Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn
|
|
- Johan Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laboration i Radioteknik Design av RFID-antenn I denna labb ska du visa dina klasskompisar att du/ni kan få bästa resonans på en RFIDantenn och därmed kan läsa den på längst avstånd. Första pris är en alldeles egen RFID-tagg... Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. Om RFID RFID står för Radio Frequency IDentification och är ett samlingsnamn för tekniker för trådlös identifiering med hjälp av radiovågor där avläst objekt reflekterar tillbaka ett svar. RFID-tekniken jämförs ofta med streckkoder. Vid streckkodsavläsning skickas som du vet en ljussignal mot en etikett som med sitt speciellt linjerade tryck reflekterar tillbaka ett interferensmönster som svarar mot ett nummer som i sin tur kan matchas mot t.ex. priset på en vara. RFID fungerar på ett liknande vis men med skillnaden att man jobbar med radiovågor istället för ljusvågor. Istället för streckkoder använder man så kallade taggar som ofta liknar den i nedan figur. De absolut enklaste typerna av RFID-taggar är troligen de som används som stöldskydd i affärer. De är s.k. enbits-taggar vilket innebära att de bara har två tillstånd; av eller på. Antenn Klisterlapp Chip med straps 8mm 95 mm RFID-tagg från Alien Technology (UHF-tagg för MHz), RFID-taggen består av ett RFIDchip på ca 0.4 x 0.4 x 0.2 mm och en antenn som har storlek av strax under en halv våglängd. En passiv tagg (de vanligaste) har ingen egen energikälla i form av t.ex. ett vanligt batteri utan tar energi för att driva taggens elektronik genom att absorbera energi från den radiovåg en RFID-läsare sänder till taggen. Antennen är taggens klart största del och dess storlek styrs av vilket frekvensband taggen arbetar på. Om man generaliserar så kan man säga att en lägre frekvens ger ett längre avstånd men kräver även en större antenn.
2 Själva kommunikationen sker genom att den radiosignal RFID-läsaren skickar ut mot RFIDtaggen reflekteras tillbaka. RFID-taggen har alltså ingen egen radiosändare. Det fungerar i princip så att en strömbrytare öppnas respektive sluts över taggens antenn i takt med en digital sifferföljd. Taggens antenn ses därför some ett radarobjekt som under en given tid förändrar sin radararea i förhållande till en serie av binära tal. En öppen strömbrytare ger då ett litet radareko och en kortsluten antenn ger ett större radareko. På så vis kan man låta stort eko motsvara logisk 1 och litet eko motsvara 0 för att överföra ett binärt ID-nummer. RFID-Tagg Switch-signal Logisk Nolla 0 Logisk Etta 0 Logisk Nolla 0 RFID-Läsare Begränsat läsavstånd När en RFID läsare sänder ut en radiosignal mot en RFID tagg så induceras en spänning på taggens antenningång. Om denna spänning är tillräckligt hög så startar taggens mikroprocessor. Problemet är att luft inte är ett alltför bra medium att överföra elektrisk energi genom. I luft avtar energitätheten för radiovågor omvänt till kvadraten på avståndet från sändaren. Det innebär att för att fördubbla läsavståndet måste man fyrdubbla (två i kvadrat) uteffekten från läsaren. Högsta tillåtna uteffekt från RFID-läsaren är starkt begränsat (2 Watt i EU och 4 Watt i USA) vilket gör att taggen bara kan läsas i storleksordningen några meter från läsaren. På längre avstånd blir spänningen som induceras i taggen för låg för att klara att driva elektroniken inne i taggen. Uppgift 1: a) På vilket avstånd kan man läsa en streckkod? (Försök ta reda på det, och annars kan du alltid gissa, vilket är t.cx. det längsta avstånd du själv sett någon läsa en streckkod på?) b) Vad ser du för begränsningar och problem med streckoder? Nämn minst två saker.
