DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM



Relevanta dokument
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

LÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

TOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

LÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Tio övningar om hjälterollen

Övning: Dilemmafrågor

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

Storyline Familjen Bilgren

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Lärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se


Ungdomsenkät Om mig 1

Fakta om Malala Yousafzai

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Barn för bjudet Lärarmaterial

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Att höra barn och unga

Bonusmaterial Hej Kompis!

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Frågeställning. Metod. Teoretiskt perspektiv

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls Stämmer helt 11 6

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Arbetshäfte År 7 Namn Klass

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

RödGrön-spelet Av: Jonas Hall. Högstadiet. Tid: minuter beroende på variant Material: TI-82/83/84 samt tärningar

DEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET?

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

om demokrati och föreningskunskap

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Pedagogiskt material till föreställningen

Mer demokrati! För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Idrottens föreningslära GRUND

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Just say yes. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!

Del 3 Handlingskompetanse

DELA NOBA Utveckling av språkmedvetenhet i Norden och Baltikum *Obligatorisk

Verktyg för Achievers

Bananen. Ett enkelt rollspel om handelsvillkor. Version 1.1

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Veckomatte åk 5 med 10 moment

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Ungdomsrådet - rekrytering

Konsten att leda workshops

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Du, jag och klimatfrågan

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

SIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Transkript:

SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av fem övningar som handlar om demokrati och nationalism då och nu. Den tar sin historiska utgångspunkt i mellankrigstiden och nazisternas framgångsrika sätt att använda främlingsfientlighet och den ekonomiska krisen för att nå sina syften. Genom att ta ställning till påståenden kan eleverna reflektera över hur vi brukar nationalism idag, samt öva förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden. Workshopen behandlar frågor kring hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Övningarna innehåller filmklipp, fotografier och diskussions- och värderingsövningar.

SIDA 2/8 Förkunskaper Eleverna bör känna till följande: antisemitism demokratisk kultur historiebruk nationalism rasism Lärandemål Att öva förmågan att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge ett perspektiv på framtiden Att utveckla reflektionen och kunskap kring historiebruk Förberedelser Eleverna behöver pennor och papper Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 2) Förbered visning av filmklipp, fotografier och frågor från visningsmaterialet (övning 1, 3, 4 och 5)

SIDA 3/8 ÖVNING 1 Nationalism som maktmedel Workshopen inleds med ett filmklipp som en grund för att diskutera hur nazisterna skördade framgångar genom att använda sig av främlingsfientlighet och den rådande ekonomiska krisen under mellankrigstiden. A 1. Visa filmklippet om Tyskland under mellankrigstiden ur Fakta om Förintelsen (Forum för levande historia). 2. Dela in klassen i grupper om 4-6. Deras uppgift är att diskutera följande frågor: Hur kan man förklara nazisternas framgångar under mellankrigstiden? Vilken roll spelade nationalismen i nazisternas maktövertagande? 3. Låt grupperna diskutera och redovisa. 4. Summera diskussionen.

SIDA 4/8 ÖVNING 2 Vem skriver historien? Övningen bygger på att eleverna individuellt ska ta ställning till ett antal påståenden som anknyter till begreppen nationalism och historiebruk. 1. Dela ut blanketten med ja- och nej-lappar. Eleverna ska ta ställning till de frågor du ställer och markera sina svar genom att hålla upp ja eller nej samt vara beredda att motivera sina ställningstaganden. Stanna upp efter varje påstående och diskutera. Efter några påståenden kan du använda våra förslag på följdfrågor. Ställ följande påståenden: Människan är i första hand styrd av känslor. Människan är i första hand styrd av förnuftet. Jag är stolt över att vara svensk. (Förslag följdfråga: när är det okej att vara stolt över att man är svensk?) Det borde inte finnas nationsgränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskade. Alla som bor i Sverige är svenskar. (Förslag följdfråga: när blir man svensk?) Min nationalitet spelar roll för min identitet. Mitt lands historia spelar roll för min identitet. Det är viktigt att vara patriot. Man ska ställa upp för sitt land. (Förslag följdfråga: vad innebär det att ställa upp för sitt land?) Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt. 2. Summera diskussionen.

