Remissyttrande. Ds 2004:52, Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
|
|
- Kjell Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Stockholm Vår referens: Christian Ardhe Er referens: UD2004/67713/ERS Stockholm, 22 mars 2005 Remissyttrande Ds 2004:52, Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa Svenskt Näringsliv har givits tillfälle att yttra sig över departementsskrivelse Ds 2004:52 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Föreliggande fördrag undertecknades av EUs stats- och regeringschefer i Rom den 29 oktober Formellt sett måste nu alla medlemsstater ratificera fördraget i enlighet med rådande konstitutionella förutsättningar. Detta godkännande kommer i vissa länder att eftersträvas i folkomröstningar och i andra enbart genom beslut i de nationella parlamenten. Sverige planerar att ratificera fördraget genom riksdagsbeslut. Svenskt Näringsliv har ingen anledning att yttra sig i denna del. Eftersom beslutet att ratificera fördraget är av digital karaktär att det måste antas eller förkastas i sin helhet har vi att ta ställning till fördraget som helhet. Svenskt Näringsliv anser att det nya fördraget både till innehåll och struktur ur näringslivssynpunkt innebär förbättringar i förhållande till nuvarande fördrag. Vi stödjer därför ratificeringen av fördraget. I det här yttrandet lyfter vi fram frågor som vi menar vara av särskild betydelse för den kommande ratificeringen. I vårt yttrande över betänkandet 2003:36 presenterade vi inför regeringskonferensen näringslivets prioriteringar och särskilda krav. Det yttrandet är i stora delar fortfarande relevant.
2 Vi vill dock understryka att vi inte tagit ställning till flera förändringar av institutionell karaktär då det inte varit uppenbart att dessa har direkt betydelse för näringslivet. Allmänt Företagsamhetens värdegrund är individens frihet, äganderätt och marknadsekonomi. Svenskt Näringslivs utgångspunkt vid bedömningen av det nya konstitutionella fördraget är också om bättre förutsättningar skapats institutionellt och politiskt för ekonomisk tillväxt och därmed välstånd för EU:s medborgare. Främjandet av den inre marknaden och den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital är nyckelförutsättningar för ekonomisk tillväxt och intar därför en särställning i europasamarbetet. En inre marknad med ökad konkurrens har också lett till mer produktiva och konkurrenskraftiga företag, bättre tillväxt och fler jobb. Men mer måste göras. Det handlar bland annat om avregleringar, konkurrensutsättning, gränsöverskridande upphandlingar, men också om förbättring av företagsklimatet. Tjänstemarknaden, till exempel, är fortfarande präglad av många byråkratiska hinder och dess potential är långt ifrån till fullo utnyttjad. Svenskt Näringsliv bevakade på nära håll arbetet i konventet och i regeringskonferensen. Inför detta arbete lade vi fast ett antal grundprinciper och prioriteringar. Dessa gäller fortfarande. Vi menade att Konstitutionen måste bygga på tydlighet, effektivitet, kvalitet och legitimitet både vad gäller beslutsformer och ansvarsfördelning mellan såväl EU:s institutioner som mellan EU och medlemsstaterna. Det är nödvändigt att efter utvidgningen se över hur nödvändiga beslut fattas. Beslut i frågor som syftar till att undanröja hinder mot den fria rörligheten på den inre marknaden bör som regel tas med kvalificerad majoritet. Förslag till lagstiftning som underlättar den fria rörligheten måste vara väl underbyggda, vilket ställer krav på bättre konsultationsförfaranden, bättre förhandsprövning och utökade möjligheter till rättslig prövning ex post. Europeisk lagstiftning måste vara genuint europeisk och alltså i grunden stå fri från nationella hänsynstaganden. Detta kräver en stark och självständig EU-kommission. Ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsländerna måste vara tydlig. Lagstiftning på EU-nivå som innebär kollisioner med redan existerande lagstiftning på nationell nivå och som därmed innebär ökade regel- och kostnadsbördor för företagen måste undvikas. En stärkt ställning för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är viktiga garantier i detta avseende.
