Kallelse till grundskolenämnden

GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till grundskolenämnden Tid Tisdag den 12 februari 2019, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge OBS! Utbildningsdagen som äger rum samma datum är på Balingsholm Slott men för nämndsammanträdet på kvällen behöver ni som deltar alltså förflytta er till kommunalhuset. Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av dagordningen 2 Information från förvaltningen 3 Ekonomirapport GSN-2019/242.181 4 Bokslut och verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden GSN- 2018/2360.182 5 Remiss: Utredning om enprocentregeln GSN- 2018/2073.602 6 Remiss - Planprogram för Gambrinus 2 m.fl. (Spendrups utveckling), (SBU 2017-133) GSN- 2018/2210.313 7 Anmälan av delegationsbeslut

GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Delgivningar till nämnden 9 Övriga frågor Huddinge den 28 januari 2019 Jelena Drenjanin Ordförande Per Axelsson Sekreterare

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2019-01-15 GSN-2018/2360. 1 (5) Handläggare Frida Alatalo Frida.Alatalo@huddinge.se Grundskolenämnden Bokslut och verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse för år 2018 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till resultatöverföringar och omfördelningar för de kommunala skolorna. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär hos kommunstyrelsen om resultatöverföring av årets resultat, ett överskott på 28,5 mnkr. Sammanfattning Grundskolenämnden redovisar ett budgetöverskott om 28,5 mnkr för 2018. Sammantaget förklaras överskottet av volymer (5,6 mnkr), oförbrukad lokalbudget (4,7 mnkr) och IT-budget (2,9 mnkr) samt ett positivt resultat om 11,1 mnkr hos de kommunala grundskolorna. Skolornas resultat beror dels på att de har nyttjat statsbidragen till fullo men även på att centralt outnyttjade medel har fördelats om till skolorna. Beskrivning av ärendet Efter årets slut ska nämnderna lämna en verksamhetsberättelse för det gångna året med beskrivning av uppfyllelse av mål, åtaganden och uppdrag. Fokus ska ligga på redovisning av resultat och analys av resultat. Verksamhetsberättelsen ska särskilt följa upp de mål och uppdrag som respektive nämnd lyft fram i verksamhetsplanen. Verksamhetsberättelsen biläggs detta tjänsteutlåtande. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2019-01-15 GSN-2018/2360. 2 (5) Förvaltningens synpunkter Grundskolenämnden redovisar ett budgetöverskott om 28,5 mnkr för 2018. Under året har antalet elever som är bokförda i Huddinge kommun varit färre än vad som planerades i Mål och Budget 2018. Trenden har dock vänt under höstterminen där elevantalet har ökat. Sammantaget förklaras överskottet av volymer (5,6 mnkr), oförbrukad lokalbudget (4,7 mnkr) och IT-budget (2,9 mnkr) samt ett positivt resultat om 11,1 mnkr hos de kommunala grundskolorna. Skolornas resultat beror dels på att de har nyttjat statsbidragen till fullo men även på att centralt outnyttjade medel har fördelats om till skolorna. Till höstterminen 2018 öppnade Internationella engelska skolan i Länna vilket har medfört färre elever än förväntat för de östra grundskolorna. Fler vårdnadshavare, än enligt plan, har valt fristående utförare och det har medfört ett underskott för grundbelopp och lokalkostnader för extern regi. Det faktum att färre vårdnadshavare, än enligt plan, har valt kommunala skolor har medfört ett överskott för grundbelopp. Då kostnaden för en fristående elev överstiger kostnaden för en kommunelev på grund av momskompensationen på 6 procent, minskar det sammanlagda överskottet för elevvolymerna. Nämndens interna regler för resultatöverföring för skolenheter Enligt nämndens ekonomistyrningsprinciper balanseras skolornas resultat mellan åren, vilket innebär att skolor med underskott ska återbetala skulder genom att redovisa överskott. Skolorna har i uppdrag att genomföra åtgärder för att nå ekonomi i balans. De överskott som existerar hos skolor kan nyttjas först då samtliga skolor är i balans. De skolor vars samlade överskott inklusive årets resultat överstiger 5 % av årets budgetomslutning, får inte behålla överstigande belopp. Detta blir fritt samlat överskott som fördelas till skolor i behov av underskottssanering. I verksamhetsberättelsen föreslås en omfördelning på det fria samlade överskottet som uppgår till 5,8 mnkr. Mottagande skolor är Annerstaskolan, Kästaskolan samt Östra grundskolan. Motiveringen till varför dessa skolor ska få underskottsanering är att de har brutit en negativ ekonomisk utveckling. Se detaljerad omfördelning i tabell Samlat över-/underskott grundskolenämnden 2003-2019, mnkr. Resultaträkning. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2019-01-15 GSN-2018/2360. 3 (5) Samlat över-/underskott grundskolenämnden 2003-2019, tkr Förvaltning/centralt Nämnd och ledning (exkl. IB 2018 Resultat 2018 Omfördelning UB 2018 efter omfördelning lokaler) Centrala anslag 6 512 Lokaler 4 721 Samlat skolstöd 8 Modersmålsorganisation -683 Grundbelopp, lokalbidrag 5 565 Tilläggsbelopp 1 165 Summa förvaltning/centralt 7 252 17 410 0 24 662 Kommunala grundskolor Vårby RO 2 739 1 273-456 3 556 Segeltorpsskolan -1 572 1 221-351 Utsäljeskolan 925 88 1 013 Långsjö Skansberget RO 942 366 1 308 Visättraskolan 1 998 1 812-1 736 2 074 Rosenhillskolan -3 033 637-2 396 Vista RO 1 738 1 184 2 922 Sjukhusskolan -39 413-280 94 Annerstaskolan -4 328-2 056 1 928-4 456 Kästaskolan -5 544-552 1 928-4 169 Glömstaskolan 931-1 855-924 Hörningsnäs RO 1 447-439 1 008 Fullersta RO 1 088 814 1 902 Källbrinkskolan 0 166 166 Tomtbergaskolan -1 150-775 -1 925 Balingsnässkolan 1 511-279 1 232 Snättringeskolan 2 171 2 534-2 468 2 237 Kungsklippeskolan RO 19 1 198 1 217 Solfagra RO -1 729 464-1 265 Kvarnbergsskolan -465 3 625-844 2 316 Edboskolan -2 343 1 295-1 048 Trångsundskolan -552-450 -1 002 Mörtvikskolan 1 332 188 1 520 Sjötorpskolan 1 198-139 1 059 Östra grundskolan -2 328 380 1 928-20 Summa grundskolor -5 042 11 109 0 6 067 Totalsumma 2 210 28 519 0 30 729 122 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2019-01-15 GSN-2018/2360. 4 (5) Investeringar Nämndens investeringsbudget 2018 uppgick till 23,4 mnkr. Ramen bestod av investeringar enligt lokalplan på 8,0 mnkr samt av ett generellt anslag för investeringar i IT, övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder på 15,4 mnkr. Under 2018 har det genomförts investeringar enligt lokalplan på sammanlagt 11,7 mnkr. Detta innebär ett överskridande med 3,7 mnkr för lokalplan. Övriga investeringar har under 2018 uppgått till 13,2 mnkr vilket innebär ett överskott om 2,2 mnkr eftersom accesspunkter inte bytts i planerad utsträckning under året. Under året har ett antal tillkommande investeringar genomförts så som Långsjöskolans och Segeltorpsskolans bibliotek, anpassning av Solängens paviljong för Tomtbergaskolans elever samt renovering av Vistaskolan. Kommande verksamhetsår De kommunala grundskolorna går in i 2019 med en positiv ingående balans om 6,3 mnkr. Grundbeloppet 2019 är uppräknat med ca 4 % och borde således täcka skolornas löne- och prisuppräkningar under budgetåret. Sammantaget ser prognosen för 2019 god ut. Kerstin Andersson Utbildningsdirektör Joakim Östling Tf. verksamhetschef grundskola Bilagor Verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen Ekonomikontoret, KSF Akten HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2019-01-15 GSN-2018/2360. 5 (5) HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

Verksamhetsberättelse 2018 för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/

Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Huddinges styrmodell... 4 Sammanvägd måluppfyllelse... 4 Förbättringsområden... 5 Årets händelser... 5 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län 6 Grundskolenämndens mål och resultat... 7 Bra att leva och bo... 7 Utbildning med hög kvalitet... 10 Fler i jobb... 22 God omsorg för individen... 23 Ekosystem i balans... 24 Systematisk kvalitetsutveckling... 25 Attraktiv arbetsgivare... 27 Sund ekonomi... 30 Intern kontroll... 36 Plan för uppföljning och insyn... 39 Uppföljning 2018... 39 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 40 Källförteckning... 41

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

Huddinges styrmodell Styrmodellen är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet utifrån beslutad verksamhetsplan, bedömer måluppfyllelsen för året och föreslås vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för en ökad måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Sammanvägd måluppfyllelse Den sammanvägda måluppfyllelsen bedöms som god. Samtliga av nämndens övergripande mål under år 2018 uppskattas vara i nivå med vad som var planerats för. Majoriteten av nämndens utvecklingsåtaganden har genomförts. Inom ramen för nämndens viktigaste mål Utbildning med hög kvalitet kan konstateras att betygsresultat och meritvärde för eleverna i årskurs 9 har ökat. Ett viktigt skäl till detta är att pojkarnas resultat tydligt förbättrats och detta medför också att skillnaden mellan könen har minskat. Etappmålen är definierade som viktiga delmål mot det särskilt prioriterade målet Fler elever ska ta en gymnasieexamen inom 3 år. Förvaltningen konstaterar att resultaten för åk 6 ligger i paritet med tidigare år. Så är även fallet med meritvärdet, där dock skillnaden mellan könen ökat från föregående år. Andelen elever som känner sig trygga i skola och fritidshem ligger fortsatt på en relativt sett hög nivå, men har minskat från föregående år. Handlingsplan för ekonomi i balans har medfört att grundskolenämndens negativa trend med ett eftersläpande underskott från föregående, har kunnat stävjas. Nämnden avslutar året med ett budgetöverskott om 28,5 mnkr vilket till största delen beror på lägre volymer än budgeterat, men även på ett överskott av nämndens lokalbudget. Bristen på skolplatser är ett fortsatt problem vilket medför av arbetet med att säkerställa lokalförsörjningsbehovet för kommunens grundskolor kommer att vara ett fokusområde även framöver. Rekrytera och att behålla behörig och kompetent personal är en fortsatt utmaning i Stockholmsområdet. Ett arbete har genomförts för att säkerställa att verksamheten har behörig personal genom den s.k. KOLL-implementeringen som HRenheten genomfört under hösten. Det finns fortsatt en viss svårighet att rekrytera i vissa ämnen, men generellt sett en god behörighetsnivå. Resultaten från årets medarbetarenkät visar att medarbetarprofil och ledarskapsprofil ligger över riktvärdet och att hållbart medarbetarengagemang totalt sett har ökat. Dock 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

har sjukfrånvaron ökat från föregående år, och området kräver ett fortsatt fokus även nästkommande år. Förbättringsområden 2018 har präglats av, förutom det dagliga arbetet med att fortsatt skapa en trygg utbildning med god möjlighet till kunskapsinlärning för grundskolans elever, hårt arbete för att trygga en ekonomi i balans, att säkerställa hantering och skapa skolplatser till skolpliktiga elever och att hantera personella förändringar på olika ledningspositioner. Det har gjort att utvecklingsmöjligheten för förvaltningen har begränsats under 2018. Verksamhetsplanen för 2019 pekar nu ut ett antal viktiga områden för utbildningsverksamheten i Huddinge enligt fördelningen tre kommungemensamma utvecklingsåtaganden, fyra förvaltningsövergripande utvecklingsåtaganden och ett nämndspecifikt utvecklingsåtagande. De fyra förvaltningsövergripande utvecklingsåtaganden återfinns inom det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet och beskrivs i verksamhetsplanen som att skapa förutsättningar för, stödja, utmana och följa upp: 1. det systematiska kvalitetsarbetet 2. det språk- och kunskapsutvecklande arbetet 3. arbetet med attraktiv arbetsgivare och arbetsgivarvarumärket. 4. arbetet med digitalisering Det nämndspecifika utvecklingsåtagandet är att skapa förutsättningar för, stödja, utmana, samt följa upp arbetet med trygghet och studiero. Slutligen behövs ett fortsatt fokus på arbetet med att säkerställa lokalförsörjningsbehovet för kommunens grundskolor. Årets händelser Den framtagna handlingsplanen med att skapa en ekonomi i balans har följts och arbetats med, vilket inneburit kontinuerliga ekonomidialoger med skolor och förvaltning, en personell förstärkning av den ekonomiska organisationen och många rektorsmöten med fokus på ekonomi. Åtta av Huddinges kommunala grundskolor har genomgått en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen, ett arbete som föregåtts av flera kollegiala samtal mellan rektorer i syfte att stärka kvaliteten i våra grundskolor. Förberedelsearbetet inför, och resultatet av, granskningen har lett till en ökad kunskap om styrkor och utvecklingsområden, samt stärkt det kollegiala samarbetet mellan skolor och rektorer. Arbetet med att kvalitetssäkra skolplaceringsarbetet har fortsatt med hög intensitet, nya riktlinjer har framtagits och arbetet med säkerställa elevernas rätt till skolgång har krävt mycket engagemang från organisationen. Huddinges grundskolor nådde totalt sett mycket fina resultat i SKL:s öppna jämförelser där jämförelser görs mellan landets skolkommuner. Huddinges grundskolor rankas inom topp 25 procent inom de flesta resultatområden vilket är mycket glädjande. GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Uppföljning En utbildning med hög kvalitet är avgörande för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som finns i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen en person bor. I förvaltningens pedagogiska plattform tydliggörs vad varje barn och elev ska möta i verksamheten varje dag oavsett skolform. Plattformen anger också vilken pedagogisk miljö som ska råda. Omtanke om alla barn och elever, mångfald i bred bemärkelse, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att sprida goda exempel och allt arbete ska vara synligt för andra. Därför skapas förutsättningar för medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta tas tillvara på genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. Huddinge är en expansiv kommun med en hög utvecklingstakt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att planeringen av förskolor och skolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Grundskolenämndens mål och resultat Bra att leva och bo Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Omdömet motiveras av en ökad andel som fått sitt förstahandsval till grundskola, att arbetet med att säkra lokalförsörjningen har utvecklats under året samt att utfört arbete kring trygghet, jämlikhet och delaktighet är i enlighet med vad som planerats för. Bristen på skolplatser är dock ett fortsatt problem och behöver vara ett prioriterat utvecklingsområde framåt. Alla utvecklingsåtaganden utom ett är genomförda. Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Andelen som har fått sitt förstahandsval i grundskolan har ökat sen föregående år. Därtill har arbetet med att säkra lokalförsörjningen utvecklats genom bland annat framtagande av tematiska strategier för grundskolenämndens lokalförsörjning. Bristen på skolplatser inom kommunens grundskolor är dock ett fortsatt problem där centrala Huddinge och Flemingsberg utmärker sig som områden med särskilt ont om skolplatser. Andelen som fått sitt förstahandsval 2016 2017 2018 Kommunala grundskolor 81 81 91 Etappmål Särskilt prioriterat 2018: Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Huddinge är en expansiv kommun med en hög utvecklingstakt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att planeringen av förskolor och skolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. För att klara detta behöver förvaltningen fortsätta utveckla den kommungemensamma processen för samhällsplanering och tidiga skeden. Utvecklingsåtaganden - Ta fram beställningsunderlag för grundskolor Uppföljning: Genomfört I kommunen pågår ett aktivt arbete med att se över lokalförsörjningsprocessen i syfte att korta ledtider och klargöra gränssnitt mellan olika aktörer för att lokalförsörjningen ska fortlöpa effektivt och kvalitetssäkert. Beställningsunderlag i detta avseende gäller den lokalbehovsplan som årligen ska tas fram där förvaltningens uppdrag i processen är att identifiera och beskriva behov av skolplatser, samt besluta om en skola ska bedrivas i kommunal eller privat regi och att arbeta fram tematiska strategier för respektive nämnd. En lokalsamordnare har rekryterats på central förvaltning som ska vara länken gällande lokalfrågor såväl internt inom förvaltningen som gentemot andra aktörer, samt vara den som arbetar fram effektiva och kvalitetssäkrade processer för barn- och utbildningsförvaltningens delar av lokal-försörjningsprocessen. Som ytterligare en del i arbetet med lokalförsörjningsprocessen har barn- och utbildningsförvaltningen, i samarbete med den parlamentariska gruppen och huvudskyddsombud, under våren arbetat fram tematiska strategier för grundskolenämndens lokalförsörjning. Ett förarbete har därefter gjorts inom förvaltningen gällande att ta fram ett arbetssätt för hur standardiserade funktionsprogram tas fram. Dessa program beskriver hur en skola kan byggas baserat på nämndens strategiska ställningstaganden. Detta kommer att arbetas med under 2019. Utvecklingsåtagande - Genomföra en konsekvensanalys och ta fram åtgärdsförslag utifrån kommande befolkningsökning med snabbare tillväxttakt Uppföljning: Genomfört Lokalbehovsplanen för respektive nämnd beskriver konsekvenser och åtgärdsförslag utifrån aktuell befolkningsprognos. Under 2019 kommer ytterligare åtgärdsförslag att arbetas fram utifrån förväntat behov av skolplatser, vilka kommer att beskrivas i kommande lokalbehovsplaner. Framtagen lokalbehovsplan ligger till grund för kommunens plan för samhällsbyggnad. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Resultaten för 2018 visar att elevernas trygghet är andelsmässigt likartad mellan tidigaredelen och senaredelen. Det finns skillnader mellan könen men skillnaderna är relativt små. Det går att jämföra sig med riket (rikssnittet inkluderar både kommuner och friskolor) år 2018 avseende årskurserna 5 och 9. Huddinges elever i åk. 5 upplever sig vara något tryggare (88,9 %) jämfört med riket (87 %). Huddinges elever i åk 9 upplever sig vara ganska så mycket tryggare (89 %) jämfört med riket (82 %). Mer om detta och bedömning av måluppfyllelse finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad delaktighet Måluppfyllelsen bedöms som god. Elever ges möjlighet att påverka skolans verksamhet genom elevenkäter. Huddinge kommuns medborgare ges möjlighet att lämna synpunkter genom digitala kanaler och sociala medier. Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att göra elever delaktiga på många olika sätt. Elevernas inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Grundskolans elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Förvaltningen arbetar för att vidareutveckla sin närvaro i digitala kanaler och sociala medier. Ökad jämlikhet Måluppfyllelsen bedöms som god. Huvudman följer systematiskt upp och stödjer skolornas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen analyserar resultat utifrån ett köns- och områdesperspektiv där så är möjligt, i syfte att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Kommunen erbjuder en utbildning i jämlikhet för att öka kompetensen inom området. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen och diskrimineringslagen är utgångspunkt i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Utvecklingsåtagande - Implementera i verksamheten nya riktlinjer kopplade till diskrimineringslagen Uppföljning: Genomfört Nya regler för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen gäller från och med 1 januari 2017. Alla diskrimineringsgrunder omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder, vilket är en utvidgning i jämförelse med tidigare lagstiftning på området. Arbetet i skolan ska ske löpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda och följa upp). Kravet på likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras och grundskolorna har valt olika arbetssätt och strukturer för detta. Huvudman har haft uppföljning av arbetet med rektorsgruppen där även kommande lagändringar som föreslås träda i kraft från 1 mars 2019 beaktades. Möjlighet att söka stöd hos utredare på grundskoleavdelningen har också nyttjats. Grundskoleavdelningen har vidare anpassat den mall som finns för upprättande av Plan mot kränkande behandling till rådande lagstiftning, många skolor har valt att även fortsättningsvis dokumentera arbetet med diskrimineringsgrunderna i samma plan som arbetet mot kränkande behandling. Utvecklingsåtagande - Följa upp hur skolorna arbetar i enlighet med plan mot kränkande behandling. Uppföljning: Genomfört Huvudman har ett ansvar i att utbilda i hur lagstiftningen fungerar, och rektor ansvarar för att varje år upprätta en plan mot kränkande behandling som bygger på identifiering av risker genom kartläggning av verksamheten. Huvudman har under läsåret haft enskilda möten med samtliga grundskolors utredningsgrupper i samband med att ett digitalt strukturstöd för anmälan och utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har införts. Mötena har genomförts i samarbete med e-strateg på kommunstyrelsens förvaltning med innehåll som aktuell lagstiftning samt tydliga rutiner för arbetet med att anmäla och utreda. Möjlighet att söka stöd hos utredare på grundskoleavdelningen har också nyttjats. Från 1 augusti 2018 är hela processen med att anmäla och utreda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling digitaliserad. Huvudman följer systematiskt upp skolornas arbete och ger vid behov stöd. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Grundskoleavdelningen har tagit fram enkätfrågor om likabehandling för elever i årskurs 3-9 som är kvalitetssäkrade av Statistiska centralbyrån (SCB). Alla grundskolor ska årligen använda enkätfrågorna som under vårterminen tillförts förvaltningens årliga fritids- och elevenkät. Resultatet analyseras tillsammans med eleverna inom ramen för arbetet med klassens kvalitetsrapport och är ett underlag vid upprättande av Plan mot kränkande behandling. Samtliga grundskolor, utom en, hade i december 2018 giltiga planer mot kränkande behandling. Endast Stenmoskolan har en plan mot kränkande behandling som slutade gälla 2018-08-31. Rektor planerar att Stenmoskolan och Skogskällan ska ha en gemensam plan för rektorsområdet. Eftersom planerna är årliga är det ett kontinuerligt arbete att såväl kartlägga, upprätta som att följa upp arbetet. Huvudman hade uppföljning av arbetet med rektorsgruppen i början av höstterminen och ett fortsatt stöd planeras under vårterminen 2019. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Ett arbete med att tydliggöra roller och arbetsfördelning har inletts på grundskoleavdelningen. Arbetet kommer dock att behöva utvecklas ytterligare under kommande år. Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. Utvecklingsåtagande - Grundskoleavdelningen tydliggör ansvarsfördelning, process för internkommunikation samt informationsspridning i förhållande till Servicecenter gällande avdelningens frågor. Uppföljning: Genomfört Grundskolavdelningens administrativa organisation har sedan början av hösten full bemanning avseende handläggare. Administrationsteamet har arbetat med att förbättra sin tillgänglighet i förhållande till både servicecenter och invånare som kontaktar avdelningen. Utvecklingsåtagande - Fortsätta utveckla rutinerna kring bemötandefrågor Uppföljning: Genomfört Förvaltningen har under året systematiserat arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. I den regelbundna uppföljningen av processen pågår i samverkan med skolenheterna ett ständigt förbättringsarbete kring bemötandefrågor. Ökad valfrihet Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Samverkan med fristående skolor har intensifierats under året. Det finns dock fortsatt behov av att ytterligare strukturera formerna för denna. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att öka valfriheten bland annat genom att skapa goda förutsättningar för fristående aktörer att etablera sig i Huddinge. Detta görs genom tydlig och lättillgänglig information och ett samarbete med såväl intressenter som befintliga fristående aktörer. Behovet av att samarbeta med fristående skolor är stort, dels eftersom det råder platsbrist i Huddinges kommunala skolor, men även för att stimulera till ökad valfrihet. Alla förskolor och grundskolor redovisas i kommunens jämför-service för att underlätta för medborgare att välja förskola och skola. Utgångspunkten är att alla vårdnadshavare ska göra ett val. Placering sker utifrån de reviderade riktlinjer för skolplacering som framtagits och beslutats under året. Utvecklingsåtagande - Ta fram en plan för hur barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att underlätta för fristående aktörer att etablera sig i Huddinge Uppföljning: Genomfört Barn- och utbildningsförvaltningen har en tjänst avsatt för kontakten med fristående aktörer. Denna har även ansvaret för aktuell och lättillgänglig information på kommunens hemsida om hur man ansöker om att få etablera sig som huvudman i kommunen och därmed får rätt till bidrag för inskrivna barn. I övrigt avvaktar förvaltningen den konkurrensstrategi som ska tas fram vid kommunstyrelsens förvaltning. Utvecklingsåtagande - Ta fram en plan för samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen och fristående aktörer Uppföljning: Genomfört Barn- och utbildningsförvaltningen har inlett ett arbete med att etablera ett närmare samarbete med de fristående utbildningsaktörer som finns i kommunen. Under 2018 har dialogmöten med fristående verksamheter genomförts som syf- GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

tat till att föra dialog kring och informera om angelägna frågor. Under året har också tagit fram ett första utkast till plan för samverkan med fristående verksamheter. Denna har presenterats vid ett dialogmöte med fristående huvudmän i augusti 2018. Samarbetet kommer att utvecklas ytterligare under 2019. Utvecklingsåtagande - Ta fram en beredskapsplan för om fristående aktörer väljer att lägga ner sin pedagogiska verksamhet i kommunen Uppföljning: Avviker från plan Förvaltningen har avvaktat nationella beslut kring reglering av vinster i utbildningsväsendet. Den 8:e juni 2018 tog riksdagen beslut om att inte reglera vinsterna för utbildningsaktörer. Förvaltningen ser dock vikten av god beredskap på området och frågan kommer därför finnas med i grundskoleavdelningens arbete framåt. Uppdraget har dock inte genomförts under 2018. Utvecklingsåtagande - Grundskoleavdelningen inbjuder fristående skolor till ökad samverkan kring skolplaceringsrutiner Uppföljning: Genomfört Möten med fristående skolor utifrån framtida skolplaceringsarbete har hållits under året. Vid dessa möten har vissa fristående skolor framfört önskemål om ett gemensamt skolplaceringsarbete, medan andra föredrar en egen och separat hantering av skolplaceringar. Förvaltningen ser att det finns möjligheter att vidareutveckla skolplaceringsarbetet. Utbildning med hög kvalitet Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att grundskolornas utförda arbete i stort bedöms leva upp till grundskolans läroplan och nämndens mål. Meritvärdet för eleverna i årskurs 9 har ökat och skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat har minskat från föregående år. Förvaltningen ser att meritvärdet i årskurs 6 är i paritet med tidigare år med att skillnaden mellan pojkar och flickor ökat. Andelen elever som känner sig trygga i skola och fritidshem ligger fortsatt på en relativt sett hög nivå men har minskat från föregående år. Merparten av nämndens utvecklingsåtaganden har genomförts. Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver tidiga insatser prioriteras och ett medvetet arbete för att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor ske. Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Detta ställer höga krav på en individanpassad undervisning där alla barn och elever får det stöd och stimulans som de behöver. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter identifierats; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden görs riktade insatser för att barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från verksamheterna, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det görs bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna sker samarbete med högskolor och universitet. En utbildning med hög kvalitet uppnås genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där bland annat barnens och vårdnadshavarnas upplevelse av utbildningen ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. De nationella målen beskrivs i skollagen, förordningarna och läroplanerna. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det sys- 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

tematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att tydliggöra hur de statliga och de kommunala målen hänger samman. Därför redovisas nedan en översikt hur nämndens mål sorteras under rubriker i läroplanen: Normer och värden Kunskaper Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Högre meritvärde Alla behöriga till gymnasium Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Ansvar och inflytande Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Särskilt prioriterat 2018: Fler elever ska ta en gymnasieexamen inom 3 år. Detta är inte bara en fråga för gymnasiet utan även för förskola, skola och socialtjänst. Etappmål 2018: Meritvärdet i grundskolan ska öka och skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande ska vi också skapa goda lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för en likvärdig skola. Ett fortsatt prioriterat arbete är därför att följa upp skillnaden mellan olika skolor, inom skolor samt att följa upp pojkars och flickors resultat. Uppföljningen ska leda till att modeller utvecklas som stimulerar och motiverar alla elever till högre resultat. Det är särskilt prioriterat i Mål och budget att skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi ska ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö ska utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare och barn och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att attrahera och behålla skickliga lärare. För att möjliggöra för rektorer att fokusera på kunskapsuppdraget arbetar förvaltningen med att avlasta rektorer genom minskad administration. Ett exempel på detta är centraliseringen av skolvalsprocessen Söka skola som nu sköts av förvaltningens grundskoleavdelning. Därtill har förvaltningen anställt en ekonomicontroller som arbetar nära rektorer, och ekonomer ute på skolorna. Mer om arbetet med Förbättrade kunskapsresultat finns att läsa under övriga nämndmål under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Syftet med plattformen är att bidra till att alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor har en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barnoch utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Under den senaste treårsperioden har ett implementeringsarbete kring den pedagogiska plattformen skett. Detta har främst syftat till att göra plattformen känd bland personalen i kommunens förskolor och skolor. Nu är uppdraget att den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheternas arbete. Utvecklingsåtagande - Genom goda exempel och gemensamt lärande arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Uppföljning: Genomfört Tillsammans med rektorsgruppen har förvaltningen spridit goda exempel på hur den pedagogiska plattformen haft påverkan på verksamheten, till exempel genom en integrering av den pedagogiska plattformen i skolors arbete med medarbetar- och lönesamtal, och hur den pedagogiska plattformen kan användas som utgångspunkt för kollegial samverkan inom och mellan enheter. Språkutveckling Alla pedagoger har uppdraget att stötta barns och elevers utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i skolans alla ämnen. All undervisning i förskola och skola ska vara språk- och kunskapsutvecklande. I nedanstående tabeller redovisas elevers kunskapsresultat i svenska och svenska som andraspråk utifrån andelen som uppnått alla kunskapskrav, samt genomsnittsvärdet från de nationella proven i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 redovisas resultaten av de nationella proven i svenska respektive svenska som andraspråk samt minst betyget E i ämnena. Resultaten redovisas utifrån års- samt könsjämförelse. Resul- GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

taten är hämtade ur kommunens eget lednings- och informationssystem LIS. Det innebär att skillnader kan återfinnas i förhållande till resultat som även finns på nationell nivå från Skolverket. Resultaten inkluderar elever med okänd bakgrund och nyinvandrade. Andel (%) elever som uppnått minst betyget E i Sv Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 97,1 95,5 95,7 96,4 Flickor 98,0 96,9 96,9 96,7 Pojkar 96,1 94,3 94,8 96,2 Nationella prov åk 3 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven SV, Sv2, MA, elever boende i Huddinge och studerande i länet, kommunala skolor, genomsnittlig andel Årskurs 3* 2015 2016* 2017* 2018* Totalt (%) 78 76 72 74 Flickor 78 79 75 76 Pojkar 77 74 68 71 Ranking i länet 10/26 12/ 26 16/26 15/26 Elever i åk 6 med lägst betyget E i samtliga ämnen (som eleven läser), elever boende i Huddinge och studerande i länet Årskurs 6* 2015 2016 2017 2018 Totalt (%) 85,7 80,8 81,3 79,0 Flickor 87,4 85,8 82,6 82,1 Pojkar 84,0 76,1 79,9 75,9 Ranking i länet 13/26 17/26 14/26 18/26 * Resultat hämtat från Kolada (KKik). Nationella prov, (%) genomsnittsvärde av alla delprov, Sv Årskurs 3** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 96,1 95,7 94,1 95,0 Flickor 96,9 97,4 96,4 96,5 Pojkar 95,2 94,2 91,9 93,4 Andel (%) elever som uppnått minst betyget E, Sv Årskurs 6 ** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 97,5 95,3 95,3 96,1 Flickor 99,1 97,9 95,9 97,5 Pojkar 96,0 92,9 94,7 94,7 Nationella prov, (%) elever med minst betyget E, Sv Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 97,7 95,1 95,5 96,8 Flickor 99,5 97,8 97,6 97,7 Nationella prov, (%) minst betyget E Sv Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 95,6 96,9 95,3 98,5 Flickor 98,2 98,9 97,6 100,0 Pojkar 93,0 95,0 93,4 97,1 * Resultat för år 2016, 2017 och 2018 saknas. ** Resultat hämtat från kommunens ledningssystem (LIS). Andel (%) som uppnått kunskapskraven, SvA Nationella prov (%) genomsnittsvärde av alla delprov, SvA Årskurs 3** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 86,1 85,3 86,3 84,1 Flickor 87,6 86,6 88,5 87,3 Pojkar 84,5 84,2 84,7 81,7 Andel (%), elever som uppnått minst betyget E, SvA Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 78,7 70,1 67,4 79,8 Flickor 86,8 80,3 73,0 72,3 Pojkar 73,9 63,2 61,8 67,6 Nationella prov (%) elever med minst betyget E, SvA Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 83,5 68,8 72,0 73,6 Flickor 93,3 82,0 83,6 86,5 Pojkar 77,6 60,2 62,7 62,4 Andel (%), elever som uppnått minst betyget E, SvA Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 66,7 57,5 50,6 64,7 Flickor 67,6 81,3 68,6 71,0 Pojkar 65,9 44,6 42,2 61,3 Pojkar 95,9 92,7 93,6 95,8 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Nationella prov (%) elever med minst betyget E, SvA Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 80,8 87,3 78,7 81,2 Flickor 85,9 97,9 82,1 90,3 Pojkar 76,5 77,8 76,0 75,9 * Resultat för år 2016, 2017 och 2018 saknas. ** Resultat hämtat från kommunens ledningssystem (LIS). Kommentar Årskurs 3 Fortsatt saknas kommunövergripande resultat avseende andel som uppnått kunskapsresultaten för elever i årskurs 3. Vad gäller genomsnittsvärdet i de nationella proven i svenska påvisas en förbättring av resultaten. Resultaten har höjts främst bland pojkar men också marginellt bland flickor. För de elever som läst svenska som andraspråk kan en försämring konstateras, vilka föregående år påvisade en positiv utveckling. Pojkarna står för den största sänkningen. Som det i tidigare uppföljning har påpekats finns det en viss problematik i att analysera svenska som andraspråk eftersom elevsammansättningen och förutsättningarna förändras för skolorna från år till år. Vid en titt på resultaten för elever boende i Huddinge och studerande i länet har resultaten höjts efter att varit nedåtgående under mätperioden. Pojkarna står för den största ökningen, från 68 % till 71 %. Årskurs 6 Årsjämförelsen visar på relativt stillastående resultat sett till andelen elever med minst betyget E i ämnet svenska i årskurs 6. Totalen ligger på 96,1 % att jämföra med förgående års resultat 95,3 %. Bland flickorna kan dock konstateras en ökning av resultaten (1,6 procentenheter) från föregående år. Samtidigt ligger resultaten kvar på samma nivå för pojkarna, vilket innebär att skillnaden mellan könen vid läsårsavslutet ökat. I de nationella proven i svenska ser vi en positiv utveckling. Där pojkarnas resultat ökar från 93,6 % till 95,8 %. Inom ämnet svenska som andraspråk fluktuerar resultaten både mellan åren, liksom mellan och inom könen. Under nästan hela mätperioden är andelen elever som får minst betyget E högre i de nationella proven, än i ämnesbetyget i svenska som andraspråk. För år 2018 kan konstateras att andelen elever (totalt) som når minst betyget E i ämnet svenska som andraspråk är högre än andelen som når minst betyget E på nationella proven. Där uppvisar pojkarna ett högre ämnesbetyg än tidigare år. Till skillnad från årskurs 3 avseende resultaten för elever boende i Huddinge och studerande i länet fortsätter resultaten att sjunka i årskurs 6. Medan flickorna minskar med 0,5 procentenheter sjunker pojkarnas resultat från 79,9 % till 75,9 %. Årskurs 9 Precis som i årskurs 6 är resultaten stillastående sett till totalandelen elever med minst betyget E i ämnet svenska, medan de fluktuerar i svenska som andraspråk. I ämnet svenska är skillnaden mellan könen marginell, om än till flickornas fördel, och har stått stilla framförallt under de senaste två läsåren. I ämnet svenska som andraspråk och andelen som uppnått minst betyget E, har skillnaden mellan könen minskat i jämförelse med föregående år. I och med ökningen bland pojkarna från 42,2 % till 61,3 % har totalen ökat från 50,6 till 64,7 %, vilket är ett högre värde än de två föregående åren. Utvecklingsåtagande - Implementera den förvaltningsövergripande språkplanen Uppföljning: Avviker från plan För att uppnå samsyn och förhållningssätt har planen utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från olika skolformer. Då synpunkterna på språkplanen skiljer sig åt mellan verksamheterna fattade förvaltningens ledningsgrupp i slutet av september 2018 beslut om att grundskolans del ska omarbetas så att den riktar sig mot hela verksamheten och att denna del ska harmoniera med förskola och gymnasieskolans delar. Detta ska ske under innevarande läsår. Matematikutveckling Matematik är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen och är därmed ett fortsatt prioriterat område för grundskolan. I nedanstående tabell redovisas andelen elever som uppnått alla kunskapskrav samt genomsnittsvärdet från nationella proven i årskurs 3 inom matematikämnet. I årskurs 6 och 9 redovisas minst betyget E i ämnet och nationella proven. Resultaten redovisas utifrån års- samt könsjämförelse. Resultaten är hämtade ur kommunens egna lednings-och informationssystem LIS. Det innebär att skillnader kan återfinnas i förhållande resultat som även finns på nationell nivå från Skolverket. Resultaten inkluderar elever med okänd bakgrund och nyinvandrade. Nationella prov (%) genomsnittsvärde av alla delprov, Ma Årskurs 3** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 93,5 91,8 91,1 92,2 Flickor 92,9 90,8 91,6 91,9 Pojkar 94,0 92,8 90,7 92,5 GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

Andel (%), elever som uppnått minst betyget E, Ma Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 93,5 91,3 90,2 90,3 Flickor 95,4 94,0 89,6 90,2 Pojkar 91,6 88,9 90,8 90,4 Nationella prov (%) elever med minst betyget E, Ma Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 93,5 92,2 92,4 92,2 Flickor 95,1 94,3 92,8 92,4 Pojkar 91,9 90,4 92,1 92,1 Andel (%), elever som uppnått minst betyget E, Ma Årskurs 9** Totalt (Index 1-100) 91,1 87,3 87,8 91,6 Flickor 91,1 91,9 90,6 92,7 Pojkar 91,0 83,5 85,9 90,6 Nationella prov (%) elever med minst betyget E, Ma Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (Index 1-100) 85,8 91,0 83,0 84,3 Flickor 84,7 91,9 84,0 85,6 Pojkar 86,8 90,2 82,4 83,2 * Resultat för år 2016, 2017 och 2018 saknas. ** Resultat hämtat från kommunens ledningssystem (LIS). Kommentar Årskurs 3 Det saknas fortsatt kommunövergripande resultat avseende andel som uppnått kunskapsresultaten för elever i årskurs 3. Vad gäller genomsnittsvärdet i de nationella proven ligger det relativt stabilt. Endast en viss höjning (1,1 procentenheter) av resultaten kan skönjas sedan föregående års sänkning. Årets resultat är det näst högsta under mätperioden där pojkarna står för ökningen, från 90,7 % till 92,5 % Skillnaden mellan könen är 0,6 procentenheter. Årskurs 6 Resultaten för andelen som uppnått minst betyget E i ämnet är relativt stillastående från förgående år. På totalen kan en ökning om 0,1 procentenheter konstateras. Flickorna ökar från 89,6 % till 90,2 % medan pojkarna sjunker från 90,8 % till 90,4 %. Skillnaden mellan könen är således marginell. En marginell förändring återfinns även inom resultaten för de nationella proven. Årskurs 9 Resultaten visar på en ökning av totalandelen elever som uppnår minst betyget E, från 87,8 % till 91,6 %. Resultatet är också det högsta under mätperioden. Ökningen förklaras av att pojkarnas resultat varit relativt låga under de senaste två åren till att i år öka från 85,9 % till 90,6 %. Vad gäller nationella proven uppvisas en viss ökning från föregående år (1,3 procentenheter). Höjningen gäller både flickor och pojkar. Skillnaden mellan könen har dock ökat till flickornas fördel. Skillnaden i resultat i årskurs 9 mellan ämnesbetyget och de nationella proven bör undersökas närmare. Utvecklingsåtagande - Verksamhetscheferna följer särskilt upp resultatet av matematikundervisningen på ett fördjupat sätt inom sitt verksamhetsområde och föreslår prioriterade åtgärder för ledningsgruppen. Uppföljning: Genomfört Skolorna beskriver i sin kvalitetsuppföljning olika sätt på vilka man valt att arbeta för att stärka elevresultaten i matematik. Särskilt nämns olika former av organisationsförändringar såsom mindre sammanhang för eleverna både inom och utanför klassrummet. I syfte att stärka det digitala lärarstödet inom ramen för matematikundervisningen genomförs en pilotverksamhet av en matematikapp under läsåret. Projektet har hittills gått enligt plan med bra engagemang från både lärare och elever. Fler skolor än vad som initialt var planerat har valt att börja arbeta med tjänsten, och ännu fler avser börja till våren. Den stora spridningen i kommunen gör att lärare enkelt kan lära av varandra och se hur appen kan föras in som ett naturligt moment i matteundervisningen. Inledande utvärderingar visar på ett gott resultat. Satsningen förväntas både leda till en tydligare återkoppling på lärandet till elev/pedagog samtidigt som den möjliggör ett lärande elever emellan. Appen ger dessutom en kraftfull och tydlig signal inom vilka ämnesområden eleverna uppvisar goda respektive mindre goda resultat, vilket i sin tur ger lärarna god kunskap om hur den framtida undervisningen kan planeras. Under våren 2019 planeras mer omfattande enkäter för att se hur lärare och elever mottar tjänsten efter att ha arbetet med den under en längre period. Förvaltningen kommer, tillsammans med kommunens förstelärare i matematik, att utvärdera satsningen. Utvecklingsåtagande - Systematisk följa upp matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat och omvärdera insatserna vid behov. Uppföljning: Godtagbar Uppföljningen av matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat visar att de insatser som igångsattes genom 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

satsningen på matematikutvecklare i områden med låga resultat under året, har förvaltats av de kommunövergripande förstelärarna inom ämnesområdet. IT i undervisningen Regeringen beslutade i mars 2017 beslutat om förtydliganden i läroplan, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Programmering är ett tydligt inslag i framför allt teknik- och matematikämnena. Elevernas källkritiska förmåga ska stärkas och de ska förstå digitala system och tjänster samt digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. De nya skrivningarna gäller från 1 juli 2018. Utvecklingsåtagande - Ta fram en plan för kompetensutveckling inför de nya skrivningar i styrdokumenten kring digitalisering som gäller från juli 2018. Uppföljning: Genomfört Se uppföljning för nedan utvecklingsåtagande. Utvecklingsåtagande - Genom riktade medel, anvisade som särskilt tillskott i budgeten, göra punktinsatser för att höja kompetensnivån och digitaliseringsgraden i skolor Uppföljning: Genomfört Grundskolenämnden fattade beslut om Handlingsplan Insatsförstärkning för att främja digitalisering (GSN- 2018/265.601). Denna har kompletterats med planer lokalt på skolenheterna, i vilka framgår vilka lokala insatser som planeras på skolorna. Utbildning för identifierade målgrupper startade enligt plan under höstterminen 2018. Vid grundskolenämndens sammanträde 2018-12 11 gavs en presentation av resultaten av satsningen på central och lokal nivå. Högre meritvärde Måluppfyllelsen bedöms som god. Meritvärdet har ökat för elever i årskurs 9 och ligger i sin helhet på en stabil nivå för elever i årskurs 6. I nedanstående tabeller redovisas elevernas genomsnittliga meritvärde i 17 ämnen för årskurs 6 och 9. Resultaten redovisas utifrån en könsjämförelse för årskurs 6 och 9 samt högsta/lägsta värde och ranking i länet för årskurs 9. Resultat för åk 9 baseras på nationell statistik från Skolverket. Vid delårsuppföljningen hämtas resultaten från det kommunala resultatsystemet (LIS) varför små skillnader kan förekomma. Detta då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). Resultat för åk 6 baseras på statistik från kommunens lednings- och informationssystem LIS. Resultaten inkluderar elever med okänd bakgrund och nyinvandrade. Meritvärde årskurs 6 * 2015 2016 2017 2018 Totalt (medel) 215,8 211,9 211,2 211,1 Flickor 228,0 230,4 219,7 223,5 Pojkar 204,4 195,7 203,7 199,5 Meritvärde årskurs 9 ** 2015 2016 2017 2018 Totalt (medel) 231,0 227,7 228,8 233,7 Flickor 241,6 247,5 247,8 246,3 Pojkar 220,4 210,8 215,3 222,3 Högsta värde 259,6 251,9 269,8 259,5 Lägsta värde 179,7 183,1 191,4 193,9 Ranking i länet 14/26 12/26 13/26 15/26 *Resultat hämtat från kommunens ledningssystem (LIS). ** Resultat hämtat från Skolverket (SIRIS). Kommentar Meritvärdet i årskurs 6 är som helhet stabilt jämfört med föregående år. Både flickornas och pojkarnas meritvärden har dock förändrats; flickornas meritvärde har ökat från 219,7 till 223,5 detta efter att ha sjunkit från 230,4 från år 2016. Pojkarnas meritvärde har i jämförelse med föregående år sjunkit från 203,7 till 199,5 poäng. Skillnaden mellan könen är i och med detta fortsatt relativt stor och fortsatt till flickornas fördel. I årskurs 9 kan vi se en höjning av medelvärdet. Till skillnad från årskurs 6 fortsätter pojkarnas resultat att öka, från 215,3 poäng till 222,3 poäng medan flickorna uppvisar en sänkning av resultaten för första gången under mätperioden. Skillnaden mellan könen i årskurs 9 har därmed minskat från 32,5 poäng till 24,0 poäng. Särskilt glädjande är att skolor med lägst värden har höjt sina resultat. Alla behöriga till gymnasium Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att gymnasiebehörigheten till yrkesprogrammet samt naturvetar- och teknikprogrammet visar på kommuntotalen en ökning från förgående år. Grundskolan ska skapa förutsättningar för samtliga elever att nå målen för minst betyg E i alla ämnen och skapa lärmiljöer så att eleverna ges förutsättningar att prestera högre betyg. I nedanstående tabeller redovisas behörighet till ett nationellt gymnasieprogram för elever i årskurs 9. I alla behö- GRUNDSKOLENÄMNDEN 15

righetsmått ingår svenska alternativt svenska som andraspråk, matematik och engelska. Resultatet redovisas utifrån könsjämförelse, högsta/lägsta värde och rankning i länet. Resultaten baseras på nationell statistik från Skolverket. Resultaten inkluderar elever med okänd bakgrund och nyinvandrade. Vid delårsuppföljningen hämtas resultaten från det kommunala resultatsystemet (LIS) varför små skillnader kan förekomma. Detta då skolor gör justeringar efter att data skickats till Skolverket (SCB). Andel elever (%) behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor Årskurs 9* 2015 2016 2017 2018 Totalt 88,6 84,2 84,5 87,8 Flickor 88,4 90,0 89,3 89,6 Pojkar 88,8 79,4 81,0 86,2 Högsta värde 100,0 100,0 100,0 100,0 Lägsta värde 58,0 58,8 65,5 57,1 Ranking I länet 13/26 17/26 17/26 13/26 Andel elever (%) behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program, kommunala skolor Årskurs 9* 2015 2016 2017 2018 Totalt 86,1 82,4 82,8 85,9 Flickor 86,8 88,7 87,6 87,9 Pojkar 85,5 77,2 79,5 84,0 Högsta värde 100,0 93,4 100,0 100,0 Lägsta värde 48,0 54,9 62,1 55,1 Ranking I länet 13/26 15/26 15/26 11/26 * Resultat hämtat från Skolverket (SIRIS). Kommentar Gymnasiebehörigheten till yrkesprogrammet (87,8 %) samt naturvetar- och teknikprogrammet (85,9 %) uppvisar på kommuntotalen en ökning från förgående år. För båda programtyperna uppmäts en ökning i behörighet för både pojkar och flickor. Den största ökningen står pojkarna för, vilket bidrar till en minskad skillnad mellan könen. Pojkarnas resultatökning innebär att skillnad mellan könen för behörighet till yrkesprogrammen minskat från 8,3 procentenheter till 3,4 procentenheter. För behörighet till naturvetar- och teknikprogrammet har skillnaden minskat från 8,1 procentenheters till 3,9 procentenheter. Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. För elever i årskurs 9 konstateras en ökning av resultaten medan resultaten för elever årskurs 6 försämrats i relation till tidigare år. Grundskolan har i uppdrag att skapa lärmiljöer som ger förutsättningar för lärande mot målen i läroplanen men ska också stimulera och motivera eleverna till högre mål. I nedanstående tabeller redovisas kunskapsresultat för årskurs 3, 6 och 9. Resultatet redovisas utifrån en könsjämförelse samt rakning i länet för årskurs 9. Resultaten för årskurs 6 och 9 baseras på nationell statistik från Skolverket. Avseende årskurs 3 baseras statistik på kommunens lednings- och informationssystem LIS. Kvalitetssäkring av uppföljningssystemet pågår varför resultat för de senaste åren saknas. Resultaten inkluderar elever med okänd bakgrund och nyinvandrade. Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser) Årskurs 6** 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal) 994 1064 1026 1094 Totalt (Index 1-100) 85,5 80,7 80,2 78,4 Flickor 88,3 87,5 81,8 82,2 Pojkar 82,9 74,8 78,8 74,8 Minst betyget E i lästa ämnen Årskurs 9** 2015 2016 2017 2018 Totalt (antal) 973 1017 978 1012 Totalt (Index 1-100) 81,7 78,5 79,4 80,8 Flickor 83,1 84,6 83,4 84,0 Pojkar 80,4 73,4 76,7 78,0 Ranking I länet 12/25 12/26 12/26 13/26 * Resultat för år 2016, 2017 och 2018 saknas från kommunens ledningssystem (LIS). ** Resultat hämtat från Skolverket (SIRIS). Kommentar I årskurs 6 fortsätter andelen som fått minst betyget E i lästa ämnen att minska jämfört med föregående år. Flickorna uppvisar en ökning med 0,4 procentenheter till 82,2 % medan pojkarnas resultat sjunkit från 78,8 % till 74,8 %. Om vi föregående år kunde se en minskning av skillnaden mellan pojkar och flickor kan vi i år återigen konstatera att skillnaden mellan könen ökar. I årskurs 9 har andelen som fått minst betyget E i lästa ämnen, till skillnad från årskurs 6 ökat. Flickorna uppvisar en ökning med 0,6 procentenheter till 84,0 % medan pojkarna ökar från 76,7 % till 78,0 %. Ökningen bland pojkarna innebär att skillnaden mellan pojkar och flickors resultat minskar. Utvecklingsåtagande 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

- Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på insatser för elever med behov av extra stöd och insatser för elever med särbegåvning. Uppföljning: Genomfört Grundskolorna har arbetet med särskilt fokus på insatser för elever med behov av extra stöd och elever med särbegåvning för att stödja och följa upp elevernas kunskapsutveckling. Detta görs genom att skolorna arbetar aktivt med att medvetandegöra för all personal om hur de tidigt ska upptäcka och bemöta dessa elever. Flera skolor arbetar på ett liknande sätt med särbegåvade elever genom att en kartläggning genomförs för att ta reda på elevens behov. Utifrån resultaten i kartläggningen sätts sedan rätt åtgärder in för att möta elevens behov som sedan följs upp efter några veckor. Utgångspunkten är att skräddarsy anpassningar och stöd för den enskilde eleven, i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för elevens kunskapsutveckling. Exempel på anpassningar är möjligheten att tenta av ämnen, anpassningar i schemat, undervisning i liten undervisningsgrupp och utmanande uppgifter som stimulerar till fortsatt lärande. når målen, men också de elever som når mer än godtagbara kunskaper i sin kunskapsutveckling. Kompetensutvecklingsinsatser för skolledare, specialpedagoger och lärare har genomförts enligt plan under höstterminen. Utvecklingsåtagande - Systematiskt följa upp resultatskillnader mellan pojkar och flickor, för att få fatt i modeller som gör skillnad, stimulerar och motiverar till ökade resultat för både pojkar och flickor. Uppföljning: Genomfört I skolornas kvalitetsdokument analyseras resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor. Skolorna tar hjälp av det bedömningsstöd som finns att tillgå hos Skolverket i matematik och svenska. Utgångspunkten är att arbeta med modeller som gör skillnad, stimulerar och motiverar till ökade resultat för alla elever, oavsett kön. Det finns svagt forskningsstöd för att arbeta med modeller som riktas mot särskilt pojkar alternativt flickor. Strukturerad, varierad undervisning ger goda effekter för både pojkar och flickor. Utvecklingsåtagande - Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på att läsa, skriva och räkna för att understödja att alla elever når målen för grundläggande färdigheterna i årskurs tre och därmed ges förutsättningar att lyckas i den fortsatta skolgången Uppföljning: Genomfört Flera grundskolor uppvisar ett högkvalitativt systematiskt kvalitetsarbete som fokuserar elevers tidiga kunskapsutveckling. På skolorna lägger ett särskilt fokus på att följa effekterna av pågående insatser. Skolledningen följer också utvecklingen inom olika områden utifrån upparbetad systematik tillsammans berörda pedagoger, exempelvis inom ramen för interna målkonferenser. Skolinspektionens besök i åtta av Huddinge kommuns grundskolor under hösten 2018 har inneburit fler och utvecklade möjligheter till kollegialt lärande kring det systematiska kvalitetsarbetet, inom enheter, mellan enheter samt mellan skol- och förvaltningsnivå. Rektorsgruppen i Huddinge kommuns kommunala grundskolor har påbörjat det fortsatta arbetet utifrån de första besluten som kommit från myndigheten. Grundskolenämnden kommer att delges en sammanfattande rapport efter att samtliga beslut inkommit till kommunen. Implementeringen av kommunikationsverktyget Unikum har möjliggjort fokus på insatser för de elever som inte Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Andelen elever som känner sig trygga har minskat från föregående år både för elever grundskolan och på fritidshem, men ligger fortsatt på en relativt sett hög nivå. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn och elever ska vidare ha en arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för barns och elevers utveckling och lärande. GRUNDSKOLENÄMNDEN 17

Andel elever trygga i sin skola, tidigaredel* Årskurs 3-6 2015 2016** 2017 2018 Antal svarande 5378-6605 4370 Svarsfrekvens (%) 90,6 - - 86,9 Totalt (%) 91-92 87,6 Flickor 91-92 88,2 Pojkar 91-92 88,5 Andel elever trygga i sin skola, senaredel Årskurs 7-9 2015 2016 2017 2018 Antal svarande 2315-2296 2490 Svarsfrekvens 81,2 - - 83,5 Totalt (%) 91-90 87,9 Flickor 91-90 87,6 Pojkar 93-92 90,5 Högsta värde 95-93 - Lägsta värde 84-80 - Andel elever trygga på sitt fritidshem*** Pojkar 95-90 92,2 * Resultat hämtat från kommunens egen elevenkät. År 2015 baserar sig på resultat i åk 2-6, år 2017 på resultat i åk 1-6, år 2018 på resultat i åk 3-6. ** Enkät genomfördes inte år 2016 *** Går ej att utläsa svarsfrekvens för fritidshem i sammanslagen enkät. Endast fritidshemselever i årskurser 3-6 år 2018. Kommentar 2015 2016 2017 2018 Antal svarande - - - 1836 Totalt (%) 94-91 90,7 Flickor 94-91 90,8 Tidsjämförelser med åren innan 2018 är inte pålitliga eftersom enkäten ändrat både svarsskala och vilka årskurser den riktar sig till mellan åren. Urvalet av högstadiedeltagande skolor skiljer sig mellan åren 2017 och 2018 vilket innebär att urvalet har blivit snedfördelat ett av åren (då tre skolor inte deltog) och jämförelser med närmast föregående år inom senaredelen blir därmed också missvisande. För samtliga enkäter finns möjligheten att välja ett tredje alternativ för de elever som inte vill ange att de är flicka eller pojke. Det medför att det totala antalet svarande i procent även innefattar denna grupp. Elevernas trygghet är andelsmässigt likartad mellan tidigaredelen och senaredelen. Det finns skillnader mellan könen men skillnaderna är relativt små. Det går att jämföra sig med riket (rikssnittet inkluderar både kommuner och friskolor) år 2018 avseende årskurserna 5 och 9. Huddinges elever i åk. 5 upplever sig vara något tryggare (88,9 %) jämfört med riket (87 %). Huddinges elever i åk 9 upplever sig vara ganska så mycket tryggare (89 %) jämfört med riket (82 %). Elevers trygghet är alltid en central del i skolans verksamhet. Trygghet är enligt Skolinspektionen ett enkätområde där den upplevda utvecklingen de senaste 5 åren varit av negativ karaktär och det gäller även äldre elever i gymnasieskolan. Att över 10 % av eleverna inte upplever sig trygga i Huddinge kräver fortsatt uppmärksamhet genom analys och beslut om åtgärder. Av den anledningen har det även skapats ett åtagande kring trygghet och studiero i verksamhetsplanen för år 2019. Utvecklingsåtagande - Grundskolans företrädare utvecklar samarbetet och delaktigheten i samverkansprojektet Samkraft. Uppföljning: Genomfört Dokument kring överenskommelse är upprättat och revidering pågår. Samordning har skett kring gemensam kunskapsöverföring. Därtill har gemensam fortbildningsdag för socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola genomförts under hösten 2018. Utvecklingsåtagande - Verksamheten ska utefter det framtagna samverkansdokumentet utveckla kunskapsöverföring mellan SÄF/IFO och BUF. Uppföljning: Genomfört Dokument kring överenskommelse är reviderat och undertecknat. Planerad gemensam fortbildningsdag 22 november 2018 är genomförd. Syfte att fördjupa samarbetet kring elever med problematisk skolfrånvaro. Perspektiv samverkan, beskrivning av målgruppen utifrån olika perspektiv, samordnad individuell plan- SIP-möten ett verktyg i samverkan var delar av innehåll. Utifrån denna fortbildningsdag har en arbetsgrupp bildats och pilotprojekt där skolan har möjlighet att initiera SIP har inletts. Studie- och yrkesvägledning En utvecklad studie-och yrkesvägledning är nyckelfaktor för kunskap om yrkesliv och arbetsmarknad. Det finns anledning att kartlägga studie- och yrkesvägledningsarbetet som bedrivs i Huddinge skolor och inom ramen för detta följa upp hur tidigare satsningar fått effekt. En förbättrad verksamhet leder till ökad målmedvetenhet i studie- och yrkesmål och färre omval under studiekarriären. Utvecklingsåtagande - Följa upp tidigare satsningar inom studie- och yrkesvägledning 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Uppföljning: Genomfört I den fortsatta implementeringen av riktlinjer för studie- och yrkesvägledningen har barn- och utbildningsförvaltningen och berörda skolor tagit sin utgångspunkt i de tidigare satsningar som genomförts i kommunen. Analys av resultatet av dessa och nuläge har använts tillsammans med rektorer och studie- och yrkesvägledare på berörda skolor. Utvecklingsåtagande - Att fortsätta och intensifiera implementeringen av riktlinjerna för studie- och yrkesvägledning i Huddinge grundskolor. Uppföljning: Genomfört Med anledning av den nya lagstiftningen kring studie- och yrkesvägledning som infördes från och med läsåret 2018/19 har en central tjänst inrättats för att stödja grundskolorna i arbetet med bland annat anordnande av praktisk yrkeslivsorientering i skolår 8. Bedömningen är att skolorna följer planen och att de skolor som hittills har haft PRAO har kunnat genomföra den på ett bra sätt. Emellertid saknas det PRAOplatser att ha som en platsbank för de elever som inte har lyckats ordna en plats på egen hand. En utvärdering av årets arbete har genomförts, i vilken identifierats utmaningar. Med avstamp i denna utvärdering har framtagits en plan för att möta dessa utmaningar under kommande år. Övergång förskola till förskoleklass och fritidshem. För att främja barn och elevers lärande bör övergången mellan förskola och grundskola förbättras. Därför ska implementering av förändringen i läroplanerna gällande övergången mellan förskola och förskoleklass genomföras. förskolor, ett arbete som grundskoleavdelningen kontinuerligt stöttar. Grundskoleavdelningen och förskoleavdelningen har under läsåret 2017/2018 antagit ett antal nya rutiner för övergångar mellan förskola-grundskola. Utgångspunkten är att de två avdelningarnas stödorganisationer samverkar och skapar sig en gemensam bild av berörd elev och skapar ett beslutsunderlag. Om det finns behov stöttar verksamhetschefer i arbetet, men tanken är att de två stödorganisationerna tillsammans ska hitta en väg framåt som gynnar barnet/eleven i dess framtida skolgång. En enhet planerar inför kommande läsår att etablera en funktion lokalt på skolan som inriktar sig specifikt på att underlätta övergångar mellan förskola och förskoleklass. Alla barn och elever har inflytande över utbildningen Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Bedömningen försvåras av att enkäten ändrat frågeformulering över tid, och vilka årskurser som omfattas skiljer sig åt mellan åren. Elever i senare årskurser är mindre nöjda i jämförelse med elever från tidiga skolår. På fritidshemmen är en relativt hög andel nöjda med sitt inflytande. Elever ska ges inflytande över utbildningen och detta sker på många olika sätt i skolor och på fritidshem. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom elevenkäten i skola och fritidshem ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna för att hitta utvecklingsmöjligheter. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport. Utvecklingsåtagande - Barn- och utbildningsförvaltningen verkar för etablering av arenor och fora för ökad samverkan mellan dels chefer inom grundskolan och förskolan, dels pedagoger i de olika verksamheterna. Uppföljning: Genomfört I övergången mellan förskola och förskoleklass tillhandhåller grundskolorna olika typer av information för blivande förskoleklassföräldrar, både i form av information via hemsida, sociala medier och rena informationsträffar. Grundskola/förskola hanterar särskilt specifika elever med stödbehov genom att träffas, både på chefsnivå och pedagognivå. Skolorna arbetar med andra ord löpande med att förbättra övergångsarbetet för barn/elever tillsammans med berörda Andel elever nöjda med sitt inflytande, tidigaredel* 2015 2016** 2017 2018 Antal svarande 5378-6605 4370 Svarsfrekvens (%) 90,6 - - 86,9 Totalt (%) - - 82 78,4 Flickor - - 84 80,1 Pojkar - - 82 77,8 GRUNDSKOLENÄMNDEN 19

Andel elever nöjda med sitt inflytande, senaredel Årskurs 7-9 2015 2016 2017 2018 Antal svarande 5378-6605 4370 Svarsfrekvens (%) 90,6 - - 86,9 Totalt (%) - - 74 61,3 Flickor - - 74 59,3 Pojkar - - 74 64,7 Andel elever nöjda med sitt inflytande på sitt fritidshem*** 2015 2016 2017 2018 Totalt svarande (antal) - - - 1836 Totalt (%) - - 86 86,2 Flickor - - 87 87,2 Pojkar - - 84 86,4 * Resultat hämtat från kommunens egen elevenkät. År 2015 baserar sig på resultat i åk 2-6, år 2017 på resultat i åk 1-6, år 2018 på resultat i åk 3-6. ** Enkät genomfördes inte år 2016 *** Går ej att utläsa svarsfrekvens för fritidshem i sammanslagen enkät. Endast fritidshemselever i årskurser 3-6 år 2018. Kommentar Tidsjämförelser med åren innan 2018 är inte pålitliga eftersom enkäten ändrat både frågeformulering avseende inflytandet, svarsskala och vilka årskurser den riktar sig till mellan åren. Urvalet av högstadiedeltagande skolor skiljer sig mellan åren 2017 och 2018 vilket innebär att urvalet har blivit snedfördelat ett av åren och jämförelser med närmast föregående år inom senaredelen blir därmed också missvisande. För samtliga enkäter finns möjligheten att välja ett tredje alternativ för de elever som inte vill ange att de är flicka eller pojke. Det medför att det totala antalet svarande i procent även innefattar denna grupp. Elever i högstadiet (årskurs 7-9) är mindre nöjda med inflytandet jämfört med elever i årskurs 3-6. Inom fritidshem är en relativt hög andel elever nöjda med sitt inflytande. Skillnaderna mellan könen är störst i högstadiet, där pojkarna är nöjdare med inflytandet än flickorna. Möjliga fokusområden för analys är på vilket sätt grundskolan idag skapar förutsättningar för inflytande, om detta arbete behöver förändras, samt om möjlighet till inflytande ökar med elevernas ålder och mognad. Detta i förhållande till att andelen som är nöjda med sitt inflytande sjunker med stigande ålder Fler nöjda med förskola och skola Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Bedömningen försvåras av att enkäten ändrat svarsskala över tid, och vilka årskurser som omfattas skiljer sig åt mellan åren. Elever i senare årskurser är mindre nöjda, och en lägra andel anger att de har en förtroendefull relation till en vuxen i jämförelse med elever från tidiga skolår. En relativt hög andel har uppgett att de är nöjda med fritidshemmet. Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin förskola och skola. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. Förskola och skola har utifrån läroplanen i uppdrag att arbeta i nära samarbete med hemmen. Andel elever nöjda med sin skola, tidigaredel* 2015 2016** 2017 2018 Antal svarande 5378-6605 4370 Svarsfrekvens (%) 90,6 - - 86,9 Totalt (%) 87-90 82,6 Flickor 88-90 83,6 Pojkar 86-89 82,5 Andel elever nöjda med sin skola, senaredel Årskurs 7-9 2015 2016 2017 2018 Antal svarande 5378-6605 4370 Svarsfrekvens (%) 90,6 - - 86,9 Totalt (%) 78-82 72,1 Flickor 79-81 69,7 Pojkar 80-84 76,5 Högsta värde 86-90 - Lägsta värde 67-63 - Andel elever nöjda med sitt fritidshem* 2015 2016 2017 2018 Totalt svarande (antal) - - - 1836 Totalt (%) 95 88 86,0 Flickor 94 88 86,6 Pojkar 94 88 86,7 Andel (%) elever som uppger att de har en förtroendefull relation med minst en vuxen i skolan**** Årskurs 3-6 2015 2016 2017 2018 Totalt (%) - - - 66,8 Flickor - - - 69,6 Pojkar - - - 65,2 Andel (%) elever som uppger att de har en förtroendefull relation med minst en vuxen i skolan**** Årskurs 7-9 2015 2016 2017 2018 Totalt (%) - - - 55,5 Flickor - - - 58,1 Pojkar - - - 54,2 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

* Resultat hämtat från kommunens egen elevenkät. År 2015 baserar sig på resultat i åk 2-6, år 2017 på resultat i åk 1-6, år 2018 på resultat i åk 3-6. ** Enkät genomfördes inte år 2016 *** Går ej att utläsa svarsfrekvens för fritidshem i sammanslagen enkät. Endast fritidshemselever i årskurser 3-6 år 2018. **** Resultat för förtroendefull vuxenrelation är inte jämförbara över tid. Tidigare års resultatet i Mål och Budget baseras på en annan enkät och frågeformulering samt riktar sig till andra årskurser. Nuvarande frågeställning är ställd utifrån upplevd utsatthet i skolan eller på nätet. En elev kan alltså vara trygg i skolan men ändå sakna en vuxen att vända sig till för förtroendefulla samtal om upplevd utsatthet. Kommentar Tidsjämförelser med åren innan 2018 är inte pålitliga eftersom enkäten ändrat både svarsskala och vilka årskurser den riktar sig till mellan åren. Urvalet av högstadiedeltagande skolor skiljer sig mellan åren 2017 och 2018 vilket innebär att urvalet har blivit snedfördelat ett av åren och jämförelser med närmast föregående år inom senaredelen blir därmed också missvisande. För samtliga enkäter finns möjligheten att välja ett tredje alternativ för de elever som inte vill ange att de är flicka eller pojke. Det medför att det totala antalet svarande i procent även innefattar denna grupp. Elever i högstadiet (årskurs 7-9) är mindre nöjda med sin skola jämfört med elever i årskurs 3-6. Inom fritidshem är en relativt hög andel elever nöjda med verksamheten. Inom högstadiet är det ganska stora skillnader mellan flickor och pojkar, där pojkarna är nöjdare med sin skola än flickorna. Det går att jämföra sig med riket (rikssnittet inkluderar både kommuner och friskolor) år 2018 avseende årskurserna 5 och 9. Huddinges elever i åk. 5 upplever sig vara mindre nöjda med sin skola (79,1 %) jämfört med riket (88 %). Huddinges elever i åk 9 upplever sig nöjda med sin skola (68,7 %) i motsvarande utsträckning som i riket (68 %). Det finns därmed skäl att undersöka närmare vad som skulle göra Huddinges elever i lägre årskurser mer nöjda med sin skola. Samtidigt bör huvudmännen överlag fortsätta försöka komma tillrätta med högstadieelevers generella missnöje för att skapa gynnsammare förutsättningar för lärande i högstadiet. Utvecklingsåtaganden - Skolledare inom grundskolan ska under året i gemensam lärprocess lyfta frågor om samverkan med vårdnadshavare såväl i skola som i fritidshemsverksamhet. Uppföljning: Avviker från plan Lärprocessen har inte kunnat prioriteras under året. I samtal med skolledare har Grundskoleavdelningen emellertid löpande försökt stödja skolledare i deras arbete med samverkansfrågor. Arbetet med nyanlända elevers utbildning Skolverket har tagit fram underlag för nulägesbeskrivning och nulägesbedömning gällande nyanlända elevers utbildning. Skolverket eftrerfrågar inom ramen för området en utvecklingsplan från kommunerna, som baseras på de bedömningar som gjorts i nulägesbedömningen. Utifrån nulägesbedömningen och tillgängliga resurser formuleras och planeras hur utvecklingsinsatserna ska genomföras. Följande utvecklingsåtaganden har satts upp för Huddinges kommunala grundskolor: Utvecklingsåtagande - Följa upp och se till att kartläggningen på skolorna sker i tid och i fler ämnen samt att resultatet sprids till berörd personal. Uppföljning: Genomfört En enhet för kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå har etablerats vid Kvarnbergsskolan. Utvecklingsåtagande - Följa upp och se till att placering av elever i grundskola sker när kartläggning är gjord. Uppföljning: Genomfört En enhet för kartläggning av nyanlända elevers kunskapsnivå har etablerats vid Kvarnbergsskolan. Genomförd på organisationsnivå, Förvaltningen kan dock konstatera att det fortsatt tar för lång tid innan nyanlända elever är klassplacerade. Utvecklingsåtagande - Genomlysa modersmålsenhetens organisation och arbete i syfte att uppnå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet så att tillgång till modersmål och studiehandledning på modersmålet säkerställs. Uppföljning: Genomfört April 2018 presenterades en utredning gjord av revisionsbolag med uppdraget att genomlysa modersmålsorganisationen i Huddinge. Den övergripande analysen visar ett antal utvecklingsområden med rekommendationerna: 1. Utveckla systematiskt kvalitetsarbete så att modersmålsverksamheten och studiehandledningen GRUNDSKOLENÄMNDEN 21

omfattas. Målsättningar och förväntningar från huvudmannen som inkluderar eller integrerar modersmål och studiehandledning. 2. Regelbunden och systematisk uppföljning av ekonomi och kvalitet från huvudmannen där ekonomi och kvalitet knyts ihop. En ekonomistyrning med tydlig koppling till volym vad gäller både studiehandledning och modersmål föreslås. Utvecklingsåtagande - Ta fram en strategi för att sprida mottagandet av nyanlända på fler skolor än i dagsläget. Uppföljning: Genomfört Under 2018 har en kartläggningsenhet för nyanlända elever skapats på Kvarnbergaskolan. Kartläggningsenheten har en kapacitet av cirka 20 elever. Kartläggningsenheten riktas särskilt till stöd för skolor som har låg erfarenhet av nyanlända elever men är även en buffert för skolor som i perioder får ett stort antal elever i behov av kartläggning. Kartläggningsenheten har i uppdrag att göra en ordentlig kartläggning över elevernas kunskapsläge, sociala och medicinska status. Kartläggningsenheten fattar även beslut om prioriterad timplan under kartläggningen. Genom arbetet förväntas kartläggningsarbetet ske i tid och att resultatet sprids till berörd personal. Den skola eleven sedan placerats på efter kartläggningen ansvarar för att göra en individuell studieplan för eleven, med stöd av den kartläggning som gjorts på Kartläggningsenheten. Under de maximalt två månader eleven tillhör Kartläggningsenheten hjälper enheten till att vårdnadshavare har ett gott underlag för att söka framtida skola. En målsättning med arbetet är att sprida mottagandet av nyanlända på fler skolor och att säkerställa att skolplacering görs när kartläggningen är gjord. Förvaltningen ser att det skapar utrymme för berörda skolor att i god tid att förbereda sig på nyanlända elever. Däremot ser förvaltningen att många enskilda skolors begränsningar att ta in fler elever är en starkt motverkande faktor för att sprida nyanlända elever till fler skolor. Fler i jobb Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Förvaltningen har ett väl inarbetat samarbete med lärosätena för pedagogiska utbildningar. Samarbetet med fristående skolor behöver dock tydliggöras ytterligare. Fler arbetstillfällen Måluppfyllelsen bedöms som god. Förvaltningen har ett väl inarbetat samarbete med lärosätena för pedagogiska utbildningar. Särskilt prioriterat 2018: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Samtliga nämnder har att inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar bland annat genom satsningen 100 huddingejobb och genom att erbjuda feriepraktikplatser och lärlingsutbildningar. Vi arbetar för att ha en samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet. Barn och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat samarbete med de lärosäten i länet som bedriver lärarutbildning och tar emot ett stort antal lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). Att ta emot lärarstudenter är en viktig del i vårt skolutvecklingsarbete och av stor betydelse för rekryteringen av förskollärare och lärare. Sedan 2015 ingår Huddinge i ett femårigt övningsskoleprojekt tillsammans med Södertörns högskola. Syftet med projektet är att skapa en lärarutbildning med tydligare fokus på professionsutveckling och att förbättra de blivande lärarnas undervisningsförmåga. Under 2018 har arbetet med att utveckla de möten för kursintroduktion och bedömning som är en central del i projektet för att stärka samarbetet mellan högskolans kurslärare och kommunens handledare, fortsatt. Handledarna har kunnat utveckla sin handledar- och bedömningskompetens i ett kollegialt lärande. För att ytterligare stärka studenternas professionsutveckling, och göra dem bättre rustade för sitt kommande läraruppdrag har en ny typ av verksamhetsförlagd utbildning prövats, s.k. VU-dagar. Syftet är att studenterna genom en ökad närvaro i skolverksamheten ska få en stärkt koppling mellan teorierna på högskolan och det praktiska arbetet i skolverksamheten. Denna försöksverksamhet fortsätter under våren 2019 för att sen utvärderas. Fler och växande företag Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Förvaltningen har haft möten med fristående skolor under året. Finns dock behov av att tydliggöra hur samarbetet ska komma att se över framöver. Särskilt prioriterat 2018: Förbättrat näringslivsklimat. 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

I Huddinge kommun finns sju fristående grundskolor. Barnoch utbildningsförvaltningen samverkar med dessa fristående skolor bland annat genom att utbildningsdirektören för barn- och utbildningsförvaltningen träffar friskolorna två gånger per år för att diskutera förutsättningarna för verksamheterna för de skolor som ligger inom kommunen. Detta sker dels i samband med beslutet om kommunens mål- och budgetdokument och dels efter att verksamhetsplanen har beslutats av respektive nämnd. De fristående skolorna i Huddinge kommun erbjuds även att delta i barn- och utbildningsförvaltningens årliga elevenkät. Resultatet av enkäten redovisas tillsammans med utvalda kunskapsresultat, nyckeltal och annan relevant information i kommunens Jämför service på huddinge.se. Under 2018 har inga ytterligare friskolor etablerat sig i Huddinge kommun. I februari genomfördes ett möte med de fristående grundskolorna där bland annat ekonomiska frågor diskuterades samt andra förvaltningsrelaterade frågor. Ytterligare möten har genomförts i juni och i december för att undersöka de fristående skolornas deltagande i skolansökan. Utvecklingsåtaganden - Enligt beslut i grundskolenämnd - ta fram en beredskapsplan för hur barn- och utbildningsförvaltningen ska möta de behov som uppstår om Reepalu-utredningens (SOU: 2016:78) förslag blir verklighet. Uppföljning: Avviker från plan Förvaltningen har avvaktat nationella beslut kring reglering av vinster i utbildningsväsendet. Den 8:e juni 2018 tog riksdagen beslut om att inte reglera vinsterna för utbildningsaktörer. Förvaltningen ser dock vikten av god beredskap på området och frågan kommer därför finnas med i grundskoleavdelningens arbete framåt. Uppdraget har dock inte genomförts under 2018. God omsorg för individen Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Omdömet motiveras av att arbetet med framtagande av ett preventionspaket har inletts. Avslut för projektet är dock framflyttat. Fler upplever god hälsa Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Se bedömning för måluppfyllelse ovan. Särskilt prioriterat 2018: Prioritera tidiga insatser som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. Särskilt prioriterat 2018: Det är viktigt att den som hamnar utanför arbetsmarknaden omgående får hjälp med lämpliga insatser för att åter komma tillbaks till egen försörjning. Skolan har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten och inom läroplansuppdraget återfinns flera områden som syftar till området, bland annat genom ämnet idrott och hälsa men även genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Samordna preventionsarbetet inom kommunen I kommunens förvaltningar finns ett bra och effektivt preventionsarbete. Vad som saknas, och behövs, för ett mer intensifierat preventionsarbete är bättre samordning mellan och inom förvaltningarna. Länsstyrelsen Stockholm har genom förfrågningar till länets kommuner förstått att det stöd som önskas från kommunalt håll är ett samlat stöd kring prevention. Resultatet är det så kallade preventionsarbetet som inkluderar prevention inom bland annat våldsförebyggande arbete, föräldrastöd, ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) och våld i nära relationer. Inom ramen för preventionspaketet finns evidensbaserade metoder som tar utgångspunkt i att individer ofta behöver stöd av insatser från mer än ett område. Det finns ett behov av att arbeta med ett lokalt anpassat preventionspaket i Huddinge. Utvecklingsåtaganden - Ta fram ett preventionspaket i Huddinge kommun för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt och en hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. GRUNDSKOLENÄMNDEN 23