3 Frekvenser, våglängder och antennens storlek Den för Europa mest aktulla frekvensen för RFID är 867 MHz. Varje frekvens, f, har en våglängd, (grekiskans lambda), som är proportionell till radiovågornas utbredningshastighet, som i sin tur är lika som ljusets hastighet, c= meter/sekund = m/s. Sambandet lyder: Uppgift 2: a) Vilken våglängd har frekvensen 867 MHz? b) Hur lång är därmed en halv våglångd för 867 MHz? c = f (1) En antenn har ofta en storlek av ca en halv våglängd i minst en dimension. Antennen har då resonans och elektriska strömmen bildar en stående våg på antennen. Denna stående våg kan direkt jämföras med den mekaniska stående våg som en gitarrsträng bildar vid sin grundton. Elektromagnetisk Stående Våg Halvvågs- Antenn En antenn som med tillhörande kopplingar har resonans har en rent resistiv så kallad ingångsimpedans. En sådan antenn kan därför ses som en vanlig resistor, även kallat motstånd. En antenn som inte har resonans har förutom en resistiv del även en antingen kapacitiv eller induktiv del. En sådan antenn kan ses som ett motstånd satt i serie eller parallelt med en spole eller kondensator. En effektiv antenn med tillhörande enheter har resonans!! Vågutbredning Mottagen effekt i en antenn kan beräknas med Friis Transmissionformel: 2 Pt GtGr P (2) t 4 R 2 Där P r är mottagen effekt, P t utsänd effekt, G t och G r antennens riktverkan, dvs. antennens förmåga att koncentrera energi i en riktning, aktuell våglängd och R avståndet mellan sändande och mottagande antenn. För en vanlig dipol är riktverkan ca 1.6. Bestämmelser om maximal utsänd effekt grundas oftast på utsänd effekt gånger antennens riktverkan. För RFID innebär det att P t G t max får vara lika med 2 W.
4 Uppgift 3: Vilket är teoretiskt det maximala avstånd där man kan läsa av en 867 MHz RFIDtagg med vanlig dipolantenn om taggen behöver 1mW för att operera och dess antenn har riktiverkan som en vanlig dipol? Antennens ingångsimpedans En antenn kan ses som vilken annan elektronikkomponent som helst, och kan t.ex. kallas för transformator då dess uppgift är att transformera en i signalledning elektriskt bunden energi till fri energi i luft och vice versa. I ett kopplingsschema för en sändare ses därför antennen som en last med en realdel (resistans, på samma vis som en resistor/motsånd) och en imaginärdel (på samma vis som en induktans/spole eller kapacitans/kondensator). Medan en resistor omvandlar inkommande signal till värme så omvandlar en antenn inkommande signal till radiovågor, men från kretsens eller signalledningens synvinkel är det samma sak, energin försvinner från ledningen till någonting annat. På samma vis fasförskjuter och reflekterar en induktans in signal, men omvandlar den inte till värme eller radiovågor. En last med kombinerad realdel och imaginärdel benämns impedans medan en last med enbart realdel brukar benämnas ressitans förrutom i just fallet med antenner där termen impedans alltid används. Man talar om antennens ingångsimpedans. När denna är reell skrivs den som t.ex. 75 och när den är komplex (har både realdel och imaginärdel) skrivs den t.ex. som 75 + j100. Till skillnad mot matematikens i benämner man inom elektroniken ofta impedansens imaginärdel med bokstaven j för att inte förväxla den med ström. Impedanser är oftast standardiserat till ett visst värde och inom högfrekvenselektronik är 50 det absolut vanligaste medan 75 är det klart vanligaste för TV-antenner. Antenner till passiva RFID-chip är dock ett undantag där