EUs inre marknad segrar och utmaningar

EUs inre marknad segrar och utmaningar

EUs inre marknad världens största ekonomi Världens största ekonomi är varken Kina eller USA, utan EUs inre marknad. 20 år efter startskottet för den europeiska inre marknaden är den också världens största integrerade marknad. EUs totala BNP uppgick till över 12 000 miljarder euro år 2012. 1992 enades EUs medlemsländer om att tillsammans skapa en gemensam europeisk marknad. Under de senaste 20 åren har EU skalat bort särregleringar, harmoniserat lagar och infört nya regelverk som gäller för hela den inre marknaden. Detta för att garantera de så kallade fyra friheterna, det vill säga den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor inom EUs gränser utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring 60 000 svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

EUs inre marknad segrar och utmaningar

EUs inre marknad segrar och utmaningar Vikten av en fungerande inre marknad Inre marknaden är en av de viktigaste delarna av den europeiska unionen. Skapandet av en europeisk marknad, baserad på fri rörlighet och konkurrens är en förutsättning för en öppen ekonomi och ökad tillväxt. För ett litet land som Sverige är det avgörande att ha tillgång till denna marknad. Nära två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder inom den inre marknaden vilket motsvarar över 20 procent av Sveriges BNP. Av Sveriges tio största exportmarknader finns åtta inom EUs inre marknad. Syftet med den inre marknaden var att skapa ett område utan hinder mellan länderna och där den fria rörligheten av varor, tjänster, människor och kapital kan ge bästa möjliga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välfärd. Detta genom att stimulera den europeiska konkurrenskraften, skapa stordriftsfördelar för företag och erbjuda ett större utbud av varor och tjänster till lägre priser för Europas invånare. Effekterna på den europeiska ekonomin 20 år efter inrättandet av den inre marknaden har varit mycket positiva: 1 För Europas 22 miljoner företag har den inre marknaden inneburit en utvidgning av hemmamarknaden som idag omfattar 500 miljoner konsumenter. EUs totala BNP uppgår numera till cirka 12 900 miljarder euro (2012) och är alltså världens största ekonomi och den största integrerade marknaden i världen. Handeln mellan EU-länderna har gått från 800 miljarder euro 1992 till 2 800 miljarder 2011. Tack vare den inre marknaden har nästan tre miljoner arbetstillfällen skapats mellan 1992 och 2008. EUs inre marknad genererar 14,8 procent av världens totala export och import av varor (USA står för 13,1). Det står alltså klart att den inre marknaden har bidragit till att skapa både ekonomiskt välstånd och jobb såväl för EU som helhet som för enskilda medlemsstater. Den inre marknaden underlättar dessutom vardagen för EUs 500 miljoner invånare. Tack vare att handelstullar och avgifter på de varor som rör sig mellan EU-länderna är borttagna, finns ett större utbud och priser för både varor och tjänster har blivit lägre. EUs invånare har dessutom rätt att flytta, etablera sig och arbeta i vilket annat EUland som helst. Europeiska studenter har alla möjligheter att studera i ett annat land. Sedan 1992 har mer än 2,5 miljoner studenter gjort just detta genom EUs Erasmus program. 2 1 20 years of the European Single Market, EU Kommissionen 2012 2 Marché intérieur: un chantier crucial mais inachevé, Federation des Enterprises de Belgique, 2012 4

EUs inre marknad - segrar och utmaningar De fyra friheterna Den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor är det som skapar den inre marknaden. De senaste åren har man genomfört en rad åtgärder inom dessa områden för att säkerställa friheten att röra sig obehindrat över gränserna inom EU. Varor Tjänster Kapital Människor Varor Idag är alla interna tullar och avgifter mellan EU-länderna borttagna. För många varor finns gemensamma regler, kraven är desamma i alla medlemsländer. EU har också en gemensam handelspolitik med exempelvis samma tullar gentemot länder utanför EU. Produkter som säljs i ett EU-land ska också få säljas i alla övriga länder i unionen, enligt principen om ömsesidigt erkännande, så länge varorna inte anses utgöra ett hot mot folkhälsan eller miljön. Tjänster Även tjänster ska få röra sig fritt inom EU. EU-fördraget nämner etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som fundamentala för den inre marknaden. Etableringsfriheten innefattar rätten att bilda och driva företag, med en permanent, stabil och långvarig verksamhet, på samma villkor som för medborgarna i etableringslandet enligt det landets lagstiftning. Det är dock tillåtet att behålla vissa restriktioner med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, om de anses vara proportionerliga. Begränsningarna får inte innebära att utländska företag missgynnas i förhållande till de inhemska. 5

