Tid Onsdagen den 18 september 2019 kl. 13:00-17:00 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Utbildningsnämnden Tid Onsdagen den 18 september 2019 kl. 13:00-17:00 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson irene.jonsson@kalmar.se Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. 4. Tillgänglighetsrådet. Beslutsärenden 5. Tertialrapport augusti 2019 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Föredragande: Katarina Sandberg, Jennie Ljunggren, Ann Gustafsson. 6. Sammanträdestider för utbildningsnämnden 2020 (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. 7. Ansvar för att skolplikt fullgörs - föreläggande om vite (bilaga) Föredragande: Åse Porsefjord. 8. Skolpliktsärende (sekretess - handling delas ut på nämndens sammanträde). Vid handläggning och beslut i detta ärende är utbildningsnämndens sammanträde inte offentligt. Föredragande: Åse Porsefjord. 9. Diskussions- och informationsärenden: a) Förändring i utbildningsnämndens delegationsordning - Skolpliktens upphörande vid varaktig vistelse utomlands (bilaga). Föredragande: Åse Porsefjord.

Utbildningsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) b) Svar på remiss Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. c) Samarbete med Linnéuniversitetet om ULF-projektet. Föredragande: Annelie Olsson. d) Kl 15:00 - Professur i pedagogik med inriktning pedagogiskt ledarskap. Föredragande: Stephan Rapp. e) Svar på remiss Kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalys (bilaga). Föredragande: Wolfgang Friedh. f) Svar på remiss Larm- och skyddspolicy (bilaga). Föredragande: Wolfgang Friedh. g) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 10. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 11. Anmälningsärenden (bilaga). 12. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

Tertialrapport augusti 2019 Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). I Kalmar kommun finns 16 förskolor och 15 skolor samt en enhet som har både förskola och skola. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. 2019 har hittills varit det bästa året någonsin i förvaltningen. Barnen och eleverna når målen i hög uträckning. I årskurs nio uppnåddes det bästa meritvärdet genom tiderna, 237,1 jämfört med 233,8 förra året. Ytterligare förbättringar görs i att nå kunskapskraven i alla ämnen. Utbildningsförvaltningen har en mycket positiv utveckling de senaste åren, bl.a. är budgeten i balans, elevernas måluppfyllelse blir bättre och bättre, vårdnadshavare är mycket nöjda med verksamheten, elever är nöjda med och trygga i verksamheten, nöjd medarbetarindex ligger över kommunsnittet och ökar och för fjärde året i rad så förbättras värdet på mätningen av personalens upplevelse av stress. Det utvecklingsarbete som har varit igång under de senaste åren har gett och kommer att ge fortsatt effekt. Men det finns också utvecklingsområden. Utbildningsförvaltningens signum de senaste åren har varit en väl utvecklad förmåga till innovation och genomförande. Det är den förmågan som är bärande i den förbättring av barnens och elevernas måluppfyllelse som förvaltningen har och har haft. Ekonomisk prognos efter augusti ger ett totalt överskott på 10,8 mnkr. Fritidshemsverksamheten lämnar resultat ca +-0 mot budget och förskole- och grundskoleverksamhet prognostiserar överskott liksom central och lokal administration. Enheter med underskott 2018 har upprättat ekonomiska åtgärdsprogram för att hämta hem sitt underskott i resultatutjämningsfonden på 1-3 års sikt. Efter andra tertialet ser det ut som 7 av 8 enheter med åtgärdsprogram klarar av att helt eller åtminstone delvis uppfylla sina utlovade åtaganden för att minska den negativa resultatutjämningsfonden. Verksamhetsplan Utvärderingen av tertial 2 2019 visar på två uppfyllda nämndsmål, 7 nämndsmål med positiv utveckling samt ett nämndsmål där ingen förändring ses. Nämndsmålen Utbildningsnämndens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt och Kvalitén i undervisningen ska öka bedöms som uppfyllda. Oförändrat resultat gällande målet Andel medarbetare med utländsk bakgrund i utbildningsförvaltningen ska öka". Övriga nämndsmål bedöms att ha positiv utveckling. 1

Väsentliga händelser 2019 har hittills varit det bästa året någonsin i förvaltningen. Barnen och eleverna når målen i hög uträckning. I årskurs nio uppnåddes det bästa meritvärdet genom tiderna, 237,1 jämfört med 233,8 förra året. Ytterligare förbättringar görs i att nå kunskapskraven i alla ämnen. Utbildningsförvaltningen har en mycket positiv utveckling de senaste åren: - Budgeten är i balans - Elevernas måluppfyllelse blir bättre och bättre - Vårdnadshavare är mycket nöjda med verksamheten - Elever är nöjda med och trygga i verksamheten - Nöjd medarbetarindex ligger över kommunsnittet och ökar - För fjärde året i rad så förbättras värdet på mätningen av personalens upplevelse av stress. Det utvecklingsarbete som har varit igång under de senaste åren har gett och kommer att ge fortsatt effekt. Men det finns också utvecklingsområden. Utbildningsförvaltningens signum de senaste åren har varit en väl utvecklad förmåga till innovation och genomförande. Det är den förmågan som är bärande i den förbättring av barnens och elevernas måluppfyllelse som förvaltningen har och har haft. Under det senaste läsåret har vi påbörjat eller genomfört för första gången bland annat följande projekt: - IT-pedagoger i förskolan och skolan - Utbyggd elevhälsa i form av kuratorer i skolan - Specialpedagoger på varje enhet i förskolan - Genomförande av bedömningsstödet i årskurs ett och förskoleklass - Omfattande och fokuserad kompetensutveckling, Pedagogisk dokumentation, Specialpedagogiska lyftet De här insatserna och många till fortsätter att rulla. Några av dem går i projektform, och när de är klara så är de klara (exempelvis Modersmålsstöd i förskolan), andra övergår till ordinarie verksamhet (exempelvis Fokustid och Matematik de Luxe). Under kommande läsår ligger bland annat följande insatser för genomförande: - En fortsatt tydligare mätning och utvärdering av förskolans verksamhet genom att använda resultaten av bedömningsstöden. Detta för att ytterligare förbättra måluppfyllelsen för verksamheten och måluppfyllelsen för barnen. - Fortsatt fokuserad kompetensutveckling, nu kompletterad med Specialpedagoglyftet - Fortsätta förbättra arbetet med nyanlända elever. Där kommer stödet från Skolmottagningsenheten att ytterligare vässas, med stöd för upprättande av studieplaner på hemskolan, möjligheter till fjärrundervisning och kartläggning steg tre. - Fortsatta kompetensutvecklingsinsatser inom språkmedvetet arbetssätt, exempelvis modersmålsstöd i förskolan. - Fortsatt satsning på matematik, nu i form av ambulerande lärare med den extra matematiktimmen på högstadiet. 2

Barn- och elevantal Tabellen redovisar utbildningsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen förväntas minska eller öka med ekonomiskt under 2019. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn och elever som tillhör utbildningsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor. Förskola Något fler barn än planerat förväntas i förskoleverksamheten, för närvarande säger prognosen 6 fler. Föregående prognos sa 26 fler barn, så det är en relativt stor minskning. Prognosen bygger på verkligt antal barn januari till augusti och enheternas bedömning av september till december. Minskningen finns främst inom de fristående förskolorna men man ser även att en del av kommunala förskolorna hade en allt för optimistisk förväntan på barnantalet i juniprognosen. Den genomsnittliga vistelsetiden som ett barn är i förskola per vecka kan bli högre än planerat, 34,6 timmar per vecka istället för 34,1. Vistelsetiderna har ökat lite varje år under en lång period, men om snittet för 2019 stämmer så är det samma nivå som 2018. Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem Antalet elever ser ut att bli fler än budgeterat, främst i årskurserna 1-3. Jämfört med prognosen i juni ses en minskning av elevantalet, då prognosen sa totalt 43 fler elever än planerat. Prognosen bygger på verkligt antal elever januari till augusti och enheternas bedömning av september till december. Minskningen finns främst inom de fristående skolorna men man ser även att en del av kommunala skolorna hade en allt för optimistisk förväntan på elevantalet i juniprognosen. På de flesta fritidshem är det alltid som flest barn i januari-april/maj sen trappas det av. Liksom förra året sågs att det började trappas av redan i februari/mars hos en del vilket gör att prognosen för antalet barn i fritidshem skruvats ner. Jämfört förra prognosen är det en ytterligare minskning av antalet, prognosen i juni bedömdes till 35 elever färre. Detta är en naturlig följd av att prognosen i skolan har minskat, på det följer det att även antal barn i fritidshem blir färre. 3

Personal Förskola Liksom tidigare år gjordes en samordnad rekrytering för förskolorna under våren. Det var inte alla förskolor som lyckades rekrytera till sina vakanser under den processen. De förskolor som inte kunde tillsätta genomförde egna rekryteringar under perioden maj till och med augusti, och har lyckats rekrytera. På några förskolor har det inte varit möjligt att rekrytera förskollärare när det har funnits behov av det. Då har barnskötare rekryterats i stället. Under våren har två barnskötare med särskild kompetens rekryterats. Placeringen för dessa medarbetare kan variera beroende på var behoven är störst. God kompetens inom omvårdnad är ett krav utöver grundkravet på barnskötarutbildning till dessa tjänster. Som ett led i att underlätta vikarieanskaffningen startades en vikariepool med tillsvidareanställd personal augusti 2017. För närvarande är det 11 av 16 förskolenheter som är anslutna till förstärkningsgruppen. Grundskola inklusive förskoleklass Vid vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan övertaligheter och vakanser. Den övertalighet som anmäldes kunde lösas med lediga vakanser. Behov av rekrytering till ytterligare lärartjänster med olika ämnesbehörigheter kvarstod efter processen. Flertalet skolor hade därför vakanser som utannonserades och har lyckats rekrytera behöriga lärare till tjänsterna. Fritidshem Inför höstterminen har skolorna kunnat rekrytera behöriga fritidspedagoger till det antal tjänster som har annonserats. Förvaltningen har noterat att under de senare åren har andelen sökande behöriga fritidspedagoger/lärare i fritidshem minskat. Förskolan under luppen Under 2017 gick den kommunala förskoleverksamheten med ett underskott på 15 mnkr. Alla enheter med förskola utom två gick med underskott. Under 2018 satte vi förskolan under luppen och underskottet i verksamheten reducerades till 7 mkr. Enhet med underskott i resultatutjämningsfonden 2018 har upprättat ekonomiska åtgärdsprogram för att hämta hem sitt underskott på 1-3 års sikt. Totalt finns det 8 enheter med åtgärdsprogram, 4 förskolor och 4 skolor. Efter andra tertialet ser det ut som sex enheter klarar av att uppfylla sina utlovade åtaganden helt enligt åtgärdsprogrammen medan en skola och en förskola inte gör det. Diskussioner förs kontinuerligt mellan förvaltningen och enheterna hur underskotten ska hämtas hem. Exempel på vidtagna åtgärder är: Fler barn och elever än planerat Minskad bemanning i verksamheterna Minskad administrativ bemanning Omorganisation av verksamheten Ej budgeterade statsbidrag 4