3 Det ur rättssäkerhetssynpunkt alldeles oavsett hur fördragets innehåll ändras i sak fanns ett intresse att tydliggöra och strukturera och förenkla fördraget så att det blir överskådligare och mer lättillgängligt. Är den nya konstitutionen bättre än de nuvarande fördragen? Vi har nu att utvärdera hur det nya konstitutionella fördraget förhåller sig till de nuvarande fördragen och hur det förhåller sig till våra prioriteringar. På plussidan Förenkling Det nya fördraget ersätter fördragen om Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Europeiska unionen ersätter EG som juridisk person. Ett stort arbete har gjorts för att göra fördraget redaktionellt och språkligt mer lättillgängligt. Antalet rättsliga instrument minskar från femton till sex. Antalet förfaranden för att fatta beslut reduceras. Röstreglerna i ministerrådet ändras och tydliggörs enligt principen 55% av medlemsstaterna, som företräder minst 65% av den samlade befolkningen. Förändringarna bör göra beslutsfattandet mer effektivt samtidigt som fördraget blir lättare att överblicka och mer lättillgängligt, vilket bör öka rättssäkerheten. Tydligare ansvarsfördelning Svenskt Näringsliv välkomnar att principen om tilldelade befogenheter att EU endast skall ha kompetens på områden som medlemsstaterna tilldelat EU genom konstitutionen har lyfts fram. Detsamma gäller för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som skall styra utövandet av dessa befogenheter. De förtydliganden som gjorts i artiklarna I vad gäller ansvarsfördelningen mellan medlemsländer och EU är också positiva. Särskilt om subsidiaritetsprincipen För Svenskt Näringsliv har det varit av stor betydelse att subsidiaritetsprincipen ges en starkare ställning. De motiveringar som lämnats för lagstiftning har ofta varit ytliga och rutinmässiga men framförallt har dagspolitiska överväganden vägt tyngre än den mer legala tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Vi föreslog tidigt i processen inrättandet av en förstärkt legal kontroll ex ante samt ett särskilt konsekvensanalysförfarande av oberoende myndighet/institution. Den förstärkning som nu föreslås möter inte våra önskemål fullt ut men kan utgöra ett steg i rätt riktning i det att det skapar incitament för kommissionen att leva upp till sina åtaganden om att genomföra bättre konsekvensanalyser av föreslagen EUlagstiftning.
4 Kommissionens sammansättning Antalet Kommissionärer skall vara 25 fram till Därefter skall antalet ledamöter utgöra två tredjedelar av antalet medlemsstater, d v s 18 vid 27 medlemsstater och lika många får man förmoda om Kroatien blir medlem. Att antalet kommissionärer minskas och att medlemsländerna inte kan göra anspråk på att alltid få en kommissionärspost innebär att EU-kommissionen får en tydligare europeisk, från medlemsstaterna neutral ställning. Det borde också innebära att kommissionens effektivitet stärks, vilket också det är positivt. Å andra sidan hade det ur påverkanssynpunkt varit en fördel för näringslivet om Sverige varit garanterad en kommissionärspost. Området för beslutsfattande med kvalificerad majoritet I ett nytt och avsevärt större och mer heterogent EU är det viktigt att fördragets regler gör det möjligt att fatta beslut som gör det möjligt för den inre marknaden att fungera. Flera av de områden som kommer att omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet rör direkt den inre marknaden och den fria rörligheten av varor, tjänster, människor och kapital. Svenskt Näringsliv ställer sig därför i princip positiv till att området för beslutsfattande med kvalificerad majoritet (QMV) införs som huvudregel för omröstning i ministerrådet. I detta sammanhang vill vi dock särskilt understryka betydelsen av att behålla de undantag från denna princip som slagits fast. Detta gäller särskilt på det sociala området (artikel III-209 ff). Vi välkomnar att en ny rättslig grund för immaterialrättsområdet införs och som innebär att fler beslut kan fattas med kvalificerad majoritet än som är fallet idag (artikel III-176). Svenskt Näringsliv beklagar dock att enhällighet skall gälla för språkanvändningen. Vi ser det också som positivt att beslut rörande fri rörlighet för arbetstagare och åtgärder som är nödvändiga för social trygghet för migrerande arbetstagare (artikel III-136.1) enligt det nya fördraget skall kunna tas med kvalificerad majoritet, liksom att det blir lättare att fatta beslut som underlättar för personer att starta och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare, bland annat vad gäller ömsesidigt erkännande av examens- och utbildningsbevis (artikel III-141). Svenskt Näringsliv har förordat att den gemensamma handelspolitiken skall omfatta alla områden av extern handel och investeringar, alltså även avseende tjänster inklusive audiovisuella tjänster, immaterialrätt och investeringsavtal. Vi har också förordat att beslutsfattande skall ske med kvalificerad majoritet inom alla områden avseende den gemensamma handelspolitiken samt att EU-parlamentets roll skall förbli oförändrad. Det nya fördraget innebär att beslut fattas med kvalificerad majoritet som huvudregel. Enhällighet skall dock gälla på områden som rör handel med tjänster som innebär personers rörlighet samt handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter. Enhällighet gäller vidare för handel med kultur- och audiovisuella tjänster, handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård.