EUs inre marknad segrar och utmaningar Tjänstesektorn står för 70-80 procent av EUs samlade produktion. Av företagen i EU är omkring 85 procent tjänsteföretag som sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda. Det är också den sektor som är snabbast växande i Europa. De regler som har störst inverkan på tjänstehandel mellan EUs medlemsländer är de som antogs i Tjänstedirektivet och reglerar ungefär 70 procent av den privata tjänsteproduktionen i EU. Kapital Trots avregleringar av kapitalrestriktioner redan i Romfördraget (1957) fanns det fram till 1990-talet många gränsöverskridande transaktioner där det krävdes särskild kontroll och godkännande innan de kunde genomföras. Så småningom har den fria rörligheten av kapital fått samma status som övriga friheter på den inre marknaden. Sedan 1994 är alla restriktioner av kapitalflöden och betalningar förbjudna, både mellan medlemsländer och gentemot resten av världen. Det finns även regler som innebär att avgifterna för gränsöverskridande betalningar inte får vara större än avgifterna för inhemska betalningar. Liberalisering av de europeiska kapitalmarknaderna ligger i både medborgarnas och företagens intressen. Det är numera mycket enklare att öppna ett bankkonto, köpa aktier i utländska bolag eller köpa fastigheter i andra EU länder. EU-medborgare ska också kunna överföra obegränsade summor mellan medlemsstaterna och låna pengar i andra medlemsstater. Företagare och investerare kan utan problem köpa och investera i företag i ett annat EU-land och dessutom vara aktiva i förvaltningen av företaget. Människor Fri rörlighet inom EU är en av de grundläggande rättigheterna för medborgarna. Den innebär att de kan resa till och stanna i ett annat medlemsland för att arbeta, studera, söka jobb, starta företag eller leva där som pensionär. Rörligheten inom EU är viktig såväl ur ett ekonomiskt som ur ett socialt perspektiv. På grund av den mängd arbetstagare som snart går i pension kommer ungefär 75 miljoner arbetare att behöva ersättas fram till 2020 inom EU. 3 Genom att arbetstagare kan röra sig fritt i hela EU kan också de nationella arbetsmarknaderna förbättras genom att strukturella svagheter dämpas. I nuläget bor bara 2,8 procent av EUs medborgare i ett annat land än sitt eget. 4 Endast 0,1 procent av arbetstagarna rör sig under ett år inom EU för att arbeta. Detta kan jämföras med de 3 procent som rör sig mellan de amerikanska delstaterna. 5 Svenska folket anser att EU-medlemskapet haft en tydligt positiv inverkan på den fria rörligheten inom medlemsländerna. Nedan ses en graf över hur svenskarna ser på betydelsen av EU för olika typer av rörlighet. 3 Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, 2013 4 Communication: Free movement of EU citizens and their families, European Commission 2013 5 Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, 2013 6