Förskoleavdelningar stängs tillfälligt under ht Minskade vikariekostnader Det visar sig tydligt att ju mer konkreta åtgärder enheterna förslår desto lättare nås det uppsatta målet. Prognos Driftredovisning År: 2019 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Drift Enhet: Tkr Driftredovisning nämnd Budget VR aug 2019 Prognos VR aug 2019 Avvikelse Intäkter -136 265-136 265 0 Personalkostnader 851 649 848 149 3 500 Lokalkostnader 115 892 115 892 0 Kapitalkostnader 8 474 8 474 0 Övriga kostnader 237 912 230 635 7 277 Summa KOSTNADER 1 213 927 1 203 150 10 777 Summa RESULTAT 1 077 662 1 066 885 10 777 Personalkostnaderna lämnar på totalen ett överskott på 3,5 mnkr (de medel som erhålls eller lämnas tillbaka vid avstämningen av resursfördelningen samt undanlagda pengar i budgetarbetet för de enheter som ska återställa sina negativa resultatutjämningsfonder ingår). Övriga kostnader omfattar 7,9 mnkr i överskott för planerade utbetalning till fristående aktörer, 0,9 mnkr i överskott för telefonikostnader samt förvaltningschefens strategiska medel på 1,5 mnkr. Förbrukningsinventarier och pedagogiskt material ger underskott på -2,6 mnkr, skolskjutsar -0,4 mnkr. Lokalkostnader och kapitalkostnader ger resultat enligt planerat. 5

Driftsredovisning per verksamhet Förskola Prognosen visar ett överskott på 3,2 mnkr totalt. De fristående förskolorna kommer att ha färre barn än planerat och därmed blir utbetalningarna till dem lägre, vilket ger ett överskott på 3,4 mnkr. Detta hämtar hem nästan hela underskottet som ligger på den så kallade regulatorn av barnantalet som ger ett underskott i budgeten på -3,9 mnkr. Regulatorn tillkommer när summan av alla barn som förskolorna anger i sina budgetunderlag är högre än vad vi får pengar för i vår budgetram baserat på befolkningsprognosen. Den kommunala förskoleverksamheten uppvisar ett överskott på 4,2 mnkr på totalen. Då är de pengar som vissa förskolor lagt undan i budgetarbetet för att återställa den negativa resultatutjämningsfonden medräknat (totalt 4,2 mnkr). Kväll-natt- och helgomsorgen (OB-omsorgen) kan ge ett underskott på -0,5 mnkr då en av förskolornas verksamhet inte ser ut att komma upp i tillräckligt högt barnantal. De förskolor som upprättat åtgärdsplaner för att återhämta en del av den negativa resultatutjämningsfonden lämnar positiva resultat. I dagsläget ser tre av de fyra förskolorna ut att kunna hämta hem det som planerats i åtgärdsprogrammen. Den fjärde har också överskott men når inte riktigt upp till åtgärdsplanen. Modellen för en eventuellt fortlöpande kompensation för ökade vistelsetider är förankrad hos politikerna av kommunens budgetchef men ingen ramjustering kommer att ske varken 2019 eller 2020 (enligt den information som vi har idag). Dock får förskolorna precis som tidigare kompensation i utbildningsförvaltningens "interna" resursfördelningssystem. Grundskola inklusive förskoleklass Prognosen visar ett överskott på 2,4 mnkr för grundskoleverksamheten inklusive förskoleklass. Två av de tre skolorna som har lämnat in åtgärdsplaner för att återhämta en del av den negativa resultatutjämningsfonden ser ut att kunna göra det. De kommunala skolorna lämnar ett totalt överskott på 2,4 mnkr avseende den pedagogiska verksamheten, inklusive de så kallade återställarna på 0,8 mnkr. Fortsatta satsningar på Chromebooks och förnyelse av material gör att budgeterade medel för lärverktyg överskrids och ger ett underskott på -2,6 mnkr. Ett överskott på 3 mnkr beror på att de fristående skolorna inte kommer att ha så många elever som budgeten grundades på vilket medför att utbetalningarna till dem inte blir så stora som tänkt. 6

Kostnader för skolskjutsar beräknas ge ett underskott på -0,4 mnkr då det är något fler berättigade till skolskjuts än planerat. Fritidshem Prognosen ger ett underskott på 0,1 mnkr mot budget. Antalet elever ser ut att bli färre än i planeringen. Det lägre elevantalet betyder att vi får lämna tillbaka ca 2,0 mnkr i den avstämning som görs av resursfördelningen. Detta hämtas hem delvis på utbetalningarna till de fristående som ser ut att ge överskott på 1,4 mnkr beroende på färre elever. Personalkostnaderna i de kommunala fritidshemmen kan generera ett överskott på 0,5 mnkr. Särskola inklusive dess fritidshem Särskolan ser ut att gå med ett överskott på 1,7 mnkr. 0,8 mnkr är undanlagt för att återställa den negativa resultatutjämningsfonden. Resterande överskott finns inom träningssärskolan, som dels kan förklaras med minskat köp av personal från andra verksamheter och dels elevökning som kunnat genomföras utan motsvarande behov av personalökning. Lokal ledning och administration Ett överskott på 1,9 mnkr förväntas på de administrativa kostnaderna i förskolorna och skolorna. Överskott på 0,9 mnkr beror på att nämnden inte längre belastas med telefonikostnader, de hanteras av IT-enheten då vi lämnat över budgetram till dem då de slutat att vara en intäktsfinansierad verksamhet och istället har en egen budgetram att förhålla sig till. Personalkostnaderna ser ut att ge ett överskott på 1,0 mnkr, då det periodvis funnits tjänster som ej varit tillsatta, t.ex. när en tjänst byter innehavare. Förvaltningsledning och administration Ett överskott på 1,5 mnkr kan uppstå på förvaltningschefens strategiska medel, om de inte nyttjas fullt ut. Övriga kostnader för central administration ser på totalen ut att hålla sig inom budgetramen. 7

Resultat per förskola och skola Första tabellen visar resultat per enhet, sorterad i storleksordning. Andra tabellen är en jämförelse med föregående prognos, även den sorterad efter resultatets storlek i augusti. 8

Åtgärder med konsekvenser Åtgärdsplaner har lämnats in av de 8 enheterna som i bokslutet uppvisade negativa resultatutjämningsfonder. Återhämtning ska göras inom två till tre år beroende på hur stort underskottet är, och därmed kan fonderna användas som en resultatregulator under en treårsperiod. I tabellen nedan ses att sju enheter med åtgärdsprogram prognostiserar positiva resultat och tror därmed att man kan hämta hem hela eller del av den negativa resultatutjämningsfonden. Ytterligare tre enheter utan åtgärdsprogram uppvisar i denna prognos att man kan komma att ha en negativ resultatutjämningsfond vid årets slut. Dessa får under året extra stöd och hjälp av förvaltningskontorets personal för att balansera sina budgetar, men har i nuläget inte åtgärdsprogram. Den främsta anledning till att vissa av enheternas resultat har försämrats är skillnader i barn och elevantal jämfört med vad man trodde i juni-prognosen, och därmed minskar intäkten i form av barn- och elevpengen. Som sågs i tabellen under rubriken Barn- och elevantal så har det skett en revidering nedåt i både antal barn och elever jämfört det som förra prognosen byggdes på. 9

En kommentar till skillnaden på de centrala verksamhetskostnaderna i prognosen augusti gentemot juni; beror till största del på att ett räknefel smugit sig in i juniprognosen avseende den kompensation som ges till förskolorna för fler barn. Felet omfattade ca 4 mnkr. Resterande del av skillnaden är att prognosen för de centrala kapitalkostnaderna räknats ner och beräknas ge överskott mot budgeterat belopp. Investeringsredovisning År: 2019 Ansvar: 18 UTBILDNINGSNÄMNDEN Projekttyp: Investering Enhet: Tkr Investeringsredovisning nämnd Inkomster Budget VR aug 2019 Prognos VR aug 2019 Avvikelse Utgifter 7 600 7 600 0 Summa NETTOINVESTERINGAR 7 600 7 600 0 Investeringar beräknas genomföras enligt plan. 10

Personalredovisning Personalsammansättning Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Sysselsättningsgrupp: Månadsavlönade och vilande Anställningsform: 1 Tillsvidare Avtal: Alla avtal Anställningstyp: Alla anställningstyper AID: Alla etiketter exkl 000000 Period: Augusti År f: 2019 Antal personer 2018 2018 2019 2019 Antal årsarbetare Antal personer Antal årsarbetare Kvinnor 1 345 1 320.4 1 343 1 320.8 Män 299 294.3 327 323.1 Totalt 1 644 1 614.7 1 670 1 643.8 Tabellen ovan innehåller även så kallade vilande tjänster. Därav skillnaden mot nedanstående tabell. Antalet tillsvidareanställda medarbetare i utbildningsförvaltningen har ökat med 19 personer jämfört med augusti 2018. Ökningen har skett i grundskola, fritidshem, särskola och administration medan det har skett en minskning i förskolan och förskoleklass. Sjukfrånvaro Sysselsättningsgrupp: Alla exkl. vilande Ansvar: UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhet: Verksamhetsstruktur Befattning: Alla befattningar Ålder: Totalt AID: Alla etiketter exkl 000000 Period förgående: Juli År: 2019 Sjukfrv %, ack valt kalenderår Sjukfrv %, ack valt kalenderår Sjukfrv %, ack valt kalenderår Sjukfrv %, ack valt kalenderår 2016 2017 2018 2019 Kvinnor 6.52% 6.88% 6.79% 6.06% Män 3.60% 3.23% 3.17% 2.91% Totalt 5.96% 6.17% 6.07% 5.44% Tabellen ovan innehåller även så kallade vilande tjänster. Därav skillnaden mot nedanstående tabell. 11

Den totala ackumulerade sjukfrånvaron är betydligt lägre i juli 2019 i jämförelse med juli 2018. Sjukfrånvaron har minskat med 1 procentenhet under detta året. Detta är även trenden i kommunen som helhet och riket. Jämfört med juli 2018 har alla verksamheter minskat sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron är högst i förskolan och lägst för ledning och administration. Kvalitet, styrning och kontroll Utbildningsförvaltningen och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISOstandarderna: ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO 14001 (miljöledning). Syftet med detta verksamhetsledningssystem/systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att uppnå satta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifieringsbolag kommunen har avtal med. Vårens internrevision, som genomfördes vid sammanlagt elva enheter, resulterade i ett antal förbättringsförslag men inga noterade avvikelser. Förbättringsförslagen gällde sammanfattningsvis dokument- och ärendehantering och berör (lokala) dokument i verksamhetshandboken, tips på vägar för att lättare hitta dokument - vid sökning i verksamhetshandboken, samt publicering av beslutsdokument, minnesanteckningar från (t ex) arbetsplatsträffar så att alla medarbetare enkelt kan ta del av dem. Vidare analyser av revisionsrapporterna har mynnat ut i olika former av förslag till informations-/fortbildningsinsatser. Exempelvis hantering av avfall och kemiska produkter, riktad till vaktmästare samt paket med fallbeskrivningar och goda exempel rörande förebyggande och främjande arbete för att minska kränkningar på förskolor och skolor, riktad till rektorer, elevhälsapersonal och annan personal som har tydligt utpekade uppdrag inom (trygghets-) området. Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 140001:2015 I Skollagen (2010:800) finns ett eget kapitel tillägnat systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i rutinen Systematiskt kvalitetsarbete i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor/förskolechef. 12

Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samtliga enheters chefer. Förskolechefer och rektorer har, utifrån sina verksamhetsuppdrag för 2019, genomfört årets första och andra uppföljning och utvärdering av sitt arbete med målen. Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen I Skollagen (2010:800) finns ett eget kapitel tillägnat systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i rutinen Systematiskt kvalitetsarbete i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor/förskolechef. Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samtliga enheters chefer. Förskolechefer och rektorer har, utifrån sina verksamhetsuppdrag för 2019, genomfört årets andra uppföljning och utvärdering av sitt arbete med målen. Synpunktshantering Förbättringsförslag/klagomål/avvikelser ger möjlighet att rätta till brister samt förbättra verksamheten. Samtliga inkomna ärenden registreras i kommunens ärendehanteringssystem Streamflow. Registrator hanterar ärenden enligt anvisning. Registrator skickar ärendet samt svarsblankett till berörd person varpå förfallodag etc. noteras. Chef ansvarar för handläggning av ärendet, och återkopplar svar till synpunktlämnaren. Orsak och åtgärd skrivs in i svarsblanketten och returneras till registratorn för hantering i ärendehanteringssystemet. Utbildningsförvaltningen har 2019 hittills handlagt 31 synpunkter. Samtliga är externa synpunkter. Några exempel är felanmälan som handlar om digitala verktyg för schemainlämning som inte fungerat, vårdnadshavare är missnöjda vid organisationsplanering, solskydd önskas på förskola. Synpunkterna är fördelade lika på förskola och skola, det går inte att hitta några trender utifrån inlämnade synpunkter via Tyck till. Inkomna synpunkter redovisas vid Lednings genomgång. Enkäter Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare som tidigare genomförts under höstterminen har nu blivit flyttad till vårterminen. Samtidigt som enkäten flyttades i tid omarbetades den så att den numera harmonierar med Skolinspektionens skolenkät, då SKL inte längre samlar in material från skolenkäter utan istället hänvisar till Skolinspektionens skolenkät. Eftersom enkäterna är omarbetade går det bara att jämföra de två senaste årens resultat. 13

Resultatet tyder på att elever och vårdnadshavare är i huvudsak nöjda med den verksamhet som bedrivs på Kalmar kommuns skolor och förskolor. Det förbättringsområde som tydligast utkristalliserar sig är precis som förra året studieron. Resultatet av enkäten presenterades mer i detalj på aprilnämnden. Skador och tillbud barn och elever Under januari-juni har 183 skador och tillbud rapporterats inom förskoleverksamheten. Största andelen rapporter handlar om olycksfall och skador som sker i samband med lek(85 %) och som inte hade kunnat förhindras(81 %). De flesta skador som rapporterats har bedömts som lindriga(61 %) och medelsvåra(38 %) Under januari-juni har 234 skador och tillbud rapporterats från skolorna. Största andelen rapporter handlar om olycksfall och skador som sker i samband med lektionsfri tid och rast/lek(57 %) och som inte hade kunnat förhindras(47 %). De flesta skador som rapporterats har bedömts som lindriga(60 %) och medelsvåra(31 %). Intern kontroll Kontroller har utförts eller utförs just nu, för de risker vilka har ett kontrollmoment kopplat till sig (det vill säga riskvärde 9 eller högre). Internkontroll rapport T2 finns som bilaga och visar vilka moment som just nu är pågående, helt genomförda eller ej påbörjade (i de fall där kontrollen görs senare). Inga större avvikelser har påträffats så här långt. Barnkonventionen blir lag 2020 Ett utbildningspaket med filmer och diskussionsfrågor är framtaget med syfte att öka kunskapen om barnets rättigheter med anledning av Riksdagens beslut att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. När konventionen blir lag ska rättigheterna tillämpas som en vanlig lag. Utbildningen ger ökad kunskap om barnets rättigheter och ökad förståelse för hur personal och verksamhet kan arbeta praktiskt med konventionen. Politiker, chefer och medarbetare bär ett gemensamt ansvar för att alla barn i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Kunskapsutveckling inom barnets rättigheter handlar om ett långsiktigt lärande. Utbildningen genomförs på arbetsplatsträffar våren och hösten 2019. 14

Organisationsenhet: Utbildningsnämnd Period: Augusti År: 2019 Uppföljningsrapport verksamhetsplan aon, 2019-09-02 13:02 1

EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Under denna rubrik kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, och som saknar koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål. Utbildningsnämndens egna mål Under denna rubrik kan barn- och ungdomsnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. För att det arbete som redovisas under denna rubrik ska bli synliggjort i de centrala uppföljningarna bör man skriva in relevanta delar i kommentarerna under kommunfullmäktiges respektive fokusområde. X Nämndsmål-Delaktighet och inflytande ska öka De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska genomsyra verksamheten. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och formerna ska anpassas efter barn/elevers ålder och mognad. Samverkan ska ske med vårdnadshavare för att skapa de bästa förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Kommentar Under tertial 2 har antal synpunkter (tyck till) rapporterats och 31 synpunkter har inkommit tom 19 augusti. Oförändrade indikatorer är: Andel elever i skolan som upplever att de har möjlighet att påverka på vilket sätt man ska arbeta med olika skoluppgifter och andel vårdnadshavare som upplever att de är nöjda med det inflytande de har på verksamheten i det fritidshem som deras barn går på. Negativ utvecklig ses med en procentenhet på andel vårdnadshavare som är nöjda med den skola som deras barn går på. På de övriga indikatorerna ses positiv utveckling. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Andel vårdnadshavare som upplever att de är nöjda med det inflytande på verksamheten i det fritidshem som deras barn går på 87.0% UN-Andel barn i fritidshem som upplever att de har möjlighet att påverka vad de gör på fritidshemmet 91.0% UN-Andel elever i skolan som upplever att de har möjlighet att påverka påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 79.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med den förskola som deras barn går på 94.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med den skola som deras barn går på 93.0% UN-Andel vårdnadshavare som är nöjda med det fritidshem som deras barn går på 95.0% UN-Andel vårdnadshavare som upplever att de är nöjda med det inflytande på verksamheten i den förskola som deras barn går på 92.0% UN-Antal synpunkter och avvikelser (förbätt-ringsförslag, beröm och klagomål) - Tyck till 31 UN-Antal synpunkter och avvikelser (förbätt-ringsförslag, beröm och klagomål) - Tyck till Tom 19 aug, 31 inkomna ärenden totalt inom UF. X Nämndsmål-Barn och elevers välbefinnande och psykiska hälsa ska öka Skolan ska bidra till att ge alla barn och ungdomar goda framtidsmöjligheter. Det förutsätter att skolan som miljö är bra och bidrar till elevernas lärande och hälsa. Forskning har visat att en lyckad skolgång är den överlägset starkaste skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa. Men eftersom skolan möter alla barn utgör skolan i sig också en viktig arena för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa, både utifrån skolans och elevhälsans uppdrag och i samverkan med andra aktörer. aon, 2019-09-02 13:02 2

Kommentar En sammanställning på enhetsnivå av tidigare resultat har gjorts och har redovisas för ny chef för central elevhälsa som ska analysera resultatet och rikta insatser till enheter som uppvisar sämre resultat. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Andel elever som känner sig nedstämd och ledsen UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Andel elever som känner sig nedstämd och ledsen UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Andel elever som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Andel elever som har någon vuxen att prata med om de känner sig nedstämda och ledsna UN-Hälsoenkät PMO åk 7, Index känner du dig stressad i skolan, (1 mycket stress, 10 lite stress) UN-Hälsoenkät PMO åk 4, Index känner du dig stressad i skolan, (1 mycket stress, 10 lite stress) Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar YAM (Youth Aware of Mental Health) Katarina Sandberg Uppdrag UF Att förskolechef ska genomföra och följa upp bedömning av måluppfyllelsen med Nulägesanalys för verksamhetsuppföljning i förskola. Pågående Den utbildningspolitiska visionen 2016-2019 har som mål att Kalmar kommun ska vara en av de trettio bästa skolkommunerna i Sverige. Under 2017 har rektor och förskolechef haft som gemensamt utvecklingsområde att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det följer upp, analyserar och dokumenterar förskolans/fritidshemmet nationella mål i sin helhet. Som ett resultat av det arbetet under 2018, har ett gemensamt verktyg Nulägesanalys för verksamhetsuppföljning tagits fram för att mäta måluppfyllelsen i de båda verksamheterna. Detta ska nu genomföras för första gången, så att underlag finns till verksamhetsdialogerna avseende 2019. Kommentar Enkäten för nulägesanalys av verksamhetsuppföljning kopplades ut vecka 34 och ska genomföras på enheterna innan den 30 september. Uppdrag UF Att rektor ska genomföra och följa upp bedömning av måluppfyllelsen med Nulägesanalys för verksamhetsuppföljning i fritidshem. Pågående Den utbildningspolitiska visionen 2016-2019 har som mål att Kalmar kommun ska vara en av de trettio bästa skolkommunerna i Sverige. Under 2017 har rektor och förskolechef haft som gemensamt utvecklingsområde att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det följer upp, analyserar och dokumenterar förskolans/fritidshemmet nationella mål i sin helhet. Som ett resultat av det arbetet under 2018, har ett gemensamt verktyg Nulägesanalys för verksamhetsuppföljning tagits fram för att mäta måluppfyllelsen i de båda verksamheterna. Detta ska nu genomföras för första gången, så att underlag finns till verksamhetsdialogerna avseende 2019. Kommentar aon, 2019-09-02 13:02 3

Enkäten för nulägesanalys av verksamhetsuppföljning kopplades ut vecka 34 och ska genomföras på enheterna innan den 30 september. FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Kommentar Verksamheten bedrivs enligt ändamål och målet är att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Arbetet med att se över förskolornas ekonomi fortsätter under året, och målet är att alla ska vara i balans mot budget. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. X Nämndsmål-Utbildningsnämndens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Verksam-hetsperspektivet tar sikte på att verksamheten drivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta ska det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Kontinuerliga uppföljningar syftar till att bedöma hur väl verksamheten lever upp till god ekonomisk hushållning. Kommentar Prognos efter augusti ger ett totalt överskott på 10,8 mnkr. Fritidshemsverksamheten lämnar resultat +-0 mot budget och förskoleoch grundskoleverksamhet prognostiserar överskott liksom central och lokal administration. Enheter med underskott 2018 har upprättat ekonomiska åtgärdsprogram för att hämta hem sitt underskott i resultatutjämningsfonden på 1-3 års sikt. Efter andra tertialet ser det ut som 7 av 8 enheter med åtgärdsprogram klarar av att helt eller åtminstone delvis uppfylla sina utlovade åtaganden för att minska den negativa resultatutjämningsfonden. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Årets ekonomiska resultat 10 777 000 UN-Utgående resultatutjämningsfond 53 303 000 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Förskolan (och skolan) under luppen - att anpassa verksamheten till befintliga resurser Åsa Carlsson Under 2017 gick den kommunala förskoleverksamheten med ett underskott på 15 mnkr. Alla enheter med förskola utom två gick med underskott. Under 2018 satte vi förskolan under luppen och underskottet i verksamheten reducerades till 7 mkr. Enhet med underskott i resultatutjämningsfonden 2018 har upprättat ekonomiska åtgärdsprogram för att hämta hem sitt underskott på 1-3 års sikt. Totalt finns det 8 enheter med åtgärdsprogram, 4 förskolor och 4 skolor. Efter andra tertialet ser det ut som 7 enheter klarar av att uppfylla sina utlovade åtaganden enligt åtgärdsprogrammen helt eller åtminstone delvis. Diskussioner förs kontinuerligt mellan förvaltningen och enheterna hur underskotten ska hämtas hem. Exempel på vidtagna åtgärder är: *Fler barn och elever än planerat *Minskad bemanning i verksamheterna *Minskad administrativ bemanning *Omorganisation av verksamheten *Ej budgeterade statsbidrag *Förskoleavdelningar stängs tillfälligt under ht *Minskade vikariekostnader Det visar sig tydligt att ju mer konkreta åtgärder enheterna förslår desto lättare nås det uppsatta målet. aon, 2019-09-02 13:02 4

FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kalmar ska fortsätta vara en av Sveriges grönaste kommuner och ett föredöme inom miljöområdet. Kommentar Förskola, grundskola/grundsärskola och fritidshem arbetar enligt direktiv i statliga styrdokument för att varje barn ska ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle samt utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling såväl ekonomisk och social som miljömässig. Vidare att varje elev lär sig att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Exempel på utbildningsförvaltningens bidrag för att skapa ett hållbart samhälle är: Nytt leasingavtal för en elbil att användas för tjänsteresor. Samverkan med andra förvaltningar i projektet - På Egna Ben. Projektets syfte är minskad klimatpåverkan genom en bestående förändring av barn och ungas resvanor till fördel för energieffektiva transportslag. Målet är att öka andelen barn i årkurs 4-6 som tar sig till skolan genom att gå, cykla eller åka kollektivt och därigenom skapa mervärden som ökad trafiksäkerhet, förbättrad folkhälsa och förutsättningar för höjda skolresultat. Samverkan med serviceförvaltningen i en informations- och utbildningsinsats i syfte att minska matsvinnet i skolmatsalar. Fortsatt arbete med handlingsplanen för giftfria förskole- och skolmiljöer för att bland annat minska användning och spridning av plast. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kommentar Den snabba befolkningsutvecklingen i Kalmar ställer stora krav på utbyggnad av både skola och förskola. Kommunens befolkning beräknas vara ca 77 000 invånare om 10 år. Förutsättningarna i varje enskilt bostadsområde förändras snabbt, nya bostadsprojekt planeras, och beredskap behövs för att kunna möta nya behov. Fram till år 2028 ökar antalet förskolebarn med ca 420 vilket motsvarar ca 24 nya förskoleavdelningar. Antalet elever i grundskolan ökar ännu mer, ca 1 300 elever, vilket motsvarar ca 56 tillkommande klasser. Kommunens förskolor och skolor är i dag i stort sett fullt utnyttjade och utmaningen blir alltså att möta ökningen och bygga ut verksamheten i rätt område och i rätt tid. Fullmäktigemål - Attraktiv kommun Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i. X Nämndsmål - Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Beskriv Nämndsmål/bolagsmål Kommentar Utifrån vårterminens förbättrade måluppfyllelse så borde Kalmar kommun förbättra sin ranking. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Placering på SKL:s ranking "Bästa skolkommun" 50.0 Fullmäktigemål - Utrikesfödda medarbetare Andelen utrikesfödda medarbetare i kommunen ska öka. aon, 2019-09-02 13:02 5

X Nämndsmål - Andelen utrikesfödda medarbetare i Utbildningsförvaltningen ska öka Beskriv Nämndsmål/bolagsmål Kommentar Ett års eftersläpning på resultaten men senaste resultatet är oförändrat. Behörighetskraven gör att utvecklingen av målet tar tid eftersom utbildning tar många år. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Anställda utrikesfödda inom förskola och skolbarnomsorg, balanstal UN-Anställda utrikesfödda inom grundskola inkl. förskoleklass, balanstal Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Säkra processen för rekrytering Planera för riktad marknadsföring Katarina Sandberg Katarina Sandberg Marknadsföring av barnskötaryrket tillsammans med kunskapsnavet som har utbildningar, gick ej att genomföra eftersom kunskapsnavet nu inte genomför någon barnskötarutbildning. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Kommentar Utbildningsförvaltningens långsiktiga utvecklingsarbete med att utveckla kvalitén i undervisningen fortsätter. Just nu stora satsningar på specialpedagogik för lärande samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Fortsatt fokus på att öka behörigheten till gymnasiet. Av 540 elever som har gått i svensk grundskola mer än fyra år är totalt 38 elever ej behöriga till ett gymnasieprogram. Närmare 60% av dessa är ej behöriga på grund av matematik och/eller engelska. Pågående insatser: Fortsatt satsning på engelska deluxe och matematik deluxe. Den utökade timmen per vecka i matematik i årskurs 7 förstärks med 2 extra matematiklärare som besöker samtliga skolor. Syftet är sprida effektiva undervisningsmodeller, öka likvärdigheten, höja måluppfyllelsen samt få en hållbar förändring av undervisningen. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. X Nämndsmål-Kvalitén i undervisningen ska öka Undervisningen ska bedrivas i enlighet med målen i läroplanen och utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt provas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Kommentar Förbättring av samtliga under kvartalet rapporterade indikatorer visar på en förbättrad undervisningskvalité. Fortsatt fokus på utvecklingsarbetet gällande uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till gymnasiet där resultaten ökat men uppsatt mål ändå inte nås. aon, 2019-09-02 13:02 6

Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Andel elever i åk 3 som når kunskapskraven på nationella proven i matematik 85.0% 84.9% UN-Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 85.0% 83.9% UN-Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet (yrkesprogram) 90.0% 88.2% UN-Andel elever i åk 6 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen 85.0% 82.9% UN-Genomsnittligt meritvärde i åk 6 238.0 234.9 UN-Genomsnittligt meritvärde åk 9 235.0 237.1 UN-Placering på SKL:s ranking "Bästa skolkommun" 50.0 UN-Index totalt fritidshem-kunskaper 3.8 UN-Index totalt förskola-omsorg, utveckling och lärande 4.4 UN-Andel elever i åk 3 från förskolan som uppnår kunskapskraven på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk 85.0% 88.1% Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Projekt Modersmålsstöd Zejfa Buljugic Planeringen för hösten 2019 är gjord. De förskolor som kommer att få utbildningen i modersmålsstödjande och språkutvecklande arbetsätt är Ögonstenen, Vimpeltorpet och Trollet. Utvärderingen av insatsen under våren 19 visar på stor nöjdhet bland deltagande personal. Utvecklingstjänster Clas Wolke De sju nytillträdda utvecklingslärarna har påbörjat en introduktionskurs som sträcker sig över höstterminen. Kursens syfte är att ge en grund att stå på, inför uppdraget som utvecklingslärare. Parallellt med kursen har några av utvecklingslärarna redan uppdrag riktade gentemot en förskola/skola (eller flera) samt uppdrag som mentorer åt nyutexaminerade lärare i grundskolan. Så här långt (2019-08-23) har sammanlagt 17 ansökningar om uppdrag skickats in. Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Clas Wolke Under höstterminen (t o m 23 aug) har en introduktionsutbildning och tre temautbildningar genomförts. Entreprenöriellt lärande Clas Wolke Vid en nätverksträff för entreprenöriellt lärande (10 sep) kommer representanter från Kalmarsunds- och Funkaboskolan att berätta om hur arbetet de beviljats pengar för (Utbildningspolitiskt program 2019) fortskrider. Samarbete med Linnéuniversite tet - Professur i pedagogik Specialpedagogik för lärande Engelska delux Clas Wolke Annelie Olsson Katarina Sandberg Samverkan kommer enbart att ske mellan Kalmar kommun och Linneúniversitetet. Professorn har vid möte i augusti (för förvaltnings-chef, administrativ chef och verksamhetsutvecklare) presenterat ett förslag till hur en forskningsstudie skulle kunna genomföras. Inledningsvis kommer djupintervjuer av personer på olika positioner i styrkedjan att genomföras. För mer information om studien, se bilaga. I juni genomfördes en utvärdering av kurs som genomförts lå 2018/2019. Nöjdheten i kursupplägg är i samma nivå som utvärderingen vt 2018. Önskemål om att få dela upp två moduler under termin två godkändes av Skolverket, vilket bidrar till nöjdheten. Under höstterminen 2019 påbörjar Uf det sista läsåret i att utbilda all pedagogisk personal i specialpedagogiskt förhållningssätt. Under läsåret 2019/2020 deltar pedagoger från Rinkabyholmsskolan, Falkenbergsskolan, Rocknebyskolan och Kalmarsundsskolan, där statsbidrag finansierar handledare för kursen. Särskolan, Esplanadskolan och förskoleklasserna inom nämnda skolenheter deltar med egenfinansierade handledare. Under ht 2019 läser samtliga pedagoger modulen Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Eleverna som deltog på engelska deluxe 2018 har nu genomfört nationella prov och fått betyg. 60 % (9/15) av dessa elever fick betyg i engelska vt-19. Av de elever som deltar i engelska deluxe 2019 och som nu genomfört en termin fick 40 % (6/15) betyg i engelska vt-19. aon, 2019-09-02 13:02 7

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Matematik deluxe Mer matematik i åk 7 Implementering av Lpfö18 Katarina Sandberg Katarina Sandberg Zejfa Buljugic Eleverna som deltog på matematik deluxe 2018 har nu genomfört nationella prov och fått betyg. 83 % (10/12) av dessa elever fick betyg i matematik vt-19. Av de elever som deltar i matematik deluxe 2019 och som nu genomfört en termin fick 20 % (3/15) betyg i matematik vt-19. Rekrytering av två matematiklärare är klar. De inleder med planering och förberedelse innan undervisningen i åk 7 startar vecka 37. X Nämndsmål-Likvärdigheten i utbildningen ska öka Undervisningen ska anpassas till varje barns/elevs förutsättningar och behov. Den ska främja barnets/elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i barnens/elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Kommentar Inga nya rapporterade indikatorer detta kvartal utan utvecklingsarbetet med målet pågår utifrån de planerade aktiviteterna som hör till målet. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Index fritidshem-kunskaper 13 4.2 UN-Index förskola-omsorg, utveckling och lärande 12 5.4 UN-Andel elever i åk 9 som anser att de få för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 25.0% UN-Andel elever i åk 5 som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära 78.0% UN-Skillnad i genomsnittligt meritvärde mellan elever med föräldrar med hög utbildningsnivå jämfört med elever med föräldrar med lägre utbildningsnivå 37.5 UN-Andel lärare och förskollärare som anser att de som ett kollektiv på sin skola/förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan 93.0% Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Pedagogisk dokumentation för barnskötare Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet Zejfa Buljugic Peter Sunna nek Kursen är genomförd. Utvärderingen visar att deltagarna var nöjda med upplägget och innehållet i kursen. Estetiska lärprocesser började som ett treårigt projekt 2015-2017, under arbetsnamnet KLAB. Projektet har sedan förlängts (pågår till och med 2020). Under hela projekttiden har erbjudna aktiviteter inom ramen för samarbetet (KLAB) blivit hårt bokade, intresset har varit mycket stort från skolorna och är ökande. Under 2017 nåddes 3558 elever av någon eller några av samarbetsområdena (att jämföra med 3848 elever under 2016). Under 2018 nåddes 2801 elever av något eller flera av arrangemangen. Under våren 2019 har 2064 elever deltagit i ett eller flera av aktiviteterna. Byteatern har erbjudit aktiviteter främst riktade till elever på lågoch mellanstadiet; till exempel Min historia, Julkalender "Lekdag i Astrid Lindgrens tema", samt guidningar på Kvarnholmen. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser, så som "Skrönor och berättelser från din hembygd", " Pirater och sjöröveri", Regalskeppet Kronan och Stadsvandring i 1600-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka till skolan. aon, 2019-09-02 13:02 8

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Fokustid Fler specialpedagoger i förskolan Lovskola Peter Sunna nek Zejfa Buljugic Peter Sunna nek Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. Samtliga enheter för närvaro via GAFE. För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds minst ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. Vid samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. Ovan beskrivet är minimum. Många enheter erbjuder mera än så. Under våren 2019 har 79213 elevtimmar noterats (hösten 2018: 58977 elevtimmar och under våren 2018: 62182 elevtimmar). Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. T.ex. kan från vårterminen 2019 noteras att på Kalmarsundsskolans åk 1-3 har det genomförts 8986 elevtimmar, medan motsvarande siffra på Lindöskolan är 161 timmar. De ämnen som är absolut mest frekventa är matematik, svenska och engelska, på samtliga skolor och i samtliga stadier. Men på åk 7-9 har andra teoretiska ämnen en något högre representation än på andra stadier. Under hösten fördelade sig tiden enligt: I åk 1-3 står Svenska för ~35 % av alla timmar och Matematik står för ~42 %. I åk 4-6 står Svenska för ~21 % och Matematik står för ~26 % (Engelska står för ~22 %). I åk 7-9 står Svenska för ~15 %, Matematik ~16 % och Engelska ~12 %. Dessa siffror är snarlika övriga terminer. Alla förskoleenheter har numera tillgång till en specialpedagog. Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 172,5 tkr. Dessa medel möjliggör finansiering av lovskola via nämndens strategiska medel för elever på mellanstadiet, samt under sportlovet och påsklovet simskola. Lovskola har genomförts under sportlovet, påsklovet samt en vecka i början av sommarlovet. Dörbyskolan, Funkaboskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 till 6. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 7 till 9. Under 2019 har totalt 457 elever deltagit i lovskola, att jämföra med siffran 382 elever 2018, 309 elever 2017 och 281 elever 2016. Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 173 elever, påsklovsskola 198 elever och sommarskola 56 elever. Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner nådde upp till 53 %, att jämföra med 2018 års siffra: 48 % och 2017 års siffra: 44 %. aon, 2019-09-02 13:02 9

