Kommunstyrelsen Datum 1 (10) Serviceförvaltningen Eskilstuna direkt Gunilla Karlsson Tel. 016-7109888 Minnesanteckningar Rådet för funktionshinderfrågor 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning Ordförande öppnade mötet och dagordningen godkändes. 2. Skolfrågor Mona Kanaan, grundskolenämnden, Björn Larsson, förskolenämnden, och Johan Lindeberg, bitr skolchef grundskola, Barn- och Utbildningsförvaltningen, deltog i rådsmötet för att besvara rådets frågor gällande skolan. Frågestunden inleddes med en kort presentationsrunda. Fråga 1: Ekonomin skall inte drabba skolan sägs det. Hur ser riskanalysen ut till att detta hålls även genom städning och andra kringliggande delar? (Barn med allergier, OCD m fl). Svar: Städrutinerna följer Miljöförvaltningens rekommendationer utifrån olika perspektiv såsom OCD (Obsessive Compulsive Disorder) och allergier. Rutinerna ändrades på vissa typer av ytor sedan villkoren skärpts. Fråga 2: Hur ser planen ut för de skolor/förskolor som byggs/byggs ut angående skolgårdar, m 2, tillgänglighet för alla behov samt vuxennärvaro, barngrupper, storlekar på rum, matsal, toaletter, duschar, ljudnivå, möjlighet till mindre rum/grupper? Bilaga ang ljudnivå inför mötet. Svar: Barn- och Utbildningsförvaltningens alla 3 nämnder har fokus på nya byggnationer för alla kategorier. Det finns kriterier som ska följas och RFF ska involveras när det blir aktuellt med byggnation (se även Fråga 4 nedan). 631
Eskilstuna kommun Datum 2 (10) En universell utformning av byggandet finns redan med i tankarna inför byggnationen, för att redan från första början bygga rätt så att det kan passa alla och RFFs kompetens tas med i processen. Stadsbyggnadsnämnden har delat upp kommunen i A-, B- och C-områden när det gäller skolgårdar samt definierat vad som är minimum för skolgårdarna inom varje kategori. Man jobbar även på att skolorna ska bli duktigare på att inkludera de grönområden som finns och där det går att göra det. Dock är det inte Barn- och Utbildningsförvaltningen som bygger utan Kommunfastigheter och de är inte med här idag. Dialogen med RFF är mycket viktig, men man har också Boverkets och andra regler för skolor att förhålla sig till, liksom att det måste vara ekonomiskt hållbart. Universal design är en grundprincip, men det mesta som byggs idag är på redan befintliga skolor och där handlar det om att genomföra adekvata anpassningar. Påpekades att när det gäller tillgängligheten, är detta också av allmänintresse då den kan vara viktigt även för de som i vanliga fall inte behöver tänka i de termerna t ex en elev/personal som bryter ett ben. Funktionshinderrörelsen har försökt komma ut på skolor för att göra tillgänglighetstester, men fått svar att detta inte kan göras då skolan är en arbetsplats frågan tas vidare till Barn- och Utbildningsförvaltningen. Fråga 3: Hur räknar ni antal vuxna per barn i skolan? Svar: I grundskolan räknar man vanligtvis antal barn per pedagogisk personal. Det ser dock olika ut för olika åldrar och skolor. I förskolan räknar man 5.1 barn per vuxen. Diskuterades vem/vilka som räknas in i kategorin vuxna. Fråga 4: När blir RFF Rådet för funktionshinderfrågor en remissinstans till byggnationer av förskolor och skolor i kommunen? Svar: Se fråga 