EUs inre marknad - segrar och utmaningar Svenskarna 2012: Medlemskapet positivt för handel, rörlighet och akademiskt utbyte Svensk allmänhet 16-75 år 80 70 60 61,2 Vad tror du att Sveriges medlemskap haft för betydelse för följande? 73,0 69,8 65,6 71,6 50 44,5 40 30 29,7 20 10 0 3,8 16,4 18,6 Svenska företags affärer med andra länder inom EU 3,2 15,0 16,3 Sveriges handel med andra EU-länder 12,3 13,6 Sveriges inflytande i EU 2,9 18,4 8,9 Människors möjligheter att resa mellan olika EU-länder 2,9 13,7 10,5 Människors möjligheter att arbeta i andra EU-länder 2,2 14,6 11,7 Möjligheten för studenter att studera i andra EU-länder Negativ betydelse Ingen betydelse Positiv betydelse Vet ej Mer kvar att göra När den inre marknaden skapades undanröjde man tusentals handelshinder, både fysiska, tekniska och administrativa, för att den fria rörligheten skulle bli verklighet. Inom många områden har nationella lagar och regelverk ersatts av gemensamma, europeiska lagar. Regelverket för den inre marknaden fungerar ofta som påtryckning för att medlemsländer ska genomföra strukturella reformer på nationell nivå, för att utjämna skillnader och ta bort flaskhalsar som hindrar den inre marknaden. Det finns flera hinder kvar att montera ned innan vi uppnått en fullbordad europeisk marknad. EUs inre marknad styrs av cirka 3 000 direktiv och förordningar, som ständigt måste uppdateras för att vara relevanta och aktuella. Den inre marknaden är den viktigaste drivkraften för att främja tillväxt och sysselsättning i Europa, och ska ligga till grund för att återställa konkurrenskraften och främja EUs ekonomiska tillväxt. Brister det i genomförandet av den inre marknaden så förlorar både europeiska företag och europeiska arbetstagare på det. Byråkratiska bördor och långsamhet hindrar fortfarande fullbordandet av en väl fungerande inre marknad inom EU. Den fria rörligheten, särskilt för människor, har under den ekonomiska krisen blivit ifrågasatt. I takt med att arbetslösheten ökat har flera medlemsländer börjat vända sig inåt för att på olika sätt skydda sin nationella arbetsmarknad. Det mer inåtvända politiska klimatet i medlemsländerna har stor påverkan på besluten som rör den fria rörligheten inom EU. Det kan resultera i försök att begränsa rörligheten inom Europa i en tid då det finns ett ökat behov av just rörlighet mellan EU-länderna för att möta arbetsmarknadens behov. 7

EUs inre marknad segrar och utmaningar Svenska företagare positiva till EU och den inre marknaden Att svenska företag ser positivt på EU visar tydligt en företagsundersökning från Svenskt Näringsliv om betydelsen av den inre marknaden från 2012. Av de 500 intervjuade företagarna tycker hela 78 procent att EU-medlemskapet har varit viktigt för svensk export. Två av tre företagare är uttalat positiva till det svenska EU-medlemskapet och det gäller oavsett typ av företagare. Knappt en av tio är kritiska till EU. Ett av fem företag exporterar minst 10 procent av sin försäljning till andra EU-länder. Företagen rapporterar också att betydelsen av EU-handeln har ökat betydligt under de senaste tio åren. Bland företag som exporterar svarar EU för en fjärdedel av försäljningen Bas: Importerar eller exporterar, 237 resp. 223 intervjuer. Ungefär hur stor del av företagets...? Bas Har import respektive export Medel inköp importeras från andra EU-länder 19 28 19 22 5 6 29% försäljning exporteras till andra EU-länder 10 43 13 25 1 7 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 51-% 11-50% 6-10% 1-5% Ingen Vet ej 8