5 Fördraget tillmötesgår i denna del inte fullt ut näringslivets önskemål men utgör ett steg i rätt riktning. I fördraget införs en ny rättslig grund som gör det möjligt att genom europeiska lagar föreskriva nödvändiga åtgärder för att genomföra det europeiska forskningsområdet (artikel III-251). Bestämmelsen är ny jämfört med framtidskonventets förslag. Även på energiområdet har en ny rättslig grund tillskapats, artikel 256, dock utan att det medfört någon praktisk förändring av EUs kompetens eller hur beslut fattas. Den gemensamma transportpolitiken hör till området för delade befogenheter. Kravet på enhällighet avskaffas för bestämmelser vilkas tillämpning skulle kunna få allvarliga konsekvenser för levnadsstandarden och sysselsättningen i vissa regioner (artikel 236). Svenskt Näringsliv har inga invändningar mot dessa förändringar. på minussidan Under arbetet i konventet och under regeringskonferensen har vi verkat för att i fördraget tydliggöra företagens och den fria rörlighetens roll som en förutsättning för välstånd, sysselsättning och sociala och miljömässiga framsteg. I fördragets portalparagrafer om EUs mål och värderingar har nya skrivningar tillförts om minoriteters och handikappades rättigheter och jämställdhet mellan män och kvinnor. Någon motsvarande stärkning av skrivningarna om den fria marknadsekonomins betydelse för ekonomisk tillväxt och som förutsättning för välstånd, sysselsättning och sociala och miljömässiga framsteg finns inte. Detta är en brist. På några områden ifrågasätter Svenskt Näringsliv om behovet av en utvidgning av EUs kompetens. Vi har motsatt oss att det i fördraget tillskapas en ny lagstiftningsgrund för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. En sådan riskerar att äventyra nödvändig liberalisering och att negativt påverka effektivisering och konkurrensutsättning på nya marknader inom den inre marknaden. Svenskt Näringsliv har verkat för en stärkning av den legala kontrollen av lagstiftning också ex post. Enligt nuvarande fördrag kan enligt EGD:s praxis fysiska och juridiska personer endast föra talan mot beslut som i restriktiv mening de facto berör dem. Någon stärkning av fördraget har inte skett i denna del, vilket vi beklagar. Stadgan om grundläggande rättigheter Yttrandefrihet, åsiktsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, äganderätt, näringsfrihet är i grunden alla fri- och rättigheter om samma sak. De garanterar nämligen enskilda människor den frihet och det oberoende som är förutsättningen för att de ska kunna växa, utvecklas och förbättra sin tillvaro av egen kraft och är därmed av avgörande betydelse i ett rättsamhälle som värnar individens frihet och marknadsekonomi. Grundläggande negativa fri- och rättigheter handlar om frihet från tvång eller inblandning från det offentliga. Negativa rättigheter kan garanteras av varje stat som
6 önskar det utan någon annan individs enskild eller juridisk frihet eller rättighet inskränks. Positiva eller sociala rättigheter, däremot handlar om rätten till något, exempelvis rätt till arbete, bostad eller utbildning och har således karaktären av politiska krav eller mål. Positiva rättigheter är för sitt förverkligande beroende av att staten har tillräckliga ekonomiska resurser och drar därmed kostnader som ytterst måste betalas av bland andra företagen. EU:s stadga om grundläggande rättigheter som nu fördragsfästs i del II, innehåller både negativa och positiva rättigheter. De sociala rättigheterna återfinns i kapitlet Solidaritet. Svenskt Näringsliv har redan när stadgan förhandlades fram i Nice 2000 ifrågasatt införandet av de sociala rättigheterna i stadgan. Vi har idag samma ståndpunkt. Flera av artiklarna utgörs av begränsningar i arbetsgivarens rätt att anställa, leda och fördela arbetet eller att avbryta ett anställningsförhållande eller utgör rättigheter för anställda som innebär ekonomiska skyldigheter för företag. Detta gäller t ex rätten till positiv särbehandling för jämställdhet mellan män och kvinnor (vilken rättighet i princip också alltid innebär en diskriminering av en annan människa), skydd mot uppsägningar utan saklig grund, rätt till årlig betald semester, dygns- och veckovila, rätt till betald föräldraledighet, rätt för arbetstagare eller deras representanter till information och samråd. Andra sociala rättigheter fördragsfäster kostnadsanvisningar av typen att var och en skall ha rätt till kostnadsfri arbetsförmedling, eller garanterar rätten till sociala förmåner i fall av moderskap, sjukdom, olycksfall i arbetet, omsorgsbehov, arbetslöshet eller ålderdom. Artikel II-94.3 antyder till och med att rätten till bostadsbidrag fördragsfästs. Enligt vår uppfattning har det inte funnits något behov av att föra in stadgan i fördraget. Detta gäller särskilt som EU skall ansluta sig till Europakonventionen om mänskliga rättigheter, se nedan. När det gäller frågan om stadgans rättsliga ställning har i och för sig en tillfredställande lösning åstadkommits i regeringsförhandlingarna. Rättigheterna skall enligt artikel II-111 uttryckligen bara gälla för unionens institutioner och för medlemsstaterna när de tillämpar EU-rätten. Dessutom har klargjorts att stadgan inte ger unionen utvidgade befogenheter. Vidare, det får anses positivt att fördraget slår fast att EU skall ansöka om anslutning till Europakonventionen. Detta blir möjligt dels genom att EU nu får ställning som juridisk person, dels genom att det i fördraget anges att en ansökan om anslutning till konventionen skall ske. Därmed torde också sambandet till Europakonventionen och Europadomstolen ha klarats ut. Vad gäller Europakonventionen får detta anses innebära att EU underordnar sig konventionen och Europadomstolen. EU skulle med andra ord som juridisk person kunna instämmas till Europadomstolen om man inte följer konventionen.
