 Resultat och analys... 10 Främjande insatser... 10 Beskrivning av främjande insatser... 10 Förebyggande åtgärder... 11 Åtgärdande arbete... 11 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan... 12 Systematiskt kvalitetsarbete... 13 Dokumentera och samverka... 13 Mål... 13 Exempel på mål... Fel! Bokmärket är inte definierat. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier... 14 Förslag på aktiviteter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn)... 15 Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev)... 16 Bilaga 3 Definitioner av begrepp... 19

Vision Förskolan Thors vision är att skapa förutsättningar så att alla barn kan nå sin fulla potential. Vi värderar trygghet, trivsel och lärande högt där alla känner sig sedda och inkluderade. Ansvarig för planen Förskolechef ansvarar för att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande samt systematiskt följa upp och utvärdera mål och aktiviteter. Inledning Från och med januari 2017 finns nya regler i diskrimineringslagen som kräver att förskolan hela tiden arbetar för att se till att barn inte blir utsatta för diskriminering. Det innebär att förskolan ska: 1. undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 4. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. 5. Dokumentera arbetet hela tiden. 6. Barn och personal ska involveras i alla delar av arbetet. De krav som gäller kränkande behandling i skollagen är desamma som tidigare. Planen mot kränkande behandling och diskriminering genomsyrar hela förskolans verksamhet och är väl synlig i utbildningen, i regler och rutiner. Alla barn, medarbetare och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Planen utgår från skollag, läroplan, FN:s barnkonvention och förordningen om barns och barns deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Vad är kränkande behandling och diskriminering? Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. Kränkningarna kan hända vid ett eller flera återkommande tillfällen. Är det vid flera återkommande tillfällen kan det också kallas för mobbning. Kränkande behandling är ett beteende som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Diskriminering betyder att ett barn blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Barnet kan bli diskriminerad på olika sätt och det kan till exempel handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det handlar om ett oönskat beteende. 20180220 Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningen

SID 4 (19) Vem barn och föräldrar kan vända sig till Till exempel: Om man som barn känner sig utsatt eller om man som förälder befarar att ens barn är utsatt, vänder man sig i första hand till ansvarig pedagog. Barn och föräldrar kan även kontakta förskolans. Systematiskt och målinriktat arbete mot kränkande behandling och diskriminering Planen beskriver förskolans arbete för att ge alla barn en trygg och lärorik miljö där de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Förskolan arbetar hela tiden främjande, förebyggande och åtgärdande. Planen följs upp och utvärderas så att förskolan kan planera aktiviteter som möter behoven. Genomförande utvärdering Uppföljning kartläggning Planering Analys Bedömning Förskolan arbetar fortlöpande i fyra steg; uppföljning, analys och bedömning, planering, och genomförande, samt genom att ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Både barn och personal är delaktiga i alla steg som görs i planen. Delaktighet och samarbete är viktiga faktorer för att framgångsrikt kunna främja likabehandling, lika rättigheter och möjligheter samt förebygga kränkande behandling och diskriminering. Uppföljning och kartläggning Det första steget handlar om att identifiera var verksamheten befinner sig genom att följa upp genomförda insatser och göra en kartläggning av nuläget. För att kunna sätta in rätt insatser behöver verksamheten följa upp det man tidigare gjort och förstå var verksamheten befinner sig. Analys och bedömning Verksamheten gör en analys och bedömning av nuläget utifrån den samlade bilden som togs fram i steg 1. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. I analysarbetet identifierar verksamheten utvecklingsområden med syfte att nå en trygg och lärande miljö.

