Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004

Transkript

1 Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004

2 Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 EU är i en period av förändring. Vi står inför en historisk och omvälvande utvidgning. Utvidgningen är ett faktum den 1 maj EU blir världens största marknad med 25 länder och mer än 450 miljoner medborgare. Vi har att ta ställning till ett nytt konstitutionellt fördrag. Det nya fördraget kommer genom utvidgad medbestämmanderätt och kvalificerad majoritetsomröstning i ministerrådet att stärka Europaparlamentets ställning som lagstiftare. Den 13 juni 2004 är det val till Europaparlamentet. Sveriges 22 ledamöter blir 19 under nästa mandatperiod ( ). Det blir än viktigare att Europaparlamentet och näringslivet arbetar i nära samförstånd och att förståelsen för näringslivets villkor ytterligare stärks. I detta dokument presenterar Svenskt Näringsliv några av sina prioriteringar för de kommande åren. eu måste göra allvar av löftet att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi år 2010 Meborgarna måste få bevis för att politiska mål kan konkretiseras och att välfärd och jobb skapas av tillväxt och konkurrenskraft. EU-agendan och den inhemska agendan måste fokusera på tillväxt och konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv verkar för att beslutsfattare hela tiden håller Lissabon-strategin för ögonen för att Europa verkligen ska bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen senast Efter utvidgningen är det än viktigare att dessa målsättningar tas på allvar. Ledamöterna i Europaparlamentet har en viktig roll att spela för att driva på Lissabon-strategins genomförande både på EU-nivå och i medlemsländerna. genomför och stärk lissabon-strategin: bättre politiskt tryck för konkreta resultat!

3 fullborda den inre marknaden och öppna den yttre Den inre marknaden har medfört stora förbättringar för svenska företag. Gränsöverskridande handel har ökat och till stor del förbättrats. Ökad konkurrens har lett till mer produktiva och konkurrenskraftiga företag. Prisnivåer konvergerar. EUs samlade BNP beräknas tack vare den inre marknaden vara närmare 2% högre än annars (2002). Uppskattningsvis har ca 2,5 miljoner extra arbetstillfällen skapats. Mycket återstår dock att göra. Strukturella reformer är nödvändiga för att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen, enligt Lissabonstrategin. Mycket av detta arbete handlar om avregleringar, konkurrensutsättning, gränsöverskridande upphandlingar, liberalisering av marknader och förbättringar av företagsklimatet. Det är t ex viktigt att fullt ut avreglera den europeiska järnvägsmarknaden (tredje järnvägspaketet), genomföra TEN och att öka konkurrensen inom energi- och flygsektorerna (open-skies). Innovation och förnyelse måste stimuleras. Forskning och utveckling är motorn för tillväxt. Kommersialiseringen av forskningsresultat måste underlättas. Ett väl utvecklat och konkurrenskraftigt system för patent och andra immaterialrättsliga frågor är avgörande i ett kunskapssamhälle. Gemenskapspatentet är viktigt men måste få hanterbara språk- och domstolsregler. Patentskyddet för datorrelaterade uppfinningar måste bibehållas. På miljöområdet ska reglerna vara förenklade, harmoniserade och integrerade. De existerande reglerna är alltför komplicerade och byråkratiska. Mellan de enskilda medlemsstaterna förekommer ofta olika lösningar där samma värden ska skyddas med motstridiga krav. Lagstiftaren skall inte bestämma utformningen av enskilda produkter. Detta är företagens ansvar. Vad gäller bolagsrätten, måste reglerna vara flexibla och kostnadseffektiva för att företagens konkurrenskraft ska kunna förbättras. För att europabolaget ska fungera i praktiken, måste skattefrågan lösas: Bolag måste kunna kvitta vinster och förluster över landsgränserna. Arbetet med europabolag för mindre företag bör påbörjas snarast. EU måste i WTO förhandlingarna när de återupptas driva en mindre omfattande och mer tillväxtorienterad agenda, inriktad på förbättrat marknadstillträde för såväl industrivaror, som tjänster och jordbruksprodukter. Mer vikt måste läggas vid att få bort andra handelshinder än tullar och på att förenkla tullklarering och andra handelsprocedurer. En fortsatt avreglering av EUs jordbrukspolitik och friare livsmedelsimport är en nyckelfråga. Europaparlamentet, som får mer att säga till om beträffande handel i framtiden, kan bli pådrivande i denna fråga.