EUs inre marknad - segrar och utmaningar Företagen upplever det i stort okomplicerat att göra affärer inom EU. Däremot anser de att komplexiteten är avsevärt större när det gäller handel med länder utanför EU. Den fria rörligheten anses vara ett gemensamt intresse för Sverige som helhet, vare sig det gäller varor, kapital eller arbetskraft. Den fria rörligheten gynnar Sverige Bas: Samtliga, 500 intervjuer EU-medlemskapet innebär bland annat fri rörlighet av varor, kapital och arbetskraft mellan medlemsländerna. I vilken utsträckning tror du det gynnar Sverige att inom EU-området ha fri rörlighet av...? Bas Medel varor 38 43 8 4 3 3 4,14 kapital 22 48 16 5 3 6 3,85 arbetskraft 22 37 25 8 5 3 3,66 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt 1 Helt oviktigt Vet ej/ej svar Bristande kunskaper om den inre marknaden uppges vara det största etableringshindret för svenska företagare. De anser även att minskad administration är bland de viktigaste frågorna för Sverige att driva i EU. Övriga frågor av stor vikt som betonas handlar om tillämpning av de gemensamma reglerna inom EU, klimat- och energipolitik samt att underlätta arbetskraftsinvandring. Efterlevnad av gemensamma regler viktigast för exportberoende företag Bas: Samtliga, 500 intervjuer % 100 Vilka av följande frågor anser du det är särskilt viktigt att Sverige driver i EU-samarbetet? 80 60 67 66 60 58 51 40 20 27 23 0 3 Minskad administration Att EU ska bedriva en aktiv klimat och energipolitik Att efterlevnad av gemensamma regler ska vara lika i samtliga medlemsländer Översyn av EU budget inkl jordbrukspolitiken Att EU stärker sin roll inom fred och säkerhet Att underlätta arbetskraftsinvandring från länder utanför EU Fortsatt utvidgning av EU, dvs fler medlemsländer Ingen av dem Samtliga Över 10% till EU: Export Över 10% till EU: Import 9

EUs inre marknad segrar och utmaningar Störst potential för tjänster och digitalisering Tjänster är numera ofta en avgörande del av utbudet även för tillverkningsföretag. Dessa tillhandahåller inte bara produkter, utan även tjänster till sina kunder. Dessa tjänster utgör ibland upp till 80 procent av tillverkningsföretagens erbjudanden. Vidare blir tjänster en alltmer avgörande del av företagens affärserbjudanden. Detta inkluderar en ökad omfattning av tjänster som de själva levererar till sina kunder. Skillnaden mellan varor och tjänster är allt mer otydlig. Det talas om att tillverkningsindustrin genomgår en så kallad tjänstefiering. 6 Trots den nära kopplingen mellan varor och tjänster ligger handeln med tjänster inom EU långt efter varuhandeln. Det är alltså här den största förbättringspotentialen finns. I Sverige arbetar 70 procent av de förvärvsarbetande, nära 3 miljoner människor, i tjänstesektorn. Men bara knappt 20 procent av den svenska exporten är tjänster. Svenskt Näringsliv arbetar för att fler tjänsteföretag ska få möjlighet att utvecklas inom och utanför EU. Efter tjänstefieringen är digitaliseringen troligen den mest genomgripande förändring vi upplever idag. Expansionen av det digitala till i stort sett alla delar av vår vardag kan leda till ökad tillväxt i form av effektivisering och ökad produktivitet. Inom EU finns en enorm potential om man lyckas med att skapa en verklig digital inre marknad. De regelverk som styr den digitala miljön i Europa är både föråldrade och fragmenterade mellan medlemsstaterna. Som litet, exportberoende land måste Sverige driva på för att brister på den inre marknaden ska hanteras snabbt. Att frågor som gemensamma e-betalningslösningar, immaterialrätt och konsumentskydd tar lång tid medför stora dolda kostnader för både företag och medlemsländer. Med en ökad tillgänglighet till EUs inre marknad ges möjlighet för digitala tjänsteföretag att ta tillvara på och kapitalisera den innovationskraft som finns. Följande sidor fokuserar därför på viktiga åtgärder för att främja rörligheten för tjänster och digitalisering på den europeiska marknaden. 6 Till er tjänst, Kommerskollegium, 2010 10

