Impedans och impedansmätning



Relevanta dokument
Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Impedans och impedansmätning

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Växelström och reaktans

2E1112 Elektrisk mätteknik

LABORATION 3. Växelström

1 Grundläggande Ellära

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

2E1112 Elektrisk mätteknik

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

insignal H = V ut V in

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

AVKOPPLA RÄTT. Per Magnusson Gunnar Karlström

2. Reflektion. Z= oo. λ / 4

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Lektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

Växelström i frekvensdomän [5.2]

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

Sammanfattning av likströmsläran

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Sensorteknik Ex-tenta 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

PFC teknikens utbredning i hemelektronik. Av Ola Jacobsson

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Sensorer och Mätteknik 2014

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

LabVIEW - Experimental Fysik B

MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

Sensorer och elektronik. Grundläggande ellära

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Elektroakustik Något lite om analogier

Åskskydd i Räddningscentraler. Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34)

2E1112 Elektrisk mätteknik

Systemkonstruktion Z2

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Kapacitansmätning av MOS-struktur

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Komplexa tal. j 2 = 1

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

TSTE93 Analog konstruktion

2E1112 Elektrisk mätteknik

TSKS09 Linjära System

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Trådlös laddning med Qi-standarden. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Elektroingenjör. Mikael Tang Robin Wendin

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Projekt. Mats Gustafsson, Electroscience, Lund University, Sweden

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

10. Kretsar med långsamt varierande ström

TSTE93 Analog konstruktion

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Denna PCB-layout har optimerat länden på ledarna för att undvika skillnader i fördröjning.

Transkript:

Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1

Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans Spole + resistor OBS! De reaktiva delarna är frekvensberoende: X L = jωl Kondensator + resistor X C = 1/jωC 2

Impedans Fasvinkel Resonanskrets LCR serie/parallell-resonans Serieresonans Parallellresonans Z s min vid resonans Z p max vid resonans Resonansfrekvens f 0 = 1 2" LC! 3

Resonanskrets Kvarts-kristall Både serie- och parallellresonans Zx fs = 1 2! LC 1 R fp = 1 2! L C 1 C 2 C 1 + C 2 Resonanskrets Kvarts-kristall Elektriska ekvivalenter till de mekaniska egenskaperna tröghet, mekanisk spänning, friktion Zx C 2 bildas av de ledande plattorna på var sida om kristallen fs = 1 2! LC 1 R fp = 1 2! L C 1 C 2 C 1 + C 2 4

Resonans avklingning Resistans R = U I, Ohms lag! R = " # l A ρ: resistivitet l: längd A: tvärsnittsarea! 5

Resistans Färgkodning av resistorer Resistans Karakteriseras och mäts med: Multimeter Konstant ström Brygga Sensorsystem Brygga 6

Multimetern Multimeter - resistansmätning Tvåtrådsmätning Fyrtrådsmätning 14 7

Ex. Trådtöjningsgivare 15 Wheatstonebrygga Resistansbestämning Balansering av bryggan: U B U A = U B (-> U = 0) ger balansvillkoret: R 1 /R 2 = R 3 /R x eller R x = R 3 R 2 /R 1 OBS! Oberoende av U B! 16 8

Historik 17 Wheatstonebrygga Utslagsmetod Mätning av förändring i R x genom mätning av obalanspänning U B Ex. Töjningsgivare Bryggan balanseras vid t ex opåverkad töjningsgivare, 0-läget: R 1 = R 2 = R 3 = R x0 Då töjningsgivaren påverkas blir U blir ett mått på avvikelsen från 0-läget. Genom att ha samma temperaturberoende på ingående komponenter blir kopplingen temperaturkompenserad. 18 9

Wheatstonebrygga Fördelar: Spänning ut Balansering Temperaturkompensering 19 Wheatstonebrygga Fördelar: Spänning ut Balansering Temperaturkompensering Nackdelar: Liten spänning ut Fordrar förstärkning 20 10

Wheatstonebrygga Växelspänningsbrygga för komponenter med reaktans 21 Wheatstonebrygga Ex. Temperaturmätning =Pt 100 22 11

Pt 100 23 Resistiva givare Funktion utspänningen, W i fig, ett mått på vinkel eller position 12

Resistiva givare Resistiv positionsgivare, potentiometer Resistiva givare Resistiv vinkelgivare, potentiometer 13

Resistiva givare Membrangivare, balkgivare Tryckgivare, accelerometer Piezoresistiv tryckgivare givarkonfiguration Membrankant Membrankant 14

E, elastcitetsmodul h, balktjocklek L, balklängd b, balkbredd M, seismisk massa Accelerometer piezoresistiv f = 1 0 4" Ebh 3 ML 3 S, känslighet k, konstant L, balklängd h, balktjocklek S = k L h 2 Typiska mått h 10 µm L 100µm Komponenter med reaktans Spole Kondensator! L C 15