7 Slutligen, vill vi åter hänvisa till vårt yttrande över betänkandet 2003:36 i vilket vi kommenterat framtidskonventets utkast till nytt konstitutionellt fördrag. Det yttrandet är i stora delar fortfarande relevant. Stockholm som ovan SVENSKT NÄRINGSLIV Ebba Lindsö
Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen
Läs merREMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Läs merPrincipen om tilldelade befogenheter
Artikel 3, FEU 1. [...] 2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder
Läs merBeskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan
Läs merLissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?
Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs mer1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM50. Ny förordning om spritdrycker. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Ny förordning om spritdrycker Näringsdepartementet 2017-01-03 Dokumentbeteckning KOM(2016) 750 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merRP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.5.2016 COM(2016) 286 final 2016/0150 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar inom Cariforum EU:s handels- och
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merRÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING
MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen
EUROPAPARLAMENTET 2009 Sammanträdeshandling 2014 C7-0208/2010 2007/0152(COD) 09/09/2010 Rådets ståndpunkt vid första behandlingen Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av EUROPAPARLAMENTETS
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 30.5.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den rumänska deputeradekammaren
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013
Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.7.2011 KOM(2011) 443 slutlig 2011/0192 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid SV SV MOTIVERING 1.
Läs merLista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1
Lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget1 Denna bilaga innehåller en lista över de rättsliga grunder som tillämpas inom det ordinarie
Läs merEU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta
EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 20.3.2017 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den franska senaten över
Läs merEUROPAPARLAMENTET Utskottet för konstitutionella frågor
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för konstitutionella frågor 2014/2252(INI) 7.5.2015 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till utskottet för rättsliga frågor över årsrapporterna om
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
Läs merFör delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Läs merInnehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
L 92/100 KOMMISSIONENS BESLUT (EU) 2017/652 av den 29 mars 2017 om det föreslagna medborgarinitiativet med rubriken Minority SafePack one million signatures for diversity in Europé EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Läs merSvenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004
Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 EU är i en period av förändring. Vi står inför en historisk
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2014/0023(NLE) 7.6.2018 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens och dess medlemsstaters vägnar,
Läs merLISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)
Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 25.9.2017 JOIN(2017) 36 final 2017/0236 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande
Läs mer1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
Läs merEU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson
EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 818 final 2016/0411 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2017 COM(2017) 640 final 2017/0282 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EESkommittén avseende
Läs merRAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merANTAGNA TEXTER. Europaparlamentets resolution av den 1 juni 2017 med rekommendationer till kommissionen om skydd för utsatta vuxna (2015/2085(INL))
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2017)0235 Skydd för utsatta vuxna Europaparlamentets resolution av den 1 juni 2017 med rekommendationer till kommissionen om skydd för utsatta vuxna (2015/2085(INL))
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
Läs merEtt nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner
Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merINLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN I SVENSKT, EU-RÄTTSLIGT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mia Rönnmar RÄTTSKÄLLOR INOM EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr
Läs merUtskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.12.2009 ARBETSDOKUMENT om initiativbetänkandet om EES Schweiz: hinder för ett fullständigt genomförande av den inre marknaden