Uppföljning: Genomfört Projektet med att ta fram ett preventionspaket har inletts och en projektledare som ska leda arbetet har anställts. Projektgruppen har träffats kontinuerligt utifrån upplagd projektplan, och avstämningar och uppföljningar har skett mot styrgrupp. Inom ramen för projektet har tagits fram en rapport med beskrivning av kartläggningen av kommunens preventiva insatser samt identifiering av utvecklingsområden. Fokus ligger på projektets tre första mål som också utgör fas ett i projektet. Kommunens preventionsarbete kring vad som finns gällande uppdrag och arbetssätt är kartlagt Kommunens preventionsarbete kring vad som saknas gällande uppdrag och arbetssätt är kartlagt Kommunens samverkan med civilsamhället i preventionsfrågor är kartlagt Åtagandet löper enligt ny tidsplan, framflyttat avslut från sista januari till sista mars 2019. Projektet har avslutat fas 1, som bestod av kartläggning kring befintlig prevention samt kartläggning av de brister som finns i det preventiva arbetet. Fas två i projektet pågår till sista mars då Huddinge kommuns preventionspaket ska vara klart. Ekosystem i balans Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Omdömet motiveras av att andelen ekologisk mat i grundskolans verksamhet är fortsatt hög men har minskat i jämförelse med tidigare år. Andelen matsvinn har minskat i jämförelse med året innan. Samtliga utvecklingsåtaganden har genomförts. Särskilt prioriterat 2018: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av det pedagogiska uppdraget för att öka medvetenheten hos våra barn och elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är en del i att ändra beteenden, för att energieffektivisera, att arbeta med attityder gällande matsvinn. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska matsvinnet. Giftfri miljö Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Se bedömning av måluppfyllelse ovan. Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Arbetet med att erbjuda ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter är viktigt. Grundskolorna ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år. Viktigt för detta är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Att minska matsvinnet i kommunens verksamheter är också av stor betydelse. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel (%) ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt (%) 36,2 39,4 44,6 43,8 41,4 Grundskolor 35,8 40,0 44,8 43,4 40,8 Ranking i länet 2/18 2/18 3/18 Utvecklingsåtaganden - Grundskolorna ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år. Uppföljning: Genomfört Inköpen av ekologiska livsmedel inom grundskolan är för 2018 40,8 procent och har sjunkit de senaste två åren. Andelen ekologiska livsmedel är lägre än genomsnittet i de kommunala verksamheterna som uppgår till 41,4 procent. De är även fortsättningsvis viktigt att ha fokus på dessa frågor. Utvecklingsåtagande - Vid byggnation eller ombyggnation av grundskolor med 300 elever eller fler planeras det för tillagningskök 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Uppföljning: Genomfört Under året har det inte skett någon nybyggnation eller ombyggnation av grundskola som påverkat måltidsverksamheten. Utvecklingsåtagande - Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i våra tillagningskök Uppföljning: Genomfört Rekryterade skolrestaurangchefer under 2018 är utbildade kockar och har ansvaret för verksamheten i grundskoleköken. Utvecklingsåtagande - Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen till 35 gram per portion och dag. Uppföljning: Genomfört Två mätningar av tallriks- och serveringssvinnet från lunchen har genomförts under 2018, en på våren och en på hösten. På våren omfattade mätningen 17 grundskolor och på hösten mätte 25 grundskolor sitt matsvinn. Matsvinnet från föregående år har minskat från 46 gram per barn och dag till 45 gram per barn och dag. En minskning med 2 procent. Systematisk kvalitetsutveckling Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. En ökad användning av e-tjänster kan konstateras. Därtill har arbetet med framtagande systemstöd för planering och uppföljning påbörjats under året. Framtagande av handlingsplan för ekonomi i balans har bland annat resulterat i bättre prognosarbete på skolenhetsnivå, och ett utvecklat samarbete mellan olika nivåer i ekonomistyrningsarbetet. Dock har digitaliseringsprojektet i form av systemstöd för planerings- och uppföljningsprocessen inte resulterat i att ett systemstöd finns på plats och kan användas. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Måluppfyllelsen bedöms som god. Genomförandet av åtgärder inom ramen för handlingsplanen har resulterat i bättre prognosarbete på skolenhetsnivå och ett utvecklat samarbete mellan olika nivåer i ekonomistyrningsarbetet. Särskilt prioriterat 2018: Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Den första av årets delårsrapporter ska i huvudsak beskriva det ekonomiska läget under perioden samt redovisa en prognos över helårsresultatet. Enbart signifikanta avvikelser ifrån uppsatta mål ska redovisas. Särskilt prioriterat 2018: Innovativa arbetsmetoder som leder till ökad kvalitet för invånare, företagare samt brukare och minskar kostnaderna för kommunen ska tas till vara och implementeras. Ett led i detta är att lära av andra kommuner som löser kärnverksamhetens uppdrag på ett mer kvalitativt eller kostnadseffektivt sätt. För att kunna jämföra Huddinge med andra kommuner behövs en ordentlig genomlysning av samtliga verksamheter. Det är kommunstyrelsens uppgift att hjälpa nämnderna med denna genomlysning. Huddinge ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannens kvalitetsarbete utgörs av kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Huvudmannen begär även in rapporter från alla enheter. Dessa utgör en del av huvudmannens uppföljning av verksamheten och bidrar till huvudmannens analys och verksamhetens resultat. Ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje skola. Rektor ansvarar för det egna kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av enkät- och kunskapsresultat och chefers bedömning av den egna verksamheten samt dokumentation från skolornas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledningarna. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen hjälper oss i vår strävan efter ständiga förbättringar. Huddinge kommun har en fastlagd process för planering och uppföljning, till vardags kallad PUFF - planera, utföra, följa upp och förbättra. Processen syftar till att förbättra kvalitet och ha en god ekonomisk hushållning. I processen bryts målen för verksamheten ner i mått och åtaganden och genom uppföljning identifieras utvecklingsbehov. GRUNDSKOLENÄMNDEN 25

Utvecklingsåtagande - För att säkerställa att kommunens verksamheter håller en god kvalitet och är kostnadseffektiv ska en genomlysning genomföras. Uppföljning: Genomfört En handlingsplan för ekonomi i balans 2018 har tagits fram för grundskolan i Huddinge. Grundskoleavdelningens utredning inför upprättande av handlingsplanen resulterade i en rad åtgärder för såväl enhetsnivå som förvaltningsnivå. Avsikten är att varje skolenhet ska ha god kontroll över sin ekonomi vid årets slut. Därtill ska förvaltningen ha upprättat goda rutiner för ekonomisk styrning och stöd till verksamheterna vid årets slut. Genomförandet av åtgärder inom ramen för handlingsplanen har resulterat i bättre prognosarbete på skolenhetsnivå, ett utvecklat samarbete mellan olika nivåer i ekonomistyrningsarbetet. Dessutom visar uppföljningar i december att skolornas lokala ekonomiarbete har utvecklats positivt. Ökad processorientering Måluppfyllelsen bedöms som god. Förvaltningen har deltagit i förstudien kring klassificeringen av kommunens processer. I Huddinge kommun ska processmognaden öka. Det betyder att förvaltningarna åläggs att kartlägga, dokumentera och utveckla pågående processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. Utvecklingsåtaganden - Barn- och utbildningsförvaltningen ska delta i förstudien kring klassificeringen av kommunens processer som nästa steg i Huddinges processorientering. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. Uppföljning: Genomfört Barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i förstudien. Arbetet pågår fortfarande på kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen avvaktar nästa steg. God användning av digitaliseringens möjligheter Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Omdömet motiveras av att insatser för att säkerställa att kommunen lever upp till ny dataskyddsförordning har vidtagits och att förvaltningen deltar i det kommunövergripande arbetet kring införandet av e-arkiv. Dock har digitaliseringsprojektet i form av systemstöd för planerings- och uppföljningsprocessen inte resulterat i att ett systemstöd finns på plats och kan användas. Särskilt prioriterat 2018: IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Ökad användning av e-tjänster 2015 2016 201708 2018 Ansökan om konto i Skola24 1098 2182 764 3251 Ansökan om modersmålsundervisning 157 282 187 485 Ansökan om skolskjuts eller terminskort 475 1126 786 1385 E-blomlådan*, självskattning, tregradig skala 2015 2016 2017 2018 Elever - - 3.0 3,0 * E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. Frågeformuleringen skiljer sig mellan åren varför en jämförelse ej kan göras med åren före 2017. Utvecklingsåtagande - Införa systemlösning för effektiv, planering uppföljning och processtyrning (DIGI-PUFF), samt anpassa systemet efter barn- och utbildningsförvaltningens behov. Uppföljning: Avviker från plan Arbetet med att införa en systemlösning och anpassa denna fortlöper men har ännu inte ersatt manuell hantering av planerings- och uppföljningsprocessen. Verksamhetsplanen för år 2019 hanterades därför både manuellt och parallellt i systemlösningen (Stratsys) som en del av utvecklingen. Detsamma kommer att gälla delårsuppföljningar under år 2019. Under år 2019 kommer fler medarbetare att introduceras i systemstödet. Under 2019 kommer även det systematiska kvalitetsarbetet att påbörja ett digitaliseringsarbete och integreras i Stratsys. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen kommer att fortsätta verka för samordning och delade erfarenheter gällande planering och styrning inom ramen för Stratsys i Huddinge kommun. Utvecklingsåtagande - Delta i kommunens arbete med att införa E-arkiv Uppföljning: Genomfört Kommunstyrelsens förvaltning har under året drivit arbetet med att införa E-arkiv. Under 2018 har ett avtal träffats med en systemleverantör och under 2019 kommer de första systemen att föras över i E-arkiv. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar i det kommungemensamma arbetet och inväntar nästa fas i arbetet. 26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Utvecklingsåtagande - Implementera åtgärder med anledning av ny dataskyddsförordning Uppföljning: Genomfört För att efterleva dataskyddsförordningen anordnade kommunen ett utbildningstillfälle med allmän information om förordningen. Förvaltningen har samarbetat med ett informationssäkerhetsföretag och genomfört utbildningar för samtliga enhetschefer och fördjupade utbildningar för ett antal nyckelmedarbetare. En webbaserad interaktiv e-utbildning upphandlats för att utbilda samtliga medarbetare i huvuddragen om dataskyddsförordningen och personuppgifter. Samtliga medarbetare ska ha genomgått utbildningen under första kvartalet 2019. Inventeringar har genomförts av enheternas personuppgiftsbehandlingar som har resulterat i ett antal förslag på åtgärder, bland annat behov av att säkra personuppgiftsbiträdesavtal och tydliggöra information till de registrerade. Vidare åtgärder behöver genomföras under 2019 för att säkerställa efterlevnaden av personuppgiftsförordningen. Attraktiv arbetsgivare Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Omdömet motiveras av att måluppfyllelsen gällande medarbetarprofil och ledarskapsprofil ligger över riktvärdet och att hållbart medarbetarengagemang totalt sett har ökat. Dock har utfallet för sjukfrånvaron försämrats i relation till tidigare år. Därtill har personalomsättningen ökat med några procentenheter. Samtliga utvecklingsåtaganden är genomförda. Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare är av stor vikt sett till personalförsörjningsutmaningen. Personalpolitiken syftar till att säkerställa personalförsörjningen i syfte att uppnå vision och mål. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Det ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Antal anställda 2016 2017 2018 Totalt 2186 2229 2157 Kvinna 1581 1610 1570 Man 605 619 587 Varav chefer 115 119 123 Kvinna 73 76 81 Man 42 43 42 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt 14,7 % 12,9 % 12,7 % Kommentar: Antalet anställda har minskat i jämförelse med föregående, både totalt sett och på könsnivå. En förklaring till minskningen av antalet anställda är det arbete som bedrivits på förvaltningen och på enheterna inom ramen för Handlingsplan för ekonomi i balans. Personalomsättningen håller sig i paritet med föregående år. Aktivt medarbetarskap Måluppfyllelsen bedöms som god. Resultatet för medarbetarprofil kvarstår på samma nivå som förra året, ett högt värde om det ställs i relation till riktvärdet. Resultatet för motivation inom hållbart medarbetarengagemang har ökat betydligt två år i rad och ligger över riktvärdet. Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. I medarbetarskapet ingår att leva upp till kommunens gemensamma värden. Verksamhetsnära utveckling av kommunen som arbetsgivare, sett till främst bristyrkesgrupper, ska understödjas i syfte att stärka konkurrensförmågan. Därutöver behöver ett fortsatt arbete med att synliggöra och marknadsföra kommunen som arbetsgivare göras inom ramen för arbetsgivarvarumärkesarbetet. Detta särskilt gällande bristyrkesgrupper. En fortsatt ökad rörlighet i form av personalomsättning i Stockholms län ställer också ökade krav på såväl rekrytering som introduktion. Viktigt blir att snabba upp rekryteringsprocessen samt förstärka stödresurserna för rekrytering. Andelen chefer som genomgår rekryteringsutbildning GRUNDSKOLENÄMNDEN 27

behöver ökas. Förstärkt introduktion behövs också för att underlätta för nyanställda att snabbt komma in i sitt arbete. En översyn ska göras av möjligheten att upprätta en alumniverksamhet för att kunna hålla kontakt med personal som lämnat verksamheten för att underlätta eventuell återkomst till verksamheten i framtiden. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2016 2017 2018 Riktvärde Totalt 69,8 72,2 71,8 68 Hållbart medarbetarengagemang Ledarskap Totalt 77,2 79 80,8 77 Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) 2016 2017 2018 Riktvärde Totalt 78,8 79,6 79,8 75 Hållbart medarbetarengagemang Motivation Totalt 72,1 77,8 82,7 80 Kommentar: Siffrorna i tabellen visar resultat avseende medarbetarskap baserat på årlig medarbetarenkät samt årlig enkät om hållbart medarbetarengagemang - motivation. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och i riket. Resultatet för medarbetarprofil kvarstår på samma nivå som förra året, ett högt värde om det ställs i relation till riktvärdet. Resultatet för motivation inom hållbart medarbetarengagemang har ökat betydligt två år i rad och ligger över riktvärdet. Aktivt ledarskap Måluppfyllelsen bedöms som god. Ledarskapsresultatet inom hållbart medarbetarengagemang har ökat och ligger ovanför riktvärdet. Resultatet för ledarskapsprofil har försämrats något i jämförelse med förra året men ligger ovanför riktvärdet. Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Kommentar: Siffrorna i tabellen visar resultat avseende ledarskap, baserat på den årliga medarbetarenkäten samt den årliga enkäten kring hållbart medarbetarengagemang ledarskap. Den sistnämnda anger siffror som kan jämföras med andra huvudmän i länet och riket. Resultatet för ledarskapsprofil har försämrats något i jämförelse med förra året men ligger ovanför riktvärdet. Ledarskapsresultatet inom hållbart medarbetarengagemang har ökat och ligger ovanför riktvärdet. Arbetsmiljömål Prestationsnivå 2016 2017 2018 Riktvärde Totalt 72,1 73,7 73,6 Hållbart medarbetarengagemang - Totalt Totalt 76 77 81,6 Kommentar: Prestationsnivån är i princip oförändrad medan det totala medarbetarengagemanget har ökat. Sjukfrånvaron (totalt) 2016-08 2017 2018 Riktvärde Totalt (%) 7,1 7,0 7,3 6 % Kvinnor (%) 7,6 7,5 7,6 Män (%) 6,0 5,9 6,6 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Totalt (%) 2,2 2,8 2,8 - Kvinnor (%) 2,2 2,8 2,7 Män (%) 2,7 2,8 3,0 28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Kommentar: Sjukfrånvaro för både kvinnor och män har ökat det senaste året, och korttidsfrånvaron är kvar på samma siffra sen föregående år. Förvaltningen har med anledning av detta genomfört workshops med rektorer från enheter med en relativt hög sjukfrånvaro, i vilka såväl utmaningar som framgångsfaktorer identifierats. En del av utmaningarna handlar om att stödja rektor i det förebyggande arbetet och mer systematiskt utbyta erfarenheter av goda insatser på området. Till de identifierade framgångsfaktorerna räknas bland annat vikten av kollegial samverkan kring undervisningen och skolans arbete med det sociala klimatet. Goda förutsättningar Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att sänka sjukfrånvaron och ett fortsatt arbete med Arbetsgivarvarumärket pågår. Samtidigt kan konstateras att sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med föregående år (se avsnitt ovan). Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Efterlevnad av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är av vikt för att skapa goda arbetsförutsättningar. Alla chefer inom nämndens ansvarsområde ska certifieras enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är av vikt att fortsätta ett aktivt rehabiliteringsarbete med fokus på de längre sjukskrivningarna. Fortsatt uppföljning av sjukfrånvaron och rehabiliterande insatser ska ske. Därutöver ska insatser successivt styras mot tidigare skeden så att nya långa sjukfall undviks i största möjliga utsträckning. Anvisningarna i rehabiliteringshandboken ska följas och dokumenteras i det personaladministrativa systemet löpande. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sätts in utifrån rehabiliteringshandboken samt att alla ärenden över 180 dagar har en särskild handlingsplan. Chefer vars enheter har sjukfrånvaro över riktvärdet ska genomgå rehabiliteringsutbildning. Redovisning av det övergripande rehabiliteringsläget sker varje månad till ledningsgrupp och samverkansgrupp. Redovisning av arbete med ärenden över 180 dagar sker månatligen till kommunstyrelsens förvaltning. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen ska avspegla befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge ska beaktas. Förvaltningen kommer under året arbeta aktivt för att chefer och medarbetare använder nya löneanvisningar och en ny mall för uppföljning- och planeringssamtal där mål för medarbetare finns satta för året. Samtliga arbetsplatser inom förvaltningen ska ha förankrat och delaktiggjort vad de nya lönekriterierna betyder inom den egna verksamheten. Förvaltningen fortsätter även med arbetet att implementera personalpolicyn så att den genomsyrar all verksamhet. Särskilt prioriterat 2018: - Öka frisknärvaron genom att minska sjukfrånvaron. - Kommunen ska aktivt arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare både för rekrytering av ny personal men också för att behålla de som redan arbetar i kommunen. - Kommunen ska ha bra chefer eftersom ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet. Utvecklingsåtaganden - Aktiv och systematisk rehabilitering i syfte att sänka sjukfrånvaron Uppföljning: Genomfört Arbetet fortsätter i enlighet med fastslagen process. Sjukfrånvarostatistik samt progression i arbetet med det systematiska rehabiliteringsarbetet stäms av kontinuerligt i förvaltningens ledningsgrupp. Utvecklingsåtagande - Löneanvisningar och stödjande dokument ska implementeras. Uppföljning: Genomfört De nya dokumenten och mallarna är i bruk ute på skolenheterna. Utvecklingsåtagande - Integrera pedagogisk plattform i lönekriterierna Uppföljning: Genomfört Den pedagogiska plattformen har integrerats i lönekriterierna och tillhörande samtalsunderlag och är publicerat på Insidan. Utvecklingsåtagande - Ta fram en strategi och plan som beskriver hur vi ska arbeta med att synliggöra arbetsgivarvarumärket för att rekrytera och behålla prioriterade målgrupper. Uppföljning: Genomfört Det förvaltningsövergripande projektet arbetsgivarvarumärket fortgår i enlighet med framtagen projektplan. Fokus ligger på fyra delprojekt och områden: Undersöka möjligheten att starta ett traineeprogram för lärarstudenter. GRUNDSKOLENÄMNDEN 29

Se över annonsprocessen i syfte att vara synliga i rätt kanaler och på rätt sätt. Ta fram en plan för vilka mässor och event förvaltningen ska finnas representerade på. Ta fram rutiner för introduktion för nyanställda skolledare och pedagoger. Dessa delprojekt beräknas vara klara under det första kvartalet 2019. Utöver detta ska det även tas fram en övergripande strategi och plan för hur förvaltningen ska arbeta med arbetsgivarvarumärket där medarbetarnas berättelser ska ha en central roll. Arbetet leds av en kommunikationsbyrå och beräknas fortsätta under hela 2019. Uppföljning: Genomfört Förvaltningen arbetar systematiskt med resultat som framkommer i medarbetarenkäten, och följer upp arbetet med resultaten både lokalt på skolenhetsnivå och i förhållande till gruppen rektorer. Under året har förvaltningen i samverkan med rektorsgruppen dessutom agerat referensinstanser för pågående utbildningsinsatser. Syftet är att finna nya vägar för att möjliggöra ett tydligare fokus på kärnuppdraget för grundskolans pedagoger. Arbetet har pågått löpande under året, men behöver fortsätta under kommande år. Utvecklingsåtagande - Inventera och föreslå åtgärder som förbättrar lärares och rektorers förutsättningar att genomföra sina kärnuppdrag Sund ekonomi Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. Nämnden avslutar året med ett budgetöverskott om 28,5 mnkr. Sammantaget förklaras överskottet av lägre volymer, oförbrukad lokalbudget och IT-budget samt ett positivt resultat för de kommunala grundskolorna. Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och upprätta minst en delårsrapport enligt kommunallagen 8 kapitlet 1 och 20 a. Redovisningen ska behandlas av fullmäktige. Det är viktigt för att skapa långsiktigt förtroende och ekonomisk transparens för kommuninvånarna och medarbetarna inom kommunens verksamheter. Viktiga grundförutsättningar för att uppnå detta är: 1. God kunskap om den ekonomiska situationen: En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. 2. Tydlig ekonomistyrning: Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där chefer/medarbetare motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. 3. Ordning och reda: En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. 4. Ekonomiadministrativ utveckling: Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Budgethållning Måluppfyllelsen bedöms som godtagbar med motiveringen att prognoserna inte varit tillräckligt träffsäkra. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Avgiftsfinansiering ska öka inom de verksamheter där det är möjligt. Budgethållning Nämndens resultat (mnkr) Utvecklingsåtaganden 2015 2016 2017 2018 0,9 3,3-15,7 28,5 Regelbunden ekonomisk rapportering - Kompetenshöjning genom intern benchmarking - För att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. 30 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Träffar i mindre grupperingar inom respektive verksamhetsområde. Uppföljning: Genomfört Förvaltningen har genomfört workshops som avser prognostisering i systemet IBP för budgetansvariga och ekonomer. Även tre utbildningstillfällen i IBP genomfördes tillsammans med kommunstyrelsens förvaltning. Förvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning har under 2018 arbetat för att utveckla IBP och användarvänligheten. Ett antal enheter har under året börjat arbeta med månads- och simuleringsprognoser. Förvaltningen följer upp verksamheternas ekonomi månatligen och utvärderar budgethållning och prognos. En ekonomirapport har arbetats fram till nämndernas sammanträden, förutom när delårsrapporterna beslutas. Utvecklingsåtagande Personalekonomi Fortsätta arbetet med att ta fram och synliggöra kostnader för personal och exempel på vad sjukfrånvaro kostar. Uppföljning: Avviker från plan Utvecklingsåtagandet ska utföras av ekonomi och HR-avdelningen. Verksamheten arbetar även fortsatt löpande med frågan. Utvecklingsåtagande Öka avgiftsfinansieringen Utredning av avgifter och taxor Uppföljning: Genomfört Förvaltningen har genomfört en utredning av nämndernas taxor. Utvecklingsåtagande Införa regelbunden uppföljning av socioekonomisk ersättning, vilken innebär att rektor vid två tillfällen under året redovisar till nämnd vilka effekter som uppnåtts i verksamheten. Uppföljning: Avviker från plan Se bilaga Socioekonomisk fördelning. Ytterligare uppföljning har ej redovisats till nämnd under året. Den redovisningen som genomfördes under vårterminen gäller dock även höstterminen enligt uppföljning på ekonomidialoger. Utvecklingsåtagande Införa en ny arbetsmodell för hantering av socioekonomisk ersättning som innebär att rektor, för berörda skolor, före 1 februari redovisar hur den socioekonomiska ersättningen används samt förväntade effekter. Uppföljning: Genomfört Ny arbetsmodell är framtagen och implementerad. Långsiktig balans Måluppfyllelsen bedöms som god. Omdömet motiveras av att merparten av utvecklingsåtagandena, i syfte att nå långsiktig balans, är genomförda. Verksamheten står dock inför ekonomiska utmaningar vilket leder till en osäker prognos för måluppfyllelsen på sikt. De finansiella målen är satta med inriktning på långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. För att få ett långsiktigt hållbart resultat som bidrar till att hålla tillbaka lånefinansieringen krävs ett årligt överskott på lägst 2 procent av skatt och utjämning exklusive exploateringsvinster. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Det är särskilt viktigt i de fall där kostnaderna avviker från standardkostnaderna. Utvecklingsåtagande Genomlysning utifrån ett kostnadsperspektiv - Nämnden ska delta i projekt som leds kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Projektet ska behandla identifiering, prioritering och genomlysning av verksamheten. Nyckeltal för kostnadsjämförelser ska tas fram för att användas i projektet samt ordinarie planering och uppföljning. Uppföljning: Genomfört Förvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning har startat ett projekt med målet att kvalitetssäkra och definiera indata. Flera möten har genomförts. Utvecklingsåtaganden Aktivt söka EU medel Nämnden ska tillsammans med KSF undersöka förutsättningarna för att öka andelen ansökningar om EU-medel. En EU-medelstrategi behöver utvecklas för barn- och utbildningsförvaltningen. Uppföljning: Genomfört Förvaltningen har tillsatt en tjänst för att aktivt söka statsbidrag och EU-medel och därmed uppnå utvecklingsåtagandet. Åtagandet har dock inte uppfyllts då fokus under hösten legat på att ansöka och återredovisa de statsbidrag som varit aktuella. GRUNDSKOLENÄMNDEN 31