impedansen oftast ligger i storleksordnignen 30 + j130. Detta beror på att antennen alltid måste vara matchad till sin krets eller signalledning. Impedansmatchning, reflekterad effekt och maximalt läsavstånd för RFID Inom högfrekvenselektronik hör man ofta att det är viktigt med impedansmatchning. I en perfekt impedansmatchad koppling överförs ALL energi från en enhet till en annan och vid en icke-perfekt matchad koppling överför en del av energin eller ingen alls. Den energi som inte överförs reflekteras tillbaka. Impedansmatchning erhålls då två ihopkopplade enheter har impedanser som är varandras komplexkonjugat, vilket innebär att deras impedanser ska ha samma belopp på real- och imaginärdel men motsatt tecken på imaginärdelen. Den normala TV-antennen har t.ex. impedansen 75, som är rent resistiv och därmed inte har någon imaginärdel. Den ska därför matchas till impedansen 75. Matematiskt korrekt skulle man istället kunnat säga att antennen har impedans 75 + j0 och därför ska matchas till 75 - j0. En signalledning för TV-antenner brukar därför vara märkt med 75 (ledningens karakteristiska impedans) och likaså brukar kopplingspunkterna, antennen och TV ns antenningång, vara märkt med 75. Om signalledningen som matar en antenn med impedansen Z A =75 istället har karakteristisk impedans på Z C =50 kommer en del av energin att reflekteras tillbaka till sändaren istället för att gå ut i etern. Den reflekterade signalens relativa amplitud,, beräknas enligt Z - Z A C (3) Z A ZC
5 vilket i detta exempel ger en reflekterad signal med amplitud 0.25 gånger amplituden på ingående signal till antennen. Eftersom effekt, P, är proportionellt mot spänning, U, i kvadrat över en resistans, R, enligt 2 U P (4) R så är relativ reflekterad effekt, P Reflekterad, proportionellt mot relativ reflekterad spänning i kvadrat: P Reflekterad 2 2 Z A - Z C (5) Z A Z C Notera att effekten är reell varför beloppet av reflektionskoefficienten tas i kvadrat. I fallet med TV-antennen spelar beloppstecknen ingen roll eftersom alla ingående termer är reella, men om någon term innehåller en imaginärdel måste beloppstecknen vara med. För den 75 TV-antenn som är ihopkopplad med en 50 -ledning innebär det att =6.25 % av i antennen mottagen effekt reflekteras tillbaka till etern och resterande = % går vidare till signalledningen. Om TV n har en ingångsimpedans på 75 händer samma sak igen, dvs. signalen tappar ytterligare 6.25 % vilket ger en total förlust på 12 1 % (försök förstå varför det inte blir 12.5 %...). En förlust på 12.1 % betyder att = 87.9 % av effekten ändå går fram till TV n trots en 50 ledning istället för den korrekta 75 ledningen. Uppgift 4: Hur stor del av i en antenn mottagen effekt går fram till ett RFID-chip om chippet har impedans Z c = 20 - j130 och antennen har impedans Z A = 50 + j80? Tillgänglig effekt avtar också med ökat avstånd, R, till RFID-läsaren, proportionellt till 1 / R 2. Maximalt läsavstånd är därför proportionellt mot (1-2 ) Uppgift 5: Hur stort blir det relativa läsavståndet i Uppgift 4? Din Antenn Du ska alltså tillverka din egen RFID-antenn, koppla ihop den med ett RFID-chip och prova vilket läsavstånd du får från en RFID-läsare. RFID-chippen har en ingångsimpedans med en stor kapacitiv del, varför din antenns ingångsimpedans måste ha motsvarande induktiva del. Detta kan bland annat fås genom att ta en vanlig dipol och lägga en extra loop över antenn-ingången (loop = induktans = spole på ett varv), som t.ex. nedan antenn.