4 våra priorteringar 1. Fullfölj strukturella reformer, genom t ex avreglering av järnvägsmarknaden, genomförande av TEN och ökad konkurrens inom energi- och flygsektorerna. 2. Innovation och förnyelse: Stöd åtgärder som uppmuntrar forskning och utveckling; Kommersialisering av forskningsresultat måste underlättas; Immaterialrättsliga system måste bli operativa och konkurrenskraftiga; Gemenskapspatentet måste genomföras, med beaktande av språkfrågan. 3. Skattefrågan för europabolag måste lösas: möjlighet att kvitta vinster och förluster över landsgränser; Påbörja snarast arbetet med europabolag för mindre företag 4. Miljölagstiftningen ska bygga på förenklade, harmoniserade och integrerade regler, som värnar en hållbar utveckling på hanteringsmässigt effektivaste sätt. Reglerna skall inte bestämma utformningen av enskilda produkter. 5. Fokusera WTO-förhandlingarna på handelsfrågor som gynnar tillväxt (marknadstilltäde). entreprenörskap Inom EU har arbetet med att förbättra villkoren för företagare och småföretag tagit ny fart. Kommissionen kommer i samband med vårtoppmötet 2004 att presentera en aktionsplan för bättre entreprenörskap. Svenskt Näringsliv har tagit aktiv del i diskussionen och presenterat ett konkret åtgärdsprogram. Vi föreslår åtgärder inom tre huvudområden: Förbättrade attityder mot företagande; bättre tillgång till kapital och bättre skatter; regelförenkling och minskad byråkrati. Men det är framförallt viktigt att åtgärdsplanen blir operativ, med klara mål, identifiering av ansvarsnivåer, tidsplaner och en effektiv utvärdering och uppföljning. EU måste föregå med gott exempel. Vi stödjer EUs strävanden att minska den egna regelmassan med 25%. Vi föreslår också att en effektiv form för konsekvensanalyser, i enlighet med kommissionens Better regulation -paket, införs under hela lagstiftningsprocessen och att ekonomiska analyser även görs för ändringsförslag i parlamentet.

5 våra priorteringar 1. Genomför aktionsplanen för entreprenörskap med tydliga målsättningar, identifiering av ansvariga aktörer, bindande tidscheman och effektiv uppföljning och utvärdering 2. Stöd kommissionens ambitioner att minska regelmassan för företag med 25% 3. Obligatorisk impact assessment för all lagstiftning inklusive analys av regelkostnader (compliance costs) för alla stadier i lagstiftningsprocessen. flexiblare arbetsmarknader Fler och bättre jobb kräver bättre flexibilitet på arbetsmarknaderna, bättre produktivitet och bättre villkor för företagande. Det måste bli lättare för företag att hitta arbetskraft. Det är framförallt medlemsländerna själva som har ansvaret för förbättringar. Erfarenheter har dock visat att EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet ofta kolliderat med nationell, med för företagen kostsamma överlagringar som följd. En bättre tillämpning av subsidiaritetsprincipen är därför viktig. Fri rörlighet för personer däremot är något som bäst främjas på EU-nivå. Trots att det inte längre finns några formella hinder för en person från ett medlemsland att bosätta sig och arbeta i ett annat återstår mycket att göra. Genom utvidgningen växer EUs invånarantal till över 450 miljoner. Potentialen av en fungerande arbetsmarknad och en rörlig arbetskraft accentueras. våra priorteringar 1. Tillämpningen av subsidiaritetsprincipen måste stärkas genom att för varje fråga göra en grundlig och effektiv analys ur ett rättsligt perspektiv av genomslaget i medlemsländerna i syfte att undvika onödiga kostnader eller överlappningar, (t ex vid direktivförslag om arbetstid eller europeiska företagsråd, EWC) ta hänsyn till funktionell subsidiaritet, d v s ge de sociala parterna möjlighet att bedöma frågan och ta sig an den själva. 2. Verka på basis av existerande direktivförslag för bättre möjligheter för arbetskraftsinvandring för tredjelandsmedborgare. 3. Verka för regelförändringar vilka förbättrar rörligheten inom EU och i Sverige

6 Ytterligare information: Ytterligare kopior av detta dokument kan erhållas från Svenskt Näringslivs Brysselkontor. Svenskt Näringsliv Brysselkontoret Rue de Luxembourg 3 B-1000 Bruxelles Belgien Tel: +32(0) Fax: +32(0) E-post kontoret: bryssel@svensktnaringsliv.se E-post direkt: fornamn.efternamn@svensktnaringsliv.se svenskt näringsliv verkar för fri företagsamhet och en väl fungerande marknadsekonomi Föreningen Svenskt Näringsliv representerar cirka svenska företag med drygt 1,5 miljoner medarbetare och täcker 70 procent av den privata sektorn i Sverige. I organisationen ingår 48 bransch- och arbetsgivarorganisationer.