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Central rättning av nationella ämnesprov i åk 3, 6 och 9 Annelie Olsson Budgeten för den gemensamma rättningen har för 2019 uppgått till 696 tkr. Kostnader för konferenspaket på Brofästet har uppgått till 183 135 kr, Södermöreskolan 49 294 kr samt ersättning till skolenheter för vikariekostnader 350 000 kr. Dessutom har medel använts inköp av diverse rättningsmaterial. Budgeten för gemensam rättning har ej överskridits. Fördelarna med gemensam rättning överväger nackdelarna enligt utvärdering. Gemensam rättning medför en mer likvärdig bedömning och är dessutom en kvalitetshöjning av pedagogers bedömarkompetens. Rättningsgrupperna har identifierat framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden för varje ämne på varje skola samt även sammanställt en återkoppling på kommunnivå kring hur den fortsatta undervisningen bör inriktas för högre måluppfyllelse. Förvaltningskontoret analyserar provresultaten tillsammans med betygen och rättarnas bedömningar för att ta fram utvecklingsområden på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Underlagen diskuteras i utvecklingslärargruppen och därefter i ämnesgrupperna samt på förvaltningsnivå i respektive verksamhetsdialog ht 2019. Kalmar kommun har en fortsatt hög måluppfyllelse på de nationella proven. De ämnen/områden som har störst behov av utvecklingsinsatser är i ma åk 3 skriftliga räknemetoder i subtraktion, sv/sva åk 3 skrivregler, sv/sva åk 6 textbearbetning, ma åk 6 matematiska resonemang, sva åk 9 inferensläsning, textstruktur, Ma åk 9 flera delområden som behöver höjas, NO och SO åk 9 begreppsanvändning, resonera om källors trovärdighet. X Nämndsmål-Trygghet och studiero ska öka Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. De regler som ska gälla på skolan ska elever och vuxna bestämma tillsammans. När eleverna och de vuxna har kommit överens om vilka regler de vill ha bestämmer rektorn vilka regler som ska gälla. De kan handla om att komma i tid till lektionerna, vara en bra kompis, lyssna på de vuxna i skolan och att inte använda sin mobiltelefon under lektionstid. Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Kommentar Positiv utveckling på indikatorerna gällande om elever upplever att de är trygga på fritidshemmet och om vårdnadshavare upplever att det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras i förskolan. När det gäller andelen elever som är trygga i skolan är resultatet i stort sett oförändrat. När det gäller andelen elever som upplever att de har studiero på lektion har de t ökat från 73,6 till 76,0 %. Fortsatt stort fokus i gällande studiero eftersom det inte är acceptabelt att ca 25 % av eleverna upplever att de inte har studiero. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Andel elever som upplever att de har studiero på lektionerna 80.0% UN-Antal ärende av kränkande behandling rapporterade till utbildningsnämnden UN-Index totalt fritidshem-normer och värden 3.9 UN-Index totalt förskola-normer, värden och inflytande 4.8 UN-Andel elever som känner att de är trygga på skolan 95.0% UN-Andel elever som känner att de är trygga på fritidshemmet UN-Andel vårdnadshavare som upplever att kränkande behandling inte accepteras på förskolan aon, 2019-09-02 13:02 10

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Modell för uppföljning av plan för kränkande behandling på huvudmannanivå Digital rapportering för kränkande behandling Clas Wolke Clas Wolke En ny kommungemensam mall för Plan mot diskriminering och kränkande behandling introducerades i maj 2018. Aktuella planer ska publiceras på förskolornas/skolornas egna officiella hemsida (kalmar.se). Läget för förskolorna, vad gäller uppdaterade planer, är i stort sett oförändrat sedan tertial 1. Verksamhetsutvecklare lyfter situationen vid förskolenät i september. Hjälp med dokumenthantering - form och innehåll - kommer då att erbjudas. Grundskolorna visar sammantaget en liten förbättring, med uppdaterade planer. Verksamhetsutvecklare lyfter situationen vid F-6 och 7-9nät i september. Hjälp med dokumenthantering - form och innehåll - kommer då att erbjudas. Två förskolor och 11 grundskolor har hittills rapporterat in ärenden i KB-Process. FOKUSOMRÅDE - PERSONAL OCH ARBETSMILJÖ Kalmar kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Kommentar När det gäller förskola har det likt tidigare år gjorts en samordnad rekrytering under våren. Det var inte alla förskolor som lyckades rekrytera till sina vakanser under den processen. De förskolor som inte kunde tillsätta genomförde egna rekryteringar under perioden maj till och med augusti, och har lyckats rekrytera. Vid några förskolor har det inte varit möjligt att rekrytera förskollärare när det har funnits behov av det. Då har barnskötare rekryterats i stället. Under våren har två barnskötare med särskild kompetens rekryterats. Placeringen för dessa medarbetare kan variera beroende på var behoven är störst. God kompetens inom omvårdnad är ett krav utöver grundkravet på barnskötarutbildning till dessa tjänster. Som ett led i att underlätta vikarieanskaffningen startades en vikariepool med tillsvidareanställd personal augusti 2017. För närvarande är det 11 av 16 förskolenheter som är anslutna till förstärkningsgruppen. Vid vårens personalplaneringsprocess för grundskolan gjordes matchningar mellan övertaligheter och vakanser. Den övertalighet som anmäldes kunde lösas med lediga vakanser. Behov av rekrytering till ytterligare lärartjänster med olika ämnesbehörigheter kvarstod efter processen. Flertalet skolor hade därför vakanser som utannonserades och har lyckats rekrytera behöriga lärare till tjänsterna. Inför höstterminen har skolorna kunnat rekrytera behöriga fritidspedagoger till det antal tjänster som har annonserats. Förvaltningen har noterat att under de senare åren har andelen sökande behöriga fritidspedagoger/lärare i fritidshem minskat. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. X Nämndsmål-Allas lika rättigheter och möjligheter ska öka Verksamheten ska aktivt och medvetet arbeta med ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn och elever ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Kommentar Vi ser en positiv utveckling på samtliga under tertial 2 rapporterade indikatorer, utom gällande meritvärde i åk 9. Skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar ökar längre upp i årskurserna. Nationella prov visar större skillnad i svenska, till förmån för flickor, än i matematik. Centrala nätverksutvecklare i jämställdhet och mångfald har fortsatt fokus på uppdrag från rektor. Förskolan Rinkabyholm tilldelas 2019 "Utmärkelse för systematiskt jämställdhetsarbete". aon, 2019-09-02 13:02 11

Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Index förskola-normer, värden och inflytande 4 4.7 UN-Andel vårdnadshavare som upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan UN-Andel elever som upplever att killar och tjejer får samma förutsättningar på fritidshemmet UN-Andel elever som upplever att lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolan 90.0% UN-Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 6 20.0 UN-Skillnaden mellan flickor och pojkars genomsnittliga meritvärde åk 9 25.0 31.3 UN-Skillnad mellan flickor och pojkars måluppfyllelse i matematik på nationella proven i åk 3-0.8% UN-Skillnad mellan flickor och pojkars måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk på nationella proven i åk 3 5.0% 6.6% Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Grundutbildning i normer med fokus på jämställdhet. Uppdrag i jämställdhet och mångfald Fortbildningseftermiddag för enhetsutvecklare och chefer Lillian Alverö Lillian Alverö Lillian Alverö Grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet ät genomförd och kurs nr 2 kommer att erbjudas hösten 2019. Förskolan Rinkabyholm tilldelas "Utmärkelse för systematiska jämställdhetsarbete". Uppdraget basutbildning (förenklad kursplan) sex- och samlevnad är klar och kommer att presenteras för skolorna hösten 2019. Basutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet erbjuds hösten 2019. Två fortbildningseftermiddagar kommer att genomföras hösten 2019. 9 oktober Normkreativitet i förskolan innehåller tips och övningar på normkreativt arbete i förskolan kopplade till teori och fakta. 13 november Rättvist och inkluderande bemötande i klassrummet. Normkritisk pedagogik med verksamhetsnära exempel från grund- och gymnasieskola. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. X Nämndsmål-Frisknärvaron ska öka Alla verksamheter ska arbeta aktivt för att sänka sjukfrånvaron alternativt behålla en redan låg sjukfrånvaro. Varje förvaltning ska ta fram en plan för hur detta ska gå till med utgångpunkt från Sveriges kommuner och landstings och fackliga organisationers avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Kommentar Frisknärvaron t.o.m. juni 39,7 % vilket är ca 2 procentenheter bättre jämfört med juni 2018. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Frisknärvaro 31.0% 39.7% UN-Sjukfrånvaro-Korttidssjukfrånvaro 1-14 dagar 1.2% UN-Sjukfrånvaro-Långtidsjukfrånvaro >15 dagar 2.6% aon, 2019-09-02 13:02 12

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Vikariepool i förskolan Katarina Sandberg För närvarande är det 11 av 16 förskolenheter som är anslutna till förstärkningsgruppen. I nuläget är verksamheten rätt bemannad utifrån behovet. Det är 8 heltidstjänster och en halvtidstjänst. Det är god beläggning, dvs medarbetarna är bokade i mycket stor omfattning. Fullmäktigemål - Hållbart medarbetarengagemang Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang (HME). X Nämndsmål-Delaktighet och inflytande ska öka De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska genomsyra verksamheten. Personalen ska känna delaktighet i verksamheten och ges möjlighet att påverka. Utfall dec 2018 Mål 2019 Utfall Augusti 2019 UN-Index för Hållbart medarbetarengagemang 4.5 Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Kommentar Förvaltningsspecifik introduktionsutbildning Katarina Sandberg En introduktionsutbildning för nyanställd pedagogisk personal inom utbildningsförvaltningen är planerad och kommer att genomföras vid två tillfällen under hösten. aon, 2019-09-02 13:02 13

Organisationsenhet: Utbildningsnämnd År och fas: Intern kontroll 2019 - Uppföljning Uppföljning Intern kontroll Alla risker grupperade på process jelj002, 2019-08-27 13:49 1