SID 5 (19) Planering Analysen och bedömningen visar vilka utvecklingsområden verksamheten har. Nu planerar verksamheten de aktiviteter som ska leda till att förbättra kvaliteten av verksamheten. Genomförande och utvärdering Aktiviteterna ska genomföras i verksamheten i enlighet med planeringen. Verksamheten behöver utvärdera och dokumentera de planerade aktiviteterna för att veta om de gett den effekt man tänkt. Främja, förebygga och åtgärda Förskolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande. Det är olika arbetssätt som ser till att alla barn har en trygg förskola fri från kränkande behandling och diskriminering. De olika arbetssätten innebär: Främjande arbete handlar till exempel om att arbeta för att alla barn är lika mycket värda, att vi bemöter varandra på ett trevligt och respektfullt sätt och att alla som deltar i verksamheten är inkluderade. Verksamheten identifierar och stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det främjande arbetet genomförs oavsett om det finns aktuella problem eller inte och riktar sig till alla barn. Förskolan genomför en kartläggning varje år. Förebyggande arbete handlar om att hitta och förhindra risker för utsatthet, exempelvis platser eller situationer på gården, inomhus i olika lekrum, i hallen eller i hygienutrymmen. Arbetet utgår från konkreta behov eller riskområden som verksamheten har upptäckt eller synliggjort vid den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete handlar om att när något barn beter sig på ett sätt som gör att ett annat barn blir ledsen eller mår dåligt, kan hen alltid vända sig till en vuxen för att få hjälp. Förskolan ska på olika sätt se till att det blir bra. Förskolan ska upptäcka, utreda och åtgärda när personal får veta att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Tydliga rutiner beskriver förskolans arbete.

SID 6 (19) Främja Förebygga Åtgärda Identifiera och stärka positiva förutsättningar för likabehandling. Avvärja risker för kränkande behandling och diskriminering. Upptäck, utred och åtgärda när ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling och diskriminering. Arbetet pågår kontinuerligt och riktar sig till alla barn. Arbetet utgår från kartläggningen. Tydliga rutiner beskriver arbetsgången vid kränkande behandling eller diskriminering. Bild 1: Kombination av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser är en förutsättning.

SID 7 (19) Presentation av förskolan Thor Förskolan ligger i ett etniskt mångkulturellt område med närhet till kommunikation och grönområden. Vi har två stora gårdar där barnen kan leka flera gånger om dagen samt närhet till andra parker och skogsområden. Thor är en stor förskola som består av fem avdelningar. Två avdelningar med 3 5 åringar, en två språkig avdelning finsksvensk, med 1 5 åringar och två grupper med i 1 3 åringar. För närvarande är det sammanlagt 84 inskrivna barn här på Thor. Thor ingår i en enhet bestående av nio förskolor. En, två biträdande er, två administratörer och ett ledningsstöd. Vidare har vi både lärarstudenter och barnskötarelever som gör sina verksamhetsförlagda utbildningar hos oss under olika perioder. Vidare är vi många olika etniciteter, religioner och kulturer samlade - personer med olika livsöden och livsstilar som berikar oss alla och bidrar till mångfald. Uppföljning och kartläggning av främjande och förebyggande arbete Uppföljning Tidigare ansåg vi att vår Plan mot kränkande behandling och diskriminering inte har varit tillräckligt förankrad i personalgruppen, men det har förändrats och det känns nu som om alla är väl medvetna om dokumentet och dess innehåll. Planen har även diskuterats på föräldramöten och i förskolerådet. Förra året bestämdes det om att göra en uppföljning av arbetet i april vilket vi också kommer att göra även i år. Personalen har börjat fördela sig mycket bättre både utomhus och inomhus. Att arbeta i mindre grupper fungerar också bra på alla avdelningar. Kanske inte under hela dagarna dock men nu är personalen väl medvetna om fördelarna med detta arbeta vilket innebär att strävan efter att genomföra detta ökar. Enligt barnen finns vuxna att tillgå vid behov. Däremot anser väl vi själva att vi fortfarande behöver arbeta på det, men det är svårt att räcka till ibland. Svårigheterna uppstår i huvudsak vid frånvaro eller möten samt när personalen har sin schemalagda planering. Vi tror såhär: Kan man ha givande aktiviteter och andra utmaningar både på gården och inomhus minskar konflikter och problem som kan tänkas uppstå. Utemiljön och aktiviteterna på gården ser vi fortfarande som ett utvecklingsområde. Förra året var staketen riskfaktorer, men det är inga problem i nuläget. Vi har också påpekat för föräldrar att det är viktigt att stänga och sätta fast haken som finns på grinden för att på det viset undvika att barnen smiter ut. Innemiljön fortsätter vi arbeta vidare med. Att tillrättaställa den pedagogiska miljön så att barnen dels har valmöjligheter samt också kan hämta saker själv vilket ökar barnens inflyttande och självständighet. Viktigt att kunna ha materialet tillgängligt på ett bra sätt. Det här är naturligtvis något svårare att genomföra för de allra yngsta barnen. Barnen får också i viss mån hjälpa till och tycka till när det gäller aktivitetsplatser och material.

