Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från vårdprogram som baseras på aktuella sammanställningar av vetenskapliga resultat och beprövad erfarenhet. Trycksår Undernäring Fall Förebyggande insatser Läs mer om TUFF och testa dina kunskaper www.vardsamordning.sll.se/tuff Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Svåra problem kan vara enkla att undvika
Goda rutiner förebygger onödiga skador Trycksår, undernäring och fallskador drabbar tyvärr många av våra patienter. Men det finns mycket som vi dagligen kan göra för att minska risken för dessa skador. En lång kedja av positiva effekter sätts igång varje gång som vi agerar förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring- och fallförebyggande insatser, och är en satsning som handlar om att alltid tänka förebyggande. TUFF handlar om att med hjälp av enkla rutiner se till att patienter ändrar läge ofta, får tillräckligt med näring och undviker fallrisk. Genom TUFF ger vi även råd till patienter och deras närstående om alla värdefulla förebyggande insatser som de enkelt kan göra på egen hand. Läs mer om TUFF och testa hur TUFF du är på www.vardsamordning.sll.se/tuff Tack till Margareta Skog, med.dr., leg. sjuksköterska, Eila Sterner, doktorand, leg. sjuksköterska och Ann Ödlund Olin, med.dr., leg. sjuksköterska, som bidragit med sin tid och kunskap på ett värdefullt sätt.
MOT TRYCKSÅR Skaderisken vid långvarigt sängliggande är större än man kan föreställa sig. Människokroppen är byggd för att röra på sig, och när detta livsviktiga behov åsidosätts bryts kroppen sakta ned. Trycksår, eller liggsår som många människor fortfarande säger, drabbar cirka tio procent av patienterna inom den svenska sjukvården. Orsaken till att ett trycksår uppkommer är att trycket har strypt blodcirkulationen till ett område, och förhindrat utbyte av syre och näringsämnen. Lågt tryck under lång tid är lika allvarligt som högt tryck under kort tid. Oftast inträffar dessa tryckskador där ben ligger nära hud, det vill säga över ryggslutet, hälar, skulderblad, bakhuvud och sittbensknölar. Sängliggande innebär inte bara risk för trycksår, utan också sämre matlust, vilket leder till minskad muskelstyrka och ökad risk för fall. Trycksår som uppkommer under vård och behandling kan klassas som en vårdskada och ska förebyggas. Precis som när det gäller undernäring och fall innebär trycksår att stora resurser inom vården måste tas i anspråk. De flesta patienter tycker om att få massage. Mjuka rörelser med hela handen har en avslappnande effekt. Använd gärna fuktighetsbevarande krämer, det håller huden mjuk och smidig samtidigt som man förebygger trycksår. Helen Fredricsson, undersköterska, Danderyds sjukhus AB, ortopedkliniken Trycksår kan uppkomma inom två timmar och konsekvenserna kanske inte syns förrän efter vårdtillfället Vad kan jag göra för att förebygga risken för trycksår? De allra viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår som all vårdpersonal kan göra, oavsett utbildning och kompetens är; 1. Avlastning Att hjälpa de patienter som behöver ändra läge är oerhört viktigt. Kan du få patienten att sitta upp är det bra. Ett annat alternativt är att flytta en liten kudde för att förändra trycket på utsatta kroppsdelar minst varannan timme. Var särskilt uppmärksam på hälar, som ofta är extra utsatta. 2. Rörelse Aktiva patienter blir snabbare friska! Ta med de patienter som orkar på en promenad. För andra kan det räcka långt med att sitta på sängkanten och röra på armar och ben. Korta och många stunder är bättre än en lång stund alltför sällan. En viktig del i att förebygga trycksår är att kommunicera med patienten och involvera patienten och närstående i att förebygga trycksår. Hur upptäcker jag ett trycksår? Att kontrollera huden och leta efter rodnader är ett bra sätt att upptäcka början till trycksår. Om tryckområdet som inspekteras känns varmare eller kallare än övrig hud eller känns hårdare eller svampigare finns risk för att det är ett begynnande trycksår. Uppger patienten att det sticker, svider och bränner ska området avlastas. Det så kallade tumtestet för att se om huden bleks när man trycker är däremot inte helt tillförlitligt. Bäst är att alltid avlasta rodnader och hålla dessa under uppsikt! Tänk på att avlastning av ett område ger ökat tryck på ett annat! foto Eila Sterner
Det bästa för en patient är inte alltid ett piller, utan en läskande energi- och proteinrik dryck. God och näringsrik mat i lagom stora portioner är grunden för en fungerande vård. Samtidigt drabbas många människor idag av undernäring minst var fjärde patient som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring. Det finns många orsaker till undernäring. Vanliga anledningar är dålig aptit och ätsvårigheter till följd av olika sjukdomar. Men undernäringen kan likväl orsakas av sociala faktorer som ensamhet och svårigheter att handla och laga mat. Konsekvenserna är många och svåra. Näringsbrist skapar ökad känslighet för infektioner och nedsatt läkningsförmåga. Undernäring innebär också minskad muskelkraft, vilket i sin tur ökar risken för fall och trycksår. Allt hänger ihop! Komplikationerna leder till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Undernäring är därför att betrakta som en av vårdens absoluta huvudfiender. MOT UNDERNÄRING En liten läskande smoothie är perfekt att servera. Ett annat populärt inslag är även frukt i små lättuggade bitar med vispad grädde eller små brödsnittar med pålägg. Camilla Forsberg, undersköterska, Södertälje sjukhus, geriatriska kliniken Energi- och proteinrik kost med många mellanmål minskar risken för under näring. Vad kan jag göra för