Ledningsprocesser Fastställa mål och fördela resurser Ta fram statistik Ta fram budget och följa upp den Hantera mål och uppdrag Ta fram underlag genom omvärldsbevakning Risk - Ta fram statistik Om inte tillförlitliga statistiska uppgifter är framtagna finns en risk att verksamheten inte bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Både vad gäller huvuduppdraget "att leda och stödja barns och elevers utveckling och lärande" samt "budget i balans" kravet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - ta fram budget och följa upp den Avsaknad av rutiner kring framtagande av budget och budgetuppföljning kan utgöra en risk för verksamhetens planering och måluppfyllelse. Avsaknad av budgetuppföljning utgör i sig också en risk att balanskravet inte uppnås. I en decentraliserad organisation som utbildningsförvaltningen, där varje rektor/förskolechef har sitt eget ekonomiska ansvar, blir det än mer viktigt med bra och tydliga rutiner. Kategori: Finansiell risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - hantera mål och uppdrag Avsaknad av en tydlig målstyrning kan innebära en risk för att verksamhetens huvuduppdrag inte uppfylls. I UN fall, "leda och stödja barn och elevers utveckling och lärande". Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - ta fram underlag genom omvärldsbevakning Risken med att inte arbeta aktivt med omvärldsbevakning är att pågående arbete/arbetssätt inte överensstämmer med intressenternas krav och förväntningar. Både ur ett juridiskt perspektiv men också i förhållande till nämndens huvuduppdrag "att leda och stödja barns och elevers utveckling och lärande". Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Organisera, leda och följa upp verksamheten Följa upp verksamheten Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Leda och fördela arbetet Bevaka och informera om lagar och förordningar Risk - följa upp verksamheten Avsaknad av ett gemensamt verktyg för uppföljning av verksamheten kan utgöra en risk i en decentraliserad organisation. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Det finns en risk att överenskomna rutiner och processer i verksamhetshandboken inte efterföljs. jelj002, 2019-08-27 13:49 2

Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - leda och fördela arbetet Risken vid otydligt ledarskap och arbetsfördelning är att viktiga arbetsuppgifter inte blir utförda eller att samma uppgift utförs av flera personer. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk - Bevaka och informera om lagar och förordningar Att inte bevaka och informera om förändringar i lagar och förordning utgör risken lagbrott. Kategori: Legal risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) jelj002, 2019-08-27 13:49 3

Huvudprocesser Allmänt främja Kalmars näringsliv Lotsa företagare i den kommunala organisationen Genomföra företagsbesök Erbjuda ändamålsenliga lokaler för det lokala näringslivet Genomföra starta-eget kurser Hantera etableringsfrågor Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Planera åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Tillhandahålla räddningstjänst Arbeta med frågor inom förebyggande brandskydd Risk - gränsdragning vid flera aktörer i samma byggnad Det finns en risk för otydlighet i ledningsarbetet vad gäller gränsdragning kring brand- och säkerhetsrutiner när flera aktörer/förvaltningar finns i samma fastighet. Kategori: Omvärldsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Bidra till individers utveckling och lärande Leda och stödja barns utveckling och lärande i förskola och pedagogisk omsorg Leda och stödja elevers utveckling och lärande i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Anordna gymnasial vuxenutbildning Bedriva och utveckla gymnasial utbildning Bedriva och utveckla kommunal vuxenutbildning Risk - Diskriminering och kränkande behandling Ett barn/en elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling löper en stor risk att få livslånga (psykiska) skador samt gå miste om möjligheterna till utveckling och lärande. Kategori: Legal risk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandli ng Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandli ng Uppföljning av: *Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling*\. Uppföljning av: *Stödprocess vid diskriminering och kränkande behandling*\. Finns med i intern revision 2019. Arbetet genomförs VT19 och redovisas HT (T2?) Övergång till digitalt rapporteringssystem (KB process) sker successivt under VT19. Samtliga ska ha gått över till nya systemet 31/8 2019.Tanken är digitalt system ska underlätta ärendehanteringen. Risk - Anmälan vid misstanke om att barn far illa Det finns en risk att barn inte får det stöd och den hjälp som de behöver om personal i n t e anmäler sin oro för att barn far illa, till socialförvaltningen. Den som är anmälningsskyldig ska genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Kategori: Legal risk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 4) jelj002, 2019-08-27 13:49 4

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess vid misstanke om att barn far illa Stödprocess vid misstanke om att barn far illa Uppföljning av: *Stödprocess vid misstanke om att barn far illa* Uppföljning av: *Stödprocess vid misstanke om att barn far illa* Görs tillsammans med ny chef för Esplanadskolan i samband med nytt läsår. Risk - Elevs frånvaro i skolan Om en elev inte är närvarande i skolan finns en risk för att hen inte möts av en strukturerad undervisning (timplan, kursplaneinnehåll) och får ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd (återkoppling/omdömen/iup) i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar så att hen når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (Lgr 11 - Skolans värdegrund och uppdrag/övergripande mål och riktlinjer). Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för elevers närvaro i skolan Stödprocess för elevers närvaro i skolan Uppföljning av: *Stödprocess för elevers närvaro i skolan* Uppföljning av: *Stödprocess för elevers närvaro i skolan* Revideras tillsammans med ny chef för Esplanadskolan vid nytt läsår. Risk - Barns utveckling i förskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att förskolan inte tillgodoser barnets möjligheter till inlärning och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för barns utveckling i förskolan Stödprocess för barns utveckling i förskolan Uppföljning av: *Stödprocess för barns utveckling i förskolan*\. Uppföljning av: *Stödprocess för barns utveckling i förskolan*\. Finns med i intern revision 2019. Arbetet genomförs VT19 och redovisas HT (T2?) Stort engagemang bland förskolecheferna för att förändra stödprocessen så att den speglar det arbete som bedrivs på förskolorna. Risk - Elevers måluppfyllelse i grundskolan Om undervisningen/utbildningen inte sker i enlighet med skrivningarna i skollagen, läroplanen och andra styrdokument finns en risk att skolan inte tillgodoser elevens rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för elevens måluppfylle lse i grundskolan Stödprocess för elevens måluppfylle lse i grundskolan Uppföljning av stödprocess för elevens måluppfyllelse i grundskolan\. Uppföljning av stödprocess för elevens måluppfyllelse i grundskolan\. Finns med i intern revision 2019. Arbetet genomförs VT19 och redovisas HT (T2?) Risk - Nyanlända elever Om en nyanländ elev inte får den bästa tänkbara starten i sin grundskoleutbildning är risken en låg måluppfyllelse. jelj002, 2019-08-27 13:49 5

Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 4 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Stödprocess för nyanlända elever Stödprocess för nyanlända elever Uppföljning av: *stödprocess för nyanlända elever\.* Uppföljning av: *stödprocess för nyanlända elever\.* Uppföljning av rutin i slutet av läsåret, återkoppling HT (T2?) Risk att balanskravet inte nås för förskolorna 2017 prognostiserar förskolan ett underskott på 12 mnkr. Bou nämnden har med detta kravet att återställa förskolornas ekonomi och komma i balans. Det är viktigt att uppföljningar och åtgärder sätts in direkt 2018 för att möta balanskravet. Kategori: Finansiell risk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin för hantering av ekonomiska obalanser i samband med budgetarbete, ekonomiska prognoser eller bokslut 2019 kommer förskolorna fortsatt att vara under lupp\. Det innebär att samtliga förskolor kommer följas och bevakas extra noga och mer regelbundet är vad i vanliga fall görs\. Enheter med ekonomiska problem ska göra tätare uppföljningar\. När enheten upptäcker obalanser i ekonomin och underskott befaras ska kontakt tas med ansvarig ekonom omedelbart\. En gemensam utredning görs om läget och vid konstaterat underskott över 300 tkr utarbetar enheten ett åtgärdsprogram för att få ekonomin i balans\. Enheten lämnar därefter en prognos med kommentarer varje månad tills åtgärden har fått önskad effekt, d v s en ekonomi i balans\. Om ansvarig ekonom märker att enheten inte hanterar frågan enligt rutinen så tar hen skyndsamt kontakt med förvaltningschefen som därefter hanterar frågan\. Januari: Åtgärdsprogram har skickats till berörda chefer, dessa ska vara ekonomerna tillhanda senast 190207. Februari/Mars: samtliga förskolor har gjort sin första budgetuppföljning på helåret. Samtliga åtgärdsprogram för fsk ser hållbara ut. jelj002, 2019-08-27 13:49 6

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin för hantering av ekonomiska obalanser i samband med budgetarbete, ekonomiska prognoser eller bokslut 2019 kommer förskolorna fortsatt att vara under lupp\. Det innebär att samtliga förskolor kommer följas och bevakas extra noga och mer regelbundet är vad i vanliga fall görs\. Enheter med ekonomiska problem ska göra tätare uppföljningar\. När enheten upptäcker obalanser i ekonomin och underskott befaras ska kontakt tas med ansvarig ekonom omedelbart\. En gemensam utredning görs om läget och vid konstaterat underskott över 300 tkr utarbetar enheten ett åtgärdsprogram för att få ekonomin i balans\. Enheten lämnar därefter en prognos med kommentarer varje månad tills åtgärden har fått önskad effekt, d v s en ekonomi i balans\. Om ansvarig ekonom märker att enheten inte hanterar frågan enligt rutinen så tar hen skyndsamt kontakt med förvaltningschefen som därefter hanterar frågan\. Prel resultat efter T2 för fsk: +3,2 Risk - För återbetalning av statsbidrag om effektiviseringsåtgärder Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. I och med att statsbidragen för lågstadiet och fritidshem har gett möjlighet för skolorna att justera sin organisation så skulle det medföra konsekvenser om statsbidraget skulle förändras, t.ex. bli drastiskt lägre. Detta innebär att det fortfarande finns en risk men den har minskat då statsbidragens storlek inte har skiljt sig åt mycket mellan åren. Många bidrag är kopplade till att de inte får användas för att ersätta kommunens egna kostnader. Ett exempel är statsbidraget för likvärdig skola som ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Kommunens egna kostnader per elev under bidragsomgången 2019 får inte minska jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren (2016, 2017, 2018). Det gäller för kategorierna personal i förskoleklassen, undervisning i grundskolan och elevhälsa i grundskolan. Om kostnaderna minskar leder det till återkrav. I detta ligger en risk, om kommunen skulle hamna i en situation där man behöver effektivisera verksamheterna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Nyckeltal undervisn ing och elevhälsa Nyckeltal undervisning: uppföljning av vad som finns bokfört på aktivitet 651 \(pedagogisk personal\) dividerat med antal elever 15 oktober Nyckeltal elevhälsa: uppföljning av vad som finns bokfört på aktivitet 621 \(elevhälsa\) dividerat med antal elever 15 oktober jelj002, 2019-08-27 13:49 7

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Nyckeltal undervisn ing och elevhälsa Nyckeltal undervisning: uppföljning av vad som finns bokfört på aktivitet 651 \(pedagogisk personal\) dividerat med antal elever 15 oktober Nyckeltal elevhälsa: uppföljning av vad som finns bokfört på aktivitet 621 \(elevhälsa\) dividerat med antal elever 15 oktober Redovisas i samband med bokslut 2019 Främja ett rikt kultur- och fritidsliv Erbjuda kulturaktiveter Erbjuda undervisning Svara för informationsförsörjning Stödja föreningslivet Sköta inom- och utomhusanläggningar för idrott och friluftsliv Förvalta och utveckla det fysiska samhället Prioritera och samordna fysisk planering Handlägga lantmäterifrågor Planera trafikmiljön Handlägga lov enlig PBL Producera och hantera geografisk information Planera för infrastruktur/kommunikationer Planera mark till bostäder och verksamhet Sälja anläggningstillgångar Förvalta och utveckla allmän platsmark Förvalta och utveckla kommunal mark Hantera bidrag till enskilda vägar Hantera markreservationer Handlägga parkeringstillstånd och tillfälliga markupplåtelser Genomföra exploatering och investeringar Bedriva tillsyn enligt PBL Handlägga anmälan enligt PBL Svara för vård, omsorg och sociala tjänster Hantera invandrar- och flyktingfrågor Lindra effekter av arbetslöshet Ansvara för stöd, omsorg och vård till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar Ansvara för individ- och familjeomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Tillhandahålla olycksfallsförsäkring Värna om miljö och hälsa Bidra till säker livsmedelshantering Erbjuda energirådgivning Hantera frågor om naturvård Hantera avfall Ta emot felanmälan Bidra till bättre livsmiljö för människor, djur och natur Hantera strandskyddsdispens jelj002, 2019-08-27 13:49 8