SID 8 (19) Tidigare har vi pratat om att det skall finnas varierad litteratur på förskolan och där har vi fortfarande en del att arbeta vidare med. Vid konflikter eller eventuella bråk är barnen dem som i huvudsak, tillsammans med en vuxen, löser problemet själva. Personalen är noga med att höra alla parters åsikter. Vi behöver vara nära barnen och observera deras lek hela tiden för att på så vis kunna förebygga eventuella trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Kartläggning Det här arbetet har gått tillväga på olika sätt beroende på om man arbetar med yngre eller äldre barn. Observationer är huvudmetoden för de allra yngsta. De vuxna tittar efter var barnen aktiverar sig någonstans och hur de leker med varandra. Om det kan tänkas finnas platser som är mera utsatta än andra och där det är svårt att kunna ha överblick. De lite äldre barnen intervjuar vi och visar olika känslor med hjälp av figurer som bannen kan peka på eller bollar som man kan hålla i. Personalen gör trivselbilder där barnen finns med. Bilder som svarar på frågan: Hur ska vi göra för att alla ska trivas och må bra här på förskolan? Trivselregler görs även för de äldre barnen som själva kan verbalisera svaren på denna fråga. Några har bilder andra har texten uppsatt på avdelningarna. Alla ämnar så småningom ha bilder där reglerna visas. Fortsättningsvis när de gäller de äldre barnen har det förekommit intervjuer, observationer och trygghetsvandringar där barnen får berätta om hur de upplever olika platser här på förskolan, både inne- och utomhus. Intervjufrågor kan vara: Vad gör du om någon är ledsen? Finns det någon plats som du är rädd att vara på? Har någon varit dum mot dig någon gång? Hur är det att vara på den här platsen eller i det här rummet? Kan du vara ifred någonstans här på förskolan? Finns det vuxna som hjälper dig när du behöver? Resultat av kartläggning: När det gäller trivselreglerna ovan konstaterades det att man behöver lyfta dessa regler med jämna mellanrum för att hålla dem levande i verksamheten. Man behöver så att säga bli påmind om dem och eventuellt kan någon regel behöva ändras eller läggas till. Barnen verkar i stort sett vara trygga och trivas här på förskolan. Dock upplever vi att barnen har haft svårt att formulera sig vid frågeställningar och att dem nästan tror att det finns ett givet svar på det frågor som ställs. Några barn hade också upplevt att de blivit kränkta på olika sett, vilket vi måste vara mer observanta på. Ibland sker saker i skymundan som vi inte alltid ser. De flesta äldre barn anser att det både finns vuxna att tillgå och att det finns platser där man kan vara ifred på. Händer något går de och säger till en vuxen om någon gör illa sig eller att någon konflikt uppstår. Skogen är fortfarande ett spännande ställe att vara på men det upplevs inte vara någon farlig plats för barnen. Det finns ett ställe utanför Ormens avdelning som både har blivit en plats där barnen säger att de kan vara ifred, men där andra barn förmedlar att de vill ha flera vuxna samt att andra barn säger: - men där kan man gömma sig om man vill. Alltså, här råder det olika åsikter bland barnen. Det innebär för oss vuxna