2 ovan. Frågan tas med tillbaka till nämnden då frågan ska utredas klart och besvaras under hösten 2019. Fråga 5: På vilket sätt kan skolan (elevhälsan) samarbeta med landstingets delar? Svar: Sådant samarbete sker frekvent och på olika sätt. Det finns t ex en arbetsgrupp Våra barn där kommunen, representant från landstinget och den centrala elevhälsan träffas och håller koll på att allt fungerar som det ska. Det finns ett dagligt samarbete och samverkan, liksom det sker regelbundna fortbildningsinsatser för skolpersonalen tillsammans med landstinget och man försöker säkerställa att det finns relevant kompetens. Kompetensförsörjningen är inte helt enkel i Eskilstuna, precis som på många
Eskilstuna kommun Datum 3 (10) andra ställen, och man tittar på hur man ska locka t ex skolpsykologer till Eskilstunas skolor. Det saknas även personal inom landstinget och det påverkar självklart skolan i mycket stor utsträckning. Frågades även varför man inte får gå till kuratorn på skolan om man är inskriven på BUP (Barnoch ungdomspsykiatrin) utan hänvisas tillbaka dit? Svaret är att en elev ska kunna ha samtalsstöd även hos kuratorn på skolan det finns inga riktlinjer som säger att man måste gå tillbaka till BUP, varför det måste röra sig om ett missförstånd någonstans. Den ökande gruppen barn som inte klarar av att gå till skolan den frågan tar grundskolenämnden med sig (se även fråga 13 nedan). Fråga 6: Har personalen utbildning nog till fysiska, psykiska, kognitiva och medicinska diagnoser och funktionsnedsättningar som behövs i skolan? Gäller även förskolan. Gäller även assistenter och vad sker när assistenten är sjuk/frånvarande. Vem vet och kan ta över? Svar: Nej. Många inom personalen har god erfarenhet, men inte alla det rör sig om ca 1.800 anställda framför allt inte visstids- och timanställda. Därmed måste de med de mest komplexa funktionsnedsättningarna få stöd och hjälp av personal med bäst kompetens, men det finns inte tillräckligt för alla. Idag finns det fler och nya behov, men man har också blivit duktigare på att upptäcka de som behöver extra stöd. Alla i personalen kan inte ha specialkompetens, men frågan följs upp. Det finns heller ingen bra statistik över om alla elever med rätt till assistent har kompetent assistans, men ofta har de eleverna multibehov medan deras assistent inte har specialkompetens för sin brukares alla behov, då alla assistenter inte är anställda. Idag finns heller ingen särförskola och frågan är om det ska finnas det. Dock går barnets bästa alltid först. Konstaterades att det finns ett behov av samarbete i frågan mellan regionen och kommunen. Fråga 7: Nu ingår NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) i lärarutbildningen. Hur är det med befintliga lärare? Hur får de del av denna utbildning? Svar: En stor del av lärarna har redan gått igenom NPF-utbildningar av olika slag, både kortare och längre i form av distansutbildningspaket. Det sker en bedömning av vilka behov som finns och därmed vilken kompetensutveckling av pedagog(erna) som behövs för respektive elevgrupp. Fråga 8: Vad finns för tankar angående dagbarnvårdare etcetera för de barn som inte passar/mår bra av att gå på förskola? Kommer de nya förskolorna att se olika ut i pedagogik och miljö?