EUs inre marknad - segrar och utmaningar Utmaningar för en fungerande inre marknad 1. Implementering och utvidgning av EUs tjänstedirektiv Det finns flera orsaker till att tjänstehandeln släpar efter. Trots lagstiftning för en inre marknad för tjänster, är inte tjänstehandeln lika fri som varuhandeln. Många regler för kvalitet och säkerhet bestäms av de olika medlemsländerna. EUs tjänstedirektiv började gälla i alla medlemsländer i december 2009. Syftet med direktivet är att underlätta för den inre marknaden för tjänster, som var mycket begränsad jämfört med marknaden för varor. Lagstiftningen syftade därför till att ta bort onödiga regler och minska byråkratin kring tillståndsansökan för att gynna både nationella och utländska tjänsteföretag. Man ville också säkerställa att företag i medlemsstater inte diskrimineras gentemot utländska företag på sin egen marknad, så en del i direktivet rörde vikten av att tillämpa reglerna lika i alla EU-länder. De tjänster som täcks av tjänstedirektivet står för 65 procent av EUs totala BNP. Fyra år senare har alla medlemsländer fortfarande inte implementerat direktivet i sin helhet, vilket fortsätter att skapa problem för tjänsteföretag inom EU. 7 Flera undersökningar visar att EUs tjänstemarknad har en enorm potential. Eftersom industrin idag både säljer och använder tjänster, påverkas även industrin och näringslivet i stort av tjänstedirektivets implementering i EU-länderna. Enligt EU-kommissionen kan en korrekt tillämpning av direktivet av alla medlemsstater leda till att EUs BNP ökar med 330 miljarder euro. Beräkningar visar också att full implementering av direktivet skulle bidra till cirka 600 000 nya jobb och en genomsnittlig reallöneökning med 0,4 procent. 8 1.1 Avskaffa behovsprövning för detaljhandeln Vissa medlemsstater och regioner i EU kräver att utländska företag genomgår så kallade behovsprövningar innan de tillåts etablera sig lokalt. Syftet är att analysera om den lokala marknaden är mättad och om risk finns att nya företag kommer att destabilisera lokala konkurrenter. Prövningarna utförs även om företagen tillhandahåller fler eller bättre varor och tjänster för konsumenterna. Testerna blir högst godtyckliga och strider dessutom mot tjänstedirektivets regler. Trots detta utförs de fortfarande i flera EU-länder och innebär att utländska företag inte kan verka fritt på den inre marknaden. 1.2 Harmonisera försäkringskrav Försäkringar gör att vi lättare kan handla med andra länder, att vi kan vara försäkrade när vi arbetar utomlands eller köper tjänster och varor från utländska leverantörer. Det 7 Report on The Internal Market for Services: state of play and next steps, Europaparlamentet, 2013 8 The economic impact of the Services Directive: A first assessment following implementation, EU Kommissionen, 2011 11

EUs inre marknad segrar och utmaningar skapar trygghet och främjar rörligheten. Men försäkringsregler i olika EU-länder kan också skapa problem som försvårar för företag att erbjuda sina varor och tjänster utanför det egna landet. En tjänsteleverantör med tillräckliga försäkringar för att erbjuda tjänster även till andra länder, kan i vissa fall tvingas ta tilläggsförsäkringar i en del medlemsländer. I vissa fall när en tjänsteleverantör måste ha en försäkring i ett annat medlemsland för att kunna erbjuda tjänster även där är det svårt att hitta en bra försäkring till rätt pris. Ett företag som vill delta i en upphandling i ett annat företag fastnar i en ond cirkel, då de inte kan vinna upphandlingen utan en försäkring, samtidigt som man inte kan försäkra projektet om man inte vunnit det. Marknaden för denna typ av försäkringar är underutvecklad. Mer behöver göras för att underlätta för företagen. 1.3 Tillåt söndags- och kvällsöppet i handeln Sverige bör arbeta för en avreglering av öppettider i EU. Den svenska liberala inställningen till öppettider har definitivt bidragit till handelns utveckling i Sverige och har ökat utbudet. Reglering av öppettider i andra EU-länder syftar ofta till, om än outtalat, att skydda lokala detaljhandlare från konkurrens. Ett medlemsföretag hänvisar till interna utredningar där man kommit fram till att enbart i ett medlemsland skulle 2 500-3 000 personer anställas relativt omgående om regelverket för öppettider liberaliseras. Regleringen av öppettider, tillsammans med ofta parallellt existerande regleringar av storlek på affärslokaler, motiverar många gånger stora kedjor till att anpassa sina affärslokaler till accepterade format och därigenom bli direkta konkurrenter till lokalt etablerad handel, samtidigt som de avskräcker andra från att överhuvudtaget etablera sig. Dessutom har det visat sig att effekten på sysselsättningen av avregleringen av öppettider har varit odelat positiv i Sverige. Detaljhandeln är ofta en första väg in för ungdomar på arbetsmarknaden och i det nuvarande ekonomiska läget, med hög ungdomsarbetslöshet, vore en liberalisering av öppettiderna i EU ett viktigt steg i rätt riktning. 9 Företagsexempel: Ikeas expansion blockeras Ikea uppskattar att nationell särreglering som avviker från EU-regler blockerar eller fördröjer expansionen av över tio nya varuhus per år. Rent konkret beräknar företaget att det innebär att cirka 3 500 heltidsjobb och 1 500 deltidsjobb inte skapas varje år. Förlusten beror till största delen på ineffektivt genomförande av EU-regler för den inre marknaden i länder som tillåter egna regler som blockerar utländska företags tillgång till deras marknad. 9 Does Planning Regulations Protect Independent Retailers? Centre For Economic Performance. London School of Economics and Political Science, 2010 12