Kondensator (Kapacitans) C C = " A d ε: Permittivitet A: Plattornas area d: Avståndet mellan plattorna! Kondensatorn C U = X c " I # X c = U I! X c : Reaktansen (Impedansen hos en kondensator) Strömmen 90 före spänningen! X c = 1 j"c ω: 2πf C: Kapacitansen! 16

Membrantryckgivare kapacitiv d = avstånd till metallelektroden w = membrannedböjning i position (x, y) ε = dielektricitetskonstant Accelerometer kapacitiv 17

Spole (Induktans) L U = X L " I # X L = U I! X L : Reaktansen (Impedansen hos en spole) Spänningen 90 före strömmen! X L = j"l ω: 2πf L: Induktans!! Spole (Induktans) X L = j"l Induktansen, L, och därmed reaktansen, X L, hos en spole är beroende av antal lindningsvarv i spolen, storlek (area, längd) samt materialet i kärnan. Ferromagnetiska material i kärnan ger stor ökning av induktansen. 18

Ex. Induktiv positions-givare X L = j"l! Avståndet mellan en spole och en kärna av ferromagnetiskt material påverkar spolens induktans. Reaktansen blir ett mått på avståndet (sambandet dock ej linjärt i exemplet). Sammanfattning 19

Generella impedanser Karakteriseras och mäts med: LCR-meter Impedansanalysator Brygga Sensorsystem Brygga Frekvens PLL Impedansanalysator LCR-analysator En impedansanalysator mäter en okänd impedans ofta med spänning/ström-metoden vid en viss inställd frekvens eller genom att svepa mätfrekvensen över ett område. Belopp och fasvinkel mäts och kan räknas om till de olika modeller för impedanser. 20

Frekvensegenskaper hos verkliga komponenter - Resistanser Ex. Parasitkomponenter Önskad komponent 41 Frekvensegenskaper hos verkliga komponenter - Kondensatorer Önskad komponent Ideal kondenator: X c = 1 j!c 0.1 µf kondensator Serieresonans! 42 21

Frekvensegenskaper hos verkliga komponenter - Spolar Ideal spole: X L = j"l Önskad komponent Parallellresonans!! 43 Transmissionsledning Utbredningshastighet i en koaxialkabel: 2 10 8 m/s 44 22

Transmissionsledning LF-system 45 Transmissionsledning HF-system 46 23

Transmissionsledning När? Ledningens längd, L, är av samma storleksordning som en kvarts våglängd av signalen eller större (sinussignaler) L > λ/4 Ledningens fördröjningstid, t p, för t ex en puls är av samma storleksordning som signalens stigtid/falltid eller längre (pulssignaler). t p > t r el. t f 47 Transmissionsledning 48 24

Transmissionsledning Exempel En koaxialkabel med 1 meters längd (dvs 5 ns fördröjningstid) Sinussignaler då våglängden är kortare än 4 m, vilket motsvarar frekvenser över ca 50 MHz. For pulssignaler med kortare stigtider än ca 5 ns, oavsett, pulssignalens repetitionsfrekvens 49 Transmissionsledning Karakteristisk impedans, Z 0 Den karakterisktiska impedansen kan sägas vara den impedans man i teorin skulle mäta in i en oändligt lång ledning. Betecknas Z 0 Z 0 = r + j!l g + j!c För en förlustfri ledning, r = g = 0, gäller: Z 0 = l c Z 0 är då rent resistiv. Vanliga värden: Koaxialkabel på lab 50 Ω Antennkabel 75 Ω 50 25

Transmissionsledning Utbredningshastighet Utbredningshastigheten för en signal i en förlustfri ledning: v = 1 lc Ex. Koaxialkabel: 2 10 8 m/s 51 Transmissionsledning Anpassning För att undvika reflektioner på en transmissionsledning måste ledningen avslutas med impedanser med samma storlek som den karakteristiska impedansen. Reflektionskoefficient:! = Reflekterade vågens amplitud Infallande vågens amplitud = Z L! Z 0 Z L + Z 0 52 26

Transmissionsledning Reflektioner Stående våg Om ρ 0 erhålls reflektioner, vilket ger upphov till stående vågor -> mätfel! Ex. Z L = 0 vilket ger ρ = -1: 53 Transmissionsledning Reflektioner Stående våg Ex. Z L = vilket ger ρ = +1: 54 27

Transmissionsledning Ex. Pulseflektioner vid ρ = + 0,5 Tid: t=0 Tid: t=100ns Tid: t=200ns Denna effekt kan användas för att mäta vilken impedans som avslutar en ledning Hur? 55 28