22 februari 2012 Sveriges Radios budgetunderlag 2014 med utblick mot 2019
1. Riktlinjer för Sveriges Radio från riksdag och regering Sändningstillståndet Sändningstillståndet för den kommande tillståndsperioden har ännu inte beslutats. Den proposition som ska ligga till grund för riksdagsbeslutet väntas under våren och kan därmed inte heller den ligga till grund för våra bedömningar. Därför anger vi i det följande i stället de förutsättningar som vi själva har valt att bygga anförda beräkningar på. Mot denna bakgrund förutsätter vi att detta budgetunderlag följs av en dialog med Sveriges Radio om förutsättningar för verksamheten under den kommande tillståndsperioden innan beslut fattas om villkoren. Anslagsvillkoren för 2013 Sveriges Radio ska inför nytt budgetår beskriva planer och behov och därmed också ange nivån på den tilldelning av medel företaget anser är nödvändig för att genomföra uppdraget. I årets anslagsvillkor finns tillägget att företaget har möjlighet att lämna in ett fördjupat underlag för tillståndsperioden. Sveriges Radio har därför utvidgat budgetunderlaget att gälla både 2014 och därefter hela tillståndsperioden. Ur anslagsvillkoren: Regeringen ställer medel till Sveriges Radios förfogande för verksamheten. Sveriges Radio ska enligt anslagsvillkoren för 2013 senast den 1 mars 2013 lämna budgetunderlag avseende 2014 till Kulturdepartementet. Budgetunderlaget ska innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av Sveriges Radios planer för verksamheten. Sveriges Radio kan i samband med budgetunderlaget också lämna in ett fördjupat budgetunderlag för hela perioden 2014-2019. Sveriges Radio ska jämte övriga delägare svara för att en redovisning för RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. Redovisningen ska innehålla en redogörelse för avgiftskontrollens effekter. Sveriges Radio ska också ange i vilken utsträckning man avser att satsa på extern produktion. Ekonomiska ramar Sveriges Radio har sedan 2002 haft en fast årlig uppräkning av tilldelade medel med 2 procent, med ett undantag - uppräkningen år 2010 var 3 procent. Under innevarande tillståndsperiod har Sveriges Radio fått särskild tilldelning om 5 mnkr årligen till konserthuset Berwaldhallen, med ensemblerna Symfoniorkestern och Radiokören, samt en engångstilldelning om 8 mnkr 2012 för att öka tillgängliggörandet av program ur SR:s arkiv. Sveriges Radio har under de två senaste tillståndsperioderna bedrivit ett långsiktigt effektiviserings- och rationaliseringsarbete. Antalet anställda har minskat med fler än 200 helårstjänster. Omfattande rationaliseringar inom redaktioner samt tekniska och administrativa avdelningar har genomförts. Vidare har nya arbetsmetoder, minskning och samordning av lokalytor, samordning av inköp och neddragning av distributionskostnader sänkt Sveriges Radios kostnader. Den ekonomiska omfattningen av dessa åtgärder uppgår till över 200 mkr. 2
Eftersom det inte finns någon följsamhet mellan kostnadsökningar och uppräkningen av tilldelningen av medel till Sveriges Radio blir effekten av en fast uppräkning av tilldelningen helt beroende av kostnadsutvecklingen i samhället. 80 procent av företagets kostnader är relaterade till inhemska löner och personalkostnader vilket innebär att löneutvecklingen blir avgörande för ekonomin. Det är de låga löneökningarna, året med 3 procents uppräkning och det faktum att företaget under förra tillståndsperioden rationaliserat och effektiviserat verksamheten, och därigenom byggt upp en rimlig reserv, som gett Sveriges Radio förutsättningar att utveckla verksamheten under innevarande period. Om tilldelningen ur rundradiokontot hade begränsats till 2 procent årligen under innevarande tillståndsperiod och kostnadsökningarna, i huvudsak lönekostnaderna, samtidigt legat på tidigare nivå, dvs 3 till 3,5 procent, hade Sveriges Radio tvingats reducera sina kostnader med 110 till 170 mnkr för att ekonomin skulle vara i balans vid utgången av tillståndsperioden. Efter några ekonomiskt sett relativt positiva år är dock Sveriges Radio åter inne i en period då kostnaderna ökar mer än intäkterna. Det innebär att det under 2013 sker en anpassning. Verksamhet och projekt motsvarande 120 mnkr måste avvecklas och avslutas. Om de förväntade underskotten inte täcks med ökad årlig medelstilldelning fortsätter neddragningarna 2014 och framåt. Vi redovisar nedan vilka förutsättningar vi har valt att utgå ifrån och övergripande vad det innebär om dessa förutsättningar förändras. 2. Sveriges Radios verksamhet 2010-2013 Under innevarande tillståndsperiod har vi kunnat inrikta oss på innehållet i verksamheten och utvecklingen av detta. Vi bestämde från början fem prioriterade områden: 1) Världen utanför Sverige: Utrikesutbudet ger upplevelser, tillfredsställer människors behov av kunskap, inspiration och ökar den egna insikten. 2) Kultur: Våra kultursatsningar har bredd och stor genomslagskraft och gör Sveriges Radio till kulturens huvudscen för alla. 3) Lokal närvaro: Det lokala utbudet utvecklas och kommer ännu närmare publiken. 4) Det svenska samhället: Vi vill skapa engagemang hos hela publiken och ge oväntade bilder av verkligheten i dagens mångfacetterade Sverige. 5) Radions framtida tillgänglighet: Sveriges Radio tar en ledande position på webben och i mobilen genom att utveckla innehåll och form, ha ett snabbt och rikt nyhetsflöde och kontinuerligt uppdatera utbudet. Resurser för nyhetsverksamheten har prioriterats under hela tillståndsperioden. Utrikesverksamheten har utvecklats i samklang med ett gradvis ökat publikintresse för vår omvärld. Sveriges Radio har i dag med sina 17 korrespondenter, varav tre ämneskorrespondenter, Nordens största nätverk av utrikeskorrespondenter. 3
