Konsekvensutredning gällande ändring av föreskrifter för fartområdenas indelning

Konsekvensutredning 1 (12) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Johan Skogwik Sjö- och luftfart Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik Konsekvensutredning gällande ändring av föreskrifter för fartområdenas indelning Transportstyrelsens förslag: Fartområdena C, D och E definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning. Ett förslag till ändring av fartygssäkerhetsförordningen gör att Transportstyrelsens föreskrifter behöver anpassas för att stämma överens med den ändrade förordningen. Verksamhetsutövare som är beroende av fartområdena har vänt sig till oss och begärt att vissa delar av fartområdena D och E ska utökas. Med stöd av resultat från vågstudier i dessa områden, anser Transportstyrelsen att en sådan ändring är genomförbar. En oönskad effekt av reglernas nuvarande utformning är att fartyg certifierade för fartområde E kan få befinna sig längre ut från strandlinjen än fartyg certifierade för fartområde D. Detta bör åtgärdas. Transportstyrelsen föreslår därför nedanstående ändringar av TSFS 2009:8. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Ett fartområde är ett definierat område till sjöss som anger var ett fartyg får vistas utifrån krav på konstruktion och utrustning. Den nuvarande fartområdesindelningen grundar sig på den fartområdesdefinition som finns i rådets direktiv 2009/45/EG. Indelningen bygger på tre kriterier avstånd till skyddad plats avstånd till strandlinje (där nödställda kan ta sig iland) våghöjd (sannolikheten att den signifikanta våghöjden överstiger ett visst värde under en viss period). Fartområdena är indelade från A E där A är det område som ligger längst ifrån kusten och ställer högre krav på konstruktion och utrustning än t.ex. område E som är beläget närmast kusten. TS2503, v03.00, 2018-04-10

Datum Dnr/Beteckning 2 (12) Fartyg är certifierade för att gå i ett visst fartområde och ska då vara utrustade och konstruerade så att de uppfyller kravbilden för det aktuella fartområdet. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning reglerar enbart indelningen av de olika fartområdena. Kraven på fartygen utifrån vilket fartområde de går i finns i andra föreskrifter. 1.1 Ändring av fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2108 om ändring av direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, föreslås en ändring av fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) som påverkar Transportstyrelsens föreskrifter om fartområdenas indelning. Denna ändring är att begreppet skyddad plats ska tas bort. Detta påverkar hur mycket fartområdena C och D kan utökas under delar av året. 1.2 Problematisering kring utsträckning av fartområde D och E I fartygssäkerhetsförordningen definieras fartområde E som: Ett fartområde som omfattar hamnar, floder, kanaler, insjöar och de områden i skärgård som erbjuder sjölä från påverkan av vågor från öppna havet samt skärgårdar i Vänern och Vättern. Området omfattar även skyddade fjärdar där den signifikanta våghöjden inte överstiger 0,5 meter under mer än 10 procent av en ettårsperiod. Under perioden 1 juni till och med den 31 augusti ingår öppna passager i ett i övrigt skyddat skärgårdsområde. Passagens oskyddade sträcka får inte vara större än en distansminut och den signifikanta våghöjden får inte överstiga 0,5 meter under mer än 10 procent av den perioden. I föreskriften (TSFS 2009:8) definieras fartområde D som en åretruntlinje. Under perioden 1 juni 31 augusti får fartyg som är godkända för område D befinna sig högst 6 nautiska mil från en skyddad plats eller högst 3 nautiska mil från strandlinjen. Åretruntlinjens geografiska läge är koordinatbestämt och redovisat i föreskriften. För E-linjen lyder definitionen: en åretruntlinje som utsträcks med 1 nautisk mil när den signifikanta våghöjden inte överskrider 0,5 meter, oavsett tid på året. E-linjens geografiska läge är koordinatbestämt och redovisat i föreskriften. I TSFS 2009:8 är fartområde D, liksom fartområde E, definierat som en linje beskriven i en koordinatlista. En asterisk (*) mellan koordinaterna i koordinatförteckningen markerar att strandlinjen gäller som gräns för området mellan två koordinatsatta punkter. Detta innebär att vid vissa delar av kusten så sammanfaller både D- och E-linjen med en gemensam strandlinje. Detta rör sig främst om oskyddade delar av kusten, där det inte finns någon skärgård och inte något koordinatsatt D- eller E-område.