SID 9 (19) att vi behöver ha uppsikt där hela tiden oavsett om barnen vill det eller inte. Inget barn skall känna obehag ute på gården. När det gäller andra platser på gården kom det fram önskemål, då från de äldre barnen, om att de ville vara mer nere i slänten på den tredje gården som finns här på förskolan nere vid klätterställningen. Vidare vid intervjuerna kom det upp att några barn tycker att det är roligt att gunga och vara i sandlådan och leka. Däremot kan det vara lite läskigt att vara nere vid båten själva. De anser att de flesta barnen är snälla men ibland händer det att någon gör något dumt. Då säger man till en pedagog. De allra yngsta tar mer kontakt med oss vuxna än med andra barn och då får vi lotsa in dem i lek på något sätt. En del barn svarade att de tycker om att sjunga här på förskolan men inte att äta lunch. De yngre barnen kan ibland hamna i konflikter på olika sätt och då kan det bli en del kroppskontakt - exempelvis när de vill ha samma saker eller vara på samma yta. Viktigt här blir då att dela upp barnen för att undvika konflikter, men det gör personalen vilket, enligt dem, fungerar mycket bättre. På gården för de yngre barnen finns det platser som behöver kontrolleras oftare, enligt personalen själva. Det är vid ingången vid Myran och Nyckelpigan, nere vid gungorna och mitt emot förrådet borta vid personalrummet. Svårt med överblick på dessa ställen och det löser de vuxna med att dels rotera mera och då också placera sig strategiskt för att kunna vara så närvarande som möjligt. När det gäller observationer som de vuxna har gjort har man sett att det kan förekomma vissa kritiska stunder och platser där kränkningar skulle kunna förekomma under dagarna. Dessa tillfällen kan vara vid kösituationer, toalettbesök, där det är trångt, där vuxna inte är närvarande och vid övergångssituationer från en aktivitet till en annan. Slutsatsen här blir att det alltid är lika aktuellt att vuxna fördelar sig både inne och ute och att man också delar barnen i mindre grupper så fort tid erbjuds. På så sätt undviker man trängsel och uppkomst av otrevligheter. På småbarnsavdelningarna kan det fortfarande vara mera otryggt vid inskolningar ute på gården då det kan vara väldigt många personer där vid dessa tillfällen. Här har man löst detta med att börja inskolningen inomhus först att öka tryggheten för de allra yngsta. Man har konstaterat att det blivit väldigt bra för barnen att göra så och därför ämnar man fortsätta med det. Delaktighet i kartläggningen I kartläggningen är barn och personal delaktiga.

SID 10 (19) Resultat och analys Genomförande Utvärdering Planering Uppföljning Kartläggning Analys Bedömning Efter kartläggningen ska förskolan analysera och beskriva orsakerna till upptäckta risker och hinder. I analysen behöver både styrkor och svagheter inom verksamheten belysas och dokumenteras. Det är viktigt att se vilka effekter olika aktiviteter har gett. Personalens erfarenheter och kunskaper tas till vara samt barnperspektiv och relaterad forskning. Främjande insatser Det här avsnittet beskriver vad förskolan ska göra för att alla barn ska ha lika rättigheter och lika möjligheter i förskolan. Alla barn är lika mycket värda och ska ha det lika bra och trivas i förskolan. Vilka aktiviteter förskolan ska göra beror på vad som kommer fram i utvärderingen och i resultatet av kartläggningen. Det handlar om värdegrundsfrågor som till exempel hur personalen ser på sitt uppdrag, barnens delaktighet, att skapa vi-känsla, ett gott bemötande av alla barn och all personal samt ifrågasätta normer och förväntningar på hur vi ska vara och leva. Beskrivning av främjande insatser - Vi bemöter alla på samma sätt med ögonkontakt och hälsar när vi kommer och går. - Medvetandegöra personalens värderingar och föreställningar angående: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Detta kan ske på arbetsplatsträffar värderingsövningar, diskutera i smågrupper etc. - Medvetandegöra personalens värderingar och kunskaper samt erfarenheter kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. - All personal och andra som arbetar i verksamheten ska vara väl insatt i arbetet kring Likabehandlingsplanen som revideras en gång om året. - Vid inskolning skall föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen tillsammans med övriga styrdokument. - Miljön skall vara anpassad på ett sätt som gör att barnen själva kan förse sig med det som de vill aktivera sig med material etc. - Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra, hjälpa varandra och ha en positiv inställning till varandra samt att vi uppmärksammar positivt beteende i allmänhet. - Personalen lär sig i viss mån teckenspråk som kan vara ett stort språkstöd för alla barn. - Närvarande, härvarande och lyssnande pedagoger skall prägla verksamheten. - Alla barn får vara med och styra eller hjälpa till med aktiviteter och rutiner oavsett ålder eller kön.