Budgetåret 2018 Budgetåret 2018 avslutas med en positiv budgetavvikelse om 28,5 mnkr. På grund av osäkerhet lades en nollprognos vid delårsrapport 2. Redan där identifierades dock ett troligt större överskott vid årets slut, främst pga. lägre volymer än budgeterat samt försenade lokalprojekt. Resultat per verksamhetsområde I tabellen Utfall/prognos per verksamhetsområde, mnkr anges budgetavvikelse och prognos per helår uppdelat på nämndens tre verksamhetsområden. Nedan ges en sammanfattad förklaring till verksamhetsområdenas budgetavvikelse och helårsprognos. Nämnd och ledning avslutar året med ett utfall i linje med budget. Grundskola och fritidshem avslutar året med ett positivt resultat om 25,5 mnkr. Under året har antalet elever som är bokförda i Huddinge kommun i genomsnitt varit färre än vad som planerades i Mål och Budget 2018. Trenden har dock vänt under höstterminen där elevantalet har ökat, till fördel för fristående utförare. Sammantaget förklaras överskottet av volymer (+5,6 mnkr), oförbrukad lokalbudget (+4,5 mnkr) och IT-budget (+2,9 mnkr) samt ett positivt resultat om 8,9 mnkr för de kommunala grundskolorna (exkl. särskoleverksamheten). Under hösten har fokus varit att nyttja sökta statsbidrag till fullo samt att identifiera centralt outnyttjade medel för att fördela ut dessa till både fristående och kommunala utförare. Grundsärskola och grundsärfritidshem avslutar året med ett positivt resultat om 2,9 mnkr. Orsaken till överskottet för de kommunala särskolorna förklaras bl.a. av svårigheter i fördelning av gemensamma kostnader och prognostisering av elevers vård- och stödbehov. Resultat per verksamhetsområde, tkr Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse mot budget 2018 Utfall 2017 Förändring (%) Nämnd och ledning -38 884-38 743 141-36 215 7,0% Grundskola och fritidshem -1 581 020-1 555 540 25 480-1 555 913-1,4% Grundsärskola och särskolefritids -67 270-64 373 2 898-65 257 0,0% Summa netto -1 687 175-1 658 656 28 519-1 657 386 0,1% Resultaträkning I tabellen Resultaträkning, mnkr presenteras grundskolenämndens resultat. Intäktssidan ökar med totalt 56,7 mnkr jämfört med 2017. Ökningen beror främst på en ökning av statliga bidrag samt fler elever i utbildning. Resultaträkning, tkr Budget 2018 Utfall 2018 Kostnadssidan ökar med 58,0 mnkr jämfört med 2017. Ökningen beror främst på löneökningar samt kostnader för ersättningar till andra utförare. Sammantaget ökar budgetramens nettokostnad mellan 2017 och 2018 med 1,3 mnkr. Avvikelse mot budget 2018 Utfall 2017 Förändring (%) Taxor och avgifter 45 803 46 562 758 46 049 1,1% Försäljning av verksamhet 81 145 83 462 2 317 84 052-0,7% Bidrag 98 807 143 632 44 825 130 951 9,7% Övriga intäkter 17 439 18 842 1 403 16 200 16,3% Intern resursfördelning 1 050 952 1 062 791 11 839 1 021 337 4,1% Verksamhetens intäkter 1 294 147 1 355 289 61 142 1 298 589 4,4% Personal -1 117 432-1 136 700-19 268-1 106 718 2,7% Lokaler -233 878-226 961 6 917-258 797-12,3% Bidrag kostnader 0-2 -2 0 0,0% Köp av verksamhet -398 343-413 294-14 951-388 936 6,3% Konsulter och inhyrd personal -7 598-20 356-12 759-18 872 7,9% Varor och tjänster -133 101-129 839 3 262-139 190-6,7% 32 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Övriga kostnader -2-27 -26-9 211,4% Kapitalkostnad -24 514-23 975 539-22 116 8,4% Intern resursfördelning -1 066 456-1 062 791 3 665-1 021 337 4,1% Verksamhetens kostnader -2 981 322-3 013 945-32 623-2 955 974 0,0% Nettokostnad -1 658 656 28 519-1 657 386 0,1% Budget, netto -1 687 175-1 641 717 Årets resultat 28 519-15 669 varav uttag Eget kapital 0,0 0,0 IB Eget kapital 2 210 17 882 UB Eget kapital 30 729 2 210 Resultatöverföring Enligt nämndens ekonomistyrningsprinciper balanseras skolornas resultat mellan åren, vilket innebär att skolor med underskott ska återbetala skulder genom att redovisa överskott. Skolorna har i uppdrag att genomföra åtgärder för att nå ekonomi i balans. De överskott som existerar hos skolor kan nyttjas först då samtliga skolor är i balans. De skolor vars samlade överskott inklusive årets resultat överstiger 5 % av årets budgetomslutning, får inte behålla överstigande belopp. Detta blir fritt samlat överskott som fördelas till skolor i behov av underskottssanering. Samlat över-/underskott grundskolenämnden 2003-2019, tkr Förvaltning/centralt Nämnd och ledning (exkl. lokaler) I verksamhetsberättelsen föreslås en omfördelning på det fria samlade överskottet som uppgår till 5,8 mnkr. Mottagande skolor är Annerstaskolan, Kästaskolan samt Östra grundskolan. Motiveringen till varför dessa skolor ska få underskottsanering är att de har brutit en negativ ekonomisk utveckling. Se detaljerad omfördelning i tabell Samlat över- /underskott grundskolenämnden 2003-2019, tkr. IB 2018 Resultat 2018 Omfördelning Centrala anslag 6 512 Lokaler 4 721 Samlat skolstöd 8 Modersmålsorganisation -683 Grundbelopp, lokalbidrag 5 565 Tilläggsbelopp 1 165 122 UB 2018 efter omfördelning Summa förvaltning/centralt 7 252 17 410 0 24 662 Kommunala grundskolor Vårby RO 2 739 1 273-456 3 556 Segeltorpsskolan -1 572 1 221-351 Utsäljeskolan 925 88 1 013 Långsjö Skansberget RO 942 366 1 308 Visättraskolan 1 998 1 812-1 736 2 074 Rosenhillskolan -3 033 637-2 396 Vista RO 1 738 1 184 2 922 Sjukhusskolan -39 413-280 94 Annerstaskolan -4 328-2 056 1 928-4 456 Kästaskolan -5 544-552 1 928-4 169 Glömstaskolan 931-1 855-924 GRUNDSKOLENÄMNDEN 33

Hörningsnäs RO 1 447-439 1 008 Fullersta RO 1 088 814 1 902 Källbrinkskolan 0 166 166 Tomtbergaskolan -1 150-775 -1 925 Balingsnässkolan 1 511-279 1 232 Snättringeskolan 2 171 2 534-2 468 2 237 Kungsklippeskolan RO 19 1 198 1 217 Solfagra RO -1 729 464-1 265 Kvarnbergsskolan -465 3 625-844 2 316 Edboskolan -2 343 1 295-1 048 Trångsundskolan -552-450 -1 002 Mörtvikskolan 1 332 188 1 520 Sjötorpskolan 1 198-139 1 059 Östra grundskolan -2 328 380 1 928-20 Summa grundskolor -5 042 11 109 0 6 067 Totalsumma 2 210 28 519 0 30 729 Förvaltningens analys Budgetåret 2018 avslutas med en positiv budgetavvikelse om 28,5 mnkr. Nämnd och ledning (exkl. lokaler) Nämnd och ledning har haft en ekonomi i balans under året. Centrala anslag Centrala anslag avser gemensamma kostnader för t.ex. ITlicenser, fackliga företrädare, skolekonomer, gemensamma satsningar, semesterlöneskuld etc. Årets avslutas med ett budgetöverskott om 6,5 mnkr vilket i huvudsak består av följande: - Oförbrukad IT-budget 2,9 mnkr - Färre inköpta ipads 1,4 mnkr - Skuldåterbetalning 1,0 mnkr Lokaler Under 2018 har kommunens fastighetsbolag infört en ny hyresprincip där lokalhyran ska baseras på hyresvärdens faktiska kostnader för kapital, drift, underhåll, administration och riskpremie, s.k. självkostnadshyra. De nya hyrorna började gälla den 1 januari 2018 och justerades i december samma år. För grundskolenämnden innebar detta 29,0 mnkr lägre hyreskostnad för 2018 och budgetramen har justerats med motsvarande belopp. Hyresjusteringen påverkar alltså inte nämndens totala resultat. Anledningen till överskottet om 4,7 mnkr är att flera lokalprojekt är försenade till 2019. Samlat skolstöd Skolstöds målsättning har under året varit att helt avveckla begreppet avtalsplacering. Detta väntades leda till att så gott som alla avtalsplaceringar skulle omvandlas till externt placerade elever med tilläggsbelopp. Detta har inte skett i full utsträckning, delvis för att söktrycket varit mindre än väntat på de befintliga eleverna, samt att ett stort antal elever lämnade grundskolan i och med vårterminen 2018 och inte ersattes av nya elever i målgruppen. Även kostnaderna för skolskjuts har varit lägre under året. Det kan förklaras av en ny delegationsordning som innebär att om eleven väljer en skola utanför kommunen så erbjuds inte skoltaxi. Även antalet taxibeviljanden har varit färre än väntat. Sammantaget medförde detta ett överskott om 5,5 mnkr som har fördelats ut till samtliga utförare med elevunderlaget den 15:e december 2018 som fördelningsbas. Modersmålsorganisationen Modersmålsundervisning och studiehandledning fortsätter att växa, i och med att fler elever är berättigade till denna undervisning som en följd av ett ökat mottagande av nyanlända. Under 2018 har ett effektiviseringsarbete påbörjats. Modersmålorganisationen har under 2018 tilldelats ett statsbidrag för ökad jämlikhet. Statsbidraget och effektiviseringsarbetet har gjort att modersmålsorganisationen avslutar året med ett underskott om 0,7 mnkr, alltså lägre än vad som väntades i början av året. Grundbelopp och lokalbidrag Under året har antalet elever som är bokförda i Huddinge kommun i genomsnitt varit färre än vad som planerades i MoB. Trenden har dock vänt under höstterminen, med fördel för fristående utförare. Till höstterminen 2018 öppnade Internationella engelska skolan i Länna vilket har medfört färre elever än förväntat för de östra grundskolorna. Fler vårdnadshavare, än enligt plan, har valt fristående utförare och det har medfört ett underskott för grundbelopp och lokalkostnader för extern regi. Färre vårdnadshavare, än enligt plan, har valt kommunala skolor och det har medfört ett 34 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

överskott för grundbelopp. Då kostnaden för en fristående elev överstiger kostnaden för en kommunelev på grund av momskompensationen på 6 procent, minskar det sammanlagda överskottet för elevvolymerna. Tilläggsbelopp Antalet taxibeviljanden har minskat jämfört med 2017 vilket medför ett budgetöverskott för tilläggsbelopp om 1,2 mnkr. Kommunala grundskolor Huddinges kommunala grundskolor avslutar året med ett positivt resultat om 11,1 mnkr (inkl. särskoleverksamheten). Detta beror dels på att skolorna har nyttjat statsbidragen till fullo men även på att centralt outnyttjade medel har fördelats om till skolorna. Investeringar Nämndens investeringsbudget 2018 uppgick till 23,4 mnkr. Se tabell Investeringar enligt lokalplan, mnkr samt Övriga investeringar, mnkr. Ramen bestod av investeringar enligt lokalplan på 8,0 mnkr samt av ett generellt anslag för investeringar i IT, övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder på 15,4 mnkr. Under 2018 har det genomförts investeringar enligt lokalplan på sammanlagt 11,7 mnkr. Detta innebär ett överskridande med 3,7 mnkr för lokalplan. Övriga investeringar har under 2018 uppgått till 13,2 mnkr vilket innebär ett överskott om 2,2 mnkr för övriga investeringar pga. att accesspunkter inte bytts i planerad utsträckning under året. Under året har ett antal tillkommande investeringar genomförts så som Långsjöskolans och Segeltorpsskolans bibliotek, anpassning av Solängens paviljong för Tomtbergaskolans elever samt renovering av Vistaskolan. Investeringar enligt lokalplan, tkr Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse mot budget Mörtviksskolan 500 538-38 Sjötorpsskolan 300 403-103 Trångsundskolan 600 864-264 Östra grundskolan 500 435 65 Edboskolan 500 404 96 Övriga investeringar enligt lokalplan 5 600 9 035-3 435 Summa 8 000 11 679-3 679 Övriga investeringar, mnkr Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse mot budget Diverse investeringar 13 000 13 120-120 Accesspunkter 2 400 98 2 302 Summa 15 400 13 218 2 182 Lokaler Skolgårdsupprustningsprojektet har genomförts under året. Ängnässkolan skjuts till 2019 på grund av dagvattenproblematik. Kommunfullmäktige har under året fattat ett rambeslut avseende produktion av Utsäljeskolan. Detaljplanplanebeslut beräknas till maj 2019. Planering för evakuering pågår. Tomtbergaskolan har evakuerats till Kvarnbergsskolans lokaler samt tillfällig paviljong på området. Anpassning av Solängens paviljong har genomförts för att kunna ta emot de elever som är kvar på Tomtbergaskolans paviljong Herrgården. Omlokalisering av Vårbackaskolan planeras i avvaktan på en ny permanent skola. Långsjöskolans ombyggnation är försenad och ytterligare tillfälliga lokaler kommer att behövas för att ta emot elever i området. Lokal i Segeltorps centrum utreds för ändamålet. En evakueringsutredning avseende mark som ägs av Huddinge samhällsfastigheter har slutförts. Utredningen visar att tillgången på mark för att klara större evakueringsåtgärder är mycket begränsad i hela kommunen. De ytor som finns lämpar sig bäst för en tillfällig och småskalig kapacitetsökning i form av paviljonglösning vid befintlig verksamhet. Östra grundskolan har genomgått flera större verksamhetsanpassningar och har under sommaren fått sin skolgård upprustad. Edboskolan genomför inre verksamhetsanpassningar i skolan. Skolgårdsupprustning, åtgärder för idrottshall och tillbyggnad av trapphus till hus E planeras till 2019. Trångsundsskolans hus C och D ska rivas och kommer att ersättas med två tillbyggnader. I dagsläget pågår en utredning kring vilken lösning av ersättningslokaler som ska tillämpas. Köket kommer kräva en ny satsning på köksutrustning och matsalen kräver mindre åtgärder vad gäller akustik. Inga kostnader har belastat 2018. Sjötorpsskolan ska avveckla paviljonger och ersätta med en tillbyggnad. Åtgärder kommer att ske på skolgården. Utredning sker gällande skolans kök. Ingen kostnad tillkommer 2018. Ombyggnation av Långsjöskolans och Segeltorpsskolans gemensamma bibliotek har genomförts under 2018. Upprustning av Rosenhillskolans skolgård har genomförts under 2018. GRUNDSKOLENÄMNDEN 35

Intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säker-ställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligas genom att på alla nivåer i organisationen systematiskt arbeta med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att verksamheten genomförs på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verk-samhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårs-rapporter och verksamhetsberättelse Nämndens internkontrollarbete Grundskolenämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar; 1) riskidentifiering utifrån målen, 2) uppföljning av processer och rutiner, 3) uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt 4) systematisk uppföljning av verksamheten. För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som Riskreducerande åtgärder De risker som prioriterats för åtgärder under planeringsperioden redovisas i följande stycke. Åtgärderna syftar till att motverka potentiella risker alternativt reducera dess negativa konsekvenser. De planerade åtgärderna följs upp löpande av respektive chef samt av förvaltningens ledning i Sund ekonomi Risk 1 Risk för att kommunens skattemedel inte används korrekt Bakgrund och tidplan Eftersom kommunen är en offentlig verksamhet ska skattemedel som fördelas ut i budget till alla verksamheter hanteras enligt redovisningslag och kommunallag på ett transparent sätt. Stickprover sker både under våren och hösten. Redovisning sker i delår 1 och 2 samt årsbokslutet. Klart 2018-12-31 finns för utbildningen och utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Därför ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala målen Utbildning med hög kvalitet, vilket är det kommunala mål som har en direkt påverkan på undervisningens kvalitet. Utbildningsförvaltningarnas nämndmål har en tydlig koppling till de nationella mål som gäller för verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. samband med årets två delårsrapporter och i samlat grepp i verksamhetsberättelse. Åtgärder och ansvar 1 a) Uppföljning av alla ofullständiga fakturor som avser representation och konferens. Dessa kontroller sker löpande. Ansvarig: Ekonomichef 1 b) Kontroll av handkassor och kontokort ska ske en gång på våren respektive hösten, ute på enheterna. Ansvarig: Ekonomichef 1 c) Kvalitetssäkra uppföljningen av genomförda inköp och på ett strukturerat sätt följa upp statistiken kvartalsvis och återkoppling till enheter. Ansvarig: Ekonomichef 36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Uppföljning 1 d) Utbildning i ekonomi för alla nya attestanter och granskare. Ansvarig: Ekonomichef Genomfört. Kommentar Arbetet fortlöper enligt plan. Stickprovskontrollerna avseende fakturor har genomförts enligt plan. Ekonomiavdelningen går löpande igenom underlag från ekonomikontoret samt tittar igenom transaktionerna i redovisningen dagligen. Inköpsstatistiken har följts upp löpande under året enligt plan. Uppföljningen presenteras på ekonommöten och på dialoger med enheterna. För prognos- och budgeteringssystemet IBP genomfördes. Två workshopsserier, till delår 1 och delår 2 samt tre utbildningstillfällen. Under våren genomfördes tre ekonomiutbildningar tillsammans med övriga förvaltningar i kommunen samt en utbildning i vårt beslutsstödsystem LIS. Under hösten planeras sex kommungemensamma ekonomiutbildningar. Uppföljning Risk 2 Klart: 2018-06-15 Genomfört. Samverkan finns etablerad med kommunens lokalstrateg och verksamhetschef grundskola. Arbetet med genomgång problembilder har hanterats enligt plan. Underhåll och verksamhetsanpassa lokaler Bakgrund Ungefär hälften av grundskolorna rapporterar pågående anpassningar, upprustningar eller har planer och tidplan för detta. Fortfarande finns stora behov, inte minst utifrån att elevantalet ökar och att befintliga lokaler inte är planerade för detta. Åtgärder och ansvar Klart 2018-12-31 Aktivt arbete för att förtydliga aktuella behov i lokalförsörjningsplan. Samarbete med kommunens lokalstrateg samt hyresvärdar är en förutsättning. Ansvarig: Biträdande verksamhetschef med stöd av rektor i samverkan med lokalstrateg och hyresvärdar Klart: 2018-06-15 Risk 2 Bakgrund och tidplan Risk för brister i administrationen av riktade statsbidrag Statsbidragsfinansieringen utgör en viktig intäktskälla för utbildningsverksamheterna. Förvaltningen måste arbeta proaktivt för att säkerställa att kostnadsredovisning sker enligt fastställd process samt att intäkter och kostnader periodiseras till rätt period. Uppföljning Genomfört Samarbetet mellan verksamhetsfunktioner och lokalstrateger har systematiserats och en lokalförsörjningsplan har framtagits. Det föreligger emellertid ett behov av fortsatt tydligt fokus på frågorna i anslutning till detta eftersom grundskolans organisation är underdimensionerad. Åtgärder och ansvar Uppföljning Bidragsmedlen från Skolverket följs upp månatligen och kvalitetssäkras så att intäkter och kostnader bokförs i rätt period. Ansvarig: Ekonomichef Klart: 2018-12-31 Genomfört. Rutiner har tagits fram för att säkerställa att förvaltningen söker de statsbidrag som kommunen har rätt till. Att ansökan och redovisning av statsbidragen görs rätt, samt att kostnader och intäkter periodiseras på rätt sätt. Attraktiv arbetsgivare Risk 1 Inomhusklimat Bakgrund Fortfarande rapporteras problem med ventilationen och tidplan och/eller temperaturreglering. Färre skolor ska rapportera problem med ventilation och samtliga skolor ska ha en godkänd OVK besiktning. Åtgärder och ansvar Klart 2018-12-31 Verksamhetschef grundskola går igenom problembilden med kommunens lokastrateg som för den vidare till respektive hyresvärd. För de fall då problem med inomhusklimat rapporterats trots godkänd OVK har ett stödmaterial tagits fram för rektorernas arbete. Ansvarig: Verksamhetschef Risk 2 Medarbetarenkät Bakgrund Grundskolerektorerna är en identifierad grupp vars arbetsmiljö behöver förbättras. 2017 års resultat visar och tidplan att arbetsmiljön ytterligare har försämrats från förra årets prestationsnivå p 61,6 till p 48,8. Förutom medarbetarskapet i rektorsgruppen är samtliga områden röda Åtgärder och ansvar Uppföljning Klart 2018-12-31 Åtgärder påbörjade genom ny organisation samt tillsättning av biträdande grundskolechefer och ny grundskolechef. Den nya ledningen kommer tillsammans med rektorsgruppen identifiera behov (arbetsrelaterad utmattning bl.a.) och gemensamt utveckla och förbättra arbetsmiljön. Ansvarig: Verksamhetschef grundskola Genomfört. Ett arbete med att kartlägga orsaker bakom resultaten i medarbetarenkäten har påbörjats tillsammans med rektorsgruppen. Syftet är att hitta arbetssätt för hur rektorerna tillsammans med medarbetarna kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande. I dessa samtal är HR inkopplat som ett stöd till ansvarig processledare. Stödet från HR möjliggör att fokus läggs på även andra faktorer, utöver den arbetsrelaterade utmattningen, som GRUNDSKOLENÄMNDEN 37

Risk 3 kan påverka den enskilde medarbetarens arbetssituation. Därtill har grundskoleavdelningen påbörjat en kartläggning för att identifiera vilka åtgärder som ska vidtas Hot och våld mot personal Bakgrund Det finns 43 rapporterade tillbud som övervägande och tidplan handlar om hot och våld mot personal vilket är en ökning då 26 tillbud rapporterades under förra läsåret. En viss osäkerhet vad gäller rapporteringen i KIA systemet finns men oavsett är förebyggande arbete för att minska våld mot anställd personal fortsatt prioriterad. Åtgärder och ansvar Uppföljning Risk 3 Klart 2018-12-31 Det viktigaste sättet att förebygga hot och våld är att skapa en trygg skolmiljö utan kränkningar, trakasserier och diskriminering. Förvaltningen kommer under läsåret aktivt ge skolorna stöd i det systematiska arbetet mot kränkande behandling med särskilt fokus på att upptäcka, anmäla och utreda kränkande behandling inom det så kallade strukturstödet. Vidare aktualisera befintliga rutiner och handlingsplaner för att motverka hot och våld som är anpassade efter lokala förutsättningar (en del i skolans egen krispärm). Ansvarig: Verksamhetschef, biträdande Genomfört. Arbetet har fortlöpt enligt plan, och i dagsläget använder samtliga enheter det strukturstöd som implementerats under våren 2018. Arbetet med att utveckla enheternas handlingsplaner har pågått under hösten och kommer att fortsätta kommande verksamhetsår inom ramen för bland annat den kommungemensamma processen för framtagande av planer mot dödligt våld. Sjukfrånvaro Bakgrund Sjukfrånvaron på 7,3 procent ligger över riktmärket 6 och tidplan procent (år 2017). En sjukfrånvaro som ligger över 6 Åtgärder och ansvar Uppföljning Risk 3 procent kan innebära en extra belastning på de som är i tjänst. Klart 2018-12-31 De enheter som har en sjukfrånvaro över 6 procent ska ta fram en handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron. Ansvarig: Biträdande erksamhetschef, rektor med stöd av personalavdelningen och personalhälsan. Klart: 2018-06-15 Genomfört Frånvaron innefattar lång- och korttidsfrånvaro av olika karaktär. På skolor där mer än 6 procent av skolans personal har hög lång- och kortidsfrånvaro har ett arbete påbörjats för att kartlägga orsaker bakom de höga sjuktal och hur skolorna kan arbeta för att främja och förebygga frånvaro. Arbetet leds av processledare från grundskoleavdelningen tillsammans med HR-avdelningen. Utifrån påbörjade kartläggningar har också arbetet med att vidta åtgärder inletts Systemet KIA Bakgrund Registrering och hur händelser klassificeras i Kia sker och tidplan idag på ett sådant sätt att uppföljning och analys av olycksfall och tillbud är försvårad. Detta påverkar möjligheten att jobba förebyggande negativt. Åtgärder och ansvar Uppföljning Klart 2018-06-15 Genomföra en satsning för att utveckla och förbättra användandet av KIA under läsåret 2017-2018. Åtgärder som planeras är utbildning av systemet för samtliga användare inom grundskolans verksamhetsområde samt framtagande av lathundar. Ansvarig: Respektive chef och verksamhetschef med stöd av HR. Genomfört. Förvaltningen har genomfört utbildningar med verksamma chefer. Registreringen i KIA har förbättrats under läsåret 17-18 i förhållande till föregående läsår. Systematiska kontroller Huddinge kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp verksamheternas arbete och resultat fortlöpande och systematiskt under året. Följande systematiska kontroller sker återkommande varje år. Sund ekonomi Kontroll 1 Bakgrund och tidplan Ansvar Ekonomisk uppföljning Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart 2018-12-31 Ekonomichef Kort Fullmäktige beslutar om Mål och budget och därmed beskrivning får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner av kontrollen ingår Uppföljning beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunal och fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi gör genom ekonomiska dialoger med ansvariga rektorer och chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut. Genomfört. 38 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Uppföljningen av att nämnderna har en ekonomi i balans görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas betydelse i relation till deras risk/påverkan och omfattning. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och riskfulla ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre betydelsefulla avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende Uppföljning 2018 Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Inom grundskoleverksamheten är detta inte applicerbart eftersom verksamheten inte använder tjänster där nämnden tecknat avtal med privata utförare. GRUNDSKOLENÄMNDEN 39

Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik grundskola Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Verksamhetsstatistik Öppet fritids Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Grundskola 14 671 15 106 15 361 I Huddinges skolor 11 999 12 197 11 954 Fristående skolor utanför Huddinge 41 46 Kommunala skolor i andra kommuner 64 60 Varav elever från annan kommun -384-380 -454 Elever andra utförare 3 056 3 287 3 621 Verksamhetsstatistik grundsärskola Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Verksamhetsstatistik fritids F-3 Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Grundsärskola 118 120 130 I Huddinges skolor 112 113 119 Fritidshem Åk F-3 5 839 5 848 6067 I Huddinges skolor 5 157 5 210 5272 Varav elever från annan kommun -8-6 -4 Elever andra utförare 14 13 11 Varav elever från annan kommun -81-85 -71 Elever andra utförare 764 723 748 Verksamhetsstatistik särskolefritids Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Verksamhetsstatistik Öppet fritids Snitt 2016 Snitt 2017 Snitt 2018 Särskolefritids 70 70 69 I Huddinges skolor 84 82 81 Öppet fritids Åk 4-6 1 508 1 759 1514 I Huddinges skolor 1 386 1 615 1339 Varav elever från annan kommun -24-26 -14 Varav elever från annan kommun -5-5 -2 Varav elever LSS -17-12 -13 Elever andra utförare 7 5 2 Fristående skolor i Huddinge 41 50 57 40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Mått Källa Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder SCB Antal bostäder som fått byggstart NBF, ByggR Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer NBF:s mätning SCB:s medborgarundersökning Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Ökad delaktighet Ökad jämlikhet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Sammanhängande cykelstråk som följer cykelplanens utformning Andelen med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Andelen som fått sitt förstahandsval Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår Invånarnas bedömning av kulturutbudet Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet Antal besök på biblioteken Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun Invånarnas förtroende för kommunen Invånarnas möjlighet till påverkan Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning Antal anslutna barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottsföreningar Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottsföreningar Bedömning av kommunens arbete med tillgänglighet och delaktighet, för personer med funktionsnedsättning Medelbetyg (1-10) för bemötande kontakt med kommunen Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen Medelbetyg (1-10) på frågan: hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker Tillgänglighet E-post andel där kommunen svarar inom två dygn Huddinge kommun (dokumentation av vägnät) Post- och telestyrelsen Verksamhetsstatistik BUF Naturvårdsenkäten SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Verksamhetsstatistik KUF Befolkningsundersökningen Befolkningsundersökningen för unga Befolkningsundersökningen Befolkningsundersökningen för unga SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning Befolkningsundersökningen Verksamhetsstatistik KUF Verksamhetsstatistik KUF Myndigheten för delaktighet, Kommunuppföljning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning JSM Telefront Bemötande telefon andel som upplever ett gott bemötande vid JSM Telefront kontakt med kommunen Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare Egen statistik Successivt minskat skatteuttag Utbildning med hög kvalitet Andelen fristående etableringar Kommunal skattesats Egen statistik Delmål Mått Källa Förbättrade kunskapsresultat Nationella prov åk 3 - Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov KKiK som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), KKiK hemkommun Meritvärde åk 9, kommunala skolor Skolverket - SIRIS Fler behöriga till gymnasium Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala Skolverket - SIRIS skolor Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, Skolverket - SIRIS kommunala skolor Fler behöriga till högskola Andel elever med grundläggande högskolebehörighet av elever Skolverket - SIRIS med avgångsbetyg, nationella program enligt GY11 Andel elever med gymnasieexamen av elever med avgångsbetyg Skolverket - SIRIS Andel elever med examen inom tre år inom tre år kommunala Skolverket - SIRIS skolor Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) BUF:s egen undersökning SCB GRUNDSKOLENÄMNDEN 41

Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra Andelen elever i årskurs 1-9 som uppger att de har en förtroendefull relation med minst en vuxen i skolan Andelen elever i årskurs 2, gymnasiet, som uppger att de har en förtroendefull relation med minst en vuxen i skolan BUF:s egen undersökning BUF:s egen undersökning Skolverket - SIRIS Skolverket - SIRIS BUF elevenkät BUF elevenkät Fler i jobb Delmål Mått Källa Fler arbetstillfällen Antal arbetstillfällen i kommunen SCB, arbetsmarknadsstatistik, mäts utifrån förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare Nyföretagarbarometern Placering i Svensk Näringslivs mätning Företagarnas betyg på kommunens service Fler i egen försörjning Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år SCB God omsorg för individen Öppen arbetslöshet Öppen arbetslöshet unga, ålder 18-24 år Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Bidragstidens längd, hushåll Svenskt Näringslivs mätning om företagsklimat SBA serviceundersökning SCB SCB Socialstyrelsen Socialstyrelsen Huddinge kommun (Analysen, Procapita) Delmål Mått Källa Fler upplever god hälsa Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen Fler upplever god vård och omsorg Ekosystem i balans Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldreboenden där det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hemtjänstutförare godkända av Huddinge kommun) Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter Kvalitetsaspekter särskilt boende, andel av maxpoäng (totalt 14 kvalitetsaspekter) Befolkningsundersökningen för unga Befolkningsundersökningen för unga Befolkningsundersökningen för unga Socialstyrelsen Socialstyrelsen SÄF:s egen undersökning Delmål Mått Källa Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser per invånare SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) Energianvändning, inkl verksamhetsel, i kommunala lokaler. Huge Fastigheter AB God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och förbättrade möjligheter för friluftsliv Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta Koldioxid från kommunens varutransporter Fosforhalter i sjöarna (µg/l) Andel skyddad natur Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta KKiK Leverantörer av drivmedel Huddinge kommun Huddinge kommun/stockholm vatten Huddinge kommun Huddinge kommun Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller Huddinge kommun park Miljöanpassad samhällsplanering Resor i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Andelen cykeltrafikanter i förhållande till folkmängd Huddinge kommun Giftfri miljö Mängd hushållsavfall SRV Återvinning AB Systematisk kvalitetsutveckling Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Leverantörer av livsmedel Delmål Mått Källa God användning av digitaliseringens Ökad användning av e-tjänster Egen mätning möjligheter E-blomlådan (självskattning) Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting 42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Källa Aktivt medarbetarskap Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat Medarbetarundersökningen och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Aktivt ledarskap Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Sund ekonomi Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Sjukfrånvaron (total) Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Långtidssjukfrånvaron (över 180 dagar) Delmål Mått Källa Budgethållning Nämndernas resultat LIS Långsiktig balans Finansiellt årligt mål LIS Konsolidering Investeringsutrymme Medarbetarundersökningen LIS LIS LIS/Agresso LIS/Agresso GRUNDSKOLENÄMNDEN 43

Socioekonomisk fördelning Den socioekonomiska ersättningen revideras terminsvis efter avläsning. Budgeten uppgår till 50,5 mnkr för 2018. Tjugo (20) grundskolor erhåller under vårterminen ersättning ur den socioekonomiska budgeten; tio (10) erhåller inte. Spannet i ersättning för våren ligger mellan 6 368 SEK och 6 009 628 SEK. Barn- och utbildningsförvaltningen redovisade till nämndens sammanträde 10 april 2018 användningen av den socioekonomiska ersättningen för vårterminen 2018, och föreslår en arbetsmodell för vidare hantering. Förvaltningen följer nu en arbetsmodell där en sammanställning av effekter av användningen redovisas till grundskolenämnden vid delårsbok och vid verksamhetsberättelse. I nedanstående tabell redovisas den socioekonomiska ersättningen per enhet under vårterminen 2018. Grundskola Socioekonomisk ersättning vårterminen 2018, kr Visättra 2 487 083 Annersta 6 009 628 Kästa 671 311 Vista 49 513 Glömsta 63 212 Sjötorp 1 551 750 Östra 2 352 773 Mörtvik 771 947 Edbo 591 249 Trångsund 802 584 Balingsnässkolan 0 Grindstuskolan 1 214 895 Hörningsnässkolan 0 Kräpplaskolan 6 368 Kungsklippeskolan 0 Kvarnbergsskolan 0 Källbrinksskolan 99 855 Långsjöskolan 39 555 Segeltorpsskolan 0 Skansbergsskolan 71 072 Skogskällan 0 Snättringeskolan 0 Solfagraskolan 73 871 Stenmoskolan 0 Stensängsskolan 0 Tomtbergaskolan 1 552 130 Utsäljeskolan 48 200 Vårbackaskolan 2 368 402 Vårbyskolan 3 903 258 1

Ängsnässkolan 0 Under vårterminen 2018 undersöktes hur medlen använts. Nedanstående tabell ger en översiktlig bild av insatser på de fem enheter som under vårterminen 2018 erhållit mest i socioekonomisk tilldelning: Skola Annersta Vårbyenheten Tomtbergaskolan Visättra Östra Insatser Skolsköterska; kurator; specialpedagog; mindre undervisningssammanhang; insatser riktade till enskilda elever Mindre undervisningssammanhang; kurator; personalförstärkningar i skolbarnsomsorg; kompetensutvecklingsinsatser Mottagning av nyanlända; förstärkning av kompetens i Svenska som andraspråk; personalförstärkningar i skolbarnsomsorg; mindre undervisningssammanhang; insatser riktade till enskilda elever Skolsköterska; kurator; trygghetsansvarig i elevhälsan; satsning på raster; personalförstärkning i klasser, förstärkning av kompetens i Svenska som andraspråk Skolsköterska; kurator; trygghetsskapande insatser på raster; personalförstärkning i klasser; förstärkning av kompetens i Svenska som andraspråk och Idrott och hälsa Redovisningen av insatser på samtliga enheter visade att den socioekonomiska ersättningen huvudsakligen används till personalförstärkningar under vårterminen 2018. Rektorerna motiverar de gjorda prioriteringarna med utgångspunkt skolornas respektive resultat. De förväntade effekterna utgörs framförallt av ökad måluppfyllelse, ökad trygghet, och förbättrat mående. I det nedanstående analyseras några exempel på hur effekterna sett ut vad gäller ökad måluppfyllelse och ökad trygghet. Sammanfattningsvis ger analysen vid handen att skillnaderna i meritvärde mellan skolor med socioekonomisk tilldelning och de utan har ökat senaste tre läsåren, medan resultaten vad gäller elevernas upplevelse av trygghet på de enheter som får socioekonomisk tilldelning pekar på en relativt god utveckling. En insats som återfinns på många enheter ovan (och dessutom på övriga enheter som inte analyseras nedan) är trygghetsskapande åtgärder. I Skolinspektionens Skolenkät ställs följande frågor till elever i år 2, 5 och 9 kring trygghet på skolan: I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det personal som jag är rädd för Jag känner mig trygg i skolan Enkäten räknar fram ett index baserat på dessa frågeställningar för år 9. Nedan redovisaresultattrenden för de fem enheter som erhållit mest i socioekonomisk tilldelning 2018. Notera att för år 5 redovisas de tre frågorna var och en för sig utan indexframräkning. Nedan redovisas svaren per enhet på frågan Jag känner mig trygg i skolan. Notera dessutom att för Grindstuskolan och Vårbackaskolan samt för Vårbyskolans år 5 var det för få svarande i elevgrupperna för att kunna ta fram ett resultat, varför de lämnats utanför redovisningen nedan. 2

Skola Index för trygghet 2017 Förändring sedan 2015 Index 2017 för Huddinge Annersta, år 5 8,5 Uppgift saknas 8,1 Annersta, år 9 8,6 0,6 7,9 Vårby, år 9 7,9 0,7 7,9 Tomtberga, år 5 7,6 0,1 8,1 Visättra, år 5 8,6 0,6 8,1 Östra, år 9 8,5 Uppgift saknas 7,9 Med ett undantag redovisar samtliga enheter ett resultat för 2017 som ligger över indexsnittet för Huddinge kommun. Med reservation för att uppgift saknas i flera av de undersökta enheterna återfinns dessutom en positiv resultatutveckling vad gäller elevernas upplevelse av trygghet i skolan. En jämförelse med gruppen enheter som inte erhåller någon socioekonomisk tilldelning och har skolår 9 visar att de enheterna, med undantag för Balingsnässkolan i år 9, redovisar en svag resultatförsämring vad gäller elevernas upplevelse av skoltrygghet. En fördjupad analys är emellertid nödvändig för att jämföra utvecklingen på skolor som erhåller en stor socioekonomisk tilldelning med den på enheter som erhåller mindre eller ingen alls. Vidare har förvaltningen genomfört en analys av kunskapsutvecklingen för Huddinge kommuns grundskolor mot bakgrund av den socioekonomiska tilldelningen. Uppgifterna är hämtade på uppföljningsverktyget LIS och fokuserar utvecklingen av meritvärde, ett av de prioriterade resultatområdena i förvaltningens Verksamhetsplan för 2018. Redovisningen innehåller en beskrivning av meritvärdestrend de senaste tre åren, i vilken skolor som våren 2018 erhöll socioekonomisk tilldelning jämförs med skolor som inte erhöll tilldelning. Sett till meritvärdesutvecklingen under perioden 2016-18 kan konstateras skillnaderna ökar mellan de enheter som har en socioekonomisk tilldelning och de som inte har det. Det föreligger en generell höjning av meritvärdet i kommunens grundskolor, från knappt 228 år 2016 till drygt 232 år 2018. Socioekonomiskt tilldelade enheter har ökat sitt meritvärde marginellt (från i snitt drygt 221 år 2016 till i snitt 224 år 208). För de enheter som inte erhåller socioekonomisk tilldelning har ökningen varit betydligt större (från i snitt 233 till i snitt 244). Glappet har alltså ökat de senaste läsåren. Skillnaden mellan de enheter som får socioekonomisk tilldelning och de som inte får det var 2018 20,3 poäng, 2016 var skillnaden 12,5 poäng. Enhet 2016 2017 2018 Total 227,79 228,33 232,78 Annerstaskolan 184,81 190,24 189,88 Balingsnässkolan 221,79 223,67 247,63 Edboskolan 249,77 269,75 248,25 Kungsklippeskolan 251,68 262,41 259,64 Kvarnbergsskolan 236,04 227,48 231,33 Källbrinksskolan 235,71 244,20 239,82 Segeltorpsskolan 225,47 215,99 239,07 Trångsundsskolan 215,60 214,87 237,50 Vistaskolan 238,14 226,47 231,84 Vårbyskolan 194,57 196,96 191,91 Östra grundskolan 230,13 226,44 229,61 3

Barn- och utbildningsförvaltningen ser att analysen av den socioekonomiska ersättningens användning behöver knytas tydligt till skolornas övriga systematiska kvalitetsarbete, för att säkerställa kvalitativa analyser, resultatfokus, delaktighet och långsiktighet. Vidare ser förvaltningen ett behov av att framöver tydligare koppla den socioekonomiska fördelningen mot grundskolans kunskapsresultat. Det finns tydliga exempel på hur den socioekonomiska tilldelningen haft effekt i verksamheten. Visättraskolan är en av de enheter med högst socioekonomisk tilldelning under våren 2018, och i sin beskrivning av vilka insatser som möjliggjorts med hjälp av den socioekonomiska tilldelningen återfinns bland annat satsning på personalförstärkning för stärkt trygghet och fokus på rastverksamheten. Skolan analyserar sitt resultat för elevernas upplevelse av trygghet så här: Vi ser att vi igen ökar resultatet gällande trygghet. Tillsammans med nöjdhet och IT i undervisningen så är tryggheten det bästa resultatet i årets enkät. Det här tyder på att vi lyckas i vårt arbete med att skapa en skola där eleverna trivs och mår bra, vilket är de bästa förutsättningarna för att eleverna ska kunna lära sig. Vi har arbetat för att organisera verksamheten där just arbetet med trygghet sätts i fokus. Trivsel och trygghet är avgörande förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig i skolan, och då är det viktigt att dessa områden prioriteras. Inför läsåret 2017/2018 anställde vi en trygghetsansvarig som fick ansvaret för att leda skolans trygghetsteam, och insatsen #roligareraster. Arbetet som trygghetsteamet gör utgår från planen mot diskriminering och kränkande behandling, vars mål synliggörs i arbetsplanen under Trygghet och trivsel. Vi har under året bland annat arbetat med att skapa en samsyn kring vad som kännetecknar den förtroendefulla pedagogen, startat en trygghetsblogg och intensifierat arbetet med insatsen #roligareraster. I klassanalyserna så framgår det tydligt att vi har ett aktivt trygghetsteam som märks av i klasserna, och att just insatsen #roligareraster är väldigt framgångsrik. Det är tydligt att skolans prioritering av insatser i det här fallet lett till en positiv utveckling av såväl arbetssätt som elevresultat. Skolans arbete kännetecknas vidare av en tydlig förankring i de lokala utvecklingsprocesserna, där medarbetare på olika sätt ges möjlighet att delta i och påverka skolans utvecklingsarbete. 4

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 1 (16) Handläggare Elin Lindelöw Elin.Lindelow@huddinge.se Grundskolenämnden Uppföljning åtaganden verksamhetsberättelse 2018: Grundskolenämnden Klicka eller tryck här för att ange text. Mål Delmål Särskild prioritering 2018 Åtagande 2018 Status VB Kommentar till status Bra att leva och bo Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Ta fram beställningsunderlag för grundskolor Genomfört HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 2 (16) Bra att leva och bo Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Genomföra en konsekvensanalys och ta fram åtgärdsförslag utifrån kommande befolkningsökning med snabbare tillväxt Genomfört Bra att leva och bo Ökad jämlikhet Implementera i verksamheten nya riktlinjer kopplade till diskrimineringslagen Bra att leva och bo Ökad jämlikhet Följa upp hur skolorna arbetar i enlighet med plan mot kränkande behandling. Genomfört Genomfört Bra att leva och bo Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Grundskoleavdelningen tydliggör ansvarsfördelning, process för internkommunikation samt informationsspridning i förhållande till Servicecenter gällande avdelningens frågor. Genomfört Bra att leva och bo Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Fortsätta utveckla rutinerna kring bemötandefrågor Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 3 (16) Bra att leva och bo Ökad valfrihet Ta fram en plan för hur barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att underlätta för fristående aktörer att etablera sig i Huddinge Genomfört Bra att leva och bo Ökad valfrihet Ta fram en plan för samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen och fristående aktörer Genomfört Bra att leva och bo Ökad valfrihet Ta fram en beredskapsplan för om fristående aktörer väljer att lägga ner sin pedagogiska verksamhet i kommunen Avviker från plan Förvaltningen har avvaktat nationella beslut kring reglering av vinster i utbildningsväsendet. Den 8:e juni 2018 tog riksdagen beslut om att inte reglera vinsterna för utbildningsaktörer. Förvaltningen ser dock vikten av god beredskap på området och frågan kommer därför finnas med i grundskoleavdelningens arbete framåt. Uppdraget har dock inte genomförts under 2018. Bra att leva och bo Ökad valfrihet Grundskoleavdelningen inbjuder fristående skolor till ökad samverkan kring skolpaceringsrutiner Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 4 (16) Utbildning med hög kvalitet Genom goda exempel och gemensamt lärande arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Genomfört Utbildning med hög kvalitet Implementera den förvaltningsövergripande språkplanen Avviker från plan För att uppnå samsyn och förhållningssätt har planen utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från olika skolformer. Då synpunkterna på språkplanen skiljer sig åt mellan verksamheterna fattade förvaltningens ledningsgrupp i slutet av september 2018 beslut om att grundskolans del ska omarbetas så att den riktar sig mot hela verksamheten och att denna del ska harmoniera med förskola och gymnasieskolans delar. Detta ska ske under innevarande läsår. Nytt beslut om en samlad språkplan fattas av förvaltningens ledningsgrupp i april 2019.

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 5 (16) Utbildning med hög kvalitet Verksamhetscheferna följer särskilt upp resultatet av matematikundervisningen på ett fördjupat sätt inom sitt verksamhetsområde och föreslår prioriterade åtgärder för ledningsgruppen. Genomförtt Utbildning med hög kvalitet Utbildning med hög kvalitet Systematisk följa upp matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat och omvärdera insatserna vid behov. Ta fram en plan för kompetensutveckling inför de nya skrivningar i styrdokumenten kring digitalisering som gäller från juli 2018. Avviker från plan Genomfört Uppföljningen av matematikutvecklarsatsningen i områden med låga resultat visar att de insatser som igångsattes genom satsningen på matematikutvecklare i områden med låga resultat under året, har förvaltats av de kommunövergripande förstelärarna inom ämnesområdet. En omfördelning av resurserna har inte prioriterats under året.

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 6 (16) Utbildning med hög kvalitet Genom riktade medel, anvisade som särskilt tillskott i budgeten, göra punktinsatser för att höja kompetensnivån och digitaliseringsgraden i skolor Genomfört Utbildning med hög kvalitet Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på insatser för elever med behov av extra stöd och insatser för elever med särbegåvning Genomfört Utbildning med hög kvalitet Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Stödja och följa upp elevers kunskapsutveckling i tidiga åldrar med särskilt fokus på att läsa, skriva och räkna för att understödja att alla elever når målen för grundläggande färdigheterna i årskurs tre och därmed ges förutsättningar att lyckas i den fortsatta skolgången Enligt plan

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 7 (16) Utbildning med hög kvalitet Alla klarar kunskapskraven i läroplanen Systematiskt följa upp resultatskillnader mellan pojkar och flickor, för att få fatt i modeller som gör skillnad, stimulerar och motiverar till ökade resultat för både pojkar och flickor. Genomfört Utbildning med hög kvalitet Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Grundskolans företrädare utvecklar samarbetet och delaktigheten i samverkansprojektet Samkraft Genomfört Utbildning med hög kvalitet Alla barn och elever ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Verksamheten ska utefter det framtagna samverkansdokumentet utveckla kunskapsöverföring mellan SÄF/IFO och BUF Genomfört Utbildning med hög kvalitet Följa upp tidigare satsningar inom studie- och yrkesvägledning Genomfört Utbildning med hög kvalitet Att fortsätta och intensifiera implementeringen av riktlinjerna för studie- och yrkesvägledning i Huddinge grundskolor Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 8 (16) Utbildning med hög kvalitet Barn- och utbildningsförvaltningen verkar för etablering av arenor och fora för ökad samverkan mellan dels chefer inom grundskolan och förskolan, dels pedagoger i de olika verksamheterna Genomfört Utbildning med hög kvalitet Skolledare inom grundskolan ska under året i gemensam lärprocess lyfta frågor om samverkan med vårdnadshavare såväl i skola som i fritidshemsverksamhet. Avviker från Lärprocessen har inte kunnat prioriteras under året. I samtal med skolledare har Grundskoleavdelningen emellertid löpande försökt stödja skolledare i deras arbete med samverkansfrågor. Utbildning med hög kvalitet Följa upp och se till att kartläggningen på skolorna sker i tid och i fler ämnen samt att resultatet sprids till berörd personal. Genomfört Utbildning med hög kvalitet Följa upp och se till att placering av elever i grundskola sker när kartläggning är gjord. Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 9 (16) Utbildning med hög kvalitet Genomlysa modersmålsenhetens organisation och arbete i syfte att uppnå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet så att tillgång till modersmål och studiehandledning på modersmålet säkerställs. Genomfört Utbildning med hög kvalitet Ta fram en strategi för att sprida mottagandet av nyanlända på fler skolor än i dagsläget. Genomfört Fler i jobb Fler och växande företag Förbättrat näringslivsklimat Enligt beslut i grundskolenämnd - ta fram en beredskapsplan för hur barnoch utbildningsförvaltningen ska möta de behov som uppstår om Reepaluutredningens (SOU: 2016:78) förslag blir verklighet. Avviker från plan Förvaltningen har avvaktat nationella beslut kring reglering av vinster i utbildningsväsendet. Den 8:e juni 2018 tog riksdagen beslut om att inte reglera vinsterna för utbildningsaktörer. Förvaltningen ser dock vikten av god bered-skap på området och frågan kommer därför finnas med i grundskoleavdelningens arbete framåt. Uppdraget kommer dock inte vara genomfört innan årets slut.