Stödprocesser Hantera ekonomi Hantera redovisning och övrig ekonomiadministration Hantera finansförvaltning Handlägga finansieringsfrågor Arbeta med dagliga ekonomiprocesser Arbeta med fastighetstaxering Risk för brister i hantering av attest och firmatecknare Det finns risk för att attest sker i strid mot reglementet för verifikationer avseende jävs- och integritetsreglerna. Det finns risk för att utbetalningar attesteras av fel person på grund av att attestförteckningarna inte är uppdaterade och kommunicerade med systemförvaltarna för ekonomisystem och verksamhetssystem. Det finns en risk för att kontrakt/avtal skrivs på av andra än firmatecknare för Kalmar kommun. Detta kan leda till förtroendeskada och ekonomisk skada för kommunen i form av skadestånd/vite från kunder, leverantörer eller andra myndigheter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Attestförteckning Attestförteckning för verksamhetsår beslutas i nämnd en gång per år \(december för kommande verksamhetsår\)\. Attestförteckning skickas efter beslut till ekonomienheten\. Attestförteckning Löpande uppdatering hanteras enligt besluts av förvaltningens ekonomer\. Attestförteckning för verksamhetsår beslutas i nämnd en gång per år \(december för kommande verksamhetsår\)\. Attestförteckning skickas efter beslut till ekonomienheten\. Attestförteckning 2019 beslutad i nämnd 20181212 Firmatecknare Löpande uppdatering hanteras enligt besluts av förvaltningens ekonomer\. Företeckning över firmatecknare beslutas i nämnd en gång per år \(december för kommande verksamhetsår\)\. Förteckning skickas efter beslut till ekonomienheten\. Löpande uppdatering hanteras enligt beslut av förvaltningens ekonomer\. jelj002, 2019-08-27 13:49 9

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Firmatecknare Företeckning över firmatecknare beslutas i nämnd en gång per år \(december för kommande verksamhetsår\)\. Förteckning skickas efter beslut till ekonomienheten\. Förteckning över firmatecknare 2019, beslutad i nämnd 181212 Löpande uppdatering hanteras enligt beslut av förvaltningens ekonomer\. Risk för brister i hantering av leverantörsfakturor Risk föreligger att kostnader inte redovisas enligt kommunbas13 och för att representation, kurser, och resor inte har korrekt dokumentation avseende syfte och deltagande. Det finns också risk för att leverantörsfakturor inte betalas i tid. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Underlag i redovisin ingen Underlag i redovisin ingen Förfallna fakturor Förfallna fakturor Kontroll av fakturor som avser representation, kurser, resor\. Syfte och deltagare obligatoriskt\. Kontroll av fakturor som avser representation, kurser, resor\. Syfte och deltagare obligatoriskt\. Kontrollera att det inte finns några förfallna leverantörsfaktur or vid månadsbryt\. Kontrollera att det inte finns några förfallna leverantörsfaktur or vid månadsbryt\. jelj002, 2019-08-27 13:49 10

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin avseende fakturahantering under ledighet Rutinen berör de som hanterar fakturor inom utbildningsförvaltn ingen\. Antingen som granskare eller attestant\. Vid frånvaro ska ersättare anges direkt i fakturasystemet så att fakturor som skickas till frånvarandes låda automatiskt går vidare och inte blir liggande hos den frånvarande under en längre period och på så vis riskera förfalla till betaldatum\. Beslutsattestant anger ersättare enligt gällande attestförteckning\. För ledighet under perioden sommar/jul anges TF FC som beslutsattest ant om ordinarie ersättare enligt ordinarie attestförteckning ej är tillgänglig\. Ersättare vid ledighet till fakturagranskare kan vara t ex annan skolsekreterare, chef/biträdande chef \(för centrala fakturor gäller annan tjänstgörande person på förvaltningskontoret\)\. För ledighet under sommar/jul gäller förteckning över förvaltningens tjänstgörande personal, om ej annat alternativ finns\. Fakturagranskare anger i så fall tjänstgörande skolsekreterare för den/de veckor ledigheten avser\. Fakturahanteringen vid ledighet bör dock i första hand hanteras inom respektive organisation\. Revision efter sommarledigheten. Redovisning i samband med årsrapport jelj002, 2019-08-27 13:49 11

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin avseende fakturahantering under ledighet Rutinen berör de som hanterar fakturor inom utbildningsförvaltn ingen\. Antingen som granskare eller attestant\. Vid frånvaro ska ersättare anges direkt i fakturasystemet så att fakturor som skickas till frånvarandes låda automatiskt går vidare och inte blir liggande hos den frånvarande under en längre period och på så vis riskera förfalla till betaldatum\. Beslutsattestant anger ersättare enligt gällande attestförteckning\. För ledighet under perioden sommar/jul anges TF FC som beslutsattest ant om ordinarie ersättare enligt ordinarie attestförteckning ej är tillgänglig\. Endast ett fåtal fakturor som fastnat i flödet under ledigheten. Rutinen har till största del fungerat bra under sommaren men kommer fortsätta följas även fortsättningsvis. Ersättare vid ledighet till fakturagranskare kan vara t ex annan skolsekreterare, chef/biträdande chef \(för centrala fakturor gäller annan tjänstgörande person på förvaltningskontoret\)\. För ledighet under sommar/jul gäller förteckning över förvaltningens tjänstgörande personal, om ej annat alternativ finns\. Fakturagranskare anger i så fall tjänstgörande skolsekreterare för den/de veckor ledigheten avser\. Fakturahanteringen vid ledighet bör dock i första hand hanteras inom respektive organisation\. Risk för brister i redovisningen Det finns risk för att redovisningen och underlagen till denna brister. Främst avser detta bokföringsorder. Det finns också risk för brister i rättelser som inte kan härledas samt balanskonton som inte avstäms regelbundet. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontoslag Kontoslag Avstämning av balanskonton Kontroll av kontering mot kommunbas 13 Kontroll av kontering mot kommunbas 13 För att säkerställa att handkassaredovisningen görs löpande och för att minska risken att inaktiva handkassor fortfarande finns öppna i systemet, görs avstämningar av balanskontot inför varje bokslut \(augusti och december\)\. 20190710: Avstämt centralt hyreskto och kto för resor enl basplan. Underlag granskade. Felkonterat ombokat enl kommunbas 13 jelj002, 2019-08-27 13:49 12

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Avstämning av balanskonton För att säkerställa att handkassaredovisningen görs löpande och för att minska risken att inaktiva handkassor fortfarande finns öppna i systemet, görs avstämningar av balanskontot inför varje bokslut \(augusti och december\)\. Djurängen redovisad 27/8 Risk för brister i hantering av kundfakturering Det finns risk för att fakturering inte sker i rätt tid eller inte alls och att debiterade avgifter inte följer beslutade taxor eller avtal. Detta kan leda till ökad administration när rättelser måste ställas ut och förtroendet för kommunen kan skadas. Det kan också innebära förlorade intäkter. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Korrekt debiterade avgifter Korrekt debiterade avgifter Rutiner för ströfaktu rering Rutiner för ströfaktu rering Kontroll av nollfaktu ror Kontroll av nollfaktu ror Kontroll av förändrad familjesa mmansättning Kontrollera att debiterade avgifter stämmer överens med tagna taxor och avtal\. Kontrollera att debiterade avgifter stämmer överens med tagna taxor och avtal\. Uppföljning mot budget för att fånga upp debitering av budgeterade intäkter \(ej statsbidrag\) Uppföljning mot budget för att fånga upp debitering av budgeterade intäkter \(ej statsbidrag\) Kontroll av beslutsunderlag till familjer med helt nedsatt barnomsorgsavgift, sk " nollfakturor"\. Kontroll av beslutsunderlag till familjer med helt nedsatt barnomsorgsavgift, sk " nollfakturor"\. En förändring av barnsomsorgsavgift för den enskilda familjen kan bli aktuell när det sker en förändring i familjesammansättningen\. Detta gäller förskola och fritids\. Därav görs en kontroll mellan registrerad familjesammansättning i Procapita gentemot aktuell familjesammansättning i kiren \(skatteverket\)\. Kontrollen utförs av respektive skolsekreterare\. Kontroll mot ek systemet görs i samband med bokslutet. Men samtliga prislistor är nu uppdaterade och finns tillgängliga i vhb (interkommunala avgifter och lokalhyror). Följs upp månadsvis i löneprognosen samt tillsammans med kontrollen för korrekt debiterade avgifter. Intäktsredovisningen avstämd för samtliga enheter i samband med den ekonomiska prognosen i mars och juni. jelj002, 2019-08-27 13:49 13

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av förändrad familjesa mmansättning Inkomstjämförelse Inkomstjämförelse En förändring av barnsomsorgsavgift för den enskilda familjen kan bli aktuell när det sker en förändring i familjesammansättningen\. Detta gäller förskola och fritids\. Därav görs en kontroll mellan registrerad familjesammansättning i Procapita gentemot aktuell familjesammansättning i kiren \(skatteverket\)\. Kontrollen utförs av respektive skolsekreterare\. Varje år görs en inkomstjämföre lse mellan familjens uppgivna inkomst i kommunens system mot den taxerade förvärvsinkomsten\. Detta resulterar i antingen en tilläggsfaktura eller en återbetalning\. Varje år görs en inkomstjämföre lse mellan familjens uppgivna inkomst i kommunens system mot den taxerade förvärvsinkomsten\. Detta resulterar i antingen en tilläggsfaktura eller en återbetalning\. Risk för brister i hanteringen av mervärdesskatt Det finns risk för att kommunens hantering och redovisning av mervärdesskatt är felaktig. Momslagstiftningen är komplicerad vilket ökar risken för fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Fördelning av moms Fördelning av moms kontroll av att moms har fördelats på respektive verksamhet kostnaden konterats på\. kontroll av att moms har fördelats på respektive verksamhet kostnaden konterats på\. Risk för brister i hantering av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdeföremål Det finns risk för att kontanter eller andra stöldbegärliga föremål inte hanteras enligt gällande rutiner och riktlinjer. När det gäller kontanter finns det också risk för att handkassorna redovisas i fel period och momsen därmed blir felaktig. Det finns också risk för att förteckningen över handkassor eller andra stöldbegärliga föremål inte är aktuell och handkassorna/föremålen därmed försvinner. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) jelj002, 2019-08-27 13:49 14

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Kontroll av försäljni ngskassa Kontroll av försäljni ngskassa Även om det inte finns försäljnings/cafékassor i någon större omfattning är det viktigt att med jämna mellanrum göra en avstämning hur kassahanteringen ser ut för att säkerställa att redovisningen till kommunens dagbokföring görs korrekt\. Under 2019 kommer revision göras på kassahanteringen på följande skolor: Kalmarsundsskolan, Lindsdalskolan, Falkenbergssk olan Även om det inte finns försäljnings/cafékassor i någon större omfattning är det viktigt att med jämna mellanrum göra en avstämning hur kassahanteringen ser ut för att säkerställa att redovisningen till kommunens dagbokföring görs korrekt\. Under 2019 kommer revision göras på kassahanteringen på följande skolor: Kalmarsundsskolan, Lindsdalskolan, Falkenbergssk olan Kalmarsundsskolan granskades och rutiner upprättades under 2018. Avstämning att rutin fungerar och efterföljs görs under hösten 2019. Falkenbergsskolan har inte startat upp sin tänkte caféverksamhet, så därav ingen kontroll 2019. Lindsdalsskolan kommer kontrolleras fullt hösten 2019 Hantera ärenden och dokument Hantera post Hantera arkiv och bevarandefrågor Hantera skrivelser och frågor från kunder/medborgare Hantera uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning Det finns risk för att diarieföring, arkivering, bevarande och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning och våra antagna dokumenthanteringsplaner. Lagstiftningen är komplex och gråzoner finns. Osäkerhet kan finnas avseende dokumenthanteringsplaner och lagstiftningens krav på registrering av allmänna handlingar. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Rutin förvaring och gallring Rutin förvaring och gallring Förvaring, diarieföring och gallring\. Förvaring, diarieföring och gallring\. Stor genomgång av digitalt material gjordes juni 2019. Åtgärd vidtagen vad gäller arkivering av attestförteckningarna. Risk för felaktig hantering av ärenden och dokument Det finns risk för att ärenden och skrivelser inte hanteras eller besvaras. Risken ökar om post/ärenden går direkt till tjänsteperson istället för till myndigheten. Det finns också risk för att uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige inte hanteras eller besvaras. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Informera och kommunicera jelj002, 2019-08-27 13:49 15