Eskilstuna kommun Datum 4 (10) Svar: Idag finns inga dagbarnvårdare i Eskilstuna kommun, då de inte kunde passas in i övriga barnomsorgsverksamheten. Nej, de nya förskolorna kommer inte att se olika ut i pedagogik och miljö. Fråga 9: Hur fungerar nattis för barn med funktionsnedsättningar idag? Svar: Vid behov anpassas den befintliga verksamheten och vid nybyggnation tas deras behov i beaktande. Fråga 10: Hur ser planen ut för att få tillräckligt med utbildad personal till alla nya förskolor/skolor? Svar: Planer finns på att kunna ta hjälp från Folkhögskolan för yrkesutbildning inom barnomsorg och skola, då det är problem med planering och finansiering för den typen av utbildning inom kommunen. Det finns en plan för kompetensförsörjningen. Fråga 11: Hur ser reglerna ut när det gäller tobak hos personal. Rökning är ej tillåten men hur är det med snus? Idag förekommer snusande vuxna bland barnen. Svar: Ja, det finns snusande vuxna bland barnen och i dagsläget finns inga andra föreskrifter än de som gäller rökförbud. Vi har en rökfri kommun, men den är inte tobaksfri ännu. Påpekades att snus inte är trevligt för barnen. Fråga 12: Hur hanteras att det florerar mycket narkotika på skolgårdarna och i dess närhet? Svar: Här kan ikväll endast ges ett övergripande svar; inom kommunen har vi Brottsförebyggande rådet (Brå) där t ex kommunstyrelsens ordförande sitter. I Brå jobbar man tillsammans socialtjänsten, skolan, kultur- och fritidsnämnden för att med olika åtgärder och resurser försöka motverka dagens negativa utveckling, vilket är en stor utmaning. Fråga 13: Hur jobbar kommunen för att lösa problemet med elever med problematisk frånvaro? Hur många elever är hemma idag? Hur räknar man? Hur jobbar man förebyggande med detta? Resurscenter. Hur många elever anses behöva (har ansökt och fått beviljat behov) få plats på resurscenter inför hösten 19? Hur många platser finns till förfogande och hur arbetar man för att alla med behoven skall få den hjälp de behöver? Varför har man valt att benämna dessa skolor resurscenter? Hur ser det ut i de andra skolorna med tillgång till mindre grupper eller enskilda rum för dem som behöver? Varför ser inte alla skolor lika ut när det gäller tillgång till utrymmen för mindre grupp/enskilt arbete? Vilka möjligheter finns för digital undervisning
Eskilstuna kommun Datum 5 (10) mot de elever som inte går till skolan tillräckligt? Hur ser det ut med hemundervisning finns det olika sätt inom detta? Svar: Detta är en stor fråga. Det har gjorts en omfattande satsning för att främja närvaro, att jobba förebyggande och att hjälpa dem som har svårt att komma till skolan av olika anledningar. Skolnärvaroteamet jobbar med detta genom HSP-programmet (hemmasittar-programmet) som är en behandlande form med elev, föräldrar och skola. Viktigt är att stoppa ökningen av hemmasittare som börjar redan i förskolan och årskurs 1. Numera heter det oroande frånvaro för att man ska kunna börja i tid tillsammans med familjen, eleven och skolan. Påpekades att man måste komma ifrån att det är eleven som är problemet man måste vända på synsättet. Fråga 14: Varför har man valt att dela upp barn och utbildningsförvaltningen i tre nämnder? Svar: För att sätta fokus på de utmaningar vi ser, vilka visserligen är samma för hela landet, som ökade behov, bra ekonomistyrning, utmaningen med elevohälsa och droger, segregationen, med mera. Genom en uppdelning på tre nämnder förskola, grundskola och gymnasieskola kan varje nämnd se till de olika behoven på de olika nämndnivåerna. Detta ger bästa möjliga fokus. Fråga 15: Hur ser det ut med tilläggsbeloppet idag? Får barnen den hjälp och stöd som de behöver eller saknas pengar i skolorna? Svar: Tilläggsbeloppet är lagstiftat och gäller barn med särskilda behov där det krävs extraordinärt stöd. Med tanke på det ekonomiska läget, måste man titta även på detta för att se om fördelningen är korrekt men utan att barnen drabbas. Nämnden kommer således utvärdera om och hur man kan göra en effektivisering; hur organisationen ser ut, om det krävs mer resurser, och så vidare, men inte på barnens bekostnad. Det är också viktigt att bygga ett system utan rum för godtycklighet. Beslutades att nämnden återkommer i frågan efter utvärderingen i september, och då återkommer frågan som en punkt på dagordningen på RFFs rådsmöte. Fråga 16: Hur rustas skolorna nu när läsa/skriva/räkna garantin blir lag från den 1 juli 2019? Svar: Inom skolan har man i Eskilstuna rustat hela året med utbildningsinsatser, med start redan i höstas, för att vara redo inför att lagen börjar gälla 1 juli. Sedan kommer detta följas upp i början av höstterminen, liksom nya medarbetare kommer fortbildas.