Sedan 2009 har Sveriges Radios kulturutbud varit i stark utveckling. Bland mycket annat är satsningarna på Bokcirkeln, Kino, Kulturradions nya tablå och nysatsningen på Kulturnytt utslag av detta. Radioteatern har lyft fram såväl klassiker som nya produktioner i gränslandet till samhällsdebatt. Den särskilda satsningen på en ämneskorrespondent i global ekonomi har givit Sveriges Radio en särställning när det gäller den löpande nyhetsrapporteringen om de grundläggande problemen i världsekonomin, inte minst krisen i euroland. Mycket medvetet har satsningarna på global ekonomi kopplats till motsvarande satsningar lokalt på att skildra effekterna i den svenska vardagen - allt från nedslag i en blomstrande gruvnäring till nyfattigdomen bland arbetslösa, sjukskrivna och funktionshindrade. De medvetna och konsekventa satsningarna på journalistiken har gett resultat. 6 av 10 lyssnar varje dag på Sveriges Radio. Den genomsnittliga lyssnartiden är två och en halv timma. Sveriges Radio är det företag som har det allra största förtroendet hos den svenska befolkningen, enligt Medieakademins Förtroendebarometer. Radio i Sverige, i praktiken Sveriges Radio, är det medium som möter störst förtroende enligt Eurobaromterens jämförelse mellan alla olika medier i EU:s samtliga medlemsländer. Samtidigt som Sveriges Radio har utvecklat innehållet i programverksamheten har också företaget tagit sitt ansvar för den nya medieutvecklingen. Via Sveriges Radios webbsidor görs hela programutbudet tillgängligt när som helst och var som helst i hela världen. Där finns också kompletterande och fördjupande material. En helt ny mobilsajt har introducerats. Samarbete prövas med Spotify och ViMP. Genom en särskild Sveriges Radio-spelare, en så kallad inbäddad spelare, kan vem som helst, också andra medieföretag, få tillgång till Sveriges Radios innehåll på sina egna hemsidor. Genom att använda ny teknologi har Sveriges Radio etablerat en modern infrastruktur som är rationell att underhålla samtidigt som den är mer miljövänlig, så kallad Grön IT. Snabba rikstäckande nät ger programproduktionen tillgång till alla verktyg överallt genom interna och externa molntjänster. Radiohuset kan flytta ut till torget som vid Musikhjälpen och OS i London. (Den tekniska utvecklingen beskrivs mer utförligt i Bilaga 1.) Sveriges Radio har under tillståndsperioden satsat på kompetenshöjning generellt i företaget, vilket har varit nödvändigt med tanke på den mycket stora omställning som utbyggnaden av verksamheten på nätet har inneburit. Samtidigt har HR-området över huvudtaget professionaliserats. Inte minst har hela rekryteringsprocessen förändrats genomgripande. 3. Ekonomiska förutsättningar under kommande tillståndsperiod Regeringen har genom att i Anslagsvillkoren öppna för ett utvidgat budgetunderlag för hela tillståndsperioden, till viss del följt Public servicekommitténs förslag i betänkandet Nya villkor för public service (SOU 2012:59). Kommittén föreslår ett nytt system för resurstilldelning. Enligt detta ska Regeringskansliet inför varje tillståndsperiod bedöma storleken på den ekonomiska ramen för respektive programbolag. Under tillståndsperioden räknas denna ram sedan upp med en fast procentsats årligen. Vid fastställande av ramen tas hänsyn till eventuella förändringar av uppdragen, till större investeringar samt till sådana komponenter i verksamheten som inte låter sig rationaliseras. Programbolagen ska, enligt kommitténs betänkande, ge ett omfattande 4
underlag till den beskrivna processen innehållande en sammanfattande resultatanalys och förslag till inriktning av verksamheten för den period underlaget avser. Underlaget ska också innehålla en sammanfattande omvärldsanalys och resursanalys. Kommittén var medveten om att denna modell inte skulle kunna användas fullt ut inför kommande tillståndsperiod. Därför hänvisades programbolagen till att på eget initiativ lämna ett mer fördjupat underlag i samband med remissvaret på kommittébetänkandet. I betydande utsträckning har Sveriges Radio redan gjort detta. I remissvaret beskrivs ambitioner och planer för perioden efter 2013. Däri beskrivs också översiktligt effekterna vid en otillräcklig medeltilldelning. I detta budgetunderlag upprepar vi inte allt det som har sagts i remissvaret. Det bör också påpekas att Sveriges Radio redan i anslutning till budgetunderlaget 2012 redovisade Avsiktsförklaringen Sveriges Radio mot 2019 som var just ett sådant fördjupat underlag som kommittén beskriver. I det följande beskriver vi, såväl för 2014 som för hela tillståndsperioden, den grundläggande planeringen. Utgångspunkten är då en uppräkning av resurstilldelningen, som har rått under innevarande tillståndsperiod, dvs väsentligen motsvarande kostnadsutvecklingen och med ett eget utrymme för utveckling. De ekonomiska förutsättningarna för 2014 Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att arbetskostnaden generellt ökar med i genomsnitt 3,0 procent de kommande åren (se nedan). Sveriges Radio räknar i sin planering med att tilldelningen 2014 räknas upp med 3,0 procent. Sveriges Radio räknar också med att de särskilda medel på 5 mnkr årligen som nu utgår för Konserthuset Berwaldhallens verksamhet förs in i den nya ram som ska gälla för nästa tillståndsperiod. Detta innebär att Sveriges Radio genom rationalisering, effektivisering och omprövning har att frigöra resurser för den egna verksamhetsutvecklingen. Det stora infrastrukturprojekt som ligger i digitaliseringen av marksänd radio är dock av annan art än det som ingår i Sveriges Radios egen verksamhetsutveckling. Public servicekommittén föreslår att såväl parallelldistribution under den långa övergångstid som krävs och kompletterande programutbud finansieras vid sidan av den ovan nämnda ramen. Denna fråga behandlas senare i ett särskilt avsnitt. De ekonomiska förutsättningarna för hela tillståndsperioden När det gäller återstoden av tillståndsperioden, dvs för åren efter 2014, utgår Sveriges Radio tills vidare i sin planering från det som har gällt under innevarande period, dvs att tilldelningen i praktiken räknas upp så att resurserna står i rimlig överensstämmelse med kostnadsökningarna och med ett fortsatt utrymme för utveckling. KI räknar i sin senaste prognos (december 2012) med följande utveckling fram till 2017. 5
Konjunkturinstitutets decemberprognos År -13-14 -15-16 -17 Arbetskostnad 3,0 2,8 2,9 3,0 3,2 KPI 0,4 1,2 1,8 2,3 2,9 Sveriges Radio utgår beräkningsmässigt i det följande från en uppräkning av tilldelningen av medel ur rundradiokontot med 3 procent per år. Detta står i överensstämmelse med KI:s prognos för arbetskostnadens utveckling. Genomsnittet för perioden 2015-2017 ligger på exakt 3 procent. Sveriges Radio föreslår att regeringen lämnar modellen med ett fast uppräkningstal och förordar istället en tydligare koppling mellan kostnadsutvecklingen och uppräkningen av tilldelningen ur rundradiokontot. Därmed kvarstår ett effektiviseringskrav på företaget för att kunna frigöra medel till framtida utveckling. Det är viktigt att konstatera att i princip gäller en sådan koppling generellt för verksamhet vars finansiering regering och riksdag fattar beslut om. Det fasta uppräkningstalet, som hittills har gällt för public service, är en undantagsföreteelse i sådan verksamhet. Modellen med ett fast uppräkningstal är mindre marknadskonform än en modell som innehåller en uttrycklig koppling till hur lönerna och därmed arbetskostaden på marknaden utvecklas. Särskilt besynnerlig blir den uppräkningsprincip som tillämpas för programbolagen mot bakgrund av att det för vår del handlar