SID 11 (19) - Familjer skall ha information i god tid när det gäller all verksamhet på förskolan aktiviteter, möten, traditioner etc. - Det skall finnas litteratur som belyser olika familjebildningar, minoriteter eller annan mångfald i verksamheten. - Uppmuntra barnen att känna stolthet över deras och deras föräldrars kulturella identitet och se det som en berikande kunskap för alla på förskolan. - Information kring Plan mot kränkande behandling och diskriminering och arbete kring förebyggande och främjande skall vara väl anknutet i föräldragruppen då främst via föräldraråd, föräldramöten och att dokumentet finns tillgängligt på nätet och på avdelningen tillsammans med övriga styrdokument. - Vi ska skapa en miljö som ger möjlighet till bättre koncentration, fokus, lägra ljudvolym som därmed ökar allas arbetsro och trivsel. - Lärmiljön ska vara inspirerande, välkomnande och inbjudande till möten, lärande och forskande. - Anpassa lärandemiljön till alla barns förutsättningar och möjligheter att utvecklas i sin egen takt. - Vi tänker också på att vi vuxna är förebilder som så att säga visar vägen till ett gott och respektfullt beteende. Förebyggande åtgärder Det vi gör i ett förebyggande syfte är att hela tiden vara medvetna om detta arbete och hålla samtalen levande kontinuerligt på olika möten och vid planeringstillfällen. De vuxna skall ha ögonkontakt och möta barnen på deras nivå samt alltid lyssna på alla barnens berättelser vid eventuella konflikter. Barnen får tillsammans med oss vuxna göra ordningsregler/trivselregler som sitter uppe på avdelningarna och som vi hela tiden kan återkomma till vid behov. Exempel på trivselregler är: Vi pratar med låg nivå inomhus. Vi hjälper varandra. Vi är rädda om varandra och alla saker som finns här. Vi lyssnar på varandra. Om någon är ledsen tröstar vi. Om det händer något gör vi förlåt. Hur då? Vi säger, klappar, kramar eller så kan man blåsa, sätta på plåster, hämta vatten etc. Det är den som blir tröstad som bestämmer. Ser vi någon som far illa förmedlas det omgående vuxen som barn. Vi intervjuar barnen för att förstå deras vistelse i förskolan bättre trivs de, mår de bra, är det något som måste förändras för ett specifikt barn etc. Vi observerar och ser över de vuxnas förhållningssätt, placeringar på gården och inomhus är vi där barnen är? Barnen lär sig rätten till sin egen kropp. Inge får röra mig om jag inte vill. De magiska orden som vi alla ska följa är: Låt bli, stopp, nej, jag vill inte och sluta. Man kan sätta upp handen och visa stopp också. För de yngre barnen handlar det

SID 12 (19) om att vi måste tolka deras miner, gester, humör kroppsspråk och ljud för att bekräfta deras gränssättning och integritet. Barnen får lära sig sätta ord på sina känslor. Hur känns det och var i kroppen känns det när man är arg, glad, ledsen, besviken etc. Under olika perioder arbetar vi med känslor, vänskap och gruppstärkande aktiviteter som i sin tur ökar tryggheten och delaktigheten i gruppen. Är man trygg så vågar man lösa problem och berätta när och om något händer. De vuxna placerar sig strategiskt på gården vid utelek. Detta för att förhindra att bråk och konflikter inte skall upptäckas när det händer. Vidare ska vi vara närvarande som lekstödjare när och om så behövs. Alla vuxna har ansvar för alla barn på gården och ska lösa svårigheter eller konflikter när och om det inträffar. Vi behöver också upptäcka barn som inte har förmåga att ta sig in i leken eller på annat sätt har svårigheter att aktivera sig. Vi ska se och bekräfta alla barn omkring oss. Inomhus fördelar vi barnen så att det inte skall vara för många personer i samma rum. Där barnen är finns också närvarande vuxna som kan inspirera, stödja, uppmuntra, tillrättavisa och eventuellt aktivera de barn som kan tänkas vara lite svårstartade. Vi ser över våra rutiner vid in- och utgång, toalettbesök, samling och fria aktiviteter ständigt. Uppstår turbulens i en barngrupp eller personalgrupp tar vi hjälp snabbt. Vi agerar goda förebilder mot och för alla som befinner sig i verksamheten och/eller utanför. Åtgärdande arbete 1. Förskollärare, barn, vårdnadshavare eller annan personal får kännedom om att kränkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till. 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska förskolan skyndsamt utreda anmäla och eventuellt vidta åtgärder. Man skriver en incidentrapport som man sedan återkommer till, utvärderar, förnyar eller avslutar efter behandlat ärende som är tidsbestämd.

