INRIKTNING I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLANEARBETET

LIKÖPIGS KOMMU IRIKTIG I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLAEARBETET Inriktningen kommer att prövas och bli föremål för samråd i det fortsatta arbetet med översiktsplaner och områdesprogram. ATAGE AV KOMMUFULLMÄKTIGE 2005-06-07 Ljungsbro/Berg Malmslätt LIKL LA TS ca 1600 bostäder K Övningsområdet ca 3-5000 bostäder och verksamheter Östra Lambohov ca 600 bostäder Slaka E4 Tallboda ca 450 bostäder Mörtlösa/Kallerstad verksamheter Malmskogen Resecentrum/Stångebro utvecklingsområde A M TA A B S verksamheter Ullstämma ca 600 bostäder BAA DALS Sturefors RV 34 RV 35 LV 687 LIKÖPIGS FLYGPLATS GÅ STÅ Garnisonen ca 1200 bostäder MA Övre Vasastaden I LIlla Mjärdevi ca 700 bostäder LM E S FL YG P EKLADSKAPET RV 36 Sättuna Ekängen

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet med utgångspunkt från planstrukturstudien Innehåll Bakgrund och syfte Förutsättningar Befolkning Bostäder Kommunikationer äringsliv Mål Restriktioner Efterfrågan Vad kan kommunen påverka? Strukturstudien Alternativa bebyggelsestrukturer Dialogen Inriktning Viktiga utgångspunkter Strategi Uppläggning fortsatt översiktsplanearbete Kartor: - Östergötland- infrastruktur och större tätorter - Linköpings kommun, inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet - Staden Linköping, persp 150 000 inv, inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet Förslaget till inriktning har utarbetats av Karin Elfström, kommunledningskontoret/samhällsplanering. Kommunstyrelsens planeringsutskott och Teknik och samhällsbyggnadsnämndens presidium har utgjort politisk ledningsgrupp.

2 Bakgrund och syfte Arbetet med en fördjupad översiktsplan för staden Linköping har påbörjats. Tyngdpunkten i arbetet med översiktsplanen för staden kommer att vara att analysera och redovisa strategier och övergripande bebyggelse-, kommunikations- och grönstrukturer. Genom att behandla och samordna strategiska frågor kommer översiktsplanen att ge en helhetssyn och långsiktig inriktning för stadens utbyggnad. Översiktsplanen har perspektiven 150 000 och 200 000 inv, utan att något tidsperspektiv anges. Tillväxten i Linköping ska ses som en del i en regional expansion. I planstrukturstudien belyses alternativa grundstrukturer för den framtida bebyggelsen i hela kommunen. Studien utgör grund både för översiktsplanen för staden och för en framtida kommunomfattande översiktsplan. Syftet med denna skrivelse är att ge förslag till inriktning för det fortsatta översiktsplanearbetet. Det är viktigt att betona att ett beslut om inriktning inte är ett beslut om hur staden och orterna kommer att planeras och byggas ut. Det handlar om att ge en inriktning i det fortsatta arbetet en inriktning som ska utredas, konsekvensbedömas och bli föremål för breda samråd. Detta arbete kommer att ske inom ramen för översiktsplaner och översiktliga program. Förutsättningar Befolkning Linköpings kommun har idag ca 137 000 inv (2004-12-31). Under de senaste decennierna har Linköpings kommun ökat med ca 1000 personer/år. Den växande befolkningen beror både på ett födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Idag bor ca 70 % av kommuninvånarna i staden Linköping, ca 20% i övriga tätorter och ca 10% i glesbygd. Under perioden 1990 2003 ökade befolkningen i staden och på landsbygden med ca 17% resp 16% medan övriga tätorter minskade med drygt 6%. Kommunstyrelsen har (2004-04-20) fastställt en befolkningsprognos för Linköpings kommun som innebär att befolkningen beräknas uppgå till ca 142 000 år 2010, till ca 151 000 år 2020 och ca 155 000 år 2025. De främsta osäkerhetsmomenten i underlaget till kommunprognosen är i vilken takt födelsetalen kommer att stiga, om universitetet kommer att fortsätta expandera, hur stor tillströmningen av flyktingar blir, hur Linköpings arbetsmarknad kommer att utvecklas samt hur en ev relativ arbetsmarknadsfördel påverkar flyttningen till och från kommunen. Bostäder I Linköpings kommun finns idag ca 67 000 lägenheter totalt, varav ca 1/3 i småhus (enfamiljs- och tvåfamiljshus, radhus och kedjehus). Ca 50% av lägenheterna upplåtes med hyresrätt, vilket är en hög andel hyresrätter jämfört med andra jämnstora kommuner. I kommunen råder brist på olika slag av bostäder. Enligt den senaste befolkningsprognosen bedöms befolkningen öka med ca 800-900 personer per år under de närmaste åren vilket innebär att det behövs ett tillskott om ca 450 500 lägenheter per år. För att dessutom avhjälpa rådande brist krävs en större volym.