om fleråriga anslag. Statsmakterna säger sitt genom ett flerårigt sändningstillstånd. Public servicekommittén understryker betydelsen av detta ytterligare genom sina förslag. När väl ett nytt tillstånd är beslutat ligger detta fast för hela tillståndsperioden. Den helt avgörande skillnaden visavi myndighetsväsendet är public service oberoende, det som ofta sammanfattas i uttrycket armlängds avstånd. Tidigare har hävdats att en uppräkning med ett fast procenttal skulle öka förutsebarhet och därmed säkerhet i den ekonomiska planeringen i programbolagen. Men det är en skenbar säkerhet. I praktiken är det inte företagens egna beslut, eller beslut som fattas av regering och riksdag, som bestämmer de reala ekonomiska ramarna för verksamheten. Detta görs i stället av löneutvecklingen i samhället. En uttalad koppling mellan uppräkningen och löneutvecklingen skulle medföra en löpande anpassning till den faktiska kostnadsutvecklingen. En mycket viktig skillnad i förhållande till annan anslagsfinansierad verksamhet är däremot att den modell som Sveriges Radio förordar inte innehåller något produktivitetsavdrag. Skälet är det vida egna utvecklingsuppdrag som public service har. I detta ligger en mycket viktig del av den fristående ställning och därmed oberoende som public service ska ha. Den modell för uppräkning av tilldelade medel som Sveriges Radio förordar ger ett starkt incitament för rationalisering, effektivisering och omprövning. Det är genom att frigöra resurser i den egna verksamheten som utrymme skapas för verksamhetsutveckling. Det är också därigenom som programbolagens utvecklingsfrihet ges ett reellt innehåll. 6
Arbetsgivarverkets rapport Löneomräkning i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar beskriver helt andra förutsättningar för den anslagsfinansierade verksamhet som, till skillnad från public service, är underställd regeringen. Det sägs där att löpande beslut om verksamhetsförändringar, och därmed tillskott eller sparande i anslag som uttryck för regeringens aktiva politik, har större betydelse än själv anslagsuppräkningen. Annorlunda uttryckt: när verksamheten förändras, förändras också anslagen. Så är det inte för public service. 4. Planeringen av verksamheten 2014 Vi har inledningsvis redogjort för den osäkerhet som råder i Sveriges Radios planeringsförutsättningar. Redan under innevarande år påverkar den verksamheten. Under tillståndsperioden 2010-2013 har Sveriges Radio planmässigt drivit verksamheten på en högre nivå än vad som motsvarar anslagsnivån. Detta har möjliggjorts genom att betydande besparingar gjordes i verksamheten under föregående tillståndsperiod i kombination med något högre uppräkning och låga löneökningar under innevarande tillståndsperiod jämfört den tidigare. Till följd av den osäkerhet som råder om balansen mellan kostnader och intäkter för nästa tillståndsperiod har beslut fattas om att balans ska råda mellan intäkter och kostnader vid utgången av nuvarande tillståndsperiod. Det innebär att resursförbrukningen sänks med 120 mnkr under 2013. En rad av de publicistiska satsningar som genomförts, bland annat ett utbyggt korrespondentnät och särskilda satsningar på kultur, är därmed föremål för omprövning redan nu. I nästa avsnitt redogörs för den grundläggande planeringen för Sveriges Radios verksamhet och utvecklingen av denna under hela nästa tillståndsperiod. I allt väsentligt ses verksamhetsplaneringen för 2014 som en del av planeringen för hela tillståndsperioden. Det innebär att den övergripande planeringen för hela tillståndsperioden föregår den mer operativt inriktade planeringen för nästa verksamhetsår. Denna operativa planering pågår just nu. 2014 är ett valår där Sveriges Radio ska var den ledande bevakar av de svenska riksdags-, landstings- och kommunvalen och valet till EU parlamentet. Vi ska lägga särskilt fokus på att ge nytillkomna svenskar och förstagångsväljare en allsidig, oberoende och stimulerande valbevakning. Ambitionen är att så många som möjligt ska få möjlighet att genom Sveriges Radio få den kunskap de behöver för att delta i den demokratiska processen. Sveriges Radio har ambitionen att vara landets viktigaste kulturbärare med spets, bredd och närvaro i hela landet. Nästa år är Umeå europeisk kulturhuvudstad, vilket bland annat ska prägla både vår lokala och nationella kulturbevakning. Sport är en viktig del av Sveriges Radios bevakning, särskilt nästa år med vinter-os och de paralympiska vinterspelen i Sotji samt fotbolls-vm i Brasilien. Programverksamhet 2014 kommer att kretsa kring webb/mobil och det digitala samspelet med publiken, det lokala uppdraget och att nå tonårspubliken. 7
Sveriges Radio ska nå minoritetspubliken bättre genom att utveckla tillgängligheten för invandrar- och minoritetsspråk på bland annat på webben. Det sker en satsning över hela landet på Journalistik 3.0 som förenar den traditionella kvalitetsjournalistiken med den digitala erans nya journalistiska metoder och helt nya publika beteenden och behov. Ett exempel är utvecklingen av publika nätverk som sker på en rad redaktioner i hela landet där publiken och redaktionerna samarbetar under professionellt kontrollerade former. Ett omfattande utvecklingsarbete där i stort sett varje redaktion, reporter och programledare måste hitta nya arbetssätt och en ny roll i en radikalt förändrad journalistik och publik miljö. Den ökade användningen av mobila enheter (mobiler/surfplattor) leder till nya krav. Form och innehåll måste därför kontinuerligt förändras och anpassas för att göra Sverige Radios innehåll lätt tillgängligt för alla kategorier användare. De 25 lokala P4-kanalerna får ett nytt, gemensamt uppdrag, och ett omfattande utvecklingsarbete pågår för att utveckla det lokala utbudet med sikte på publikens krav 2020. Syftet är att vässa programutbudet, modernisera innehåll och arbetsformer för att kunna bli mer aktuella och komma ännu närmare lyssnarnas vardag. Den lokala kanalen ska vara snabb, mobil och flexibel, ständigt redo att anpassas efter nyhetshändelser. Beredskap för att kanalen kunna vara på plats och sända själv eller bistå vid rikssändning alla dagar dygnet runt. Programutvecklingsprojektet Det nya unga syftar till att utveckla ett innehåll för att hitta tonårspubliken dels i FM, dels på de digitala plattformar tonåringarna i första hand använder sig av. Målet är ett aktuellt och spännande innehåll, präglat av public services oberoende och trovärdighet, som attraherar en ung publik. Investeringar och teknisk utveckling Digitala Radiohus Digitala Radiohus är en av Sveriges Radios största satsningar genom tiderna. Syftet har varit att i första hand ge lokala