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 10 (16) God omsorg för individen Ta fram ett preventionspaket i Huddinge kommun för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt och hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning Genomfört Ekosystem i balans Grundskolorna ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år Genomfört Ekosystem i balans Vid byggnation eller ombyggnation av grundskolor med 300 elever eller fler planeras det för tillagningskök Genomfört Ekosystem i balans Att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs för att laga mat från grunden i våra tillagningskök Genomfört Ekosystem i balans Minska matsvinnet (tallriks- och serveringssvinnet) under lunchserveringen till 35 gram per portion och dag. Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 11 (16) Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Den första av årets delårsrapporter ska i huvudsak beskriva det ekonomiska läget under perioden samt redovisa en prognos över helårsresultatet. Enbart signifikanta avvikelser ifrån uppsatta mål ska redovisas. För att säkerställa att kommunens verksamheter håller en god kvalitet och är kostnadseffektiv ska en genomlysning genomföras. Genomfört Systematisk kvalitetsutveckling Ökad processorientering Barn- och utbildningsförvaltningen ska delta i förstudien kring klassificeringen av kommunens processer som nästa steg i Huddinges processorientering. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 12 (16) Systematisk kvalitetsutveckling God användning av digitaliseringens möjligheter IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Införa systemlösning för effektiv, planering uppföljning och processtyrning (DIGI-PUFF), samt anpassa systemet efter barn- och utbildningsförvaltningens behov. Avviker från plan Arbetet med att införa en systemlösning och anpassa denna fortlöper men har ännu inte ersatt manuell hantering av planerings- och uppföljningsprocessen. Verksamhetsplanen för år 2019 hanterades därför både manuellt och parallellt i systemlösningen (Stratsys) som en del av utvecklingen. Detsamma kommer att gälla delårsuppföljningar under år 2019. Under år 2019 kommer fler medarbetare att introduceras i systemstödet. Under 2019 kommer även det systematiska kvalitetsarbetet att påbörja ett digitaliseringsarbete och integreras i Stratsys. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen kommer att fortsätta verka för samordning och delade erfarenheter gällande planering och styrning inom ramen för Stratsys i Huddinge kommun

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 13 (16) Systematisk kvalitetsutveckling God användning av digitaliseringens möjligheter IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Delta i kommunens arbete med att införa E-arkiv Genomfört Systematisk kvalitetsutveckling God användning av digitaliseringens möjligheter IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Implementera åtgärder med anledning av ny dataskyddsförordning Genomfört Attraktiv arbetsgivare Aktiv och systematisk rehabilitering i syfte att sänka sjukfrånvaron Genomfört Attraktiv arbetsgivare Löneanvisningar och stödjande dokument ska implementeras. Genomfört Attraktiv arbetsgivare Integrera pedagogisk plattform i lönekriterierna. Genomfört Attraktiv arbetsgivare Ta fram en strategi och plan som beskriver hur vi ska arbeta med att synliggöra arbetsgivarvarumärket för att rekrytera och behålla prioriterade målgrupper. Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 14 (16) Attraktiv arbetsgivare Inventera och föreslå åtgärder som förbättrar lärares och rektorers förutsättningar att genomföra sina kärnuppdrag Genomfört Sund ekonomi Regelbunden ekonomisk rapportering - Kompetenshöjning genom intern benchmarking - För att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. Träffar i mindre grupperingar inom respektive verksamhetsområde. Sund ekonomi Personalekonomi Fortsätta arbetet med att ta fram och synliggöra kostnader för personal och exempel på vad sjukfrånvaro kostar Genomfört Avviker från plan Utvecklingsåtagandet ska utföras av ekonomi och HRavdelningen. Verksamheten arbetar även fortsatt löpande med frågan. Sund ekonomi Öka avgiftsfinansieringen - Utredning av avgifter och taxor inom nämnden. Genomfört

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 15 (16) Sund ekonomi Införa en ny arbetsmodell för hantering av socioekonomisk ersättning som innebär att rektor, för berörda skolor, före 1 februari redovisar hur den socioekonomiska ersättningen används samt förväntade effekter. Genomfört Sund ekonomi Införa regelbunden uppföljning av socioekonomisk ersättning, vilken innebär att rektor vid två tillfällen under året redovisar till nämnd vilka effekter som uppnåtts i verksamheten. Avviker från plan Se bilaga Socioekonomisk fördelning. Ytterligare uppföljning har ej redovisats till nämnd under året. Den redovisningen som genomfördes under vårterminen gäller dock även höstterminen enligt uppföljning på ekonomidialoger.

BILAGA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 201-01-13 GSN-2018/1166.601 16 (16) Sund ekonomi Genomlysning utifrån ett kostnadsperspektiv - Nämnden ska delta i projekt som leds Kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Projektet ska behandla identifiering, prioritering och genomlysning av verksamheten. Nyckeltal för kostnadsjämförelser ska tas fram för att användas i projektet samt ordinarie planering och uppföljning Genomfört Sund ekonomi Aktivt söka EU medel Nämnden ska tillsammans med KSF undersöka förutsättningarna för att öka andelen ansökningar om EU-medel. En EUmedelstrategi behöver utvecklas för barn- och utbildningsförvaltningen. Genomfört

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-28 GSN-2018/2073.602 1 (4) Handläggare Henric Larsson Henric.Larsson@huddinge.se Mottagare Grundskolenämnden Remiss: Utredning om enprocentregeln Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter på utredning om den så kallade enprocentregeln och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning 2015 inkom ett medborgarförslag om att Huddinge kommun bör införa en så kallad enprocentregel som innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 14 november 2016. I protokollet från sammanträdet står att huruvida enprocentregeln är lämplig att tillämpas på samtliga av kommunens ny- om- och tillbyggnationer eller om ställningstagandet till konstnärlig gestaltning ska ske särskilt i varje projekt bör dock utredas. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden fick tillsammans uppdraget att göra en sådan utredning. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till att kommunen vill satsa mer på konstnärlig gestaltning i samband med ny-, om-, och tillbyggnadsprojekt och ser att konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Förvaltningen vill framhålla, med tanke på den höga byggtakt som prognostiseras inom kommunen gällande investeringar i nya grundskolor (motsvarande 1 grundskola per år till 2030), att enprocentregeln motsvarar en stor summa vid nybyggnadsprojekt. En ny grundskola i storleksordningen 500 mnkr når ensam upp till gränsen 5 mnkr för hela kommunen. Förvaltningen anser att konstnärlig gestaltningen inte får medföra att kommunen gör avkall på fysisk och/eller pedagogisk miljö. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-28 GSN-2018/2073.602 2 (4) Beskrivning av ärendet Konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Den offentliga konsten speglar vår historia och nutid, men är också en betydelsefull beståndsdel i att bygga broar och skapa möten mellan människor oavsett bakgrund. Utredningen har, på uppdrag av kommunfullmäktige, med ett brett perspektiv undersökt hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning inom hela kommunen. Utredningen beskriver att enligt Konstnärsnämnden är det vanligast att enprocentregeln tillämpas inom ramen för enskilda byggprojekt. Det finns emellertid kommuner som uppger att man avsätter/fonderar en procent av investeringsanslaget för all ny-, om-, och tillbyggnad under året. Beloppet är då inte direkt kopplat till något enskilt byggprojekt, utan det är fullt möjligt att satsa på konstnärlig gestaltning på valfri plats i kommunen. I utredningens utblick redovisas många kommuner som ger återkommande uppdrag i konstnärlig gestaltning. Inriktning, omfattning och arbetssätt skiljer sig emellertid åt mellan de olika kommunerna. I Haninge kommun där enprocentregeln tillämpas så styrs inte avsatta medel av vart det byggs, vilket innebär ett stort mått av frihet gällande vart den konstnärliga gestaltningen ska placeras. Enprocentregeln framstår mer som en ekonomisk princip som fått två områden att mötas byggsektorn och kultursektorn än som en rigid och riksövergripande regel med enhetliga tillämpningsföreskrifter. Utredningen föreslår att Huddinge kommun ska tillämpa enprocentregeln och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Utredningen anser att regeln bara ska tillämpas på anläggnings- och byggprojekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Det innebär enligt utredningen större frihet då den konstnärliga gestaltningen inte måste vara kopplad direkt till ett specifikt byggprojekt. Hur en sådan fast årlig budget bäst skulle kunna utformas måste bli ett uppdrag att titta vidare på om kommunen väljer att tillämpa enprocentregeln. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter tre år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-28 GSN-2018/2073.602 3 (4) Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till att kommunen vill satsa mer på konstnärlig gestaltning i samband med ny-, om-, och tillbyggnadsprojekt och ser att konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Däremot menar förvaltningen att budgeten för byggprojekt, exempelvis en skola, ska stå i direkt proportion till vad som krävs för att garantera en kostnadseffektiv skolbyggnad som lever upp till intentionerna och kraven i nämndens Tematiska strategier och andra relevanta styrdokument. Budgeten bör därmed inte tillåta att en (1) procent avsätts för konstnärlig gestaltning om inte motsvarande pengar adderas budgeten. Förvaltningen vill framhålla, med tanke på den höga byggtakt som prognostiseras inom kommunen gällande investeringar i nya grundskolor (motsvarande 1 grundskola per år till 2030), att enprocentregeln motsvarar en stor summa vid nybyggnadsprojekt. En ny grundskola i storleksordningen 500 mnkr når ensam upp till gränsen 5 mnkr för hela kommunen. Förvaltningen upplever det något oklart om enprocentregeln avser att byggkostnaderna sänks med en procent till förmån för konstnärlig gestaltning eller om enprocentregeln ska utgöra ett riktmärke, så att en procent motsvarande byggkostnaderna ska tillföras för konstnärlig gestaltning. Förvaltningen uppfattar att utredningens rekommendation är en modell med en fast budget för konstnärlig gestaltning där placeringen av konst inte måste sammanfalla med byggprojektets placering. Från utredningen: För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Det innebär större frihet då den konstnärliga gestaltningen inte måste vara kopplad direkt till ett specifikt byggprojekt. Förvaltningen uppfattar att de resurser som skulle avsättas för konstutsmyckning inom kommunen ska inrymmas i respektive byggprojekt. Detta skulle innebära att hyreskostnaden för skolverksamheterna skulle öka, vilket inte är önskvärt. Förvaltningen menar att ett maxtak kan vara relevant så inte en verksamhet inom kommunen helt eller till största del bidrar med medel för konstnärlig gestaltning. Förvaltningen anser att konstnärlig gestaltningen inte får medföra att kommunen gör avkall på fysisk och/eller pedagogisk miljö. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-12-28 GSN-2018/2073.602 4 (4) Kerstin Andersson Utbildningsdirektör Henric Larsson Lokalsamordnare Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

Diarienummer KS-2017/1461.676 Utredning om enprocentregeln - konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnationer Kommunstyrelsens förvaltning 2018-09-24

Handläggare Björn Rosborg, utredare, ksf Tove Sandahl Fransson, kulturstrateg, kuf Peter Bergman, enhetschef, kuf

Innehåll Sammanfattning...4 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Syftet...5 1.3 Avgränsning...5 1.4 Metod, material och genomförande...5 1.5 Disposition...5 2. Varför är konstnärlig gestaltning viktig?...6 2.1 Konsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt...6 2.2 samtidigt som den främjar kreativitet och dialog...6 2.3 och därmed gör Huddinge attraktivare...6 3. Begreppet enprocentregeln...7 3.1 Definition...7 3.2 Tillämpning...7 3.2.1 Tolkningen av regelns tillämpning och omfattning...8 3.2.2 Enskilda satsningar eller en pott/fond...8 3.2.3 Beslut och organisation...8 3.2.4 Bättre processer efterfrågas...9 4. Utblick erfarenheter från några utvalda kommuner...10 4.1 Haninge...10 4.1.1 Processen, förvaltning och ägande...10 4.1.2 Visdomsord och erfarenheter...10 4.2 Karlstad...10 4.2.1 Processen, förvaltning och ägande...11 4.2.2 Visdomsord och erfarenheter...11 4.3 Sundbyberg...12 4.3.1 Processen, förvaltning och ägande...12 4.3.2 Visdomsord och erfarenheter...12 5. Läget i Huddinge kommun...13 5.1 Konstnärlig gestaltning i Huddinge kommun...13 5.1.1 Översiktsplan 2030...13 5.1.2 Parkprogrammet...13 5.1.3 Huddinge kommuns råd för fysisk planering...14 5.1.4 Fastighetsbolaget...14 5.1.5 Huddinges kulturkostnader...14 6. Slutsatser och rekommendationer...15 6.1 Rekommendation...15 6.1.1 Principiellt ställningstagande...15 6.1.2 Ekonomiska konsekvenser...15 6.1.2.1 Handlingsalternativ...15 6.1.3 Ägande och förvaltande...16 6.1.4 Regelverk och process...16 Bilaga utblick på ytterligare tre kommuner...18

4 (20) Sammanfattning Konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Den offentliga konsten speglar vår historia och nutid, men är också en betydelsefull beståndsdel i att bygga broar och skapa möten mellan människor oavsett bakgrund. Utredningen har, på uppdrag av kommunfullmäktige, med ett brett perspektiv undersökt hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. I utredningens utblick redovisas många kommuner som ger återkommande uppdrag i konstnärlig gestaltning. Inriktning, omfattning och arbetssätt skiljer sig emellertid åt mellan de olika kommunerna. Enprocentregeln framstår mer som en ekonomisk princip som fått två områden att mötas byggsektorn och kultursektorn än som en rigid och riksövergripande regel med enhetliga tillämpningsföreskrifter. Huvuddelen av Huddinges offentliga konst tillhör kommunens fastighetsbolag som under åren gjort stora satsningar inom området. Men även i Huddinges offentliga miljöer, såsom parker, torg eller lekplatser, förekommer konstnärlig gestaltning om än i begränsad utsträckning. Utredningen föreslår att Huddinge kommun ska tillämpa enprocentregeln och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Utredningen anser att regeln bara ska tillämpas på anläggnings- och byggprojekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Trots svårigheter med att uppskatta storleken på de investeringar som modellen baseras på är det inte osannolikt, mot bakgrund av byggtakten i kommunen, att enprocentregeln skulle generera avsättningar till konstnärlig gestaltning på runt 5 miljoner årligen. Vill man ha flera handlingsalternativ med olika ekonomiska utfall är det bara att utgå från olika procentsatser och ändra de investeringsområden som regeln ska tillämpas inom. Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med Huddinges satsningar på konst. Utifrån den beslutade konstpolicyn och aktuella projektlistor på kommande projekt från samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen årligen för att ta fram beslutsunderlag till relevant politiskt forum rörande vilka områden och byggprojekt som ska bli föremål för konstnärlig gestaltning samt ekonomisk fördelning dem emellan. Som en följd kommer det att behövas ökning av de personella resurserna för att administrera tillämpning av enprocentregeln. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter 3 år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt. Utredning om enprocentregeln

5 (20) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2015 inkom ett medborgarförslag om att Huddinge kommun bör införa enprocentregeln. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten vid ny-, om-, eller tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar investeras i konstnärlig gestaltning och utsmyckning. Ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 14 november 2016. I protokollet från sammanträdet står att huruvida enprocentregeln är lämplig att tillämpas på samtliga av kommunens ny- om- och tillbyggnationer eller om ställningstagandet till konstnärlig gestaltning ska ske särskilt i varje projekt bör dock utredas och kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden fick tillsammans uppdraget att göra en sådan utredning. 1.2 Syftet Syftet med utredningen är att med ett brett perspektiv undersöka hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. De förslag och rekommendationer som utredningen presenterar ska innefatta översiktliga processbeskrivningar och kostnads- och konsekvensanalyser. Det ska även framgå av utredningen vem som ska äga, förvalta och ansvara för konsten samt vilka eventuella regelverk och riktlinjer som behöver tas fram. 1.3 Avgränsning Utredningen omfattar inte privata fastighetsägare som tillhandahåller kommunal service på sin fastighet eller utbyggnad av allmän plats där gatukostnadsreglementet tillämpas. Inte heller omfattas allmänna anläggningar som finansierats med exploateringsbidrag från privata fastighetsägare. 1.4 Metod, material och genomförande Forskning inom området har studerats, liksom dokument från Konstnärsnämnden, fastighetsbolag och andra kommuner. Några inom området framträdande kommuner har också intervjuas för att få en djupare insikt om tillämpningen av och omfattningen på deras respektive system. 1.5 Disposition I kapitel två förklaras varför konstnärlig gestaltning är viktig och i det därpå följande kapitlet förklaras begreppet enprocentregeln, dess historik och tillämpning. I det fjärde kapitlet presenteras några goda exempel på kommuner som arbetat länge och systematiskt med denna fråga och i det femte beskrivs nuläget i Huddinge kommun rörande konstnärlig gestaltning. Det avslutande sjätte kapitlet innehåller slutsatser och rekommendationer. Utredning om enprocentregeln

6 (20) 2. Varför är konstnärlig gestaltning viktig? 2.1 Konsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt Ett konstverk kan säga något om platsen den befinner sig i genom att berätta en historia, få oss att tänka i nya banor samt aktiverar synen på den miljö som berörs. Här finns en potentiell kraft i att belysa nya värden och samtidigt omförhandla platsens villkor. Konsten kan både vara av tillfällig karaktär eller mer permanent i sin utformning. Konsten kan även vara nyttobaserad, exempelvis genom att verka identitets- och trygghetsskapande. Den konstnärlig gestaltning främjar då folkhälsan genom att skapa delaktighet och trygghet i lokalsamhället. Offentlig konst är en viktig beståndsdel i samhället eftersom den erbjuder direkt tillgång till gestaltning och visuella uttryck. Den offentliga konstens plats i samhället är att förse invånare med konstverk som ger upphov till frågor, diskussioner och kunskap, men inte minst förskjuter den perspektiv. Konsten blir då en viktig del i att förvalta, men också förnya, vårt gemensamma kulturarv. 2.2 samtidigt som den främjar kreativitet och dialog En konstnär med ett utsmyckningsuppdrag tar sig an platsen genom ett samspel av research, kreativitet och närvaro. Processen liknar forskarens då den ofta är undersökande och analyserande och utgår numera allt oftare från samhällsfrågor. På senare år har den offentliga konsten öppnat upp för en dialog med invånare inom ramen för deltagandeprocesser. Exempelvis kan unga vara delaktiga i det konstnärliga arbetet och medverka till att konstverket gestaltar historier specifika för platsen och sin samtid. På så sätt blir offentlig konst del av vårt kulturarv och en viktig del av platsens identitet. På så vis skänker konsten framtida generationer värden att vara stolt över. 2.3 och därmed gör Huddinge attraktivare Konstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för såväl invånare, besökare och näringsliv. Den offentliga konsten speglar vår historia och nutid, men är också en betydelsefull beståndsdel i att bygga broar och skapa möten mellan människor oavsett bakgrund. Huddinge expanderar och i byggandet av två regionala stadskärnor är det viktigt att kommunen agerar möjliggörare för innovation och möten över gränser. Konsten står inte för sig själv utan är en del av det offentliga samtalet genom att både understödja och tydliggöra olika demokratiska processer, och därigenom vara tillgänglig för alla och på lika villkor. Det är också viktigt att betona att konsten genererar estetiska värden, uppmuntrar till en levande stadsmiljö samt förstärker en positiv och samtida bild av Huddinge. Utredning om enprocentregeln

7 (20) 3. Begreppet enprocentregeln 3.1 Definition Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Redan 1937 sjösattes principer i en statlig utredning som avsåg statliga nybyggnationer. 1 Genom enprocentregeln kunde ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme skapas för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. Med dagens perspektiv på 1900-talet är det tydligt att enprocentregeln haft en stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av modernismens offentliga byggnader och miljöer. Enprocentregeln har aldrig varit en enhetlig regel utan mer en ekonomisk princip som fått två politikområden att mötas; byggsektorn och kultursektorn och där kultursektorn tillförs anslag från en mer penningstark sektor. Men även byggbolag och fastighetsföretag kan ses som vinnare då den byggnadsanknutna konsten tillför byggnaderna ett mervärde. 3.2 Tillämpning 2 Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under kulturdepartementet och har regeringens uppdrag att främja konstnärers villkor bl.a. genom att sprida kunskap om konstnärers förutsättningar för konstnärligt skapande. År 2013 beslöt nämndens styrelse att genomföra en undersökning om, och i så fall hur, stat, kommuner och landsting idag tillämpar enprocentregeln, eller om regeln ersatts av andra former av samverkan för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. 3 Några exempel på undersökningens resultat: 44 kommuner och 11 landsting/regioner uppger att man fattat principbeslut om enprocentregeln, men betydligt fler än de som fattat principbeslut, 67 procent av kommunerna och 96 procent av landsting/regioner, ger konstnärer uppdrag i konstnärlig gestaltning. Intresset för offentlig miljö, stora ombyggnadsbehov och kultursamverkansmodellen har skapat ett nyväckt intresse för enprocentregeln. Att offentliga beställare genomför offentlig upphandling innebär att fler konstnärer kan komma i fråga. Upphandlingsförfarandet måste dock förenklas och konstnärlig kompetens är viktig i en beslutsfattande jurygrupp. Konstnärlig gestaltning av offentlig miljö är en tydligt definierad och ekonomiskt betydelsefull arbetsmarknad för bild- och formkonstnärer. I runda tal kan konstateras att det gav minst 300 konstnärer gestaltningsuppdrag och minst 50 konstnärer deltog i planerings- och byggprojektgrupper under 2011. 1 Proposition 1937:57 2 Ingen regel utan undantag enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö. Rapport från Konstnärsnämnden 2013. 3 Undersökningen är avgränsad till den byggnadsanknutna konsten, situationer där konstnärer ges i uppdrag att konstnärligt gestalta offentliga miljöer. Utredning om enprocentregeln

8 (20) 3.2.1 Tolkningen av regelns tillämpning och omfattning Inom vilka områden tillämpas enprocentregeln och vilka byggprojekt omfattas? Rör det enbart verksamhetslokaler eller ska också bostäder och yttre miljöer som parker och vägar inkluderas? En snabb utblick på några kommuner 2013 visade också att tillämpningen skiljde sig åt. Haninge avsatte exempelvis en procent av kommunens lokalinvesteringsbudget medan Värnamo utgick från kommunens nettoinvesteringsbudget och Göteborgs stads riktlinjer gällde vid ny, om- och tillbyggnader av lokaler och bostäder. Konstnärsnämndens utredning från 2013 visar att av de kommuner som tillämpar enprocentregeln använder samtliga den när det gäller nybyggnation av lokaler, men enbart 60 procent vid om- och tillbyggnad. Än färre, endast 30 procent, använder regeln för den yttre miljön, dvs. byggnation av park, vägar och andra allmänna platser. Regeln omfattar de egna förvaltningarna och betydligt mer sällan allmännyttiga bolag. Det senare enbart i 24 procent av kommunerna och 13 procent av landstingen/regionerna. Av Konstnärsnämndens utredning framgår dock att även om kommunen inte tillämpar enprocentregel för de allmännyttiga fastighetsbolagen så svarade fem stycken, varav Huddinge var en, att man ändå rekommenderar att det avsätta medel för offentlig konst. 3.2.2 Enskilda satsningar eller en pott/fond Enligt Konstnärsnämnden är det vanligast att enprocentregeln tillämpas inom ramen för enskilda byggprojekt. Det finns emellertid kommuner som uppger att man avsätter/fonderar en procent av investeringsanslaget för all ny-, om-, och tillbyggnad under året. Beloppet är då inte direkt kopplat till något enskilt byggprojekt, utan det är fullt möjligt att satsa på konstnärlig gestaltning på valfri plats i kommunen. Flera har också angivit att det bara är byggprojekt över en viss storlek som kommer i fråga för konstnärlig gestaltning, men med en fondmodell finns möjlighet att samla medel även från mindre byggprojekt och använda dem flexibelt för olika gestaltningsuppdrag. 3.2.3 Beslut och organisation Var tas besluten rörande den konstnärliga gestaltningen i offentlig miljö; på politisk nivå eller på förvaltningsnivå? Och i vad mån finns det organiserat förvaltningsövergripande samverkansgrupper? Det vanligaste är att den nämnd som hanterar kulturfrågorna också beslutar om uppdragen om konstnärlig gestaltning det kan vara kultur-, kultur- och fritidseller kultur- och utbildningsnämnd. I några enstaka fall är det inom en teknisk nämnd eller en samhällsbyggnadsnämnd. Många kommuner har instiftat konstnärliga råd som är sammansatta på olika sätt men har det gemensamt att de bereder förslag inför ett förvaltningschefs- eller politiskt beslut. Ibland beslutar de även själva om den konstnärliga gestaltningen. Utredning om enprocentregeln

9 (20) 3.2.4 Bättre processer efterfrågas 4 Enligt Sveriges Television råder det generellt positiva tongångar kring enprocentregeln. Men i den granskning SVT gjorde hösten 2016 framhåller konsthandläggare i landsting/regioner att hanteringen av enprocentregeln kräver bättre processer och tydligare riktlinjer. Förståelse för att den konstnärliga processen tar tid och att det måste finnas utrymme för att kunna inkludera den estetiska kompetensen i byggprocessen är grundläggande för att nå framgång. Därför krävs i första hand vägledande policydokument, men även rutiner som säkerställer att man också tillämpar dem. 4 Publicerad på SVTs hemsida 17 november 2016 Utredning om enprocentregeln

10 (20) 4. Utblick erfarenheter från några utvalda kommuner Som framgår av kapitel tre så är det många kommuner som ger återkommande uppdrag i konstnärlig gestaltning. Nedan har gjorts ett axplock av några av de kommuner som medvetet och systematiskt arbetat med varianter på enprocentregeln och brukar framhållas som goda exempel på dess tillämpning. 4.1 Haninge Regeln om avsättningar av medel för konstnärlig gestaltning har funnits i kommunen i 18 år och kan ha varit kontroversiell då den infördes, men ligger i dag helt i linje med att göra stad av förorten. De medel som genereras genom enprocentregeln styrs inte av var det byggs, vilket betyder att det finns ett stort mått av frihet rörande var den konstnärliga gestaltningen ska placeras. Framför allt satsas på konst i anslutning till allmänna platser som torg och parker eller i verksamhetslokaler som skolor och allaktivitetshus etc. 5 Några explicita kriterier för gestaltningen utöver att den ska tas fram i delaktighet med brukare eller olika målgrupper finns inte. 4.1.1 Processen, förvaltning och ägande Först identifieras en plats eller ett område med behov av offentlig konst. Sedan bestäms den typ av konstverk som eftersöks i ett uppdragsprogram. Intendenten på kultur- och fritidsförvaltningen tar fram ett förslag på tre konstnärer för samrådsgruppen. Brukare och samverkansgrupper finns också med i processen så att verket ska vara välkommet när det är på plats. En samrådsgrupp bestående av verksamhetschef med konstansvar, konstintendent, stadsarkitekter, stadsträdgårdsmästare, tre förtroendevalda och även ibland med representanter från gatu- och markavdelningen bereder ärendet innan kultur- och fritidsnämnden fattar beslut. Varje konstnärlig gestaltning kommer till som ett enskilt projekt och följer en rad rutiner, dvs. allt från skissuppdrag till besiktning av konstverket. Det är framför allt kultur- och fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen som är involverade i processen. De som beslutar är kultur- och fritidsnämnden efter bredning i samrådsgruppen. Kultur- och fritidsnämnden äger konstverket och ansvarar för driften. 4.1.2 Visdomsord och erfarenheter Framgångsfaktorer är bland annat att inte komma in för sent i plan- och byggprocessen och vara tydliga i avtalsskrivning med konstnärer så att det klart framgår vem som gör vad och vem som ansvarar för vad. Det är också viktigt att säkerställa i beställningarna att verken ska kunna driftas över tid. 4.2 Karlstad Syftet med att införa enprocentregeln var dels att få in mer konst i det offentliga rummet, dels att konsten skulle bli en del i byggprocessen. Utredningen om hur 5 Medlen söks årligen genom ett tjänsteutlåtande rörande investering. Utredning om enprocentregeln