3 Kommunikationer Fördelningen mellan olika trafikslag i Linköping är 57%, biltrafik, 12% kollektivtrafik och 31% cykeltrafik. Jämfört med andra medelstora städer har Linköping hög andel cykeltrafik. SIKA:s prognoser för framtida trafikutveckling pekar mot biltrafikökningar med ca 2 procent per år fram till 2010 på nationell nivå. Därefter bedöms ökningen bli ca 1,2 procent per år. Även tågresandet, framförallt det långväga, beräknas öka starkt liksom resandet med flyg. Kommunen har en omfattande arbetspendling med ca 13 000 inpendlare per dag och ca 8000 utpendlare. Ett stort antal resenärer färdas också genom kommunen utan att stanna framförallt via E4:an och Södra stambanan. Merparten av trafikarbetet sker på vägnätet. Denna utveckling väntas bestå under överskådlig tid. Viktiga frågor är att utveckla stråk, genomföra trafiksäkerhets- skydds-, och miljöåtgärder samt förbättra vägnätets standard. Angelägna frågor är även att minska trafikens utsläpp av klimatpåverkande gaser. Trafiknätanalysen visar att biltrafikanter upplever köbildningar i vissa delar av Linköping, främst Tornby och delar av innerstaden. Det innebär också framkomlighetsproblem för bussar. Trängselproblemen är dock små jämfört med storstäderna. Avlastande leder saknas i första hand i öster (rv 35) och i sydväst. Standarden för cyklister och gångtrafikanter upplevs som god men trafiksäkerheten behöver förbättras. Järnvägen bedöms ha stor potential för att ta hand om framtida trafikökning. På Södra stambanan finns kapacitetsproblem och standarden på länsjärnvägarna är låg. En utbyggnad av Ostlänken höghastighetsbanan mellan Järna och Linköping kommer att innebära att restiderna från Linköping till bl.a. Stockholm blir betydligt kortare. Ostlänken innebär också att stambanan kan avlastas, vilket i sin tur möjliggör utökad regional trafik. Det öppnar också möjligheter till etablering av en ny pendeltågsstation vid stambanan i Malmslätt vilket skulle förkorta restiderna till de stora arbetsplatsområdena i väst. Spårbunden trafik från Malmslätt i en sträckning Mjärdevi Universitetsområdet Övningsområdet US ReseC har analyserats och visat sig intressant. Projektet kallas Link-link och skulle kunna byggas ihop med det regionala system som analyseras i pågående forskningsprojekt avseende DUO-spårvagn på järnväg bl.a. mot orrköping. Upprustning för att öka hastigheten på Tjustbanan till 160 km/h planeras och visar att tiden till Åtvidaberg kan förkortas väsentligt och att arbetspendling avseende Västervik blir rimlig. Upprustningen skulle också öka attraktiviteten på delar av Stångådalsbanan. Åtkomlighet och tillgänglighet via flyg till regionen och kommunen är sett i ett nationellt perspektiv god och i vissa relationer mycket god. Vilken eller vilka civila flygplatser i Östergötland som kommer att nyttjas långsiktigt är inte klarlagt. äringsliv I Linköping är tillverkningsindustri, handel och tjänstesektorn starka sektorer inom näringslivet och sysselsätter ca 50% av de anställda. Linköping kännetecknas också av att ett stort antal personer sysselsätts inom ett fåtal stora företag mer än 50 procent av de anställda i privata företag i kommunen återfinns inom ca 5% av företagen. Linköping är samtidigt en utpräglad småföretagarort, ca 60% av de privata företagen har mellan en och fyra anställda.

4 Branscher som växer snabbare än genomsnittet är företagartjänster, hotell och kultur samt handel. En planerad specialisering av SAAB:s utvecklingsverksamheten förväntas leda till framgång och långsiktigt hållbar verksamhet, genom att man blir bäst inom sitt nischområde. Omstruktureringen får troligen effekter på det totala antalet sysselsatta inom företagets verksamhet i kommunen. Linköpings kommun har under modern tid haft en sällsynt god förmåga att återhämta sig efter lågkonjunktur och negativa branschförändringar inom näringslivet. Mål Begreppet hållbar utveckling delas ofta upp tre dimensioner sociala, ekonomiska och ekologiska. Planeringen bör syfta till att uppnå samtliga dimensioner - helhetstänkandet är avgörande. I den översiktliga planeringen handlar hållbar utveckling i första hand om hållbara strukturer. Hållbarhetsmålen har tillsammans med KFs mål och miljökvalitetsmålen bl a en god bebyggd miljö utgjort grunden för de 10 mål som varit utgångspunkt i arbetet med planstrukturstudien. Den politiska ledningsgruppen för översiktlig planering (Kommunstyrelsens planeringsutskott och Teknik och samahällsbyggnadsnämndens presidium) har ställt sig bakom målen. Målen redovisas i avsnittet om planstrukturstudien. Restriktioner De restriktioner som har störst påverkan på de övergripande strukturerna i Linköpings kommun är riktvärden beträffande flygbuller, översvämningsrisker, naturvärden (naturreservat, atura 2000, riksintressen), kulturmiljövärden (riksintressen) och strandskydd. Den restriktion som har allra störst påverkan på kommunens långsiktiga utbyggnadsmöjligheter är gällande riktvärden beträffande flygbuller. Verksamheten vid två flygfält, Malmen och SAAB, innebär att stora delar av Linköpings kommun utsätts för flygbuller. En strikt tillämpning av gällande riktvärden innebär att det i princip är omöjligt både att bygga i och att bygga ut tätorten Linköping. Enligt aturvårdsverket är emellertid en strikt tillämpning av riktvärdena inte alltid möjlig i planeringssammanhang och råd för tillämpning av riktvärdena bör därför utredas. Hur framtida råd om tillämpningen kommer att utformas är av avgörande betydelse för Linköpings utbyggnadsmöjligheter. Översvämningsbenägna områden finns vid Roxens södra och sydöstra stränder. De mest betydande naturvårdsintressen är knutna till eklandskapet söder om Linköping samt till vissa områden i anslutning till Roxen. Ett antal områden, bla a Linköpings stadskärna, och Kinda och Göta kanaler, utgör riksintresse för kulturmiljövården. Ett riksintresse innebär inte att en död hand läggs över ett område, utan att området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- och kulturmiljön. Strandskyddet omfattar i Linköpings kommun 150 meter vid Göta och Kinda kanaler, Roxen, Ärlången, Järnlunden samt Stora och Lilla Rängen. Vid övriga sjöar och vattendrag råder strandskydd intill 100 meter från strandlinjen. Strandområden som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan omfattas inte av strandskydd.