Datum Dnr/Beteckning 3 (12) Där strandlinjen gäller som gräns kan föreskriften tolkas så att fartområde E utökas med 1 nautisk mil året runt, men att D-området enbart kan utökas under perioden 1 juni 31 augusti. Effekten av detta blir att ett fartyg certifierat för fartområde E kan färdas på vatten utmed oskyddade delar av kusten under perioden 1 september 31 maj, där ett fartyg certifierat för fartområde D inte kan färdas. Detta är inte avsikten med regleringen och kan utgöra ett säkerhetsproblem då fartyg kan vistas på vatten som de inte är konstruerade eller utrustade för. 1.3 Branschens önskemål om utökning av fartområde D och E Sjöfartsnäringen har i tre fall vänt sig till Transportstyrelsen och ansökt om en utökning av fartområde D respektive E. Det första fallet rör D-linjens sträckning vid Malören i Haparanda skärgård i Bottenviken, där ett mindre rederi har bekostat en utredning av våghöjden i området. Fartområde D är enligt fartygssäkerhetsförordningen ett fartområde där sannolikheten för att våghöjden ska överskrida 1,5 m, är mindre än 10 procent under en ettårsperiod. Utredningen visar att våghöjden i det aktuella området håller sig inom denna ram. Det underlag som kommit in till Transportstyrelsen visar alltså att D-linjens sträckning i det aktuella området kan ändras. Det andra fallet rör en ansökan om att Ekenäs hamn på Sydkoster i Skagerrak ska ingå i fartområde E runt Kosteröarna, vilket skulle innebära en ändring av E-linjen i området. En sådan ändring skulle göra att trafik certifierad för fartområde E kan ta sig till Ekenäs hamn från fastlandet, så länge den signifikanta våghöjden inte överskrider 0,5 m. Hamnen är belägen inom ett skyddat skärgårdsområde, vilket betyder att ändringen kan genomföras. Det tredje fallet rör en ansökan från Norrtälje kommun om en utökning av fartområde E kring Söderarm i Stockholms norra skärgård. Motiveringen är att området uppfyller gällande krav i och med sin närhet till nödhamn och strand. I samband med att man definierade zoner för regelverket om inre vattenvägar, genomförde dock SMHI en vågstudie som visar att en utökning inte är möjlig. 2. Vad ska uppnås? Det finns tre syften med ändringarna av TSFS 2009:8. Det första syftet är att nå överensstämmelse med den ändrade fartygssäkerhetsförordningen. Det andra syftet är att föreskrifterna inte längre ska kunna tolkas så att fartområde E får utökas med 1 nautisk mil utmed de oskyddade delarna av kusten året runt, medan D-linjen enbart får utökas under perioden 1 juni 31 augusti.

Datum Dnr/Beteckning 4 (12) Det tredje syftet är att utöka fartområdenas geografiska utbredning utifrån branschens önskemål, där förordningen medger sådana utökningar. Detta skulle innebära en ökad tillgänglighet för sjöfarten utan att det påverkar sjösäkerheten. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Ändring av fartygssäkerhetsförordningen Om Transportstyrelsen inte ändrar TSFS 2009:8 med anledning av den kommande ändringen av fartygssäkerhetsförordningen, kommer föreskrifterna att stå i strid med den högre stående förordningen, vilket inte är tillåtet. Årstidsrelaterad utökning av fartområde D och E Om Transportstyrelsen inte ändrar den lydelse som möjliggör tolkningen att E-området får utökas när våghöjden inte överskrider 0,5 m, så innebär det följande: under perioden 1 september 31 maj kommer fartyg certifierade för fartområde E att få färdas längre ut från oskyddade delar av kusten (där strandlinjen gäller som gräns) än fartyg certifierade för fartområde D. På så sätt skulle ett redan befintligt säkerhetsproblem vidmakthållas. Branschens önskemål om ändring av D- respektive E-linjens sträckning Om Transportstyrelsen inte ändrar D- respektive E-linjens sträckning utifrån de förslag som sjöfartsnäringen har lagt fram (där våghöjden medger en ändring), så måste vi tillämpa ett förfarande med dispens. Det skulle medföra dels ett administrativt merarbete för både sjöfarten och Transportstyrelsen, dels en kostnad för sjöfarten i och med den avgift som vi tar ut. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Ändring av fartygssäkerhetsförordningen Det finns inte något annat alternativ än reglering, eftersom Transportstyrelsens föreskrifter måste överensstämma med förordningen också när den har ändrats. Årstidsrelaterad utökning av fartområde D och E Det faktum att föreskrifterna kan tolkas så att fartyg med lägre certifikat får färdas längre ut från kustavsnitt där strandlinjen gäller som gräns än fartyg med högre certifikat, kan inte åtgärdas på annat sätt än att föreskrifternas lydelse ändras. Branschens önskemål om ändring av D- respektive E-linjens sträckning Om Transportstyrelsen inte ändrar D- respektive E-linjens sträckning utifrån de förslag som sjöfartsnäringen har lagt fram (där våghöjden medger en