Eskilstuna kommun Datum 6 (10) Fråga 17: Hur ser det ut med närvaron på idrott hos elever i grundskolan? Hur jobbar man för att det skall fungera för alla. Dusch, ombyte, aktiviteter, krav med mera. Svar: Lite förenklat kan man säga att idrotten inte har mer problem än andra ämnen. Traditionellt problematiska moment är fortfarande aktuella, men man försöker bygga bort detta och man jobbar nära även med elevråden för att identifiera problemen. Man kan dock se att flera problem minskat då läroplanen blivit mer inkluderande och tävlingsmomentet försvunnit. Hur hittar man balansen att ha vuxna i omklädningsrummet en komplicerad fråga. Idag innebär ämnet idrott att eleverna ska lära sig om idrott med några få obligatoriska moment (orientering, simning) som ska vara hälsofrämjande och även lära sig om hälsa; eleven ska få chansen att hitta någon form av rörelse som denne tycker är rolig. Påpekades från RBU att betyg är grunden för att komma vidare, men dessa barn kan inte göra en del av övningarna. Svarades att det finns undantagsbestämmelser eftersom man måste utgå från barnets förutsättningar momentet betygsätts inte om barnet med en stadigvarande funktionsnedsättning inte kan utföra detta. Fråga 18: Hur kommer det se ut med matsituationen i de nya förskolorna och skolor som byggs, kommer fler byggas med gemensam matsal eller måltider på avdelningen? Hur ser det ut idag? Hur tänker man när det gäller att vissa barn undviker matsalen pga trånga utrymmen, hög ljudnivå etc? Svar: Det finns en byggnorm för förskolor och skolor som man måste förhålla sig till. När det gäller gemensamma matsalar delar man upp tiden så alla inte äter tillsammans samtidigt. Sedan måste man anpassa för barn med speciella behov. På några skolor (3 stycken) äter man i klassrummen eftersom matsalar inte finns och på grund av att det var en annan byggnorm när byggnaden uppfördes. Påpekades att det finns barn som inte klarar att äta i skolmatsal tillsammans med övriga elever. Fråga 19: SIP-möten. Hur fungerar det med SIP möten inom skolan mot socialtjänst/hälsovård idag? Hur kallar skola till SIP möten och har man samma system (Pratar) där man kan kalla och anmäla om någon kallad inte dyker upp? Vilka instanser kan kallas från skolan? Hur löser man akuta fall? Vad händer när någon inte dyker upp på ett kallat SIP och vad får en anmälan för konsekvenser? Hur kommer informationen ut om att man kan få SIP-möten till föräldrar/anhöriga? Svar: SIP-möten (samordnad individuell planering). Idag använder inte socialtjänsten och hälsovården Prator, men skolan jobbar med frågan att även använda detta verktyg. Om någon inte dyker upp till ett kallat möte ska det
Eskilstuna kommun Datum 7 (10) göras en avvikelserapportering, men ingen sådan har inkommit och det är viktigt att det gör det. Påpekades att man måste känna till att det är just en avvikelse att inte dyka upp på ett kallat möte, vilket kan förklara att inga avvikelser inkommit. Det finns också andra samordningstillfällen till framför allt akuta ärenden, och man kan göra komplexa insatser vid behov. SIP är inte alltid det bästa sättet på grund av tidsfördröjningen den innebär. Fråga 20: Hur ofta tar ni hjälp och stöd från SPSM Specialpedagogiska Skolmyndigheten? Här en länkar till och om deras Barnpanelsrapport https://webbutiken.spsm.se/barnpanelsrapport/ samt https://www.spsm.se/omoss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelanden/ny-rapport-elever-medfunktionsnedsattning-beskriver-hur-trygghet-och-stod-kan-forbattras/ Svar: Det är en mycket bra resurs som används ofta. Insatserna är till största delen kostnadsfria. Nu måste skolan vara mer proaktiv att söka, men det är alltså inte en kostnadsfråga. Efterfrågades huruvida skolorna har kunskapen om att den finns och att den inte kostar? Sammanfattningsvis finns mycket erfarenhet i RFF hur det är för de här barnen, och man vill skapa bra förutsättningar för dem. Önskemål framkom att fråga 13 ovan, liksom utvärderingen av tilläggsbeloppet, tas upp på ett rådsmöte i RFF under hösten vilket representanterna för grundskolenämnden, förskolenämnden och Barn- och utbildningsförvaltningen inbjudes till. 3. Kollektivtrafiken, både färdtjänst och linjebussarna Sarita Hotti, stadsbyggnadsnämnden, och beställare av färdtjänst deltog i rådsmötet för att besvara rådets synpunkter och frågor gällande kollektivtrafiken. Kort presentation. Rådets synpunkter kommer lämnas vidare till kollektivtrafikmyndigheten som numera ingår i Region Sörmland, med egen nämnd RUN (regional utveckling). Fråga 1 Färdtjänst: - Stora förseningar på ankomsttider. Har blivit avsevärda försämringar. GPSsystem, vi kan se var transporten befinner sig, då borde de kunna se var vi väntar också och inte stanna flera hus bort. - Respektlöshet, framförallt för personer med synnedsättningar och det som inte talar. Rullstolar och permobiler blir inte korrekt fastspända. Behövs långa säkerhetsbälten.
Eskilstuna kommun Datum 8 (10) - Chaufförerna kör oerhört fort, över hastighetsgränser, gäller även sjukresorna. - Beställningscentralen: Oerhört långa väntetider och många fel. Även här har det blivit stora försämringar. Integriteten: Måste uppge personnummer. Upplyser inte om att det går att få ett beställnings-id. Fråga 2 Linjebussarna: - Även här körs det alldeles för fort och också slarvigt. Sneddar i gathörn m.m. - Väntar inte tills resenärerna satt sig, skapar stor olycksfallsrisk. - Fortfarande att hållplatsutropen inte fungerar full ut på bussarna. Alla busspunkterna gäller även för Servicelinjen Fråga 3 Utbildning: Att både färdtjänst- och busschaufförer får en ordentlig utbildning gällande personer med funktionsnedsättning. Här kan vi ifrån funktionshinderorganisationerna vara behjälpliga Svar på samtliga frågor 1-3: - Väntetid och felbokning; i slutet av 2018 bytte man växel och arbetssätt och det innebar viss problematik, till exempel besvarades endast 40% av samtalen inom 1 minut, och som man sedan dess har arbetat med att åtgärda och i maj hade antalet besvarade samtal inom 1 minut ökat till 56%. Målbilden är att det återigen ska vara 70% av samtalen som besvaras inom den tiden, vilket är den procentsats man låg på innan bytet av växel och arbetssätt. På fem månader januari till maj var det 48st felbokningar, vilket kan jämföras med föregående år då det totalt rörde sig om 34st. Felbokningarna beror dels på att kunden själv registrerar fel och dels på att chauffören inte hittar. - Förseningar; här är 1-5 minuter försent ok. De senaste fem månaderna har det varit en viss ökning av förseningar över 5 minuter, framför allt under januari då det var ett komplicerat vinterväglag med mycket is. I övrigt ligger det på samma nivå som 2018. Påpekades att RFF hört att det numera är väldigt långa förseningar; ja de inom intervallet 5-20 minuter har ökat med 6-9% vilket är nästan var tionde resa. Avvikelser på till exempel en hämtning vid skola kan bli lite fel, men skoltaxin har numera registrering av när de hämtar (när eleven kliver in i taxin ska denne uppge sitt personnummers fyra sista siffror som då knappas in för att registreras) och som inte ska gå att