5 Östgötaslätten rymmer åkermark av mycket högt värde. Värdefull jordbruksmark är inte ett riksintresse. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark dock tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Efterfrågan Idag är efterfrågan (enligt intervju med mäklare hösten 2004) särskilt stor beträffande markboende i centrala lägen. ärhet till service är viktigt, vackra lägen ett plus. Barnfamiljer söker ofta attraktiva trygga områden där barnen har nära till kompisar. Bostäder efterfrågas i Linköping, i pendelorterna och i ytterligare några orter med skola och dagis. Familjer med utflugna barn efterfrågar ofta lägenheter med utsikt i centrala lägen. Det finns en begränsad efterfrågan på stora (dyra) tomter i exklusiva och gärna enskilda lägen. Det är ofta denna typ av boende som efterfrågas av nyckelpersoner inom privata näringsliv och i offentlig sektor. Det finns också en ökad efterfrågan på hästgårdar i enskilda lägen. För de båda sistnämnda grupperna är tillgång till service och allmänna kommunikationer mindre viktigt. Den bild som ges beskriver vad som efterfrågas just nu. Efterfrågan på längre sikt anses svår att bedöma. En enkät som visar var tomtköns medlemmar vill bygga genomfördes i maj 2003 (208 personer har svarat på enkäten). Populärast var Övningsområdet, Hjulsbro och Vidingsjö i nu nämnd ordning. Också i Berg, Sturefors, Ullstämma, Ekängen, Lambohov och Slaka fanns relativt stor efterfrågan. I Askeby, Bestorp, ykil, Rappestad, Ringstorp, Sjögestad, Skeda Udde och Västerlösa fanns liten eller ingen efterfrågan. Vad kan kommunen påverka? En förutsättning för byggande av bostäder, arbetsplatser, service mm ska komma till stånd är att byggherrar, kommun och andra aktörer samverkar. Kommunen kan säga nej till projekt som bedöms olämpliga ur allmän synpunkt (det kommunala planmonopolet), men kan inte tvinga fram en byggnation. Marknaden måste tro att det är lönsamt att bygga i et visst läge vid en viss tidpunkt för att ett projekt ska bli av. Marknaden tar emellertid inte och har heller inte till uppgift att ta - ansvar för helheten och de långsiktiga konsekvenserna. Detta är kommunens uppgift. Grunden för kommunens bedömning av var det ur allmän synpunkt är lämpligt att bygga anges i plan- och bygglagen. Portalparagrafen (1 kap 1 ) har följande lydelse: Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

6 Strukturstudien Alternativa bebyggelsestrukturer Planstrukturstudien utgör ett underlag för översiktsplanen för staden Linköping och för en framtida kommunomfattande plan. Avsikten har varit att tidigt i planprocessen diskutera föroch nackdelar med olika grundstrukturer för den framtida bebyggelsen. I det komplexa arbetet med att belysa övergripande bebyggelsestrukturer har kommunen tagit hjälp av Inregia AB. Inregias metod är att med hjälp av en matematisk modell på ett systematiskt sätt hantera ett stort antal mål och restriktioner och på så sätt bygga alternativa bebyggelsestrukturer. För den framtida utbyggnaden har 10 mål formulerats. Dessa mål kan i vissa fall stå i konflikt med varandra. För att se vad olika prioriteringar av målen medför avseende önskvärda framtida bebyggelsestrukturer har de olika målen operationaliserats. De operationaliserade målen har använts för att göra prioriteringar mellan olika markområden. GIS har använts som ett viktigt verktyg. Bl a har det varit enkelt att ta hänsyn till de restriktioner som finns vad gäller natur- och kulturområden, svåra markförhållanden samt säkerhets- och skyddsområden, t ex för flygbuller. Studien utgår från vad kommunen vill uppnå, målen, istället för att betona restriktionerna. Ambitionen har alltså varit att se möjligheter inte begränsningar. Därför har endast de starkaste restriktionerna lagts in som förutsättningar. Planstrukturstudien redovisar planstrukturer för 200 000 kommuninvånare. Också en utbyggnad till 150 000 invånare belyses. Tidsperspektiv är ej angivet. Målen för den framtida utbyggnaden är: 1. Linköping ska vara en kunskapsstad som kan möta näringslivets och samhällets behov av utveckling och forskning. 2. Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. 3. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur. Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. 4. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bl a ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom resp stadsdel/ort eftersträvas. 5. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. 6. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 7. Kommuninvånarna ska ha god tillgång och tillgänglighet till parker, natur- och grönområden av god kvalitet. 8. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. 9. De tekniska försörjningssystemen ska vara miljövänliga och långsiktigt hållbara. 10. De kommunalekonomiska investeringsnivåerna och driftkostnaderna för t ex parker, gator och teknisk försörjning ska vara rimliga. Tre olika planstrukturer har tagits fram: Det goda lokalsamhället, Stads- och regionförstoring och Vackert och centralt boende. Planstrukturerna har erhållits genom att prioritera de olika målen på olika sätt. Strukturerna kan beskrivas på följande sätt:

7 Det goda lokalsamhället innebär att bygga ut redan existerande stadsdelar och orter, vilket ger en decentraliserad struktur. Strukturen prioriterar sammanhållna stadsdelar med minst 3000 invånare ett invånartal som ger underlag för bl a skola och butik. Det bör också finnas en blandning av bostäder och arbetsplatser inom stadsdelen. Stadsdelarna får gärna vara vackert belägna. God tillgängligheten är viktig men inte högprioriterad. Tillgång till park och natur finns också med i prioriteringen. Målet om Linköping som kunskapsstad är högt prioriterad här liksom i övriga alternativ. Förutom utbyggnad av etablerade tätorter uppkommer ett antal nya stadsdelar i anslutning till Linköpings tätort som norr och söder om Slaka samt sydväst om Vidingsjö och Ullstämma. Här tillkommer också Garnisonen och Övningsområdet. orr om motorvägen tillkommer nya stadsdelar vid Kaga och Sättuna. Linköpings sammanhängande tätort, om man exkluderar områdena norr om motorvägen, kommer att få en totalbefolkning om 124 000. Stads- och regionförstoring innebär en utbyggnad av Linköpings centrala tätort och tätorter längs järnvägsstråket mot orrköping och Mjölby samt mot Motala. Här prioriteras alltså den levande stadskärnan och en minskad bilandel. Den minskade bilandelen åstadkommes genom en tät kärna med cykel- och gångavstånd för många och genom lokalisering i kollektivtrafikstråk mot de övriga grannstäderna i regionen. Tillgängligheten blir därmed också automatiskt högt prioriterad. Stadsdelarna kompletteras med bebyggelse så att de blir så blandade som möjligt. Vacker belägenhet är också viktigt men inte lika högt prioriterat. Strukturen innebär att befolkningen så långt det är möjligt koncentreras till centrala Linköping. Därutöver koncentreras bebyggelsen till existerande stadsdelar och orter som ligger efter stråket mellan motorvägen och järnvägen mot Mjölby och orrköping och mot Motala i Ljungsbro, Berg och en ny stadsdel Sättuna norr om motorvägen. Inga andra nya stadsdelar än Sättuna etableras. I Linköpings tätort är folkmängden 132 000 totalt, dvs nästan som dagens folkmängd i hela kommunen. Vackert och centralt boende innebär en utbyggnad längs Stångån samt vid Svartån och Roxens sydvästra strand. Detta alternativ prioriterar kvaliteter som ofta efterfrågas av byggherrar och som avspeglas i fastighetspriser. Prioritering har gjorts av områden som är vackert belägna och har god tillgänglighet till stadskärnan. Den tillkommande befolkningen uppträder som ett band längs Stångån och vid Roxens sydvästra strand och Svartån. Till skillnad mot de tidigare strukturerna handlar det inte om sammanhållen bebyggelse i form av stadsdelar. De vackraste och mest centrala områdena tas i anspråk och det gör att en relativt stor del kommer att beröra områden som omfattas av strandskydd och/eller är av riksintresse. Linköping får en utbredning mot sydost och nordväst. Linköpings tätort sträcks ut mot sydost och får 117 000 invånare. I nordväst tillkommer två stadsdelar, Kaga och Sättuna. Strukturstudien illustrerar vilka mål som stödjer varandra och vilka som står i konflikt med varandra. Mål som stödjer varandra är levande stadskärna, god tillgänglighet och minskad bilandel, vilka samtliga innebär täthet och koncentration. Dessa mål uppfylls bäst i stads- och regionförstoring. Önskemål om att istället bygga ut stadsdelar och mindre orter så att de når en storlek som ger underlag för skola och service står till viss del i konflikt med ovan nämnda mål eftersom de innebär utbyggnad av orter oberoende av var i kommunen de är belägna. Målet om vackert belägna områden kan stå i konflikt med tillgänglighetsmålet, eftersom en del av de vackra områdena ligger perifert. Målet kunskapsstad är överordnat och bedöms inte komma i konflikt med övriga mål. Tillgång till parker och strövområden är god i hela kommunen detta mål behöver därför inte stå i konflikt med övriga mål.

8 Dialogen Samråd har genomförts i form av ett stort antal seminarier/dialoger under våren/vintern 2003-2004, bl a med allmänheten, företrädare för näringslivet, naturföreningar, citysamverkansgruppen, grannkommuner/östsam/länsstyrelsen. En särskild referensgrupp har samlats vid två tillfällen. Inom kommunen har genomförts möten och seminarier med olika grupper, bl a om ekonomiska konsekvenser och möjligheter till effektivisering av kommunal verksamhet. De synpunkter som framförts på möten och i yttranden visar att det finns stora skillnader i uppfattningen om hur Linköping ska växa. Kommunfullmäktiges partigrupper har lämnat särskilda yttranden. I fullmäktigegruppernas yttranden betonas vikten av regionförstoring och fungerande kommunikationer liksom utbyggnad av befintliga orter utmed stambanan. Det finns ett starkt stöd för utbyggnad av Vikingstad och Linghem. I flera yttranden förordas också utbyggnad i Ljungsbro/Berg och Ekängen - utbyggnad av orter utmed Stångådalsbanan förordas i några yttranden. Beträffande utbyggnad norr om E4 går uppfattningarna isär. Detsamma gäller utbyggnad utmed Stångån och Roxen. Flera yttranden förordar kombination av olika strukturer det är viktigt med stads- och regionförstoring men också med utbyggnad i småorter och på landsbygden och i orter med vackra lägen. Att det ska finnas en valfrihet i boendet framhålles i flera yttranden. Flera av fullmäktigegrupperna anser att det är positivt med fler boende och verksamma i och nära stadskärnan, men att det samtidigt är viktigt att slå vakt om stadens karaktär/riksintresset. ågot yttrande betonar att tydlig stadskänsla ska eftersträvas - när staden expanderar bör områden gradvis få en mer stadsmässig karaktär. Inriktning Viktiga utgångspunkter De utgångspunkter som vägt särskilt tungt vid valet av inriktning är följande: Regionförstoring och utveckling av staden Linköping är en förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling i kommunen och regionen. Regionförstoring har stora fördelar för den enskilde kommuninvånaren. Regionförstoring och regioneffektivisering innebär ökat resande. För att åstadkomma ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle bör så stor del som möjligt av transportarbetet i den förstorade regionen ske med kollektivtrafik. Tillväxt i staden en förutsättning för en positiv utveckling på landsbygden och i orterna. En levande landsbygd är en tillgång för kommunen. Linköpings kommun har många vattennära lägen som kan utnyttjas bättre än idag.

