DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet. Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Relevanta dokument
BUP akutenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Jessica Svahn Vårdenhetsöverläkare

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se


Välkommen till avdelning 64

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Bättre vård mindre tvång

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Mobila Geriatriska Teamet

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Dialektisk Beteendeterapi DBT

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Bättre vård mindre tvång del 2

Psykiatri Malmö akut- och slutenvård

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Gemensamt inskrivningssamtal

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Intensiva Insatser BUP Värmland. BUP-kongressen 2017

det psykologiska perspektivet

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bättre vård mindre tvång

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Samtal med den döende människan

Barnpsykiatrins ABC

Självmordsriskbedömning

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning. KUA Helsingborg

Händelseanalys Suicidförsök tåg

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Bättre vård mindre tvång

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Praktiska anvisningar för IT-verktyget Meddix. kommunikation vid samordnad individuellplanering

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

Stockholms lins landsting

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Hur trygg är jag i kontaktmannaskapets arbetsuppgifter?

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Beslut efter kvalitetsgranskning

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Klinikmöte BUP 1/

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Psykiatrisatsningar Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument

Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

BUP Dalarna Katalog gruppinsatser Hösten 2018

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Psykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm

Välkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING

Conny Hoberg och Maria Mossberg

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

Verksamhetsbeskrivning

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Transkript:

DBT-influerat förhållningssätt på BUPakutenhet i Göteborg Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

Agenda Bakgrund Grundantagande i DBT Standardiserad vårdplan vid självskadebeteende Färdighetsskola på avdelningen vid självskadebeteende Öppen retur Samarbete med DBT-teamet Fördelar med arbetssättet

Bakgrund Upptagningsområdet täcker 164 000 barn. 8 vårdplatser på akutavdelningen. Personal: Läkare, 1 psykolog, 1 socionom, psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor samt skötare. DBT-influerat förhållningssätt med influenser av lågaffektivt bemötande med regelbunden undervisning i DBT. Processbaserat arbetssätt.

Patienter gör alltid så gott de kan. Grundantaganden i DBT Patienten är alltid motiverad att bli bättre. Patienten måste lära sig och använda nya beteenden i alla relevanta situationer. Patienterna kan inte misslyckas i DBT. Patienterna har kanske inte själva orsakat alla sina problem, men det är ändå de som måste lösa dem. Patienterna måste anstränga sig mer, arbeta hårdare och motivera sig mer för att det ska bli någon förändring. Livet för suicidala personer med BPD är outhärdligt som de lever sitt liv just nu.

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Standardiserad lokal vårdplan för självskadebeteende Gäller för BUPs akutavdelning, Östra sjukhuset Utredning: Psykiatrisk undersökning och diagnostik, inklusive samsjuklighet. Screening för genomgått trauma om detta ej är genomfört tidigare. Somatisk undersökning. Blodprovstagning enligt lokala rutinprover. Urin-toxikologisk provtagning inom 24 timmar. Behandling: Farmakologisk behandling vid behov. Benzodiasepiner skall användas mycket restriktivt och vid insättning vara väl övervägt. Undvika i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Aktivitetsschema för tiden på avdelningen upprättas. Patienten skall ha en kopia på sitt rum, en kopia skall även sitta i patientens pärm. Alla aktiviteter skall skrivas in på schemat. Schemalägg anhörigas närvaro på avdelningen och förklara noggrant syftet med detta. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission. Sömnoptimering. Det är viktigt med information till patienten om sårbarhet vid minskad sömn. Mat Regelbundenhet och rutin/struktur kring maten. Det är viktigt med information till patienten om sårbarhet vid minskat matintag. BUP-skola Aktiviteter o Fysisk aktivitet minst 2x30min/dag o Främja aktiviteter som patienten tidigare har funnit glädje i. o Främja sociala aktiviteter så som att träffa närstående under permissioner. Psykoedukation o Färdighetsskola o Vid behov ångestskola o Vid behov känsloskola o Vid behov traumaskola

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Undvik i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission.

Standardiserad vårdplan för självskadebeteende Psykoedukation: Färdighetsskola. Vid behov ångestskola, känsloskola traumaskola. Utforma en säkerhetsplan och krislista tillsammans med patient och ansvarig vuxen. Om en säkerhetsplan och krislista finns så uppdatera denna inför första permissionen. Bemötande vid självskada: olågaffektivt bemötande ovalidering fokusera på känslan och inte på självskadehandlingen ogå omedelbart igenom den inträffade händelsen

Färdighetsskola

Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Kedja Kedja Kedja Psykoedukation Psykoedukation Psykoedukation Färdighetsträning Färdighetsträning Färdighetsträning

Känslor oreglering oprimära/sekundära känslor okänslor kopplade till självbild Biosociala teorin Psykoedukation okänslomässig sårbarhet/invaliderande omgivning Självskada Validering

Att vara medvetet närvarande Färdighetsträning Vad-färdigheter (observera, beskriva, delta) Hur-färdigheter (icke-dömande, en sak i taget, gör det som fungerar) Att skapa och bevara goda relationer Att reglera känslor Att stå ut när det är svårt Självvalidering

Kedja Sårbarhet Utlösande faktor Tankar Känslor PROBLEM- BETEENDE Konsekvenser (kortsiktiga) Konsekvenser (långsiktiga)

Öppen retur Patienter med upprepade söktillfällen och flera vårdtillfällen. Patienten bestämmer själv när patienten önskar inläggning på akutavdelningen. Vårdtiden är tre dagar och kan inte förlängas oavsett patientens mående eller vad patienten kommunicerar. Patienten skall inte konverteras till tvångsvård. Patienten kan läggas in så många gånger som den tycker att det behövs.

Samarbete med DBT-teamet När patienter från DBT-teamet behöver inneliggande vård utformar DBT-terapeuten ett uppdrag tillsammans med patienten för vad som är syftet med vården. DBT-terapeuten bestämmer hur länge patienten skall vårdas inneliggande och vad som skall göras under vårdtiden. Uppdraget utformas skriftligt i journalen. Om patienten har en vårdtid på mer än 5 dagar skall gemensam behandlingskonferens genomföras.

Patienter Fördelar med arbetssättet otydlighet och förutsägbarhet gällande vad patienter kan förvänta sig av vårdtiden och vad som förväntas av dem. ostrukturerat arbete minskar den icke-värdeskapande tiden och därmed utrymmet för självskada i syfte att visa dåligt mående. ostrukturerat arbete med ex.vis samtal och övningsuppgifter bidrar till ökat värde av tiden på avdelningen. opatienten blir en del i sitt tillfrisknande.

Personal Fördelar med arbetssättet otydligare ramverk kring vad som skall göras och när det skall göras. obättre beredskap för att hantera konflikter, meningsskiljaktigheter och motstridiga käslor som kan uppstå. ostörre trygghet och tilltro till sin egen kunskap och något att luta sig mot. oatt utöva principer (från DBT) medför goda förutsättningar för att föra konstruktiva samtal med både patienter och inom personalgruppen.