SID 13 (19) Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier i förskolan Ett barn kan bli diskriminerad på olika sätt i förskolan. Det kan handla om trakasserier eller sexuella trakasserier. I förskolan har barn rätt till en trygg utbildning som är fri från all form av förtryck och trakasserier. Alla barn ska ges lika rättigheter och möjligheter i sin utbildning. Det innebär nolltolerans mot all form av diskriminering, så som trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon eller säga rasistiska eller nedsättande kommentarer med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröring, klappningar, strykande, ovälkomna förslag, bilder eller texter som är sexuellt anspelande. Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan arbetar hela tiden för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Det är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete som följs upp och utvärderas tillsammans med barn eller barn samt personal. Förskolans arbete för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier görs i fyra steg. I arbetet ingår att ta fram riktlinjer och rutiner. 7. Undersöka risker för diskriminering eller repressalier samt andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 8. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 9. vidta främjande och förebyggande åtgärder samt 10. följa upp och utvärdera åtgärderna. Även förskolans riktlinjer och rutiner ska följas upp och utvärderas i detta steg. Dokumentera och samverka Dokumentera alla delar av det fortlöpande arbetet i planen mot diskriminering. Samverka med barn, barn och personal i alla fyra steg i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål Att alla barn känner sig trygga i verksamheten Att inget barn blir utsatt för trakasserier/sexuella trakasserier Att barn vet vem de ska vända sig till när de känner sig utsatta. Att all personal agerar direkt vid kännedom om att ett barn blivit utsatt.

SID 14 (19) Att förskolan har ett aktivt levande arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier. Aktiviteter för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Informera all personal om att ledningen ser allvarligt på sexuella trakasserier och berätta om hur man anmäler. Skapa medvetenhet vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär. Gör det lätt att anmäla trakasserier och sexuella trakasserier. Anmälaren ska känna sig trygg i att den kommer bli tagen på allvar, bli lyssnad på och få stöd. Alla ärenden måste utredas enligt lag. Se till att personalen känner till grundläggande regler och begrepp. Håll riktlinjerna mot trakasserier och sexuella trakasserier levande. Tala om frågorna på arbetsplatsträffar och skapa möjligheter till samtal. Informera alltid nyanställda om dem.

SID 15 (19) Bilaga 1 Rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (elev elev eller barn - barn) När du får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av ett annat barn eller en elev följ denna rutin. Arbetsgång Gör en anmälan och lämna till rektor eller. Anmälan görs samma dag. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef (huvudmannen). Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Fortsätt informera om vad verksamheten gör för att barn och barn ska må bra. Utred uppgifterna i anmälan genom att samtala med berörda barn eller barn samt personal. Utred händelsen så att man kan avgöra om kränkande behandling eller diskriminering skett eller inte. Dokumentera utredningen. Använd gärna de blanketter som finns på Intranätet. Gå igenom dokumentationen och gör en bedömning om kränkning eller diskriminering skett eller inte. Sätt in åtgärder för att lösa situationen på kort och lång sikt om utredningen visar att kränkande behandling eller diskriminering har skett. Ansvarig Personal i förskola eller skola Följ upp och utvärdera åtgärderna regelbundet för att se till att barn eller elev inte blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Det innebär att nya åtgärder behövs om de man använt inte gett önskat resultat. Gör en omfattande utredning av hela barnets eller elevens förskole- eller skolsituation för att få fram orsakerna till att barnet eller eleven känner sig utsatt. Titta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Sätt in nya åtgärder. Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning. Lämna över ärendet till central förvaltning om situationen fortsätter Elevhälsoteam Barnhälsoteam

