[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]



Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Lärande & utveckling.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lärande & utveckling.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Trollskogen Läsår 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Bedömningsunderlag förskola

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling.

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Verksamhetsplan Arbetsåren

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lärande & utveckling.

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Individuella utvecklingsplaner IUP

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål [FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Åskullens förskola bygger grunden för en god kunskapsutveckling i förskolan Åskullens förskola använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande På Åskullens förskola arbetar vi med att barnen skall utveckla sin förstålse för naturvetenskap/teknik och samband i naturen Arbetet i verksamheten På Åskullens Förskola arbetar vi med ett utforskande och utmanande arbetssätt som grundar sig på barnens intressen, erfarenheter och förmågor, utifrån läroplanens alla mål inom lärande och utveckling. Språkutveckling Barnen får sätta ord på det de upplever och upptäcker Barnen får dra egna slutsatser utifrån det de upplever Vi dokumenterar barnens lärtillfällen och reflekterar tillsammans med barnen och arbetslaget Matematikutveckling Vi undersöker olika matematiska begrepp och lösningar och drar slutsatser utifrån nyupptäckt kunskap Vi använder oss medvetet av matematiska begrepp i den dagliga verksamheten Praktisk estetisk utveckling Barnen får beskriva det de upplever i tal -och bildform Barnen får använda hela kroppen när de undersöker sin närmiljö Vi skapar utifrån material från ute -och innemiljön Vi använder program för skrift -och bildskapande samt olika appar utifrån lärande och utveckling Barnen får göra egna dokumentationer på lärplatta + dator Pedagogiska miljön Miljön inomhus och utomhus utformar vi utifrån barngruppens erfarenheter och intressen 3

Resultat Språkutveckling Vi ser att Blåbärsgruppen (1-3år) har börjat sätta ord på det de upplever och ser. Vi arbetar med Gummi-Lisa som tema, där ser vi att barnen börjat använda uttryck som blåser lite, blåser mycket, luft, lätt - tung, varmt kallt med mera. De använder uttrycken i gruppen och vi ser en utveckling i att de använder och provar uttrycken i andra situationer. I Experimentgruppen (3-5år) har vi provat olika experiment, där vi gett barnen möjligheter att utveckla och sätta ord på det de upplever. Vi har gjort olika experiment ur Russinhissen russinhissen och is-ägget. Vi ser att en del av barnen börjat ställa hypoteser och dra slutsatser till exempel när man häller socker på is-ägget kläcks ägget, när vi har salt på ägget låter det som popcorn. Matematikutveckling Vi ser att Blåbärsgruppen (1-3år) har börjat använda nya begrepp som blåser lite, blåser mycket, luft, lätt - tung, varm kallt med mera. Vi räknar varandra i gruppen, till exempel vilka är på Åskullen - vilka är hemma idag och där ser vi att barnen själva börjat räkna både i gruppen och i andra situationer som vid matsituationen och i leken. I Experimentgruppen (3-5år) har vi mät med måttband, använt olika material när vi undersökt/ experimenterat. Barnen har börjat använda begrepp som lång-kort, tjock-smal, russinet åker upp ned, is-ägget är kallt smälter. Praktisk estetisk utveckling Blåbären (1-3år) har fått prova på olika material och tekniker i temat Gummi-Lisa. Barnen har börjat skilja på till exempel limma, måla, tussa med mera. En del av barnen har börjat benämna olika färger. I Experimentgruppen (3-5år) har vi kopplat våra experiment med interaktiva medel till exempel har vi tittat på UR Tiig testar samt små prinsessor testar. Vi ser att barnen har återkopplat vad de såg i programmet och använder det i gruppen. Pedagogiska miljön Vi är på gång börjat att göra om rummen inne ständigt pågående. När vi gör om miljön utgår vi från våra mål till exempel har vi skapat bygg- och konstruktionsrum samt ett rum för de yngre barnen. 4

Resultatöversikt Språkutveckling Matematikutveckling Praktisk estetisk utveckling Pedagogiska miljön Föräldraenkät för Åskullens Förskola 2014 5