Datum Dnr/Beteckning 5 (12) ändring), så måste vi tillämpa ett förfarande med dispens. Det skulle medföra dels ett administrativt merarbete för både sjöfarten och Transportstyrelsen, dels en kostnad för sjöfarten i och med den avgift som vi tar ut. 3.3 Regleringsalternativ Ändring av fartygssäkerhetsförordningen samt årstidsrelaterad utökning av fartområde D och E Transportstyrelsen föreslår att begreppet skyddad plats tas bort för C- och D-områdena samt att E-linjens sträckning ändras. Vi föreslår att reglerna får följande lydelser: C-linjen: Under perioden 1 juni till och med 31 augusti får fartyg godkända för fartområde C trafikera området runt hela Gotland. Detta förutsatt att fartyget inte befinner sig mer än 5 nautiska mil från strandlinjen. D-linjen: Denna linje är en åretruntlinje. Under perioden 1 juni till och med 31 augusti får fartyg som är godkända för område D inte befinna sig längre än 3 nautiska mil från strandlinjen. E-linjen: Denna linje är en åretruntlinje. När den signifikanta våghöjden är 0,5 meter eller lägre, får fartyg som är godkända för fartområde E befinna sig 1 nautisk mil från E-linjen ut i fartområde D. En sådan ändring innebär att det inte är möjligt att utöka fartområde E utmed en oskyddad del av kusten där det inte finns ett fartområde D. Effekten av detta blir att ett fartyg certifierat för fartområde E inte får färdas längre ut från oskyddade delar av kusten under perioden 1 september 31 maj, än ett fartyg certifierat för fartområde D. (Se kap 1.1.) Branschens önskemål om ändring av D- respektive E-linjens sträckning Transportstyrelsen föreslår att två av de ändringar av D- respektive E-linjens sträckning som sjöfartsnäringen har föreslagit, införs (se bild 1 och 2).

Datum Dnr/Beteckning 6 (12) Bild 1 Bild 2 När det gäller näringens tredje ändringsförslag, i Söderarm, visar SMHI:s vågstudie, som tidigare nämnts, att en ändring av E-linjens sträckning inte är möjlig.

Datum Dnr/Beteckning 7 (12) 4. Vilka är berörda? Borttagningen av begreppet skyddad plats kommer att beröra företag med fartyg certifierade för fartområde C (Gotland) och fartområde D; det kan handla om företag inom tjänstesektorn, t.ex. taxi- och passagerarbåtsverksamhet, eller inom transportsektorn, t.ex. materialtransporter till och från skärgårdsöar. Uppgifter i Transportstyrelsens tillsynssystem SITS visar att det finns 102 svenska fartyg med certifikat för fartområde C. Ett av dessa fartyg har hemmahamn på Gotland. Antalet fartyg med certifikat för område D är 143, fördelat på 115 företag. Dessa företags storlek varierar. De minsta är enmansföretag, medan de största är stora bolag, t.ex. Färjerederiet (som ägs av Trafikverket). På de ställen där strandlinjen gäller som E-linjen och där det inte finns ett fartområde D innebär ändringen att möjligheten att utöka fartområde E när våghöjden inte överskrider 0,5 m, tas bort. Enligt tillsynssystemet SITS finns det idag endast två fartyg med hemmahamn i områden som blir berörda av inskränkningen. Det kan dock inte uteslutas att det i dessa områden förekommer ytterligare trafik som kan komma att beröras. Men enligt Transportstyrelsens bedömning är sannolikheten liten för att det ska förekomma någon form av regelbunden trafik. Vår bedömning bygger på antagandet att regelbunden verksamhet inte kan baseras på att våghöjden inte får överskrida 0,5 m. Bild 3 visar resultat från SMHI:s rapport nr 2014-22, Vågutredning längs Sveriges kust. Här framgår det att en våghöjd på mer än 0,5 m förekommer frekvent längs de oskyddade delarna av Sveriges kust.