9 En förutsättning för byggande är att kommunen och marknaden samverkar. Byggande förutsätter lägen som är attraktiva för marknaden men som också är lämpliga ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv och ur kommunalekonomisk synvinkel. är Linköpings invånartal ökar till 200 000 kommer det att behövas ytterligare ca 30 000 nya bostäder i kommunen. I de alternativa planstrukturer som presenteras i strukturstudien har bostäder lokaliserats på olika sätt beroende på hur de uppställda målen har prioriterats. Alternativen är tydliga i sina olika inriktningar. I vart och ett av alternativen har några få mål fått stort genomslag. Analyserna har gjorts på en mycket översiktlig nivå och hänsyn har endast tagits till de allra starkaste restriktionerna. Planstrukturerna ska betraktas som underlag för en diskussion, inte som färdiga översiktsplaner. Det bedöms varken som möjligt eller önskvärt att bygga helt enligt något av alternativen. I den föreslagna inriktningen har mål om kunskapsstaden, en levande stadskärna, god tillgänglighet och minskad bilandel fått väga tungt, men också ambitioner om vackra lägen och en levande landsbygd har påverkat inriktningen. Den inriktning som kommunfullmäktige ställer sig bakom kommer att prövas i olika översiktsplaner och områdesprogram. Bl a kommer miljö- och riskhänsyn samt avvägningar mot olika sektorsintressen att studeras inom varje delområde. Inte förrän mera detaljerade studier har gjorts och samråd har genomförts är det möjligt att få en uppfattning om hur många bostäder som kan inrymmas i staden och i olika orter. I perspektivet 150 000 görs avvägningar mot de restriktioner och den lagstiftning som finns idag. På lång sikt kommer lagstiftning, riktlinjer, attityder och förutsättningar att ha förändrats på ett sätt som idag inte går att förutse. I det långsiktiga perspektivet är det därför viktigt att planera för strukturer med kvaliteter som bedöms stå sig under lång tid. Om inriktningen är allmänt hållen tål den vissa ändrade beslut om markanvändning så länge konsekvenserna blir lokala. Strategi Ge förutsättningar för regionförstoring och regioneffektivisering genom infrastruktursatsningar och utbyggnad i orter med särskilt goda förutsättningar för kollektivtrafik. Bygg ut enligt pärlbandsprincipen. Staden och orterna får tydliga avgränsningar. Cykelavstånd till centrum (stations/hållplatsläge) är en viktig utgångspunkt för avgränsningen. I och med att kunskap och kompetens har blivit produktionsfaktorer blir möjligheterna att konkurrera inom dessa områden avgörande för en regions utveckling. Den regionförstoring som sker i Sverige är en följd av specialisering och stordrift. För det glest befolkade Sverige blir denna förstoring extra viktig. Att skapa ett nätverk av orter med god tillgänglighet till varandra ger förutsättningar för en mera robust bebyggelsestruktur. Regionförstoring ger förutsättningar att öka produktiviteten bl a genom ett rationaliserat serviceutbud inom privat och offentlig sektor (exv inom handel och sjukvård), genom att företag och verksamheter har en bredare bas att rekrytera från (rätt person till rätt uppgift

10 bra både för verksamheten och individen), genom att fler företag får fler företag att samverka med lokalt (innovativa system och klusterbildningar) samt genom vidgade möjligheter till samspel mellan kvalificerade och specialiserade verksamheter (bättre miljöer för innovationer skapas). Kopplingen mellan universitet, innovationscentra och näringslivet ses i allt större utsträckning som en nödvändighet för den regionala utvecklingen. (G Oscarsson, B Wictorin, Långsiktiga effekter av en utbyggnad av Ostlänken krav på samhällsbyggnadet. ) Regioneffektivisering innebär att så långt möjligt utnyttja de möjligheter till rationaliseringar som de förstorade regionerna ger. Kommunala verksamheter som kan dra nytta av en regionförstoring är bl a skola, fritid och kultur, exv genom specialiserade skolor samt fritidsoch evenemangsanläggningar. Regionförstoring ger många positiva effekter för kommuninvånarna. Tillgången till arbete, bostad, utbildning, kultur och fritid ökar. För den enskilda familjen kan det betyda att båda föräldrarna kan få specialiserade arbeten inom regionen. Sårbarheten minskar - familjen har större möjligheter att bo kvar även om en i familjen förlorar sitt arbete. Regionförstoring innebär emellertid ökat resande. En viktig uppgift i den översiktliga planeringen är att planera så att så stor del som möjligt av transportarbetet i den förstorade regionen kan ske med kollektivtrafik. Ambitionen har både en ekologisk dimension och en social. Goda kollektivtrafikförbindelser ger förutsättningar för minskat bilåkande och därmed minskad energiförbrukning och minskade utsläpp. Det är också en förutsättning för att alla kommuninvånare inte bara de med tillgång till bil ska kunna dra nytta av regionförstoringen. Ett kollektivtrafikbaserat kommunikationssystem gör det också möjligt att vid höjda bensinpriser bibehålla rörligheten inom regionen strukturen blir robustare. Hög turtäthet förutsätter högt resandeunderlag. Orter som sammantaget har ett betydligt resandeunderlag och som länkas till varandra enligt pärlbandsprincipen ger goda förutsättningar för kollektivtrafiken. I ett regionalt perspektiv är stråken Mjölby Linköping orrköping och Linköping - Motala stråk som rymmer en stor del av regionens invånare. För Linköpings kommun innebär detta att en fortsatt utbyggnad i orter utmed dessa stråk stödjer inriktningen beträffande regionförstoring. Utveckla staden Linköping. Fler boende och fler arbetsplatser i staden. En tätare och mera sammanhängande stad genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Värdefulla grönområden sparas och tillförs nya värden. Ge förutsättningar för stadsliv genom utvidgning och utveckling av stadskärnan. Respektera identiteten och de kulturhistoriska värdena. Moderna tillägg av hög kvalitet. Staden Linköping är en tillväxtmotor i kommunen och i regionen. Det finns ingen motsättning mellan utveckling av staden Linköping och utveckling av orterna och landsbygden. Tvärtom är tillväxt i staden en förutsättning för en positiv utveckling i Vikingstad, Linghem, ykil osv. Tillväxt i staden förutsätter förutom väl fungerande infrastruktur och goda förutsättningar för universitetets och näringslivets utveckling också möjligheten att erbjuda kvalitet i livsmiljön, bl a attraktiva och trygga boendemiljöer, bra skolor och tillgång till kulturutbud, naturupplevelser och fritidsaktiviteter. En innovativ stadsmiljö, med moderna branscher som mode, design, gastronomi, samt attraktiva stadsmiljöer med god arkitektur utvecklas och användas alltmer som drivkrafter i den regionala utvecklingen. För utvecklingen av