Personalenkät 2014 6

Analys och bedömning Språkutveckling Barnen är på olika nivåer i sin lärande process samt på olika nivåer i sin utveckling och det visar sig när de skall beskriva det de upplever och upptäcker. Vi har observerat att en del av barnen har fått ett ökat intresse för problemlösningar och att del av de barnen börjat ställa hypoteser, samt att det är lättare för alla barn när vi använder konkret material. Matematikutveckling Vi har observerat att de flesta av barnen börjat dra egna slutsatser och börjat att ställa hypoteser. Använder vanliga begrepp såsom blåser lite, blåser mycket, luft, lätt - tung, varm kallt med mera. I arbetslaget måste vi pedagoger bli bättre på att utmana och göra barnen mera delaktiga i sitt eget lärande. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen samt göra barnen delaktiga i sitt eget lärande. Praktisk estetisk utveckling 7

Vi har observerat att de mindre barnen börjar behärska olika tekniker vid skapande. De äldre barnen har börjat återkoppla det de sett i de olika programmen och de använder det praktiskt i gruppen. Pedagogiska miljön Vi har sett att material inte varit tillgängligt för alla barn, då det står högt upp på hyllor samt att det varit svårt för barnen att veta vad för material som finns på hyllorna. Vi har varit dåliga på att få med barnen delaktiga i utformning av rummen. 8

Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste bli bättre på att den pedagogiska verksamheten genomsyrar hela barnens dag. Vi måste arbeta vidare med att utveckla ett utforskande arbetssätt. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste bli bättre på att ställa öppna frågor samt att förankra nytt material i verksamheten. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Inte haft specifikt mål. Kommer att finnas med i den nya. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi vill utveckla hur vi använder IKT i verksamheten och tillsammans med barnen. 9

Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste göra barnen mera delaktiga i processen vid utformning av inne och utemiljön. Starka sidor Matematik och språkutveckling samt Inomhusmiljön Utvecklingsområden Inom området Praktisk-estetisk utveckling behöver vi erbjuda barnen ett mer varierat och tillgängligt material som ger tillfällen till eget skapande. Inom området Naturvetenskap och Teknik, barns inflytande samt IKT måste vi pedagoger bli bättre på att använda oss av material och litteratur samt lärplatta och dator i praktiken samt utmana barnen i deras lärprocess. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen samt göra barnen delaktiga i sitt eget lärande. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Inom området språkutveckling vill vi utveckla /material för att kunna utmana barnen i deras språk och skrift Inom området Matematikutveckling vill vi utveckla matematiskt material för att kunna utmana barnen i deras matematiska utveckling. Både på kort och lång sikt vill vi utveckla områdena Naturvetenskap och Teknik och IKT. Experimentera mera, använda oss av litteratur samt tekniklådor som finns på området. Inom IKT använda appar, datorprogram, skriv -och ritprogram utifrån de olika områdena inom språk, matematik, skapande och naturvetenskap och teknik. Inom området pedagogisk miljö vill vi tillsammans med barnen utveckla en attraktiv miljö. Vi vill att barnen när de kommer in i ett rum skall veta vilken lek/material som används här. Tydliggöra t.ex. musik/rörelserum, konstruktion/skapanderum, natur/teknikrum mm. Inom alla områden måste vi pedagoger bli mycket bättre på att använda oss av vårt reflektionsmaterial Systematiskt kvalitetsarbete för att kunna utveckla verksamheten 10

Utvärderingsmetod Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentationer Kontinuerlig utvärdering genom observation av barngruppen samt återkommande reflektion i arbetslaget. Barnintervjuer Enkätundersökning, brukare och personal Framtiden och verksamhetsutveckling Vi måste utveckla användandet av Naturvetenskap och Teknik, samt IK, samt att strukturera upp den pedagogiska inomhus och utomhusmiljö. Vi måste arbeta emot ett gemensamt förhållningssätt samt gemensamt barnsyn Kompetensutveckling Vi måste utveckla vår egen kunskapsbank inom områdena Naturvetenskap och Teknik, samt IK eget ansvar. Bättre på att förmedla kunskap till varandra. 11