Eskilstuna kommun Datum 9 (10) kringgå. Kan taxibolaget inte klara sitt uppdrag utgår vite. Förseningar på 21- mer än 30 minuter ligger på 2%. En orsak är att alla resenärer inte kommer ut inom väntetiden (5 minuter) och då kanske vissa chaufförer väntar lite längre än dessa 5 minuter vilket ger en försening för nästa person. - Förare, körstil; det har inkommit totalt 13 anmälda synpunkter. Anledningen till att siffran är låg kan bero på att resenären inte längre kan lämna synpunkten direkt utan måste gå till Eskilstuna direkt eller till Sörmlandstrafiken för att skriva och lämna den. Tidigare låg det på 20-30/år. Denna synpunkt lämnas vidare för att se om det går att bygga om så att man kan anmäla direkt vid resan. - Integriteten; här handlar det om bytet av växel. Nu kan man redan när man ringer in knappa in personnumret som då finns redan när man kommer fram och beställningen tas emot. - Linjebussar; såväl körstil som bemötande ingick tidigare i chaufförernas utbildning, som alla ska ha genomgått. Diskussioner har förts med trafikföretaget om förbättringar med hållplatsutrop. Man har också arbetat med kvalitetskontroller sedan slutet av 2018. Påpekades att de flesta nya chaufförer inte verkar ha fått denna utbildning då det märks en markant skillnad på chaufförerna. Även denna synpunkt tas med tillbaka att det följs upp med denna utbildning även för nya chaufförer. Dock sker utbildningarna med grupper om flera samtidigt och inte individuellt löpande. RFF hade tidigare kontakt med en representant från Transdev angående utbildning av chaufförerna, men han återkom aldrig. Det har varit färre synpunkter ett tag på färdtjänsten, men det verkar öka igen. - Bemötande; Ambaro, ett undersökningsföretag, har anlitats för att mäta kundnöjdheten och de rapporterar att 94-95% av kunderna är nöjda. - Utbildning; alla förare inom färdtjänsten måste vara speciellt utbildade innan de börjar köra och det är viktigt att det kommer in synpunkter om det inte är bra, för att kunna åtgärda där det brister. Den övriga kollektivtrafiken är nyligen upphandlad och det blev samma transportör som tidigare. Också linjetrafikens förare ska börja utbildas när man går in i den nya perioden Transdev uppskattar att funktionshinderorganisationerna kan bidra i den utbildningen. 4. Övrigt Appen ServiceResor Region Sörmlands Servicecenter hänvisar till att utvecklingen av appen är för att förbättra datasäkerheten för användarna,
Eskilstuna kommun Datum 10 (10) med tanke på de personuppgifter som hanteras. Det hänvisas även till en rad förbättringar i appen så som ökade kontraster för bättre läsbarhet vilket efterfrågats av användarna. De skriver också att man hela tiden tittar på nya möjligheter att göra appen ännu mer tillgänglig och inkluderande för alla, samt att man skulle välkomna ett ur datasäkerhetssynpunkt likvärdigt alternativ till mobilt bank-id. De hoppas få möjlighet att komma och berätta mer om appen. Stadsbyggnadsnämnden tar med även denna fråga då vissa försämringar skett i och med utvecklingen av appen, som att den kräver mobilt bank-id och att två personer inte längre kan vara inloggade samtidigt. Humana redogjordes även för att vi nu har klättrat till plats 8 istället för 23 och att man vill ha en gemensam presskonferens med RFF och dess ordförande. 5. Avslut Ordförande avslutade mötet, tackade alla som deltagit och önskade en glad sommar!