SID 16 (19) Bilaga 2 Arbetsgång/rutin vid befarad kränkande behandling eller diskriminering (personal barn eller elev) Inledning Huvudmannen, förskolan och skolan har en skyldighet att utreda uppgifter om att ett barn har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är det enskilda barnets eller elevens uppfattning som utredningen ska utgå ifrån. Det innebär att det inte behövs några bevis för att starta en utredning. Varje ärende ska utredas skyndsamt. I regel gör barn- och utbildningsförvaltningen utredningen. De utredningar som rektor/ hanterar görs alltid i samråd med förvaltningen. Detta för att stärka barnrättsperspektivet och för att undvika jäv. Utredningen ska i första hand utgå från barnets och elevens bästa. Arbetsgång Om ett barn eller en elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen, följer huvudmannen, förskolan eller skolan nedanstående arbetsgång: Arbetsgång Lämna blankett med anmälan till rektor eller Informera vårdnadshavare till berörda barn eller barn samma dag som anmälan lämnats in. Anmäl uppgifterna till förvaltningschef genom att skicka kopia på anmälningsblanketten. Gör en förstahandsbedömning av anmälan. Beroende på uppgifterna i anmälan gör antingen rektor/ eller utredare på central förvaltning utredningen. Ta även ställning till om anmälan till annan myndighet behöver göras (t.ex. polis) samt om berörd personal ska arbeta vidare i verksamheten medan utredningen pågår. Påbörja utredningen Samla in underlag till utredningen genom enskilda samtal med berörda parter (anmälaren, personal och ev. vittnen). Vid behov samtala även med barn/elev om vårdnadshavare och barn/elev samtycker. Ansvarig Personal i förskola eller skola Avdelningschef och rektor/ Rektor/ eller utredare på central förvaltning

SID 17 (19) I samtalen ska utredaren ha med sig en kollega som för anteckningar. Detta ur rättssäkerhetsperspektiv och för att utredaren ska kunna fokusera på att ställa frågor och föra samtal med berörda parter om anmälda uppgifter. Vid samtal med personal, har personalen möjlighet att ta med sig en facklig representant. Delge samtalsanteckningarna och eventuella andra uppgifter som rör ärendet till vårdnadshavare, (barn/elev) och personal, för att de ska få möjlighet att lämna synpunkter. Berörda parter har rätt till insyn i ärendet. Gå igenom insamlat underlag och gör i samråd med närmsta chef en bedömning om kränkning/ diskriminering skett eller inte. Utredning gjord av skola/förskola Gör bedömning i samråd med central förvaltning. Skicka utredningen med beslut till berörda parter med rekommenderad (REK) post eller överlämna personligen. Utredning gjord av central förvaltning. Gör förslag till bedömning och beslut i ärendet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar i ärendet. Beslutet ska skickas till berörda parter med rekommenderad (REK) post. Betungande beslut Innebär att personalen anses skyldig till anmälda uppgifter och har utsatt elev/barn för kränkande behandling eller diskriminering. Hantera ärendet och ta ställning till om eventuella arbetsrättsliga åtgärder. Fortsatt arbete utifrån barnperspektiv Sätt alltid barnets bästa i främsta rummet. Rektor/ eller utredare på central förvaltning Rektor/ eller utredare på central förvaltning Utredare från central förvaltning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Utredare central förvaltning Rektor/ och HR-chef Se till att eleven/barnet som känner sig utsatt av personal får det stöd som den behöver.

SID 18 (19) Ansvara för att eleven/barnet får fortsatt trygghet och studiero samt trygg omsorg under pågående och avslutad utredning.

SID 19 (19) Bilaga 3 Definitioner av begrepp Diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen reglerar dock inte det som händer mellan barn när det gäller hur de behandlar varandra. Däremot kan förskolan som myndighet eller vuxna på förskolan göra sig skyldig till diskriminering av barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Det är dock inte indirekt diskriminering om följande kriterier är uppfyllda: - Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om ickediskriminering. - De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet. Trakasserier innebär ett agerande som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan bestå av t ex. nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande, utfrysning eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.