Tekniska beräkningar. Vad är tekn beräkningar? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

Relevanta dokument
Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

Introduktionsföreläsning

Introduktionsföreläsning. Kursens innehåll. Kursens upplägg/struktur. Beräkningsvetenskap I

Introduktionsföreläsning. Outline. Beräkningsvetenskap I. Sara Zahedi Hanna Holmgren. Institutionen för Informationsteknologi, Uppsala Universitet

Introduktionsföreläsning

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap I. Exempel på tillämpningar: Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Jarmo Rantakokko Josefin Ahlkrona Karl Ljungkvist

Beräkningsvetenskap I

Beräkningsvetenskap I

Sammanfattninga av kursens block inför tentan

Matematik: Beräkningsmatematik (91-97,5 hp)

Introduktion till kursen och MATLAB

Fallstudie: numerisk integration Baserad på läroboken, Case Study 19.9

Ordinära differentialekvationer,

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 1. 1/24

TMA226 datorlaboration

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 16 januari Bordsnummer:

Kurvanpassning. Kurvanpassning jfr lab. Kurvanpassning jfr lab

Numeriska metoder för ODE: Teori

Tentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar

Inledande matematik M+TD

Tentamen i Beräkningsvetenskap I (nya versionen), 5.0 hp, Del A

Programmeringsteknik I

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

7 november 2014 Sida 1 / 21

TANA81: Föreläsning 2

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

NUMERISKA METODER HT01. Energiteknik & Teknisk fysik HT01. Institutionen för Datavetenskap Umeå Universitet

Tentamen i Beräkningsvetenskap I (nya versionen), 5.0 hp, Del A

ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 32 maj Bordsnummer: Kontrollera att du fått rätt tentamensuppgifter

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Varför numeriska metoder? Vad är numeriska metoder?

Välkomna till Numme och MATLAB, 9 hp, för Materialdesign och Energi&Miljö, årskurs 2

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

Ordinära differentialekvationer,

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 20

Beräkningsvetenskap och Matlab. Vad är MATLAB? Vad är MATLAB? Användningsområden. Vad är MATLAB? Grunderna i Matlab. Beräkningsvetenskap == Matlab?

Facit Tentamen i Beräkningsvetenskap I (1TD393) STS ES W K1

Tentamen i: Beräkningsvetenskap I och KF

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2011

Tekniska beräkningar för Elektroteknik Åk 2, ht 2002

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Fel- och störningsanalys

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

ÄMAD04, Matematik 4, 30 högskolepoäng Mathematics 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Integration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen. Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

FMNF15 HT18: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

Konvergens för iterativa metoder

Tentamen i Beräkningsvetenskap I/KF, 5.0 hp,

Teknisk Beräkningsvetenskap I Tema 1: Avrundning och populationsmodellering

Fel- och störningsanalys

2D1210, Numeriska Metoder, GK I för V 2.

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

Newtons metod och arsenik på lekplatser

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 1, Numme-delen. Linjära ekvationssystem Interpolation, Minstakvadratmetoden

Facit Tentamen i Beräkningsvetenskap I (1TD393) STS ES W K1

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Interpolation. 8 december 2014 Sida 1 / 20

Lösning till tentamen i 5B1126 Matematik förberedande kurs för TIMEH1, , kl

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Kurser inom profilen Teknisk matematik (Y)

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

Analys av elektriska nät med numeriska metoder i MATLAB

SF Numeriska metoder, grundkurs

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

n Kap 4.1, 4.2, (4.3), 4.4, 4.5 n Numerisk beräkning av derivata med n Felen kan t ex vara avrundningsfel eller mätfel n Felet kan mätas

Numeriska metoder för ODE: Teori

Grundläggande elektronikundervisning är ofta ganska begränsad i sättet att lära ut. Den inriktar sig ofta på att lära ut grundläggande fysisk lagar

Föreläsning 7: Punktskattningar

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 2

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys,

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

Datoraritmetik. Från labben. Från labben. Några exempel

Matematik och Kemi på Chalmers

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

Tentamen del 1 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 15 januari 2016 Sida 1 / 26

Programmeringsteknik II

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Introduktionsmöte Innehåll

Kursstruktur vid TDB a la Bologna

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

Lektioner Datum Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Avsnitt

MATRISTEORI, 6 hp, vt 2010, Kurskod FMA120. MATRISTEORI Projektkurs, 3 hp, Kurskod FMA125. och

Välkomna till DIT012 IPGO

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 27 oktober 2015 Sida 1 / 31

Miniprojekt: Vattenledningsnäten i Lutorp och Vingby 1

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D

Transkript:

Tekniska beräkningar stefan@it.uu.se Vad är tekn beräkningar? Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska beräkningar Mer ingenjörsmässigt, förklarar hur man gör, men inte så mycket varför. Mindre teori. Beräkningsvetenskap (eng Scientific Computing) Num analys + programmering + datorarkitektur o likn, närmare datavetenskap än matematik Beräkning av satellitbanor Simulering av luftflöde kring flygplan Simulerad krocktest av bilar Hållfasthetsberäkningar Väderleksprognoser Simulering av förbränning, t ex i motor Simulering av föroreningstransport i naturen Bildanalys ( förbättra bilder, hitta mönster) Bestämning av molekylstrukturer hos proteiner Molekyldynamik och mycket mycket mer 1

Partitionering vid beräkning på parallelldator Simulering av blixtnedslag i SAAB 2000 Krocksimulering Simulering av proteinveckning Molekyldynamik Här: studier av utbytesmekanismer och utbyteshastigheter mellan vattenmolekyler runt en litiumjon (i vatten) Simulering av blixtnedslag 2