11 Linköpings stadskärna handlar det om att både tillåta moderna tillägg av hög kvalitet och att utnyttja identiteten och de kulturhistoriska värdena som tillgångar. Linköping har en gles struktur med större grönyta per invånare än de flesta andra jämnstora städer. Den föreslagna inriktningen innebär att en tätare och mera sammanhängande stad eftersträvas en stad som ger goda förutsättningar för cykling, kollektivtrafik, service och stadsliv. Detta förutsätts ske genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Ett cykelavstånd på max 6 km till centrum har varit en utgångspunkt för inriktningen. I första hand bör redan exploaterad mark återanvändas. Möjligheten att komplettera befintliga bostadsområden är begränsad. Vissa grönytor, som varken rymmer rekreationsvärden eller naturvärden, kan sannolikt tas i anspråk för bebyggelse, medan andra kan utvecklas som parker eller värdefulla naturområden. Också möjligheterna att bygga på mellanområden bör undersökas. Hur många bostäder och hur stora verksamhetsområden som kan inrymmas inom staden kommer att belysas i arbetet med en översiktsplan för staden. Det kan visa sig att också områden utanför den nu föreslagna avgränsningen kan behöva tas i anspråk på lång sikt. Vattennära lägen belyses nedan under egen rubrik. Utbyggnad i Linghem, Malmslätt, Vikingstad, Ljungsbro-Berg och Sturefors. Ambitionen är att orterna ska rymma allsidig service. Slå vakt om/utveckla varje orts identitet. Förnyelse i centrum (stations- och hållplatsnära lägen) genom högre exploatering och vackra stadsrum. Utbyggnad i Sättuna, Gistad, Sjögestad, Bestorp, Brokind, Slaka och Ekängen. Ambitionen är att orterna ska rymma service. Mera omfattande utbyggnad i Gistad och Sjögestad underlättas av nya pendeltågsstationer. Slå vakt om/utveckla varje orts identitet. Utveckla attraktiva centra (stations- och hållplatsnära lägen). Inriktningen innebär utbyggnad i orter som ligger i stråken mot orrköping, Mjölby och Motala. Också utbyggnad i orter utmed Stångådalsbanan är intressant. Utbyggnad föreslås dessutom i Ekängen (enligt antagen översiktsplan) och Slaka. Båda dessa orter ligger nära staden och har redan idag viss service. Tanken är att planeringen i första hand ska inriktas på orter som långsiktigt kan erbjuda bl a ett brett utbud av boendeformer, grundläggande service och god kollektivtrafikförsörjning. Vikingstad och Linghem har korta restider med tåg till Linköping och flera andra större orter i regionen. Detsamma kommer att gälla för Malmslätt, där ytterligare en pendeltågsstation planeras. Link-link kommer dessutom att innebära att man från pendeltågsstationen i Malmslätt lätt kan ta sig vidare till Mjärdevi, Universitetet, US och resecentrum. Ambitionen bör vara att i pendel/serviceorterna skapa nya bostadsområden av hög kvalitet och att utveckla centrum/stationsnära lägen genom tätare bebyggelse och vackra stadsrum. Detta tillsammans med ökad befolkning bör ge förutsättningar för utökad service. De nya utbyggnadsområdenas avstånd till pendeltågsstationer eller busshållplatser är avgörande för intresset av att åka kollektivt. Acceptabelt avstånd varierar beroende på lokala förutsättningar, men för många orter minskar intresset för att åka kollektivt sannolikt om avståndet är mer än ca 2 km.

12 Om regionen fortsätter att växa kan stråken mot orrköping och Mjölby på lång sikt förstärkas ytterligare genom att fler orter får pendeltågsstationer. Ytterligare stationer, exv i Gistad och Sjögestad, minskar dock intresset för att åka tåg från övriga orter genom att restiderna ökar. Detta är skälet till att dessa stationer inte finns med i Banverkets utredningar (2005) i samband med Ostlänken-projektet. En samlad bedömning av för och nackdelar beträffande ytterligare pendeltågsstationer får göras när frågan aktualiseras i framtiden. Inriktningen innebär att Sättuna, som ligger i stråket mot Motala, byggs ut (Sättuna har idag ca 160 inv). Sättuna har ett vackert läge vid Roxens västra strand och ligger dessutom invid ett huvudstråk för kollektivtrafik och ett cykelstråk mot staden. Till Tornby är det ca 2 km, till Skäggetorp något mer. Utbyggnad av orter utmed Stångådalsbanan kan bli intressantare på sikt. Idag är resandeunderlaget för litet för att upprätthålla pendeltågstrafik. Järnvägen har också för låg standard för utvecklad pendeltågstrafik. Under förutsättning att en upprustning och trafikering av banan kommer till stånd kan en betydande tillväxt i orterna utmed stråket vara fullt möjlig. Sturefors rymmer redan idag viss service och är relativt välförsörjd när det gäller kollektivtrafik. Det finns också en utbyggd cykelbana till Linköping. Om Sturefors på sikt får pendeltågstrafik kan det bli intressantare med en mera omfattande utbyggnad, exv att också bygga öster om järnvägen. Sturefors, Bestorp och Brokind i Linköpings kommun samt Rimforsa skulle alla kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer i sjönära lägen med bra pendeltågsförbindelser till Linköping. Den nu pågående planeringen för upprustning av Tjustbanan syftar till att åstadkomma snabba interegionala förbindelser Västervik - Åtvidaberg - Linköping. Möjligen kan banan på sikt även rymma regional trafik, med stopp i Sturefors. Ge förutsättningar för en levande landsbygd. Möjliggör utveckling av såväl befintliga som nya näringar. En positiv syn på byggande i småorter och på landsbygden är en förutsättning för att kunna bibehålla och utveckla den lokala servicen. Landsbygden står inför en stor omvandling. Den gamla bilden av traditionellt jord- och skogsbruk håller på att bytas ut. Jordbruksproduktionen kommer att koncentreras till ett antal större enheter. Lönsamheten kommer att minska. Andelen deltidsjordbrukare kan förväntas öka. Landsbygdens näringar utgörs inte längre av bara traditionellt jord- och skogsbruk utan av landsbygdsföretagande i vidare bemärkelse. Förutom produktionen av jordbruksprodukter och skog har jordbrukarna också inkomster från andra verksamheter, exv ridskolor, upplevelsecentra, golfbanor och stuguthyrning. Reformeringen av jordbrukspolitiken kommer tillsammans med ökningen av det nya landsbygdsföretagandet att innebära att landskapet kommer att förändras. Landsbygden, inte minst den tätortsnära landsbygden, fyller en viktig funktion i det moderna samhället: som livsmiljö, för biologisk mångfald, landskapsbild, kulturmiljöer, rekreationsvärden mm. Antalet boende ökar på landsbygden, men minskar i flertalet av de små orterna. De nya invånarna är urbana människor som arbetar i staden och har urbana värderingar. Intresset för hästgårdar är stort. En fråga som behöver klarläggas ytterligare i den fortsatta planeringen är acceptabelt avstånd mellan djurhållning, bl a hästgårdar, och bostadsbebyggelse.