kanaler teknik som är anpassad till stor produktion med små resurser och låg bemanning. Arbetet med Digitala Radiohus går mot sitt slut under 2014, då den nya tekniken tas i drift på SR Sjuhärad i Borås. Redaktion 3.0 Sveriges Radio har under de senaste 15 åren effektiviserat arbetssätten i produktionen och infört flera IT-baserade verktyg. De tre stora produktionssystemen för ljud, text och webb är emellertid inte samordnade vilket medför att medarbetare får klippa och klistra programmaterial mellan dessa tre system. För att redaktionellt innehåll istället ska kunna flöda mellan systemen har projektet Redaktion 3.0 startats. Projektet pågår under perioden 2012-2015 och berör i stort sett samtliga medarbetare. Arbetet påbörjades under 2012 med behovsinvetering och kravställning på funktionalitet, inför den LOU-upphandling av system som ska göras. I början av 2013 startar projektet Arbetssätt som ska ta fram metodik, journalistik samt organisation på redaktionerna. Ledstjärnorna är enkelhet, snabbhet och journalistisk kvalitet. 8
Personal och administration För att kunna bibehålla ett högt förtroende är det av grundläggande betydelse att kunna visa att de resurser som tilldelas Sveriges Radio används så väl som möjligt. Metoder för att mäta effektivitet och produktivitet utvecklas. Under 2013 kommer en bemanningsstrategi att formuleras. Till de stora utmaningarna hör att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund och att skapa balans mellan tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Effekter av lägre uppräkning av tilldelningen Som sagts inledningsvis bygger den planering som nu genomförs på att tilldelningen från rundradiokontot i huvudsak motsvarar kostnadsökningarna, vilket faktiskt har varit fallet under innevarande tillståndsperiod. Public servicekommittén, har som angivits tidigare, utformat sitt förslag utifrån en grundläggande uppräkning med 2 procent årligen och därutöver hänsynstagande när ramen läggs fast till förändringar av uppdraget mm. Om regering och riksdag skulle fatta beslut om att begränsa uppräkningen till 2 procent årligen och till skillnad från kommittén inte öppna för tillägg utöver ramen kommer detta självklart att påverka den verksamhet som Sveriges Radio driver. Ett antagande om faktiska kostnadsökningar på 3 procent (se de tidigare referenserna till Konjunkturinstitutets prognos) och en uppräkning på 2 procent av tilldelningen innebär en skillnad mellan intäkter och kostnader som första året uppgår till ca 25 mnkr. Med faktiska kostnadsökningar på i genomsnitt 3 procent per år kommer nivåskillnaden efter sex år att uppgå till 150 mnkr. Det motsvarar ca 200 årsarbetskrafter, anställda och/eller externa uppdragstagare. I det följande återkommer Sveriges Radio till hur detta påverkar planeringen för hela tillståndsperioden. I planeringen kommer Sveriges Radio inte isolerat se på verksamheten 2014. Ett år med en skillnad på tilldelning på 25 mnkr har mindre betydelse. Det avgörande är den långsiktiga inriktningen. En förutsebar urholkning av tilldelningen till Sveriges Radio som växer till totalt 150 mnkr under en sexårsperiod, utöver de neddragningar som nu sker och som uppgår till 120 mnkr, får vittgående effekter för verksamheten. Planeringen för neddragning och omstrukturering inleds då omedelbart efter riksdagsbeslutet i höst och kommer att direkt påverka verksamheten redan under 2014. En stor del av de konkreta satsningar som redovisas under avsnitt 6. Planering för verksamheten nästa tillståndsperiod uteblir eller reduceras till sin omfattning. 5. Extern produktion 2014 Sveriges Radio lägger ut produktion av program- och webbutbud på externa produktionsbolag, producenter och programledare. Undantaget är nyhetsverksamhet och musikläggning. Rutinerna för hantering av externa produktioner och av Sveriges Radios kvalitetskontroll utvecklas kontinuerligt. Det sker i huvudsak genom kontakterna mellan produktionsbolagen 9
och Sveriges Radios koordinator med ansvar för rutiner vid leveranser, med inköpsansvarig och med ansvarig utgivare/exekutiv producent. Resurser för extern produktion 2014 kommer att ligga på en nivå i linje med styrelsens tidigare fattade beslut, vilket innebär cirka 300 mnkr. 6. Planering för verksamheten hela tillståndsperioden Sveriges Radio har i olika anställningsformer motsvarande ca 2000 heltidsarbetande och sysselsätter därutöver ytterligare personer genom uppdrag och extern programproduktion. Utöver detta medverkar mer än 2000 personer i enskilda program. Närmare 200 000 timmar radio sänds varje år. Sveriges Radio sänder i fyra kanaler, varav en innefattar 25 lokala kanaler. Verksamhet finns på ca 40 orter över hela landet. Omsättningen överstiger 2,5 miljarder kronor. Av uppenbara skäl sker inte planering av denna synnerligen omfattande verksamhet i enskildheter på central nivå. Sveriges Radio lägger i stället fast en övergripande planering för hela tillståndsperioden. Inom den ram som ekonomin bestämmer omsätts sedan den övergripande flerårsplaneringen i en årlig operativ planering. Utgångspunkten är naturligtvis vår grundläggande analys av samhälls- och medieutvecklingen. Med 60 procent av svenskarna som dagliga lyssnare (enl senaste PPM-mätningar) och med trovärdighetssiffror i toppklass i såväl Sverige som i en europeisk jämförelse, finns fog för slutsatsen att Sveriges Radio idag väl uppfyller sitt demokratiserande samhällsuppdrag. I den medieutveckling som nu gör att många dagstidningar och kvalitetsmedier har ekonomiska problem menar vi att det svenska samhället mer än någonsin behöver Sveriges Radio som väl fungerande public servicebolag. Den framtida verksamhet som vi planerar ska stärka Sveriges Radios roll i det offentliga samtalet och därigenom ge näring åt den demokratiska analysen, diskussionen och utvecklingen i Sverige. För att fortsätta vara intressanta för publiken och behålla den starka ställning vi har, bedömer vi att ett antal publicistiska områden bör utvecklas under den kommande tillståndsperioden, detta för att Sveriges Radio ska kunna spela rollen som journalistiskt kvalitetsföretag i en allt mer digital och konkurrensutsatt mediemiljö. De ekonomiska förutsättningarna för planeringen av verksamheten för 2015-2019 redovisas ovan under avsnitt 3. Den övergripande planeringen för kommande tillståndsperiod sker i tre olika perspektiv: Publicistisk grund, Publik ambition Kanal- och distributionsstruktur. Den publicistiska grunden beskriver det som Sveriges Radio vill uppfattas som, vad som ska prioriteras och vad som ska känneteckna Sveriges Radios publicistik under nästa tillståndsperiod. 10