att förebygga undernäring? Nyckeln till framgång när det gäller undernäring är patientens egen aktiva medverkan. Här kan alla som arbetar inom vården vara med och hjälpa till. Att bjuda på ett gott och näringsrikt mellanmål, till exempel gräddglass eller fruktyoghurt under en trevlig pratstund kan göra stor skillnad när det gäller att väcka aptiten till liv. Det är även viktigt att slå larm om man ser att någonting inte fungerar, till exempel om du märker att patienten har svårt att äta eller om maten lämnas orörd. Samtliga patienter som skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård ska nutritionsbedömas av vårdpersonal. Notera att patienten alltid ska vägas och mätas, det vill säga inte bara tillfrågas om vikt och längd. Bedömningen baseras på frågor om: Ofrivillig viktförlust Detta är den största riskfaktorn att vara observant på. Ätsvårigheter Till exempel dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter eller munhåleproblem. Undervikt BMI under 20 och under 22 för äldre över 70 år är en riskfaktor, men enbart ett lågt BMI utan andra riskfaktorer behöver inte innebära undernäring. Om en eller flera riskfaktorer föreligger bör en kompletterande utredning göras av läkare, sjuksköterska eller dietist. Därefter utarbetas en vårdplan med åtgärder och mål. Åtgärder Vid konstaterad undernäring, eller risk för undernäring, rekommenderas energi- och proteinrik kost (se nedan) med näringsrika mellan mål. Ofta krävs även ätstödjande åtgärder, till exempel måltidsassistans, bestick med tjocka handtag, en extra lugn miljö eller individanpassade mattider. Vissa patienter kan också ha behov av näringsdryck och/eller enteral och parenteral nutrition. Energi- och proteinrik kost E-kost kan beställas till patienter som vårdas på sjukhus. Den bygger på principen mindre volym än en vanlig portion, men samma mängd kalorier. E-kost är lämplig för en person som har svårt att äta stora mängder och som bedöms vara undernärd eller i riskzonen för undernäring. Patienter som lagar egen mat behöver råd om hur maten kan energiberikas. Exempel på energiberikning Mat Berikning Kassler och potatismos Blandad sallad Nyponsoppa Fiskbullar, sås och potatis Fruktkräm + 2 msk vispgrädde och en klick smör + dressing med olja + gräddglass + 2 msk creme fraiche och en klick smör + grädde
MOT FALL Varje gång en patient ramlar, eller av någon anledning ofrivilligt hamnar på golvet, så får det konsekvenser. Även om det inte uppstår någon fysisk skada, så ökar ofta rädslan hos patienten, och då uppstår snabbt en mängd nya problem. Rädslan kan leda till minskad aktivitet, vilket i sin tur leder till muskelsvaghet, minskad rörelseförmåga och därmed ökad risk för att falla igen. Ensamhet, nedstämdhet och depression är andra vanliga följder. Ett till synes odramatiskt fall kan med andra ord helt förändra en människas livskvalitet! I de fall patienten skadas fysiskt innebär det, utöver oskattbart personligt lidande, att stora resurser måste sättas in för vård och rehabilitering. Totalt beräknas kostnaderna för fallskador inom Sverige uppgå till hisnande 14 miljarder kronor per år, pengar som hade kunnat användas bättre! Med bra matvanor och rörelse kan patienten göra mycket själv för att minska sin fallrisk, men det är vårt ansvar att se till att läkemedelsordinationer inte utsätter patienten för ökad risk som kan undvikas Kristina Kallin, överläkare, Danderyds sjukhus AB Hur kan jag minska risken för fall? Kostnaderna för fallskador beräknas uppgå till hisnande 14 miljarder kronor i Sverige! Precis som när det gäller trafikolyckor på vägarna så finns det ingen universallösning för att undvika fall inom vården. Men genom många små och enkla åtgärder går det att minska riskerna väsentligt. Det finns två viktiga frågor som alltid bör ställas inom loppet av två timmar efter att patienten kommit till vårdenheten. 1. Fråga patienten om han/hon fallit någon gång under det senaste året. 2. Fråga dig själv om du tror det finns risk för att patienten kan falla under vårdtiden om inga åtgärder sätts in. Om svaret är ja på någon av dessa frågor bör en fördjupande så kallad Downton-fallriskbedömning genomföras. Syftet är att bedöma risken för fall, sätta in fallförebyggande åtgärder och att göra patienten medveten om vilka risker som kan finnas. Men uppdraget slutar naturligtvis inte här. Många risker kan undvikas genom att dagligen prata med patienten och försöka kartlägga sambanden och orsakerna till att riskfyllda situationer uppstår. Ibland kan man likna det vid ett rent detektivarbete. Exempel: Solbritt faller ofta när hon går till toaletten om nätterna. Kanske kan risken minskas om du föreslår att hon dricker sitt kvällste ett par timmar tidigare eller att hon får hjälp till toaletten precis innan hon ska sova. Tio TUFFA steg Att förebygga fall handlar om många små åtgärder som tillsammans kan göra stor skillnad för patientens säkerhet. Alla som jobbar inom vården kan bidra till att minska riskerna genom: 1. Dagliga promenader med patienten om patientens hälsa til låter. 2. Gå en snubbelrond och se till att det finns fria gång ytor i korridoren. 3. Torka upp spill från golvet. 4. Kontrollera att ring- och larmsignaler fungerar och prioritera signaler från patienter med hög fallrisk. 5. Erbjuda sig att följa patienten till och från toaletten. 6. Placera patienter med stor fallrisk närmast toaletten. 7. Låsa sängen och sängbordet samt se till att stolar och armstöd har rätt höjd. 8. Ta bort sladdar och utstickande stolsben och stativ. 9. Rapportera alltid viktig information till nästa vårdinstans. 10. Gör aktiva läkemedelsavstämningar med fokus på fallrisk.