EUs inre marknad - segrar och utmaningar 2. Bättre villkor för e-handel 2.1 Anpassa upphovsrättssystemet för en digital miljö Innovation inom mediedistribution har ofta startat utanför de ursprungliga och även legala marknaderna. Det beror på att det nuvarande upphovsrättssystemet är dåligt anpassat till den digitala miljön. Flera av dagens regelsystem utformades långt innan internet fanns. Varje medlemsstat har egna upphovsrättsregler och särskilda organisationer som hanterar upphovsrätt. Digitala medietjänster är en viktig motor för tillväxt och utbyggnad av elektronisk infrastruktur. Dessa tjänster är beroende av ett attraktivt utbud och en stor marknad för att vara konkurrenskraftiga. För att nå hela den inre marknaden, med exempelvis en musiktjänst, krävs att musikrättigheterna hanteras 28 gånger. Samma sak gäller för en rad andra digitala tjänster, vilket hämmar utvecklingen av nya tjänsteföretag. EUs upphovsrättsliga ramverk behöver därför anpassas till den digitala miljön. 2.2 Ta bort etableringskrav för toppdomännamn Enligt Svenskt Näringslivs Företagarundersökning (2012) exporterar 1 av 6 företag via e-handel. Svensk Handels e-handelsrapporter visar att 50-60 procent av köpen via internet görs efter konsumenter använt sökmotorer, som Google eller dylikt. De flesta internationella sökmotorerna presenterar nationella eller lokala hemsidor som stämmer överens med sökkriterierna högst upp bland sökresultaten. Detta medför att en svensk e-handlare som marknadsför sig i Tyskland under en svensk toppdomän (.se) kommer att få sämre genomslag i Tyskland än en svensk e-handlare som marknadsför sig under en tysk toppdomän (.de). Att kunna marknadsföra sig under ett nationellt eller lokalt toppdomännamn är i princip en förutsättning för att kunna konkurrera i en annan medlemsstat. För att kunna erhålla ett nationellt toppdomännamn uppställs i vissa medlemsländer krav på att e-handlaren har en fysisk etablering i medlemslandet. Detta handelshinder existerar exempelvis i Tyskland, Finland, Estland och Nederländerna. Kostnaden för etableringen av ett e-handelsföretag i Tyskland uppskattas av medlemsföretag till 60 000 SEK det första året. 3. Lagstiftning måste respektera den inre marknaden Vissa politikområden har större inverkan än andra på Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför extra viktigt att de lagförslag som har potential att påverka EUs konkurrenskraft analyseras utifrån den effekt de kan komma att ha på denna. Detta gäller i synnerhet ny lagstiftning för den inre marknaden. En sådan analys bör se över kostnad för näringslivet eller berörda sektorer, men också beröra hur det nya förslaget interagerar med redan existerande lagstiftning. Dessutom måste man ta hänsyn till den ackumulerade effekten av decennier av lagstiftning som påverkar den fria rörligheten och i förlängningen den inre marknadens funktion. Den tunga regelbörda som europeiska företag möter sätter käppar i hjulet för hela EUs konkurrenskraft. Regelförenklingsreformer genomförs nu över hela världen. Europa har inte råd att hamna efter En ständig dialog mellan politiker och näringsliv om vilka regler som är mest betungande och i störst behov av form behövs också. 13