Datum Dnr/Beteckning 8 (12) Bild 3 En utökning av områdena vid Malören i Haparanda skärgård och i Ekenäs hamn på Sydkoster enligt sjöfartsnäringens önskemål, är en fördel för enstaka företag, då det gör att dagens dispensförfarande kan upphöra. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. Med de föreslagna reglerna kommer konkurrensförhållandena att bli mer rättvisa och transparenta. Företag med fartyg certifierade i olika fartområden kommer inte att konkurrera på olika villkor, vilket i teorin är möjligt i dag. För fartyg certifierade för fartområde D är kraven på konstruktion och utrustning nämligen högre än för fartyg certifierade för fartområde E. Med dagens regler skulle ett fartyg certifierat för fartområde E trots detta få trafikera samma område som ett fartyg certifierat för fartområde D eller till och med ett större område

Datum Dnr/Beteckning 9 (12) Att begreppet skyddad plats tas bort förtydligar reglerna för de fartyg som är certifierade för fartområde C och D. För dessa fartyg kommer enbart strandlinjen att vara referens för utökningen av fartområdena under en del av året. Inskränkningen av E-området förväntas inte medföra några konsekvenser för företagen. Transportstyrelsens bedömning är att det i dagsläget inte finns några företag med fartyg certifierade för E-området som bedriver verksamhet i oskyddade områden utmed kusten. För de företag som idag bedriver verksamhet med dispens i de områden som föreslås utökas (Malören och Ekenäs) minskar den administrativa kostnaden, eftersom de inte längre behöver ansöka om dispens. 5.2 Medborgare Den inskränkning som förslaget till reglering medför skulle kunna innebära en något försämrad tillgänglighet för allmänheten. Transportstyrelsens bedömning är dock att så inte kommer att bli fallet. I de fall där tillgängligheten skulle kunna försämras finns det andra företag, med lämpliga certifikat, som skulle kunna erbjuda samma tjänster i samma omfattning. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Transportstyrelsen bedömer att de föreslagna regeländringarna inte kommer att ha några betydande effekter för staten, regionerna, landstingen, eller kommunerna. Förslaget om att inte möjliggöra en utökning av fartområde E med 1 nautisk mil längs oskyddade delar av kusten kan leda till att det kommer in fler ansökningar till Transportstyrelsen om att certifiera om fartyg från E till D. Men i och med att det initialt endast är få fartyg som berörs av regleringen, så bedömer vi att detta inte kommer att ske. Bedömningen bygger på antagandet att det är få företag som bedriver verksamhet med våghöjden 0,5 m som en styrande faktor. Idag hanterar Transportstyrelsen endast några enstaka sådana ansökningar per år. 5.4 Externa effekter Om föreskrifterna ändras enligt Transportstyrelsens förslag blir de tydligare och sannolikt lättare att använda sig av.

Datum Dnr/Beteckning 10 (12) 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Transportstyrelsen anser att detta regleringsförslag är den enda lösningen på de problem som har identifierats (se kap 1). 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsen har bemyndigande att föreskriva om fartområdenas indelning och tillämpning enligt 1 kap. 6 i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg, inklusive de ändringar av direktivet som införs genom direktiv (EU) 2017/2108. Enligt artikel 4 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa fartområden. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Någon särskild hänsyn vad gäller tidpunkten för föreskrifternas ikraftträdande behöver inte tas, mer än att föreskrifterna och den föreslagna förordningsändringen bör träda ikraft samtidigt. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Datum Dnr/Beteckning 11 (12) Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? I och med utökningen av D- och E- områdena enligt sjöfartsnäringens önskemål ökar tillgängligheten för de företag som bedriver verksamhet i de aktuella områdena. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? När begreppet skyddad plats tas bort kan säkerheten för sjöfarare förbättras, eftersom de nuvarande föreskrifternas lydelse ger utrymme för att fartyg får befinna sig längre ifrån kusten än vad de är konstruerade för. C. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Fördelar Nackdelar + / - Ökade möjligheter för enskilda företag Tydligare föreskrifter Färre dispenser Tydligare föreskrifter Kan innebära en engångskostnad för de fartyg som behöver certifieras om till fartområde D. Transportstyrels ens uppfattning är dock att detta inte kommer att bli aktuellt i någon större omfattning. Kommentar Fördelarna överväger nackdelarna D. Samråd Något samrådskrav finns inte i normgivningsbemyndigandet, utan externa synpunkter på föreskriftsförslaget inhämtas genom sedvanlig remiss.

Datum Dnr/Beteckning 12 (12) Om ni har några frågor eller synpunkter med anledning av konsekvensutredningen, får ni gärna kontakta oss: Johan Skogwik, sakhandläggare 010-495 33 37 johan.skogwik@transportstyrelsen.se Emma van der Poll, jurist 010-495 32 47 emma.vanderpoll@transportstyrelsen.se