11 (20) det skulle organiseras gjordes av teknik- och fastighetsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans. Reglerna tillämpas bara på objekt med en budget på över 5 miljoner. Och på listan över dessa objekt väljer rådet ut dem man anser bör ha en konstnärlig gestaltning. Detta betyder att vissa gestaltningar i anslutning till ett byggprojekt kan få en större budget medan andra projekt blir helt utan konstverk. Beslut och budget ligger hos teknik- och fastighetsnämnden och dess förvaltning. 4.2.1 Processen, förvaltning och ägande Det är rådet för konstnärlig gestaltning som föreslår vilka projekt som omfattas av konstnärlig gestaltning och det är teknik- och fastighetsnämndens arbetsutskott som fattar beslutet. Om man väljer att enbart anlita en konstnär så får en extern ledamot ur rådet i uppdrag att skriva ett konstnärligt program för projektet. Sedan väljs ett antal potentiella utförare, konstnärer, ut och presenteras för hela rådet. Därefter bestäms vilken konstnär som är lämplig utifrån de kriterier på konstnär och på verk som finns i det konstnärliga programmet, vilket är i linje med det arbetssätt som statens konstråd tillämpar. Rådet kan också välja att ha en öppen intresseanmälan och därur välja tre konstnärer som ges skissuppdrag. De fasta kriterierna för bedömning av skissuppdrag är platsens identitet, konstnärligt uttryck och originalitet, konstnärlig intention, realiserbarhet, brukarperspektivet samt drift och underhåll. Utöver ovanstående kriterier tillkommer även mer specifika inför varje uppdrag utifrån dess särart. Det slutliga beslutet tas av arbetsutskottet i teknik- och fastighetsnämnden. Det är dock inte den konstnärliga kvalitén som bedöms utan enbart vad som är tekniskt genomförbart. Det konstnärliga ansvarar rådet för och vid ett röstningsförfarande är de externa i majoritet. I rådet sitter representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Sedan tas projektledaren för aktuellt bygge med i processen som rör just det projektet. Rådet tar fram förslag och beslut fattas i teknik- och fastighetsnämndens arbetsutskott. Teknik- och fastighetsförvaltningen äger och förvaltar den konstnärliga gestaltningen. 4.2.2 Visdomsord och erfarenheter Framgångsfaktorer är att involvera alla berörda förvaltningar i arbetet så att alla har ett tydligt ansvar. Det är också viktigt att projektledarna för byggprojekten kommer tidigt in i processen så att man t.ex. undviker att ett verk inte går att genomföra av tekniska skäl. Utredning om enprocentregeln

12 (20) 4.3 Sundbyberg Sundbyberg håller på att ta fram ett förslag till ny översiktsplan som förväntas fastställas under våren 2018 och som avser Sundbybergs utveckling till 2030. I planen har regelverk kring enprocentregeln blivit mer specifikt än det är idag: Enprocentregeln är den ekonomiska princip som anger att en (1) procent av produktionskostnaden vid ny-, om- och tillbyggnation ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Detta gäller hus, gator, torg och parker. Produktionskostnaden definieras som byggkostnader inklusive byggherrekostnader. Vid husproduktion exkluderas kostnader för VA, markköp och -arbete. Undantagna från huvudregeln är projekt under 200 prisbasbelopp samt projekt av övervägande teknisk karaktär t.ex. stambyten, tillgänglighetsanpassningar, ventilation eller liknande. Under hösten 2017 tog kultur och fritidsförvaltningen fram ett kulturpolitiskt program i vilket även stadens konstpolicy ska beskrivas. I dagsläget finns det inga officiella kriterier för den konstnärliga gestaltningen. 4.3.1 Processen, förvaltning och ägande Stadsledningskontoret (Exploateringsenheten/Planenheten), Kultur och fritid och Stadsmiljö och service (Projektenheten) är de förvaltningar som är involverade i systemet. Ansvaret för gestaltningen ligger hos förvaltningen som driver projektet och den konstansvarige har en rådgivande roll. Ansvaret för stadens fasta konstsamling ligger hos Stadsmiljö och service däremot förvaltas samlingen av Kultur och fritidsförvaltningen i ett bra samarbete med tidigare nämnd förvaltning. 4.3.2 Visdomsord och erfarenheter En framgångsfaktor är att skapa en ordentlig budget för skötsel/underhåll av den fasta konsten och rutiner kring vilken förvaltning som tar ansvar för vad, i fall av återkommande skötselrutiner och eventuella skador. För att konsten ska kunna ha möjlighet att påverka helhetsgestaltningen så är det bäst när konsten kan blandas in så tidigt som möjligt i processen. För ytterligare tre exempel på kommuner som tillämpar enprocentregeln i en eller annan form Järfälla, Sundsvall och Göteborg se bilaga. Utredning om enprocentregeln

13 (20) 5. Läget i Huddinge kommun 5.1 Konstnärlig gestaltning i Huddinge kommun Huddinge kommun har inte arbetat aktivt med enprocentregeln men ger regelbundet uppdrag till konstnärer rörande offentlig miljö. Eftersom det inte finns något heltäckande register över den offentligt ägda konsten är det något oklart var den beställda konsten går att finna i dagsläget. Tefatsrondellerna i Kungens kurva hör hit, liksom konstverken vid rulltrappan i Flemingsberg. I flera park- och torgupprustningar har på senare år olika konstnärliga inslag inbegripits, exempelvis ekorrarna i Skeppsmyreparken och lekskulpturer i Visättra naturlekplats. Det har också drivits flera projekt där Huddingebor getts möjlighet att påverka sin yttre miljö. Som exempel kan nämnas Visättra entré där boende fick lämna in bilder och föremål som representerade Visättra och som sedan tolkades till dekorativa mönster i markbeläggningen. Under hösten 2016 tog kultur och fritidsförvaltningen fram en process för beställande och framtagande av offentlig konst som tillämpades i samband med planeringen av ett nytt torg; Karin Boyes plats. Processen utmynnade i att en konstnär fick uppdraget att gestalta torget med en skulptur som anknyter till den kända författarinnan. I Huddinges offentliga miljöer, såsom parker, torg eller lekplatser, förekommer dock konstnärlig gestaltning i begränsad utsträckning. Huvuddelen av kommunens offentliga konst tillhör kommunens fastighetsbolag som under åren gjort stora satsningar inom området. Utöver detta finns också en stor koncentration av offentliga konstverk i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge genom Stockholms läns landsting och Södertörns högskola genom fastighetsbolaget Akademiska Hus. 5.1.1 Översiktsplan 2030 Huddinge kommuns översiktsplan 2030 är vägledande i arbetet med den fysiska miljön och har därmed en stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen. Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. I översiktsplanen lyfts bland annat vikten av att satsa mer på utformningen av det offentliga rummet, det vill säga gator, parker, torg och andra mötesplatser, och att komplettera dessa platser med offentlig konst. 5.1.2 Parkprogrammet I Huddinge kommuns parkprogram anges att fler konstnärliga utsmyckningar ska skapas i den offentliga miljön. De senaste två åren har därför trafik och landskapssektionen samverkat med kultur och fritidsförvaltningen i specifika projekt. Utredning om enprocentregeln

14 (20) 5.1.3 Huddinge kommuns råd för fysisk planering Huddinge kommuns råd för fysisk planering är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådets uppgift är att planera, genomföra och utvärdera möten/rådslag med invånarna där man belyser kommunens förslag till fysisk planering för olika områden utifrån ett flertal aspekter utformning/gestaltning, miljö, trygghet, näringsliv och social hållbarhet. Rådet ska även värna och utveckla skönhetsvärden hos byggnader och i den fysiska miljön i Huddinge och årligen dela ut skönhetspriset till en byggnad eller anläggning som förtjänar uppmärksamhet för sitt bidrag till ett vackrare Huddinge. 5.1.4 Fastighetsbolaget I ett remissvar hösten 2016 till ett medborgarförslag angående konstnärlig utsmyckning angav Huge Fastigheter AB att de installerar konst som tas med i investeringsbudgeten för de olika byggprojekt som Huddinge beställer av fastighetsbolaget. Dessa investeringsmedel beslutas av Huddinge kommun. Det kan vara olika typer av konst som byggs in i fastigheterna och som ska tillföra hyresgästerna mervärden utöver arkitekturen Ett utkast till konstpolicy togs också fram under begynnelsen av 2017 med målet att den skulle beslutas av styrelsen i september. Då det fanns mer akuta frågor på agendan inför delningen av bolaget kom policyn aldrig att fastställas. Emellertid har det även tidigare, utan policy men av gammal hävd, avsatts en halv procent vid nybyggnationer. Regeln har dock inte varit ett skall-krav utan många gånger har en lägre procentsats (eller ingen alls för vissa projekt) använts, särskilt vid större investeringar. En upphandlad konsult har använts vid den konstnärliga utsmyckningen och kostnaderna för denne har ingått i den halva procenten. Processen har gått till så att konsulten gjort grundarbetet och tar fram ett förslag med hjälp av en jury med representanter från Huge, KSF och verksamheten. Befintlig konst finns dokumenterad och registrerad. En särskild värdering ska göras av den lösa konsten som uppgår till ca 400 objekt och betingar ett ungefärligt värde på 2 miljoner. 5.1.5 Huddinges kulturkostnader I Myndigheten för kulturanalys rapportering konstateras att Sveriges kommuner lägger allt mer pengar på kultur. Samtidigt kan noteras i mätningar av kommunernas kulturkostnader per invånare att Huddinge hamnar långt ner på listan. Kulturen stod för ca 1,3 procent av kommunens budget 2016 och Huddinge är därmed långt ifrån att vara bland länets tre bästa kommuner inom det området. 6 6 Myndigheten för kulturanalys, Samhällets utgifter för kultur 2016, Kulturfakta 2017:4 Utredning om enprocentregeln

15 (20) 6. Slutsatser och rekommendationer Syftet med utredningen har varit att undersöka hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av lokaler och anläggningar. De rekommendationer som lämnas innefattar ett förslag till principiellt ställningstagande, ekonomiska konsekvenser med handlingsalternativ samt översiktliga processbeskrivningar. 6.1 Rekommendation 6.1.1 Principiellt ställningstagande Konsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt samtidigt som den främjar kreativitet, dialog och gör Huddinge attraktivare. Mot den bakgrunden finns skäl att tillämpa enprocentregeln (1 procent) och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Bland flera av de kommuner som studerats kan man se att det finns ett golv för när principen ska tillämpas även om nivån på golvet varierar. Utredningen föreslår att regeln bara ska tillämpas på objekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Det innebär större frihet då den konstnärliga gestaltningen inte måste vara kopplad direkt till ett specifikt byggprojekt. Hur en sådan fast årlig budget bäst skulle kunna utformas måste bli ett uppdrag att titta vidare på om kommunen väljer att tillämpa enprocentregeln. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter 3 år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt. 6.1.4.4 Ekonomiska konsekvenser Behovet av verksamhetslokaler är stort och enligt Huddinge Samhällsfastigheter AB är det inte orealistiskt att nyproduktionen hamnar på mellan 400-500 miljoner/år de kommande åren. Även samhällsbyggnadsinvesteringar förväntas vara omfattande den närmsta tiden, däremot är beloppen för de större parkanläggningarna som föreslås omfattas av principen betydligt lägre. Det bör dessutom påpekas att anläggandet av en park kan helt eller delvis finansieras av externa fastighetsägare och avseende den delen får inte kommunen enligt lag ställa krav på medfinansiering av konst. Trots vissa svårigheten med att uppskatta storleken på de investeringar som modellen baseras på är det inte osannolikt, med tanke på byggtakten i kommunen, att enprocentregeln skulle generera avsättningar till konstnärlig gestaltning på runt 5 miljoner årligen. 6.1.2.1 Handlingsalternativ Vill man ha flera handlingsalternativ med olika ekonomiska utfall är det bara att utgå från olika procentsatser och ändra de investeringsområden som regeln ska tillämpas inom. Utredning om enprocentregeln

16 (20) Om även Huge Bostäder AB skulle avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande en procent av sina nyinvesteringar skulle de ovan angivna beloppen öka med ytterligare ca 2 miljoner då Huge planerar att investera runt 1 miljard under de kommande fem åren i nyproduktion (200 miljoner årligen i genomsnitt). Detta borde dock i sådana fall regleras i kommunens ägardirektiv. 6.1.3 Ägande och förvaltande För lokaler som kommunen beställer av Huddinge Samhällsfastigheter AB står fastighetsbolaget för investeringen i byggnation, inklusive den konstnärliga gestaltningen, och bör då äga och förvalta den. Avseende konstnärlig gestaltning som genereras av byggandet av parkanläggningar måste kommunen avsätta medel i investeringsbudgeten och äger då gestaltningen och måste då avsätta resurser för dess drift och underhåll. 6.1.4 Regelverk och process 6.1.4.1 Konstpolicy Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med kommunens satsningar på konst samt den procentsats som ska avsättas vid nybyggnationer. 6.1.4.2 Beslutsprocess Utifrån den beslutade konstpolicyn och aktuella projektlistor på kommande projekt från samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen årligen för att ta fram beslutsunderlag till relevant politiskt forum rörande vilka områden och byggprojekt som ska bli föremål för konstnärlig gestaltning samt ekonomisk fördelning dem emellan. 6.1.4.3 Riktlinje för konstnärlig gestaltning Riktlinjer som tydliggör roller och ansvar vid framtagande av konstnärliga gestaltningsprojekt bör tas fram. Riktlinjerna ska även beskriva den process som kommunen tillämpar samt innefatta plan för underhåll och eventuell gallring. 6.1.4.4 Projektgrupp För att genomföra ett fastställt konstprojekt ska kultur- och fastighetsförvaltningen ansvara för att en projektgrupp tillsätts. Projektgruppen bör ha teknisk kompetens, kunskap om berörda projekt, konstkompetens och kunskap om verksamheten eller eventuell tematik. Detta innebär att projektgruppen bör bestå av representanter från natur- och byggnadsförvaltningen, samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen, representant från verksamheten (t.ex. skola) och/eller civilsamhället samt eventuellt Huddinge Samhällsfastigheter AB. Vid behov tas extern konstkonsult in (alternativt används intern kompetens) som då måste finansieras inom budgeten för det specifika konstprojektet. Utöver konstpolicy och riktlinje för konstnärlig gestaltning följer projektgruppens arbete den rådande processen för konstnärlig gestaltning. Det huvudsakliga ansvaret för regeln kommer ligga på kultur- och fritidsnämnden i nära samarbete med övriga berörda förvaltningar och Huddinge samhällsfastigheter AB. Utifrån Huddinges framtida befolkningsökning och den byggtakt det innebär kommer behovet av kompetens både vad gäller Utredning om enprocentregeln

17 (20) beslutsprocessen och varje specifikt projekt behöva utökas i form av personella resurser på kultur- och fritidsförvaltningen. Uppskattningsvis kommer det sammantaget att röra sig om minst 1 årsarbetstid beroende på byggtakt. Vid behov tas som beskrivet ovan extern konstkonsult in som då finansieras av respektive konstprojekt. Utredning om enprocentregeln

18 (20) Bilaga utblick på ytterligare tre kommuner Järfälla Enprocentregeln infördes redan i mitten av 60-talet. Regeln är idag inskriven i kommunens översiktsplan och gäller främst skolor, förskolor, gruppboenden, äldreboenden, och i viss mån andra kommunala verksamheter. Regeln tillämpas enbart vid nybyggnation. Det förekommer dock att kommunen skjuter till medel vid ombyggnation och då finns ett maxtak på 100 tkr för inköp av konstverk. Det finns ingen pott utan konstnärlig gestaltning sker i varje enskilt projekt. Kulturförvaltningen har ett samarbetsavtal med bygg- och miljöförvaltning. Halvårsvis har kulturförvaltningen möten med fastighetschef och projektledare på bygg- och miljöförvaltningen. Utifrån en lista på byggobjekt fattar man sedan beslut om vilka insatser man ska göra. Processen, förvaltning och ägande En projektledare utses och presenterar tre konstnärer för en mindre arbetsgrupp. Vid en planerad utsmyckning på en skola så består gruppen exempelvis av projektledaren, rektor och specialintresserad (bildlärare). Vid större projekt anlitas konstkonsult. Representant från fastighetsavdelningen är enbart med som stöd för planeringen. Vald konstnär får betalt för skiss, och arvoderas under arbetets gång till slutbesiktning av konstverk är på plats. Efter färdigställandet av den konstnärliga gestaltningen äger och förvaltar respektive enhet/verksamhet skapelsen. Visdomsord och erfarenheter Framgångsfaktorerna i själva det praktiska arbetat är att ha små arbetsgrupper och med uttalat brukarfokus. Tänk långsiktigt och brett och var införstådd med eventuella tekniska problem. Betänk exempelvis att en konstnärlig gestaltning som en fontän inte bara är ett vackert uttrycksfullt konstverk, utan att den fordrar mycket anläggningsarbete, fungerar bara under en viss tid av året och kräver mycket underhåll. Sundsvall Redan på 90-talet fastställde kommunen ett styrdokument där det slås fast att det vid all ny- och ombyggnation ska avsätta mellan en halv till en procent för konstnärlig gestaltning. Det är en förhandling vid varje tillfälle med fastighetsförvaltningen om storleken på procentsatsen för konsten. Bygger man exempelvis ett värmeverk i skogen så kanske inget avsätts, medan det kan bli en procent om det är något annat med en större kontaktyta mot befolkningen såsom en simhall eller en förskola. Systemet håller på att ses över till förmån för en fast årlig budget istället, vilken skulle baseras på en procentsats på ett genomsnitt av vad som ska byggas över tid. Utredning om enprocentregeln

19 (20) Processen, förvaltning och ägande Den ansvarige för regeln på kultur- och fritidsförvaltningen går igenom fastighetsförvaltningens objektlistor för att få en uppfattning om vad som är på gång. En första åtgärd är att bilda en referensgrupp. Om det exempelvis skulle röra en skola behövs då utöver den ansvarige på kultur- och fritidsförvaltningen någon som har tekniska kunskaper och arbetar med själva byggnationen, en lärare från skolan, en intendent från museet och en extern konstnärlig konsult. Det anses viktigt att en majoritet har konstnärlig kompetens. Gruppen träffas på/vid byggnationen och går igenom förutsättningarna. Vad går att göra tekniskt, var och vad är lämpligt att göra utifrån skolans erfarenheter av var elever vistas t.ex. Utifrån detta bestämmer man sedan plats. Förfrågningsunderlag görs sedan som en LOU-upphandling. Upphandlingen annonseras och sker i fler olika steg. Först krävs en intresseanmälan där man lämnar en konstnärlig beskrivning. Efter det gör referensgruppen det första urvalet utifrån en poängsättning/viktning individuellt som sammanställts av den ansvarige tjänstemannen och presenteras sedan för gruppen och diskuteras. Redan där brukar ett antal förslag utkristalliseras. I nästa steg har två förslag valts ut och blir arvoderade (30 tkr) för att göra en skiss eller modell av förslaget. I det skedet är det viktigt att försöka kvalitetssäkra kostnaderna för förslaget och om det är realistiskt att skapa det till offererad kostnad. Ett vinnande förslag koras och väldigt få, om inga, överklaganden brukar göras. På lång sikt måste all konstnärlig gestaltning underhållas och förvaltas. Däremot är det inte helt glasklart vem som ska göra detta. Ibland är det stadsbyggnadskontoret, ibland fastighetsförvaltningen, ibland museet. Kommunen själv anser att man är otydlig på denna punkt. Visdomsord och erfarenheter Utifrån de erfarenheter man har tror Sundsvall att det är bättre med en budgetpott än att varje objekt ska generera ett visst belopp för konstnärlig gestaltning just där. Man bli helt enkelt friare att använda medlen och kan då göra det på de ställen som bäst behöver det. Vid upphandlingen måste man vara glasklar över vad som ska eller inte ska ingå. Fundamentet och vem som står för det brukar vara en stötesten för vissa konstverk. Göteborg Syftet med enprocentregeln i Göteborg är att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. Regeln är ett verktyg för hela staden som får byggsektorn och kultursektorn att mötas. I Göteborg drev kulturnämnden fram regeln och stadsledningskontoret arbetade fram ett tjänsteutlåtande, inte kulturförvaltningen. Processen tog två år innan regeln fastställdes. Kulturnämnden blev processägare och redovisar arbetet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vi ser det inte som enbart en Utredning om enprocentregeln

20 (20) kulturfråga, utan det är en hela-staden-fråga och Göteborg konst arbetar tvärsektoriellt i alla projekt säger en av de intervjuade. Varje konstprojekt är olikt det andra och metodutveckling sker hela tiden. Tumregeln är att 1 procent av den beslutade byggkostnaden avsätts. Regeln om 1 procent tillämpas inte på samtliga av kommunens ny- om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar utan sunt förnuft och relevans styr. Det bidrar i sin tur till att förtydliga och ge skäl till för varför konsten är viktig. Det är beställaren som ska motivera gestaltningen. Rutinbeskrivning är nu på gång angående investeringar. Varje nämnd äger sin egen budget, och samverkar kring beställningar. Konsten ska vara ett strategiskt viktigt verktyg att arbeta med. Beställaren har alltid sista ordet. Inte som med Stockholm konst, som hanterar budget och upphandlingsprocesser in house. Göteborg tillämpar en lägsta kostnadsnivå på 300 tkr när regeln ska tillämpas. Det kan dock finnas behjärtansvärda fall, där budgeten är mindre. Det finns inget kostnadstak. Processen, förvaltning och ägande Alla förvaltningar och byggande bolag som anlitas av kommunen är involverade i processen. Administrationen är uppdelad där Göteborg konst inom kulturförvaltningen processleder och hjälper i upphandling. Göteborg konst är en resurs för hela staden. Urvalsprocessen om den konstnärliga gestaltningen är viktig. Göteborg konst måste presentera en bra sakframställan i varje enskilt fall. Detta möjliggörs med hjälp med konstkonsulter i bedömningsgrupper. Slutgiltigt beslut har beställaren. Om det är park och natur så är det den förvaltningen som beslutar i slutändan. Vem som äger och förvaltar den konstnärliga gestaltningen beror på vem som äger marken. Kommunen praktiserar delad vårdnad om den offentliga konsten. Park och naturförvaltningen förvaltar om det rör kommunens investeringar. Om det är en privat aktör så ligger ansvaret hos dem. Visdomsord och erfarenheter Det är viktigt att poängtera att offentlig konstnärlig gestaltning är en hela staden fråga. Det är viktigt att få med sig fastighetskontoret och att de skriver in offentlig konst i markanvisningarna för då får man även med de privata aktörerna. Det är också betydelsefullt att projekten återrapporteras till politikerna en gång per år. Det är då man kan få med sig utvecklingspotentialen och att hålla regeln ständigt aktuell. En konstjurist är bra att ha, samt en konstenhet med sakkunskap. Utredning om enprocentregeln

TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2018-11-20 GSN-2018/2210.313 1 (4) Handläggare Tina Lundin Tina.Lundin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Planprogram för Gambrinus 2 m.fl. (Spendrups utveckling), (SBU 2017-133) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Programområdet utreds för att bli en ny attraktiv stadsdel nära vattnet. Syftet med planprogrammet är att undersöka möjligheten till en ny stadsdel med bostäder, handel, service och offentlig service som förskola, skola, vård- och omsorgsboende samt kontor i Vårby. Programområdet har varierande topografi, närhet till vatten, kulturhistoriskt intressanta platser och stora naturområden. I och med programområdets placering intill E4/E20 finns utmaningar gällande trafikbuller, barriäreffekter, luftpartiklar och riskavstånd. Beskrivning av ärendet Planen är en del i framtagandet av 20 000 nya bostäder till år 2030. Platsen bedöms kunna bli en stadsdel med goda rekreationsmöjligheter. Planen anses förenlig med såväl Regionplanen som Översiktsplanen. Enligt projektbeskrivningen föreslås bostäder med tillhörande offentlig och kommersiell service. Parker och ett stråk längst vattnet ska ge tillgång till vatten, strand och bryggor. De största riskerna för projektet anses vara buller, luft, säkerhetsavståndet från motorvägen, parkeringslösningar och dagvattenhanteringen. Den största vinsten med en ny stadsdel anses innebära att området är befolkat dygnet runt vilket leder till ökad trygghet. I området planeras för en fristående F-9 skola med två paralleller. Verksamhetsstart hösten 2022. Skolans yta blir 6000 kvm BTA och förläggs i Spendrups gamla huvudkontor. Byggnaden har tillgång till ett större grönområde som kan ge en friyta motsvarande 23 kvm per elev. Läget är idag bullerstört och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 2018-11-20 Diarienummer GSN-2018/2210.313 bullerdämpande åtgärder måste vidtas. Bullerplank och tak med ljudabsorbent kommer att krävas men bedöms inte ge önskad effekt på alla skolgårdens ytor. Skola Bäck Idrottshall Det nya området beskrivs som en plats att mötas och som är tillgängligt, tryggt, attraktivt med god koppling till omgivningen där den nya gatustrukturen integreras med den befintliga och kopplar ihop målpunkter. Vatten präglar området och ger området en tydlig identitet och kommer även att finnas i stadsdelen som vattenkonst och vattenlek. En vegetationsskärm i form av en skogsridå ska ta hand om förorenad luft. Fornminnen finns inom området vilket bland annat begränsar användningen av skolgården. Förvaltningens synpunkter I dialog med kommunens trygghets- och säkerhetssektion anses att ett antal säkerhetsaspekter bör utredas. Bland annat innebär placeringen att skolans läge på andra sidan vägen från bostadsområdet bör utredas inom ramen för projektet säkra skolvägar. Vidare är skolgården utformad på ett sätt som försvårar överblick såväl under rastverksamhet som på kvällar och helger. Trygghets- och säkerhetssektionen har väldokumenterad erfarenhet av de risker som uppstår på skolgårdar med liten insyn. Varför det rekommenderas att skolor placeras på ett HUDDINGE KOMMUN Postadress Huddinge kommun Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge Besök Gymnasietorget 1 Tfn 08-535 300 00 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se