SIDA 5/8 ÖVNING 3 Bilder av nationalism En enkel bildövning som väcker frågor och associationer kring nationalism. B 1. Visa det första fotografiet utan att ge någon bakgrundsinformation. Ställ följande frågor: Hur speglar det här fotot nationalism? I vilket sammanhang tror ni att fotot är taget? Låt eleverna associera fritt och diskutera. C 2. Visa det andra fotografiet utan att ge någon bakgrundsinformation. Ställ samma frågor: Hur speglar den här bilden nationalism? I vilket sammanhang tror ni att fotot är taget? Låt eleverna associera fritt och diskutera. 3. Summera diskussionerna och ge bakgrundsinformation (se faktaruta). Fakta om fotografierna: Foto 1: Ung kvinna med barn som tillsammans med tusentals egyptier firar president Hosni Mubaraks avgång. 18 februari 2011, Tahrir-torget, Kairo. (Fotokälla: Scanpix) Foto 2: Ung kvinnlig supporter vid EM-kvalet i fotboll mellan Sverige och Bulgarien, 2005. (Fotokälla: Scanpix)

SIDA 6/8 ÖVNING 4 Heja Sverige! Här undersöker eleverna begreppet och sina egna åsikter om nationalism i vårt samhälle idag, med utgångspunkt i idrottens värld. 1. Dela in klassen i grupper om 4-6. Gruppernas uppgift är att diskutera de frågor som visas, de behöver inte vara överens men ska kunna redovisa hur de har diskuterat. 2. Inled med följande konstaterande: I idrottssammanhang är det vanligt att man hejar på sitt eget land och kanske uttalar sig negativt om motståndarna och deras land. D Visa frågorna och läs upp dem högt: Är detta en oskyldig/ofarlig form av nationalism? Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan en elitseriematch i ishockey i Sverige? Vid vilka andra tillfällen (än sportsammanhang) är det okej att spela/sjunga den svenska nationalsången? Vilka andra nationella symboler finns det? Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt? När är det okej att visa/använda dem? Låt grupperna diskutera och redovisa. 3. Summera diskussionerna.

SIDA 7/8 ÖVNING 5 Vi är bäst, fuck the rest! Workshopen avslutas med en övning där eleverna kan utveckla de tankar och åsikter som kom fram i övning 4. 1. Låt klassen arbeta vidare i samma grupper som i övning 4. Gruppernas uppgift är att diskutera de frågor som visas, de behöver inte vara överens men ska kunna redovisa hur de har diskuterat. 2. Inled med följande konstaterande: I många länder har invånarna en viss syn på sig själva och framför allt på andra länders invånare. Det kan ses som stereotyper och fördomar. E Visa frågorna och läs upp dem högt: Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller i korpserien? Hur tror ni att andra länder ser på Sverige? Om vi är bäst på något, vad är det i så fall? Hur ser vi på våra grannländer, Norge, Finland och Danmark? Är vi storebror eller lillebror? Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkningar? Låt grupperna diskutera och redovisa. 3. Ställ följande avslutande frågor till hela klassen: När blir nationalism farligt i vår svenska demokrati? Hur kan vi vara stolta över Sverige utan att kränka någon annan? Låt eleverna diskutera efter varje fråga. 4. Summera diskussionerna.

SIDA 8/8 Utvärdering Lämna gärna tid och utrymme för uppsamling och utvärdering efter varje genomförd övning och/eller workshop. Som lärare bestämmer du själv, ibland med dina elever, hur ni bäst utvärderar och avslutar varje moment. En del väljer att diskutera i grupp, andra skriver loggbok eller gör en kort utvärderingsövning i mindre grupper.