Sveriges Radio ska sätta agendan genom att uteveckla originaljournalistik som utmanar och gör skillnad inom framförallt nyheter och kultur. Sveriges Radio ska skapa sammanhang genom att analysera och beskriva skeende och skildra, granska och debattera lokala, nationella och internationella frågor. Det är också viktigt att vara närvarande och sända när och där det händer. Den publika ambitionen beskriver förhållningssättet till publiken och de förväntningar publiken bör kunna ha under nästa tillståndsperiod. Sveriges Radio är till för hela Sveriges befolkning oavsett bakgrund och förutsättningar. Sveriges Radio bjuder in publiken i en öppen dialog, finns på de plattformar dit publiken söker sig och utvecklar nya arbetsmetoder. Sveriges Radio utnyttjar radiomediets enkelhet, bryter mönster och erbjuder det oväntade. Sveriges Radio vara på människor nyfikenheten och erbjuder ett alternativ för barn och unga. Kanal och distributionsstrukturen beskriver vad som ska prägla vägarna att nå publiken under nästa tillståndsperiod. Sveriges Radio ska bli tydligare och renodla kanalidentiteterna. Det är avgörande för radios framtid att erbjuda enkla och pålitliga distributionsformer både i traditionell radio (broadcast) och via bredband, och särskilt utveckla utbudet i mobilen. Konkret innebär detta bl a att utveckla Journalistik 3.0 som är ett sätt att stärka relationen med publiken med digitala verktyg för att uppnå en direkt dialog, att bättre ta vara på mångfalden i det svenska samhället genom att spegla att Sveriges befolkning har skilda förutsättningar, levnadsvillkor och bakgrund våra program ska öka mångfalden av röster och perspektiv, att definiera Sveriges Radios roll inom musiklivet, när nya digitala musiktjänster stärkt lyssnarna beteende och behov, att på allvar utveckla Sveriges Radios roll i mobilen för att inte minst där förverkliga Sveriges Radios publicistiska vision i en situation när publiken stegvis övergår till att använda mobilen som sin radio, att skapa minst en direktsänd FM-kanal för att tillgodose publikens förväntningar på snabbare rapportering vid stora och viktiga händelser, att genomföra en satsning på tonårspubliken för att även ge dem en trovärdig och oberoende källa till nyheter, musik och underhållning, att slå vakt om och utveckla nyhets- och samhällsjournalistiken inom alla nyhetsgenrer, att förverkliga ett nytt och modernt lokalt uppdrag som kräver fortsatt utveckling av både lokalt innehåll och moderna arbetsmetoder och den senaste, effektivaste tekniken, att bygga ut den lokala närvaron med utökad nyhetsbevakning under helgerna, att utveckla radioberättandets särart, för att ge lyssnarna upplevelser och insikter med hög kvalitet, vara landets viktigaste kulturbärare med spets, bredd och närvaro i hela landet, att knyta ihop Sverige och världen genom bland annat fler utrikeskorrespondenter, att nå minoritetspubliken bättre genom att utveckla tillgängligheten för invandrar- och minoritetsspråk på bland annat på webben, att stärka den agendasättande grävjournalistiken, att utöka antalet specialiserade reportrar för att möta behoven i ett allt mer kunskapsintensivt samhälle samt att ta fram en plan för marksänd digitalradio och hur det påverkar FM-kanalernas innehåll. 11
Dessa ambitioner uttrycker framför allt i vad vi vill göra publicistiskt. Men de konkreta åtgärderna handlar ofta lika mycket om personalpolitik och tekniksatsningar som om rena programsatsningar. Några exempel: Kompetens Under de närmaste åren kommer Sveriges Radio att genomföra en avsevärd kompetensväxling. Det förändrade medielandskapet kräver rekrytering av nya kompetenser och att Sveriges Radio utvecklar nya arbetsroller. Kompetens måste säkras inom ett antal nyckelområden, bland dem nyhetsarbete, ledarskap och mobil journalistik. Investeringar i mobilitet Detta investeringsområde handlar om att under ett antal år framöver fortsätta att byta äldre tekniska lösningar för överföring av ljud (ISDN, analog HF, radiolänk mm) mot IP-baserad teknik. Under 2013 genomförs upphandlingar och pilotprojekt för att skapa förutsättningar för de efterföljande årens driftsättningar av den nya mobila IP-baserade interna överföringen av ljud och annan information. Redaktion 3.0 Syftet med projekt Redaktion 3.0 är att skapa gemensamma eller samverkande tekniska system för hantering av ljud, text och webinnehåll. En samordnad produktionsprocess skapar effektivitet och högre kvalitet i de tjänster Sveriges Radio erbjuder. En stor del av investeringsbudgeten under de kommande åren består i teknik som inryms i projektet Redaktion 3.0. Målet är att det nya systemet börjar driftsättas vid årsskiftet 2013/2014. Övriga investeringar En viktig del av investeringsverksamheten utgörs av återanskaffningar som syftar till att säkerställa långsiktigheten i tidigare genomförda investeringar. Effekter av lägre uppräkning av tilldelningen Under den tidigare punkten med beskrivning av planeringen inför nästa verksamhetsår har en allmän bakgrund givits när det gäller effekterna av en begränsad uppräkning av tilldelningen av medel till Sveriges Radio. Om Sveriges Radios resurser skulle urholkas med 150 mnkr under den kommande tillståndsperioden förändras i princip inte riktlinjerna i den övergripande planeringen. Däremot kommer innehållet i verksamheten att bli mycket annorlunda. Som redovisats både i Avsiktsförklaringen 2011 och i remissvaret på public servicekommitténs betänkande har Sveriges Radio redan under tillståndsperioden 2006-2009 genomfört långtgående besparingar inom områdena teknik och administration. Organisationen drogs ned med mer än 200 tjänster. 12
Bedömningen i dag är att utrymmet för fortsatta besparingar i teknik och administration är mycket begränsat. Neddragningar kommer i allt väsentligt att träffa den direkta journalistiska verksamheten och därmed programverksamheten. En neddragning med 200 tjänster motsvarar 10 procent av personalen, medarbetare i olika anställnings och uppdragsformer, eller ca 15 procent av programmedarbetarna. Självfallet är en sådan neddragning fullt möjlig att genomföra. Men för Sveriges Radio är det lika uppenbart att den inte kan göras utan att det direkt och mycket påtagligt påverkar innehållet i verksamheten. Den lokala verksamheten motsvarar närmare hälften av hela Sveriges Radios verksamhet. Skulle de lokala kanalerna lämnas opåverkade under den kommande sexårsperioden innebär det att övrig verksamhet skulle behöva reduceras med inemot en tredjedel. Redan tidigare har de lokala kanalernas resurser reducerats. Grundbemanningen på en lokal kanal är idag strax under 20 medarbetare. Skulle denna grundbemanning minska med 3 medarbetare, dvs 15 procent, skulle