13 En levande landsbygd är en stor tillgång för kommunen. Planeringen ska ge förutsättningar för att bibehålla och utveckla service och näringsliv också på landsbygden. Detta är en förutsättning för en levande landsbygd. Inriktningen innebär att kommunen ska se positivt på byggande av enstaka hus och mindre husgrupper, gärna i anslutning till befintlig bebyggelse. En helhetsbedömning får göras i varje enskilt fall. Bedömningen är dock att det ökade bilåkandet som orsakas av sådan bebyggelse är försumbart ur miljösynpunkt. För många mindre orter är efterfrågan på nya tomter begränsat. Med tanke på behovet av en befolkningsutveckling som bidrar till ett gott serviceutbud, bör ambitionen vara att planer för bebyggelse i alla de mindre orterna ska tas fram successivt, så att tomter finns att erbjuda. Utveckla vattennära lägen för rekreation och bebyggelse. är staden kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal tillgodoses (stadsmässig karaktär i de centrala delarna). är tätorterna kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal/göta kanal tillgodoses. Linköping förknippas inte i första hand med vatten. Ändå finns det inom Linköpings kommun många attraktiva miljöer vid Göta och Kinda kanaler samt vid åar och sjöar. De vattennära lägena kan utnyttjas bättre både för rekreation och för bebyggelse. Göta och Kinda kanaler är av riksintresse för friluftslivet och kulturmiljövården. De rekommendationer som anges i Linköpings översiktsplan 1998 för tätorter utmed Göta och Kinda kanaler föreslås bli vägledande också i det fortsatta arbetet: För att bibehålla kanalområdets värde från kulturhistorisk synpunkt bör byggnader och tekniska anläggningar från den tid då kanalen anlades eller hade betydelse för varutransporter och som hörs samman med kanalverksamheten bevaras och underhållas. samt För att tillgodose friluftslivets intressen bör möjligheterna att röra sig utmed stränderna, t ex genom strandpromenader, bibehållas och utvecklas inom de tätorter som kanalen passerar. Rekommendationen om möjligheten att röra sig utmed stränderna bör även gälla vid utvidgning av staden och tätorterna. äringslivet har länge påpekat bristen på exklusiva tomter i Linköping tomter som kan locka nyckelpersoner till Linköping. Att universitet och företag kan rekrytera rätt personer till på betydelsefulla poster är en viktig fråga för utvecklingen av näringsliv och universitet och därmed för utvecklingen i Linköping. Det är viktigt att medverka till att dessa nyckelpersoner tycker att det är attraktivt att bosätta sig i Linköping. Det handlar om enstaka stora tomter i exklusiva lägen, gärna med vattenkontakt. Att tillgodose detta önskemål påverkar inte strukturen i stort, men är alltså en viktig fråga för näringslivets och universitetets utveckling. Inriktningen bör vara att behovet av exklusivare tomter tillgodoses genom kompletteringar och i samband med utbyggnad av nya områden. Till viss del kan detta behov tillgodoses i samband med att nya områden byggs ut, exv övningsområdet. Det kan också ske genom att enstaka kompletteringar sker i exklusiva lägen, exv vid Roxen, Svartån eller Stångån.

14 Uppläggning av fortsatt översiktsplanearbete Den redovisade inriktningen kommer att prövas och bli föremål för samråd i det fortsatta arbetet med översiktsplaner och områdesprogram. Översiktsplanearbetet föreslås omfatta: Att verka för en infrastruktur som ger förutsättningar för regionförstoring. y kommunomfattande ÖP i två delar en del som behandlar övergripande strukturella frågor och en del som renodlar funktionen som beslutsunderlag i plan- och byggfrågor. Möjligheten att utforma strukturdelen i form av en gemensam ÖP för Linköping och orrköping undersöks. En fördjupad översiktsplan för staden Fördjupningar av översiktsplanen/områdesprogram för utvecklingsområden i staden. Fördjupningar av översiktsplanen/områdesprogram för orter, som prioriteras i förslaget till inriktning. Planer för bebyggelse i alla de mindre orterna tas fram successivt. Prövning av aktualiteten hos Linköpings översiktsplan 1998 inkl fördjupningar.