EUs inre marknad segrar och utmaningar 3.1 Motverka överreglering på hemmaplan Själva grunden för EUs inre marknad är lika eller harmoniserade regler för den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer. Men EU-länder behåller ofta särregleringar eller lägger på ytterligare regler på den lagstiftning som kommer från EU. Den svenska regeringen har konstaterat att över hälften av de svenska företagens administrativa bördor är en direkt effekt av EU-regler. Dessutom beräknar Europeiska Kommissionen att cirka 32 procent av de europeiska företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftningen är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering, snarare än av de faktiska lagarna. 10 Gold-plating är den term som ofta används för att beskriva hur en regering väljer att gå längre än EU-lagstiftningen kräver då man implementerar den i ett sin nationella lag. Detta är problematiskt för företag som måste hantera stora mängder särregleringar, särskilt om de har verksamhet i flera europeiska länder, trots att EUs inre marknad ska garantera enhetliga regler inom EU. För att den europeiska inre marknaden ska fungera som det är tänkt, måste alla medlemsstaters marknader följa samma regler. Handelshinder och försämrad rörlighet på marknaden kan uppstå då länder väljer att implementera EU regler på sätt som skiljer sig markant från implementeringen i övriga medlemsstater. Det finns alltså anledning för Sverige att säkerställa att svensk implementering av EU lagstiftning inte bidrar till ytterligare särreglering på den europeiska inre marknaden och inte heller missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Dessutom bör Sverige driva på för att samma åtgärder tas i övriga EU-länder. Viktiga steg framåt Efter drygt 20 års existens, blir det alltså både ris och ros för den inre marknaden. EUs medlemsstater har under dessa år lyckats skapa något unikt i världen, men nu är det hög tid att fullborda projektet. Antagna regler måste införlivas bättre och medlemsländerna måste bli ambitiösare när de gäller den inre marknaden. I tider av ekonomiska oroligheter blir det allt viktigare att satsa på de starkaste korten. Den inre marknaden är EUs bästa instrument för att skapa jobb välstånd och tillväxt i ett Europa som står och stampar, medan andra länder springer förbi. Det är alltså av största vikt att de kvarstående hindren monteras ned, så att den inre marknaden kan fortsätta göra det den är allra bäst på; Leverera varor och tjänster till alla EUs medborgare samt skapa arbetstillfällen och välstånd över hela Europa. Det kommer vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU i framtiden. 10 Motverka Goldplating, Näringslivets Regelnämnd, 2012 14

EUs inre marknad - segrar och utmaningar Referenser http://www.epc.eu/dsm/index.html http://www.kommers.se/documents/dokumentarkiv/publikationer/2012/rapporter/ mojliga-effekter-av-tjanstedirektivet.pdf http://ec.europa.eu/internal_market/services/docs/services-dir/studies/2005-01-cphstudy-summary_en.pdf http://vbo-feb.be/en/business-issues/europe/single-market/marche-interieur--unchantier-crucial-mais-inacheve/ http://ec.europa.eu/internal_market/20years/singlemarket20/facts-figures/moreinformation_en.htm http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/economic_paper/2012/pdf/ecp_ 456_en.pdf BUSINESSEUROPE, Labour Mobility Note, June 2013 http://ec.europa.eu/internal_market/capital/overview_en.htm#what http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/en/displayftu. html?ftuid=ftu_3.1.6.html 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 herlinwiderberg.com Läs mer på: www.svensktnaringsliv.se/eu