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,
Läs merStockholm den 25 mars 2008 R-2008/0103. Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET
R-2008/0103 Stockholm den 25 mars 2008 Till Statsrådsberedningen SB2007/8774/EU-KANSLIET Sveriges advokatsamfund har genom remiss inkommen den 23 januari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM65. Förordning om tillämplig lag för. rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om tillämplig lag för rättsverkan gentemot tredje man av överlåtelser av fordringar Justitiedepartementet 2018-04-11 Dokumentbeteckning KOM (2018) 96 slutlig
Läs merFörslag till RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 646 final 2015/0296 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller
Läs merSociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Läs mer* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2016/0374(CNS) 7.3.2017 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 13.3.2012 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0030/2012) Ärende: Motiverat yttrande från den spanska deputeradekammaren och den spanska senaten över
Läs mer***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
Europaparlamentet 2014-2019 Konsoliderat lagstiftningsdokument 11.12.2018 EP-PE_TC1-COD(2018)0371 ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid första behandlingen den 11 december 2018 inför antagandet
Läs merÄndringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol
Konstitutionsutskottets betänkande Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 2004/05:167. I propositionen
Läs mer6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0050/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt
Läs merEDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014
EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.
Läs merJens-Peter Bonde. EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA. Europeiska Konventet
EU:s KONSTITUTION FÖRDRAG OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA E Europeiska Konventet 1 GODKÄNNANDET AV EU:s KONSTITUTION Medlemsstaterna måste enhälligt godkänna konstitutionen i en regeringskonferens
Läs mer5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 januari 2016 (OR. en) 5191/16 MI 7 COMPET 6 CONSOM 2 PI 5 IND 2 ECOFIN 23 MAP 3 TELECOM 3 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Utkast till rådets
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande
Läs merUtrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0411 (COD) 15777/16 AVIATION 255 CODEC 1939 FÖRSLAG från: inkom den: 21 december 2016 till: Komm. dok. nr:
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.6.2013 2012/0334(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
Läs merEuropeisk stadga om lokal självstyrelse
Inledning Europeisk stadga om lokal självstyrelse Europarådets medlemsstater som undertecknat denna stadga, som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dessa medlemmar för att
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM163. EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen. ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar
Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s anslutning till Lissabonöverenskommelsen för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar Justitiedepartementet 2018-09-12 Dokumentbeteckning COM(2018)
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 21 januari 2004 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om bemyndigande
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 354 final 2016/0163 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/676/EU om bemyndigande för Rumänien att fortsätta
Läs merLOs yttrande över Lissabonfördraget (DS 2007:48)
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten Lars Nyberg/MS 2008-03-25 20080010 ERT DATUM ER REFERENS 2007-12-18 SB2007/8774/EU- KANSLIET Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2016 COM(2016) 362 final 2016/0165 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande
Läs merÄndrat förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.4.2015 COM(2015) 168 final 2013/0273 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 6 februari 2003 (6.2) (OR. en,fr) CONV 528/03 NOT
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 6 februari 2003 (6.2) (OR. en,fr) CONV 528/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Utkast till artiklarna 1 16 i det konstitutionella fördraget För
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 24 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 mars 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0033 (NLE) 7667/17 MOG 21 IRAQ 2 CFSP/PESC 295 FÖRSLAG från: inkom den: 20 februari 2017 till: Komm. dok. nr:
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.3.2019 COM(2019) 101 final 2019/0050 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Kommissionen för bevarande och
Läs merUTTALANDE FRÅN MADEIRA
NÄTVERK FÖR REGIONALA LAGSTIFTANDE FÖRSAMLINGAR I EUROPA (CALRE) UTTALANDE FRÅN MADEIRA FunchaI, 30 oktober 2001 Enhälligt antaget De regionala församlingarna med lagstiftande befogenheter framhäver, ännu
Läs merRådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018
Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:
Läs merNya regler för att öka Europadomstolens effektivitet
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen
Läs mer