Veckning av HIV-virus Tillämpningarna är exempel på problem som kan beskrivas med matematiska modeller Problem! Kan som regel inte lösas analytiskt, på vanligt sätt. Lösning: Lös problemet på dator måste använda numeriska lösningsmetoder. Resultat: Ger approximativ lösning. Verkligheten Felkällor Matematisk modell Nej Numerisk metod Datorprogram Lösning OK? Ja Idealisering, förenkling Diskretisering, trunkering Avrundning, noggrannhet i indata Slutresultatet en approximation, uppnår en endast en viss noggrannhet 3

Typiska begrepp och kännetecken Approximationer till den exakta lösningen Diskretisering endast ett ändligt antal punkter kan hanteras i dator Feluppskattning visar strikt matematiskt att felet ligger inom rimliga gränser Numerisk stabilitet lösningen ska ej explodera på ett ofysikaliskt sätt. Beror på val av numerisk metod Effektivitet hur lång tid tar det att lösa problemet med en viss metod och en viss dator Implementation vilken typ av dator, programmeringsspråk etc Ett (trivialt) exempel Beräkna arean på jorden med den matematiska modellen A=4πr 2 Innehåller flera approximationer och fel: Jorden approximeras av en sfär idealisering av jordens verkliga yta Värdet på radien baseras på empiriska mätningar och tidigare beräkningar Värdet på π kräver trunkering (avhuggning) av oändlig decimalutveckling Indata och resultat avrundas av datorn Ett mer realistiskt exempel Verkligheten HIV-viruset bildar mutanter. Immunsystemet bildar en specifik lymfocyt för viruset och mutanterna. Dessutom finns en immunrespons för hela immunsystemet. Beräkna populationstillväxten för virus, lymfocyten och immunrespons med avseende på tid. 4

Matematisk modell v = ( a bz( t) cx ) v 1 1 1 v = ( a bz( t) cx ) v 2 2 2 x = gv kx ( v + v ) 1 1 1 1 2 x = gv kx ( v + v ) 2 2 2 1 2 z = ( d kz( t))( v + v ) 1 2 v 1 = population av HIV-virus v 2 = population av 1:a mutanten x 1 = population av lymfocyt mot viruset x 2 = population av lymfocyt mot 1:a mutant z = immunrespons Matematisk modell Modellen är en förenkling av verkligheten Kan lägga in fler mutanter för att göra den mer realistisk blir då mer komplicerad Svårt bestämma parametrarna a, b, c,.... Kan variera med olika personer. Görs ofta empiriskt. Svårt eller omöjligt att göra en modell som helt överensstämmer med verkligheten Slutsats: Modellen en approximation av verkligheten! Numerisk metod Problem! Kan ej lösas med vanliga matematiska (analytiska) metoder. Vi använder istället en numerisk metod. Alla numeriska metoder bygger på diskretisering, dvs kontinuerliga intervall ersätts med diskreta punkter. Beräkning sker endast i dessa punkter medför diskretiseringsfel Metoderna har olika egenskaper och kan vara bra ur en synvinkel men dålig ur en annan. Exempelvis kan en viss metod vara effektiv (snabb), men i vissa lägen vara instabil 5

Datorprogram Implementera metoden, dvs skriv program för den numeriska metoden (C++, Java, MATLAB,...) eller Använd befintlig programvara, t ex MATLAB Ofta krävs en kombination av båda! Indata till programmet, t ex a, b, c,..., baseras vanligen på mätningar och är inte exakta Krävs ett initialtillstånd, t ex antal HIV-virus vid tiden t=0. Detta mäts ej exakt utan innehåller fel Datorn avrundar alla beräkningar Lösning Lösningen OK? Tolka resultat Tillräckligt effektivt och snabbt? Är felet tillräckligt litet? Kursen innehåller ett antal moment Linjära ekvationssystem Hur tal representeras i dator + fel som introduceras Interpolation och minstakvadrat Grundläggande programmering Icke-linjära ekvationer Integrering I varje moment ingår Matlab. Dessutom en inledande Matlabintroduktion 6

Varje moment består av: Laboration Föreläsning Workout Undantag: Matlabinledningen börjar med föreläsning Dessutom till vissa Moment: Miniprojekt Laboration Ger en bild av vad momentet kommer att handla om Genererar frågeställningar som besvaras under föreläsningarna Man kan säga att labbarna driver föreläsningarna Ger övning i och introducerar den Matlab som hänger ihop med momentet Obs laborationerna kräver inga förkunskaper i momentet Föreläsning Ger teorin till momentet Bygger vidare på och besvarar frågor från labbarna 7

Workout Handräkning (i grupper) Via handräkning övas hur metoderna fungerar Workouts är obligatoriska och rättas/prickas av Obs! Målet är att öva på hur beräkningsmetoder fungerar inte att räkna fram rätt svar Miniprojekt Övning i att lösa mer realistiska beräkningsproblem Problemlösningsmetodik Att gå från problem till lösning via Matlabkod Redovisning av uppgifter, kod, figurer etc Examination Workouts som ska vara tillräckligt väl genomförda och avprickade/rättade Miniprojekt godkända Tentamen godkänd 8

MATLAB innehåller många verktyg. Vi ska lyfta på locket och se hur de fungerar. Nosa på programmering och använda MATLAB Lära sig principer och idéer för datorberäkningar och numeriska metoder Förstå egenskaper, problem och begränsningar hos metoderna Förstå konstigheter i resultaten och vad man kan göra åt det 9