en kritisk gräns passeras. En neddragning med 15 procent på den lokala verksamheten aktualiserar därmed ofrånkomligen en samordning och koncentration av den lokala verksamheten under den kommande tillståndsperioden. Ett av de stora satsningsområdena under innevarande tillståndsperiod har varit utrikesjournalistiken. Sveriges Radio har idag, med sina 17 korrespondenter, varav tre ämneskorrespondenter, det största korrespondentnätet i Norden. I den övergripande planeringen inför nästa tillståndsperiod ingår att på allvar överväga en ytterligare utbyggnad av korrespondentnätet. Sveriges Radio har idag bara en medarbetare på plats i Bryssel, en korrespondent som täcker hela Norden och Baltikum, ingen fast korrespondent i något av länderna i Sydeuropa, inte heller i Frankrike. Dock finns en stockholmsbaserad korrespondent som täcker Sydvästeuropa inklusive Frankrike. Med en neddragning på 15 procent aktualiseras ytterligare frågan om Sveriges Radio kan ha kvar de tre korrespondenttjänster som har tillförts nyhetsorganisationen under innevarande tillståndsperiod. Någon utbyggnad kommer knappast ifråga. Under de senaste åren har hela nyhetsorganisationen i Sveriges Radio tillförsäkrats kompensation för de faktiska kostnadsökningar som har skett. Detta har, med hänsyn till arbetskostnadens utveckling varit föga betungande, men likväl planeringsmässigt skapat trygghet i hela nyhetsarbetet. Med en neddagning på 15 procent kan inte nyhetsorganisationen längre fredas. Det innebär rimligen också att de förstärkningar av resurserna för nyhetsbevakning som beskrivits ovan inte kan genomföras. I storleksordningen en tredjedel av Sveriges Radios samlade journalistiska resurser används för nyheter. Det är knappast realistiskt att spara 15 procent utan att detta också träffar nyhetsjournalistiken. Vid sidan av Ekoredaktionen är Konserthuset Berwaldhallen med ensemblerna den största verksamheten inom Sveriges Radio. Orkestern består av 102 heltidsanställda symfoniker. Kören består av 32 halvtidsanställda korister. Det är knappast möjligt att undanta ensemblerna i Berwaldhallen från besparingar i ett läge då lokala stationer stängs och korrespondenter dras in. Till de strategiska satsningar som Sveriges Radio förbereder hör att på allvar förstärka programutbudet till de riktigt unga lyssnarna, framförallt tonåringar. Sveriges Radios undersökningar visar så tydligt de stora åldersskillnader som finns i radiolyssnandet. 13
Ska Sveriges Radio på allvar nå människor i tonåren och påverka deras medievanor kräver det resurser och uthållighet. Det är inte lätt att frigöra sådana resurser om det samtidigt ska ske en generell neddragning på programverksamheten med 15 procent. Under innevarande period har Sveriges Radio hållit fast vid den balans mellan egen produktion och utanförståendes medverkan som gällde vid ingången av perioden. Med ett medelsiktigt behov av att reducera kostnaderna för programverksamheten med 15 procent kommer denna balans inte att kunna vidmakthållas. Som sagts inledningsvis: Sveriges Radios verksamhet planeras och drivs inte genom centrala direktiv i enskildheter. Därmed är det heller inte möjligt att i enskildheter beskriva de konkreta effekterna om Sveriges Radios resurser urholkas. Men föreställningen att det i kunskapsproduktion kan ske stora besparingar utan att detta ger effekter är felaktig. Det går att spara. Men då sparas också på verksamheten. Likaså är föreställningen fel att det alltid går att spara mer i en tekniktung verksamhet. Sveriges Radio har redan i mycket stor omfattning ersatt mänsklig arbetskraft med teknik där det har kunnat ske. Det som sker sedan några år tillbaka är att den tekniska utvecklingen snarare ökar än minskar kostnaderna för Sveriges Radio. Ska Sveriges Radio följa med i medieutvecklingen och försvara sin plats hos publiken kräver det omfattande investeringar i verksamheten på web och mobil. 7. Digitalisering av marksänd radio Sveriges Radio skrev redan i sin avsiktsförklaring i februari 2011 Sveriges Radio mot 2019 att företaget välkomnade en digitalisering av marknätet för radio. Sveriges Radio skrev också att en lyckad digitalisering av marknätet kräver. Ett riksdagsbeslut med en tydlig strategi för hela radiobranschen. En plan för finansieringen av parallellsändningskostnaderna. Resurser till Sveriges Radio för att åstadkomma ett utvecklat attraktivt radioutbud. Att detta sker i harmonisering med radiobranschen i Europa. Public servicekommittén har i sin utredning Nya villkor för public service analyserat detta och lämnat förslag om digitalisering av radions marknät som i allt väsentligt stöder detta. När det gäller utvecklingen i Europa har idag både Norge och Danmark beslutat sig för en övergång till marksänd digital radio. I Storbritannien nådde både den kommersiella radion och public service markanta ökningar i övergången till lyssning på digital radio under sista kvartalet 2012. Mer än en tredjedel av allt radiolyssnande sker nu via digitalradio, där det marksända DAB-nätet står för två tredjedelar av det lyssnandet. Storbritannien väntas ta beslut om en fullständig migration till digitalradio under 2013. Sveriges Radio ser detta i första hand som en infrastrukturfråga för radion som samhällsfunktion och därmed gemensam för hela radiobranschen. Det handlar om statsmakternas ansvar för grundläggande distributionsförutsättningar för radio i det svenska samhället. Det krävs därmed en gemensam och tydlig strategi från statsmakternas sida för digitaliseringen av marksänd radio. 14
Det finns ännu inga beslut om eller tidtabell för digitalisering av marksänd radio. Likväl är processen i full gång med att fördela digitala frekvenser till privatradion. Sveriges Radios analys i det här läget måste förstås utifrån den relativa oklarhet som råder i avvaktan på statsmakternas beslut Sveriges Radio förutsätter att frågan om digitalisering av marknätet för radio behandlas i särskild ordning och att en fortsatt dialog kommer att upprätthållas. Inom ramen för detta budgetunderlag presenterar Sveriges Radio sin modell för att på ett framgångsrikt sätt bidra till digitaliseringen av radions marknät. Modell Sveriges Radio har tagit fram en modell som bygger på en övergångstid på åtta år. Det kan gå fortare. Det kan ta längre tid. Under hela parallellsändningstiden tillförsäkras Sveriges Radio en högre medelsram. När radiomediet slutligt migrerar och FM stängs ned upphör den extra medelstilldelningen. Sveriges Radios har då fortfarande högre kostnader till följd av ett utökat programutbud men detta får finansieras med de medel som frigörs genom att digital distribution förväntas vara billigare än FM. De