6 Din antenn gör du av genom att klippa och skära i koppartejp som du sedan klistrar eller tejpar på ett vanligt A4-papper. Tänk på att de flesta koppartejper endast är ledande på ena sidan så att om du t.ex. gör en brygga med en extra bit måste du lägga den upp och ner för att bilda kontakt. Det är helt fritt att välja form på antennen men det rekommenderas att du gör en antenn som är i storleks ordningen ½ i någon riktning och sätter chippet någorlunda symmetriskt. När du skurit till lämplig antenn tejpar du enkelt fast ett RFID-chip över antenningången. Du kan sedan prova din tagg direkt framför RFID-läsaren. Efteråt så får du hjälp av en labbassistent att mäta upp ingångsimpedansen med hjälp av ett speciellt mätinstrument. Med hjälp av mätdatat får du tips om hur du kan göra små förändringar i din antenn för att göra den bättre och på så vis uppnå ett längre läsavstånd. Uppgift 6: Mät upp ingångsimpdansen på RFID-chippet. Uppgift 7: Gör en enkel men måttsatt skiss över din antenn på separat papper. Gör en tabell där du fyller i läsavstånd och ingångsimpedans för varje försök I en kolumn fyller du i beräknat relativt läsavstånd utifrån uppmätt impedans på chip och antenn. För varje nytt försök ska i tabellen också få plats: o Anteckningar och/eller måttsatt ritning vad som förändrats hos antennen. T.ex. o ökat eller minskat ett eller flera mått, lagt till eller tagit bort någon del. En kort motivering om VARFÖR just denna modifikation gjorts. Om inte tabellcellen räcker till fortsätter du på baksidan! Försök hela tiden, med assistenternas hjälp, att förstå varför ändringarna ger de resultat de ger Samråd med labassitenterna när ni tycker antennen duger och kan gå vidare till nästa uppgift. Uppgift 8: Ge en kort kommentar för hur läsavstånd beräknade fråm impedanser förhåller sig till uppmätta med RFID-läsare. Omgivningens påverkan En antenn påverkas starkt av näraliggande material. En antenn i en mobiltelefon måste till exempel klara att fungera i en hand samt nära ett huvud. Prova därför att lägga din RFID-tagg på några olika objekt. Uppgift 9: a) Gör en tabell och notera det maximala läsavståndet när din tagg läggs mot: 1. En bok 2. En metallyta 3. En fylld vattenflaska 4. Din egen handflata 5-? Annat objekt du provat på: b) Vilka slutsatser kan du dra av resultaten i 9 a)?
7 Uppgift 10 (Frivillig utmaning): Om något av objekten i Uppgift 4 gav en icke-fungerande tagg eller en tagg med extremt kort läsavstånd, hur skulle man då kunna lösa detta? Hur långt ifrån objektet måste du hålla taggen för att den ska fungera och vilket läsavstånd får du då? Kan man lägga en distans mellan besvärligt objekt och taggen? Ge dina svar efter bästa förmåga och diskutera dem gärna med övriga labbgrupper och labbassistenterna. Lycka Till!
Impedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merAC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date
AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)
Läs merVecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR
Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen
F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8 F/Ö9
Läs merT1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,
Läs merRadioFrekvensIdentifiering (RFID)
SIS/TK446 Automatisk Identifiering och Datafångst En teknik för automatisk identifiering och datafångst Resumé Detta dokument ger en kort överblick av, vad det är, systemet, frekvenser, en jämförelse med
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merFK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00
FK5019 - Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00 Läs noggrant igenom hela tentan först Tentan består av 5 olika uppgifter med
Läs merTrådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merTentamen i Fysik för M, TFYA72
Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merBatteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg 1996-06-12 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merSpolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merRegister your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6222/12 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV6222 5 Översikt 5 3 Komma igång
Läs merFöredrag om antennteknik på RS-03. Antenner. Lite grunder för nybörjare och andra.