Viktigt kommunikations- & bebyggelsestråk Kommungräns E22, riks-& länsvägar E4 Järnväg Mjälby 12 000 Finspång 13 000 Motala 30 000 orrköping 82 500 Linköping 94 000 5 000-10 000 1 000-5 000 500-1 000 2005 04 19 Folkmängd i Östergötlands län tätorter med över 500 invånare år 2000. Orternas yta är redovisad i proportion till folkmängd. ÖSTERGÖTLAD IFRASTRUKTUR OCH STÖRRE TÄTORTER

MJÖLBY RAPPESTAD MALMSLÄTT ULRIKA YKIL SJÖGESTAD VIKIGSTAD VÄSTERLÖSA MOTALA SKEDA UDDE SLAKA EKÄGE BROKID BESTORP STUREFORS LIKÖPIG SÄTTUA BERG LJUGSBRO ST Å GÅ L DA SB A A ÖRTOMTA ÅTVIDABERG A ST BA TJ U BAKEKID ASKEBY LIGHEM GISTAD ORRKÖPIG 2005 04 19 Mindre orter och landsbygden Ge förutsättningar för en levande landsbygd. Möjliggör utveckling av såväl befintliga som nya näringar. En positiv syn på byggande i småorter och på landsbygden är en förutsättning för att kunna bibehålla och utveckla den lokala servicen. Mindre pendel/serviceort persp 150 000 inv Mindre pendel/serviceort persp 200 000 inv Utbyggnad i Sättuna, Gistad, Sjögestad, Bestorp, Brokind, Slaka och Ekängen. Ambitionen är att orterna ska rymma service. Mera omfattande utbyggnad i Gistad och Sjögestad underlättas av nya pendeltågsstationer. Slå vakt om/utveckla varje orts identitet. Utveckla attraktiva centra (stations- och hållplatsnära lägen). Större pendel/serviceort persp 150 000 inv Större pendel/serviceort persp 200 000 inv Utbyggnad i Linghem, Malmslätt, Vikingstad, Ljungsbro-Berg och Sturefors. Ambitionen är att orterna ska rymma allsidig service. Slå vakt om/utveckla varje orts identitet. Förnyelse i centrum (stations- och hållplatsnära lägen) genom högre exploatering och vackra stadsrum. Staden Utveckla staden Linköping. Fler boende och fler arbetsplatser i staden. En tätare och mera sammanhängande stad genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Värdefulla grönområden sparas och tillförs nya värden. Ge förutsättningar för stadsliv genom utvidgning och utveckling av stadskärnan. Respektera identiteten och de kulturhistoriska värdena. Moderna tillägg av hög kvalitet. Bebyggelsestråk Viktigt kommunikations- och bebyggelsestråk Utveckla vattennära lägen för rekreation och bebyggelse. är staden och kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal tillgodoses (stadsmässig karaktär i de centrala delarna). är tätorterna kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal/göta kanal tillgodoses. Bygg ut enligt pärlbandsprincipen. Staden och orterna får tydliga avgränsningar. Cykelavstånd till centrum (stations/hållplatsläge) är en viktig utgångspunkt för avgränsningen. Ge förutsättningar för regionförstoring och regioneffektivisering genom infrastruktursatsningar och utbyggnad i orter med särskilt goda förutsättningar för kollektivtrafik. ÖVERGRIPADE STRATEGI Inriktningen kommer att prövas och bli föremål för samråd i det fortsatta arbetet med översiktsplaner och områdesprogram. IRIKTIG I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLAEARBETET LIKÖPIGS KOMMU

RV 36 Malmslätt MA L ME S LI Övningsområdet ca 3-5000 bostäder och verksamheter Övre Vasastaden ca 1600 bostäder Sättuna RV 34 Slaka Östra Lambohov ca 600 bostäder K LI K LIlla Mjärdevi ca 700 bostäder F L YG P L A TS E4 Garnisonen ca 1200 bostäder Malmskogen verksamheter Tallboda ca 450 bostäder M TA S Sturefors LV 687 Ullstämma ca 600 bostäder RV 35 A A B LIKÖPIGS FLYGPLATS Resecentrum/Stångebro utvecklingsområde Mörtlösa/Kallerstad verksamheter Ekängen EKLADSKAPET Ljungsbro/Berg GÅ STÅ BAA DALS Stadens avgränsning, schematisk avgränsning Link-link, viktigt kollektivtrafikstråk (möjlig DUO-spårväg) Stambanan, Stångådalsbanan 2005 04 19 Ostlänken (framtida höghastighetsbana). Olika sträckningar utreds: utmed stambanan, utmed E4 och mellan dessa. Viktigt stråk utmed vatten Utvecklingsområde, resecentrum och Stångebro Större utbyggnadsområden (aktuella 2005) Befintliga bebyggelseområden Utveckla vattennära lägen för rekreation och bebyggelse. är staden kompletteras och utvidgas ska behovet av strandpromenader utmed Stångån/Kinda kanal tillgodoses. I de centrala delarna av staden ges områdena vid Stångån/Kinda kanal stadsmässig karaktär. Staden får en tydlig avgränsning. Cykelavstånd till centrum är en viktig utgångspunkt för avgränsningen. Utveckla staden Linköping. Fler boende och fler arbetsplatser i staden. En tätare och mera sammanhängande stad genom kompletteringar, omvandlingar och utbyggnad i centrala lägen. Värdefulla grönområden sparas och tillförs nya värden. Ge förutsättningar för stadsliv genom utvidgning och utveckling av stadskärnan. Respektera identiteten och de kulturhistoriska värdena. Moderna tillägg av hög kvalitet. ÖVERGRIPADE STRATEGI Inriktningen kommer att prövas och bli föremål för samråd i det fortsatta arbetet med översiktsplaner och områdesprogram. IRIKTIG I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLAEARBETET STADE LIKÖPIG, PERSP. 150 000 IVÅARE