större kostnader som motiverar den ökade medelstilldelningen under övergångsperioden handlar om parallellsändningar, teknisk infrastruktur och ett ökat programutbud genom de tillkommande digitala kanalerna. Parallellsändningar Under uppbyggnadstiden av det digitala marknätet uppstår dubbla kostnader för marknät som distribuerar radio. Radiobranschen vill att den övergången sker utifrån en samlad och genomtänkt strategi. Det digitala nätet byggs ut till sin fulla kapacitet först det sista året före migrationen från analog distribution. Fram till dess bär FM-nätet beredskapsuppdraget att nå 99.8% av befolkningen. Den konkreta planeringen av övergången, inklusive den slutliga nedsläckningen av FM måste ske i samråd med radiobranschen. Beräkningen av kostnader för ett digitalt nät bygger än så länge på estimat som kommer från Teracom och jämförelser med kostnader i framför allt Norge och Schweiz. I Sverige avgörs detta först i en LOU-upphandling och därefter utifrån hur Post- och telestyrelsen kommer att bedöma kostnaden för Sveriges Radios del. Idag ligger den uppskattade kostnaden för ett digitalt nät, och en parallellsändningstid på åtta-nio år på 600-625 mnkr. När marksänd TV digitaliserades hanterades kostnaden för SVT och UR genom lån hos Riksgälden och en slutlig finansiering via rundradiokontot. Sveriges Radio tror inte att denna finansieringsform är realistisk när det gäller digitalisering av marksänd radio, framför allt beroende på den betydligt längre period som själva digitaliseringsprocessen kommer att kräva. Parallellsändningstiden bedöms uppgå till minst åtta år. Det skulle medföra en tre gånger så lång återbetalningstid som vid digitaliseringen av marksänd tv. Återbetalningen av kostnaden för digitaliseringen skulle ta upp till 30-35 år. I den modell Sveriges Radio föreslår betalas i stället hela infrastrukturförändringen under parallellsändningstiden. 15
Infrastruktur Sveriges Radio har idag en infrastruktur för att sända och distribuera 4 kanaler med full redundans och övrig driftsäkerhet. Det kostar Sveriges Radio i storleksordningen 180 miljoner kronor för att bygga om, investeringssäkra och driva en digital radiomultiplex. Det är ett arbete som måste starta omedelbart efter ett beslut om övergång till digital marksänd radio. Ökat utbud nya digitala kanaler I samtliga länder som är i färd med att gå över till digital marksänd radio har en av de avgörande faktorerna varit mervärdet för publiken. Det sker genom tilläggstjänster, nya ljudtjänster, men framför allt genom ett utökat utbud av radio i det digitala nätet över hela landet. Övergången till digitalradio har också skett samtidigt för privatradio och public service. Public servicekommittén insåg också detta och har föreslagit att Sveriges Radio tilldelas ökade medel för ett utökat programutbud. Sveriges Radio har inga planer på ett omfattande nytt utbud, utan ser i stället möjligheten att förverkliga delar av det publicistiska utvecklingsprogram som beskrivits under punkt 5. Det kan resultera i en, högst två nya kanaler. I övrigt vill Sveriges Radio bygga bort ett antal kollisioner inom dagens kanalstruktur som orsakar irritation och faktiska problem hos lyssnarna, t.ex. kollisioner mellan konstmusik och minoritetsspråk, mellan sport och andra program i P4. Av mycket hög prioritet är också att säkra att det alltid finns en direktsänd kanal i Sveriges Radio som tydliggör prioriteten för nyhetsutbudet och som ger plats för tillfälliga lokala, nationella händelser av olika slag och som blir den självklara kanalen vid kris- och katastrofsituationer. Sveriges Radio räknar med att i sin multiplex inledningsvis erbjuda 8-10 kanaler. Sveriges Radio avser inte att utöka kanalutbudet på bekostnad av den kvalitet som dagens verksamhet representerar. Kostnaden för ljudtjänster, tilläggstjänster och programutbud beräknas till c:a 90 mnkr/år under uppbyggnads- och parallellsändningsperiod. Kostnader Sveriges Radio har beräknat det totala medelsbehovet utifrån idag kända och uppskattade kostnader (till exempel för distribution) till cirka 200 mnkr/år under parallellsändningstiden. Radiobranschens ambition är naturligtvis att parallellsändningstiden ska bli så kort som möjligt. Samtidigt krävs stor omsorg vid planeringen. Det handlar om att stora delar av den svenska befolkningen ska investera i ny utrustning i permanentbostäder, fritidsbostäder och i bilar. Närmare fem miljoner människor ska förändra sina dagliga vanor när det gäller att ta till sig ett nytt programutbud i en förändrad kanalstruktur. Sveriges Radio bedömer att en årlig kostnad på upp till 50 mnkr kan finansieras inom ramen för Sveriges Radios nuvarande budget. Men det bygger på att den inte urholkas genom en otillräcklig årlig uppräkning av tilldelningen till Sveriges Radio. Det är omöjligt att på förhand ange hur kostnaderna kommer att fördelas mellan de år som parallellsändningar sker. 16
Inte ens när ett regeringsbeslut i frågan föreligger kan Sveriges Radio annat än översiktligt och preliminärt ange kostnader år för år för att genomföra digitaliseringen av marksänd radio. Sveriges Radio föreslår att tilldelningen till Sveriges Radio från rundradiokontot höjs med 150 mnkr per år för att finansiera digitaliseringen av Sveriges Radios sändningar från och med 2014 och fram till den tidpunkt vid vilken de analoga sändningarna slutligen släcks ned. Detta innebär en underfinansiering av digitalisering av radio. Med den handlingsfrihet, som en generell uppräkning av tilldelningen över hela perioden ger, bör likväl denna underfinansiering var möjlig att hantera. Frekvenser I sammanhanget uppmanar Sveriges Radio kulturdepartementet att besluta om att de frekvenser som i dag är allokerade för digital marksänd radio kan tas i bruk av Sveriges Radio. Ett liknande beslut har redan fattats för privatradion. 