Föredrag om antennteknik på RS-03. Antenner. Lite grunder för nybörjare och andra. Inledning Efter ca 20 år som radioamatör och tekniker med elektronisk kommunikation som specialitet, har jag samlat på
Läs merDet finns många typer och former av kapslingar
Tags för 125 khz har tillverkats under drygt 25 år finns i ett stort antal varianter avseende storlek, kapsling, läsavstånd och miljötålighet. Utan tvekan är det den mest använda och beprövade RFID- tekniken
Läs merTrådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5)
Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5) För att undvika onödigt trassel med diverse kablage som normalt kan uppstå vid olika live-sammanhang har det blivit en standard att
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Läs mer1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..
ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merRegistrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok
Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merVäxelström i frekvensdomän [5.2]
Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer
Läs merLABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.
Läs merLösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation
Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merTentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merLedningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn
Ledningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn 1(16) Ledningsförmåga och permabilitet hos armeringsjärn Publikationen har utarbetats av Sven Garmland Emicon AB, Lund Räddningsverkets kontaktperson:
Läs merRadiostörningar är lätta att bli av med
Radiostörningar är lätta att bli av med I stort sett all modern elektronik innehåller som bekant någon form av switchade spänningsomvandlare eller mikroprocessorer vilka är potentiella källor till allvarliga
Läs merLaboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005
Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara
Läs merLYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF18 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 7-5-8 Eaminator/Tfn: Hans Åkerstedt/4918 Skrivtid: 9. - 15. Jourhavande lärare/tfn: : Hans Åkerstedt/18/Åke Wisten7/55977
Läs merVäxelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Läs merVÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Agneta Bränberg Patrik Eriksson (uppdatering) 1996-06-12 uppdaterad 2005-04-13 VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING Laboration E10 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:
Läs merHambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Läs merRegister your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5121/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5121 5 Översikt 5 3 Komma igång
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merSensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merRegister your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6224/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6224/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
Läs merInstruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014
Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014 Mattias Wallin Datum: 15 februari 2010 16 februari 2010 1 Inledning I denna laboration ingår förberedande
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 4
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 4 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merSvängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar
Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...
Läs merStröm- och Effektmätning
CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University
Läs merVäxelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO
MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merSven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning
Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merKapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström
Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2012 Outline 1 Introduktion
Läs merInstitutionen för elektrisk mätteknik
Institutionen för elektrisk mätteknik TENTAMEN EMC, störningar och störningsbekämpning 2005-06-01 14-17 Del 1 består av kortsvarsfrågor som ger en poäng för rätt svar och löses utan hjälp av bok under
Läs merCOMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul
COMBI-36 36-Kanalers Kombinations Modul Allmänt 12 digitala ingångar, 8 digitala utgångar, 8 analoga ingångar, 8 analoga utgångar Optimal beträffande storlek och funktion Jackbara anslutningsplintar RS-485
Läs merRegister your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok
Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6
Läs merUltraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26
Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet
Läs merSvar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska
Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merHur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet
Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Hur elektromagnetiska vågor uppstår Laddning i vila:symmetriskt radiellt fält, Konstant hastighet: osymmetriskt radiellt fält samt ett magnetfält. Konstant acceleration:
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merRegister your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5120/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV5120 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation
Läs mer10. Kretsar med långsamt varierande ström
1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera
Läs merVågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport
Vågor En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport Vågtyper Transversella Mediets partiklar rör sig vinkelrätt mot vågens riktning.
Läs merTentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14
Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar
Läs merSteget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )
Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merKomplexa tal. j 2 = 1
Komplexa tal De komplexa talen används när man behandlar växelström inom elektroniken. Imaginära enheten betecknas i elektroniken med j (i, som används i matematiken, är ju upptaget av strömmen). Den definieras
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merRFID. Individuell inlämningsuppgift. Veve Rydstedt vrt07001@student.mdh.se. Produktutveckling 3 KPP039. Examinator: Rolf Lövgren
Akademin för Innovation, Design och Teknik RFID ) Individuell inlämningsuppgift Produktutveckling 3 KPP039 Veve Rydstedt vrt07001@student.mdh.se Examinator: Rolf Lövgren Innehåll 1.INLEDNING... ERROR!
Läs mer