8. Rundradiokontot Avgifter är en huvudform för finansiering av olika nyttigheter som är både kollektiva och individuella till sin natur. Det är dessutom av uppenbara skäl så att avgifter spelar en växande, inte minskande, roll. Många avgifter är obligatoriska. Det gäller exempelvis elnät och sophämtning. Radio- och tv-avgiften är näraliggande. Intressanta är de semiobligatoriska avgifterna som får större genomslag. Allt större belopp tas ut inom ramen för sådana semimonopol. För att peka på det mest näraliggande exemplet: Vi är snabbt på väg in i ett samhälle där alla har bredband. För många blir detta just ett semiobligatorium. Det enskilda hushållet kan i många fall inte fritt välja ett eget alternativ. Det karaktäristiska för avgifter som finansieringsform är att finansieringen är direkt kopplad till tjänsten som finansieras. I grunden bestäms vilken tjänst som ska levereras och sedan sätts avgiften. Inte sällan skapas ekonomiska garantier för nyttjarna genom möjligheter till administrativ prövning av avgifternas storlek. Avgiftsfinansiering är inte egendomlig i ett samhälleligt perspektiv, än mindre ur ett hushållsperspektiv. Hushållet betalar för olika tekniska tjänster sopor, sotning, elektricitet, fjärrvärme, vatten och avlopp. Och de betalar för medie- och kommunikationstjänster trafikförsäkring, telefon, bredband, public service, dagstidning. När man inser den vida omfattning som avgiftsfinansieringen har i samhället och hur mycket hushållen betalar sammantaget blir det besynnerligt att radio- och tv-avgiften i den politiska debatten ges en särställning. Sett ur ett intressentperspektiv blir det mera begripligt. Man kan säga att radiooch tv-avgiften ingår i ett paket av medietjänster: tidningsprenumeration, bredband och radiooch tv-avgift. I praktiken fungerar sannolikt dessa olika avgifter som kommunicerande kärl. Kostnaden för bredband och betal-tv har ökat mycket starkt under de senaste åren. För att belysa med ett konkret exempel. Com Hem har på tre år ökat sin debitering från 457 till 606 kr/månad eller 33 procent för ett normalabonnemang, dvs bredband, inkl telefoni, och det som presenteras som åtta kanaler vilket inkluderar public servicekanalerna. Com Hem ägs nu av amerikanskt riskkapital. Enkelt uttryckt: för varje krona som hushållens mediebudget avlastas genom tillbakahållen radio- och tv-avgift kan andra intressenter höja sina avgifter. 17
Under samma tidsperiod har radio- och tv-avgiften inte höjts alls och kostar 175 kr per månad per hushåll. Intrycket är ofrånkomligt att radio- och tv-avgiften under de senaste åren alltmer har kommit att behandlas som en skatt. Det förefaller som om avgiftsuttaget som sådant har varit det centrala, inte det finansieringsbehov som finns. Den rimliga ordningen är att fastställa nivån på radio- och tv-avgiften utifrån det uppdrag som bestäms i sändningstillstånden. Under de senaste åren har radio- och tv-avgiften utvecklats på följande sätt: År Avgift Höjning 1992 1320 1993 1404 6,3 % 1994 1440 2,6 % 1995 1440 0,0 % 1996 1476 1,3 % 1997 1536 4,0 % 1998 1572 2,3 % 1999 1608 2,3 % 2000 1664 3,5 % 2001 1668 0,0 % 2002 1740 4,3 % 2003 1812 4,1 % 2004 1872 3,3 % 2005 1920 2,6 % 2006 1968 2,5 % 2007 1996 1,4 % 2008 2032 1,8 % 2009 2076 2,2 % 2010 2076 0,0 % 2011 2076 0,0 % 2012 2076 0,0 % 2013 2076 0,0 % Sedan 1993 har avgiften höjts realt fram till 2012 (omräknat med KPI) med 262 kronor. Mellan åren 2009 och 2012 har avgiften sänkts realt med 100 kr. Som framgår av underlag från RIKAB (bilaga 2) krävs en avgiftshöjning 2014 på minst 3,28 procent, vilket motsvarar 68 kr, för att behållningen på rundradiokontot inte ska urgröpas ytterligare och för att framtiden ska tryggas. Viktigt är att påpeka att kalkylen förutsätter att betalningsviljan, dvs legitimiteten i finansieringsformen, inte har eroderats av den kritik som har riktats mot avgiftsfinansieringen av bland andra public servicekommittén. 18
9. Hemställan Sveriges Radio bör under tillståndsperioden 2014 2019, eller under den längre tillståndsperiod som kan komma att beslutas, tilldelas medel motsvarande föregående års tilldelning uppräknad med arbetskostnadsökningen för tjänstemän i privat tjänst. Sveriges Radio föreslår att uppräkningstalet bestäms preliminärt utifrån de preliminära uppgifterna för november månad föregående år jämfört med november året dessförinnan. Definitiv reglering av tilldelningen sker när definitiva uppgifter för den angivna tidsperioden föreligger. Sveriges Radio bör för det första året under tillståndsperioden preliminärt tilldelas 2 758 200 000 kr vilket innebär en ökning med 80 300 000 kr jämfört med 2013. I beloppet ingår de 5 000 000 kr som tidigare tilldelats Sveriges Radio i särskild ordning för att täcka kostnadsökningar i Konserthuset Berwaldhallens verksamhet. Sveriges Radio bör särskilt tilldelas 150 000 000 kr per år för att täcka de extraordinära kostnader som är förknippade med övergången till digital distribution av marksänd radio. 19
BILAGA 1 Sveriges Radios tekniska utveckling 2010-2013 Av alla de tekniska utvecklingsprojekt som genomförts(och som fortfarande pågår) under tillståndsperioden 2010 2013 inom Sveriges Radio beskrivs här ett par med strategisk betydelse. En enda plattform Under våren 2009 startades ett uppdrag med mål att utarbeta en teknikstrategi för Sveriges Radio. Ett resultat blev beslutet att gå över till enbart Microsoft som leverantör av de produkter som tidigare levererats av både Novell och Microsoft. Då samtliga public servicebolag hade liknande behov skrevs ett gemensamt Enterprise-avtal med Microsoft i juni 2010. En ny modern infrastruktur Infrastrukturen är den bas på vilken all vår kommunikation vilar. Under perioden 2009-2013 genomförs flera olika projekt för att modernisera infrastrukturen, för att stödja produktionsstrategin och den tekniska visionen. I den tekniska visionen ingår att i möjligaste mån använda en gemensam bärare av all information. Sveriges Radio har gjort det strategiska valet att bäraren för all kommunikation ska vara datanätverket. Genom att föra över ljudet i datanätverket så blir det även enklare för medarbetarna att själva bestämma vilken eller vilka andra punkter man vill ansluta till, ungefär som steget var att gå från manuell koppling av telefonsamtal till att ringa upp själv. Trådlöst nätverk i alla lokaler, i Radiohuset i Stockholm och på alla lokala kanalers huvudorter. Nytt nationellt datanätverk knyter ihop sammanlagt 34 orter i landet. 2012-2013 byts all nätverksutrustning på de lokala kanalerna ut. Nytt datanät i Radiohuset i Stockholm. 2011 påbörjades tester med nya, lättare satellitlänkar som kan placeras på vanliga personbilar. Som ersättning till ISDN-tjänster började en ny lösning som baseras på bredbandsteknologi att upphandlas under 2012 och successivt driftsättas under 2013. Digitalt arkiv - programbank Under flera år har arbetet med att digitalisera Sveriges Radios alla ljudarkiv pågått. Arbetet syftar till att göra materialet lättare åtkomligt, i första hand för medarbetarna och på sikt även för publiken. Ca 270 000 program har vid årsskiftet 2012/2013 förts över från rullband, CD och DAT-band för åren 1931 till 2005. Det unika materialet har hämtats från SR:s alla kanaler i hela landet. För att förenkla lagring, återsökning och användningen av allt ljudmaterial har nya verktyg utvecklats och arkiven har integrerats i Sveriges Radios nuvarande produktions- och programplaneringssystem. Under 2013 introduceras: 20