Välja hur vi ska informera Publicera och samordna Kalmar.se Hantera presskontakter Producera trycksaker Risk för att informationen inte når fram eller inte tas emot Det finns risk för att informationen som kommunen vill kommunicera inte når fram eller inte tas emot då det finns flera olika informationskanaler. Risken ökar också i och med att informationsflödet är högt i samhället och det kan vara fel tid att informera, fel informationskanal eller missar målgruppen av annan anledning. Det finns också risk för att kommunikationen inte sker på det mest kostnadseffektiva sättet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Information på Piren Information på Piren Uppföljning av hur information på Piren tas emot\. Uppföljning av hur information på Piren tas emot\. Pågående arbete. Enkät ska genomföras under VT. Återkoppling till T2. Risk för att informationen är felaktig Det finns risk för att informationen är felaktig, inte uppdaterad, bristfällig eller kan misstolkas. Kommunen hanterar och tar emot mycket information vilket medför en risk för felaktigheter. Det finns också flera informationskanaler in och ut vilket gör det svårare att få kontroll över hela informationsflödet. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Leverera IT-stöd Bistå med IT-stöd Införa och hantera drift av IT-system Förändra IT-miljön Leverera ny dator-arbetsplats Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten Risk för att IT-system inte stödjer användarna och därmed verksamheten. Detta kan innebära att arbetsuppgifter inte kan utföras på ett optimalt sätt, till exempel om användare inte hittar den information som han/hon söker. Kategori: IT-risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning och inventering av vilka IT-system som inte stödjer verksamhet en. Uppföljning och inventering av vilka IT-system som inte stödjer verksamhet en. Uppföljning och inventering av de IT\-system som förskole\- och grundskolepersonal använder mest frekvent\. Uppföljning och inventering av de IT\-system som förskole\- och grundskolepersonal använder mest frekvent\. Risk för att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar jelj002, 2019-08-27 13:49 16

Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltning av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå om vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Kategori: IT-risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Risk för att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom System för samma hantering kan finnas i flera av kommunens verksamheter vilket innebär en onödig kostnad. Informationssäkerhet, drift och underhåll av systemet beaktas ej vid införskaffandet. Kategori: IT-risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 2) Risk för felaktiga behörigheter i system Felaktig behörighet i IT-system riskerar att leda till sekretessbrott och andra överträdelser av befogenheter. Kategori: Legal risk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Rekrytera, utveckla och avveckla personal Rekrytera personal Genomföra löneöversyn Genomföra förhandlingar Arbeta med kompetensutveckling Arbeta med personaladministration Stödja utvecklingen av en attraktiv och frisk arbetsplats Administrera lokal och central samverkansgrupp Genomföra tvisteförhandlingar Genomföra intresseförhandlingar Handlägga pensionsfrågor Hantera och utbetala lön Arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete Handlägga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbeta med vårt inre miljöarbete Risk för brister i hantering av lön Personalkostnader utgör den andelsmässigt största delen av kommunens kostnader, cirka 80%. Processer från anställning till utbetald lön innefattar flera steg beroende av den mänskliga faktorn. I de fall processerna inte följs eller blivit föråldrade kan detta generera fel vid löneutbetalningar eller få stor påverkan för den anställde eller arbetsgivaren. Det finns risk att frånvaro såsom sjukfrånvaro, semester och föräldraledighet inte rapporteras som det ska. Det finns också risk att redovisningen av lönen blir fel. Kategori: Risk i finansiell rapportering Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning lönutbetalningar För att säkerställa att rätt lön betalas ut till de anställda varje månad lägger skolsekreterare in lön på personnivå i löneprognosen\. Denna stäms sedan av mot ekonomisystemet av ekonom för att på så vis säkerställa att löneredovisninge n är korrekt\. Ev justeringar görs på månaden efter\. jelj002, 2019-08-27 13:49 17

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning lönutbetalningar För att säkerställa att rätt lön betalas ut till de anställda varje månad lägger skolsekreterare in lön på personnivå i löneprognosen\. Denna stäms sedan av mot ekonomisystemet av ekonom för att på så vis säkerställa att löneredovisninge n är korrekt\. Ev justeringar görs på månaden efter\. Risk för att kommunen inte kan säkerställa personalförsörjningen med rätt kompetens Det finns risk att kommunen inte kan rekrytera personal eller behålla personal med rätt kompetens. Många yrkesgrupper är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden och konkurrensen från andra organisationer är hög. Kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare samt se till att kommunens verksamheter är i ständig förändring med nya lagstadgade krav. Kommunen måste kontrollera att kompetensutveckling av personalen sker i den utsträckning som behövs för att klara yrkesrollen som annars kan leda till ökade avvikelser, lägre effektivitet och övriga kvalitetsbrister. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Säkerställa personal och kompetens Säkerställa personal och kompetens Bevakning av anställningsdagar Uppföljning och bevakning av HR specialist\. Deltagande i olika sammanhang så som rekryteringsmässor, informationsmöten etc\. Erbjuda förmånliga anställningar för att göra Kalmar kommun till en attraktiv arbetsgivare och ett självklart val för pedagoger efter sin examen eller som nyinflyttad till regionen\. Uppföljning och bevakning av HR specialist\. Deltagande i olika sammanhang så som rekryteringsmässor, informationsmöten etc\. Erbjuda förmånliga anställningar för att göra Kalmar kommun till en attraktiv arbetsgivare och ett självklart val för pedagoger efter sin examen eller som nyinflyttad till regionen\. Varje månad görs en översikt av samtliga anställda i timecare pool på antalet anställningsdagar\. Outbildade vikarier ska inom 300 dagar ha påbörjat en pedagogisk utbildning för att få fortsätta sin anställning som timvikarie\. De som inte påbörjat sin utbildning inom denna period plockas bort ur systemet\. Detta för att säkerställa tillgång på vikarier och behörig personal\. jelj002, 2019-08-27 13:49 18

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Bevakning av anställningsdagar Tillgänglighet vikarier Tillgänglighet vikarier Varje månad görs en översikt av samtliga anställda i timecare pool på antalet anställningsdagar\. Outbildade vikarier ska inom 300 dagar ha påbörjat en pedagogisk utbildning för att få fortsätta sin anställning som timvikarie\. De som inte påbörjat sin utbildning inom denna period plockas bort ur systemet\. Detta för att säkerställa tillgång på vikarier och behörig personal\. Det är viktigt att timecarepool hålls uppdaterad med aktiva timvikarier så att skolor och förskolor vet vilka vikarier som finns tillgängliga för bokning vid behov\. Det är viktigt att timecarepool hålls uppdaterad med aktiva timvikarier så att skolor och förskolor vet vilka vikarier som finns tillgängliga för bokning vid behov\. En rensning har gjorts under kontrollperioden. Lista på timvikarier som ska avslutas/inaktiveras har skickats till ELC. Risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls Det finns risk för att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren huvudansvarig för arbetsmiljön och arbetsförhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljön gäller både fysiska som psykosociala förhållanden. En god arbetsmiljö ger engagerade medarbetare som bidrar till verksamhetens kvalitet, resultat och mål. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Stödja och utveckla den demokratiska processen Administrera nämndens/styrelsens verksamhet Hantera motioner Hantera medborgarförslag Genomföra allmänna val Genomföra medborgardialoger Hantera interpellationer och frågor Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Det finns risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kommunen har rutiner som ska följas för att administrera nämnder och styrelsers verksamhet samt att det finns lagar att följa. Om dessa inte är kända eller inte följs i verksamheten finns risk för att fel görs. Risk finns att protokollen utformas på ett otydligt sätt och att tveksamheter uppstår om vad som har beslutats. Kategori: Legal risk Riskvärde: 6 (Sannolikhet: 2, Konsekvens: 3) Risk för att delegationsbeslut inte rapporteras Det finns risk för att delegationsbeslut inte återrapporteras enligt antagen delegationsordning. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 8 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 2) jelj002, 2019-08-27 13:49 19

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Ny delegationsordni ng Ny delegationsordni ng Ny delegationsordning från 2019 föranleder kontroll av att den följs och att inrapportering sker från enheterna\. Ny delegationsordning från 2019 föranleder kontroll av att den följs och att inrapportering sker från enheterna\. Risk för att tagna beslut inte verkställs Det finns risk för att tagna beslut inte verkställs eller att det finns tveksamheter om vad som är beslutat. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 3 (Sannolikhet: 1, Konsekvens: 3) Tillhandahålla lokaler Beställa installation och funktion för telefoni och data Lösa verksamhetens behov av lokaler Arbeta med larm/styr och övervakning av fastigheter Genomföra uppdrag kring nybyggnation Överlämna entreprenad till Drift&service Hantera uppdrag på Drift&service Hyra ut lediga lokaler externt Hantera felanmälan Arbeta med energieffektivisering Planera underhåll av fastigheter Risk för orationell hantering av lokaler Det finns risk för att samordningsvinsterna uteblir och hanteringen av lokaler inte blir optimal då lokalhantering sker av andra än fastighetsförvaltarna. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 16 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 4) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Tillhanda lokaler För barn\- och ungdomsnämnd en anses denna risk något högre i och med det ökande barn\- och elevantalet\. Lokalfrågan är lyft som en prioritering i verksamhetsplanen 2019\. I och med det ökande barn\- och elevantalet finns en risk att vi inte kan möta förskolans uppdrag att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område\. För skolans del är risken i stort densamma, dvs att elever bosatta i ett område där det expanderar snabbt, inte kan ges möjligheten att gå på sin första vals skola\. jelj002, 2019-08-27 13:49 20

Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Tillhanda lokaler För barn\- och ungdomsnämnd en anses denna risk något högre i och med det ökande barn\- och elevantalet\. Lokalfrågan är lyft som en prioritering i verksamhetsplanen 2019\. I och med det ökande barn\- och elevantalet finns en risk att vi inte kan möta förskolans uppdrag att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område\. För skolans del är risken i stort densamma, dvs att elever bosatta i ett område där det expanderar snabbt, inte kan ges möjligheten att gå på sin första vals skola\. Tillhandahålla varor och tjänster Tillhandahålla vaktmästeritjänster Tillhandahålla telefonisttjänster Upphandla telefoner och datorer Förvalta IT-system Lösa ärenden till helpdesk Hantera förändringar av IT-infrastrukturen Lösa verksamhetens behov av lokaler Hantera våra försäkringar Arbeta med inköp och upphandling Arbeta med skal- och personskydd Hantera kundbeställningar, leveranser och förråd Anskaffa material från leverantörer Planera och utföra städuppdrag Utföra transporter Underhålla, reparera och besiktiga fordon Köpa/leasa fordon och motorredskap Planera och leverera kostverksamhet Risk för att inköp inte sker enligt avtal Det finns risk för att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns också risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs då de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Kategori: Verksamhetsrisk Riskvärde: 12 (Sannolikhet: 4, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Inköp följer avtal Inköp följer avtal Kontroll av att förvaltningen handlar i enlighet med kommunens avtalade leverantörer\. Kontroll av att förvaltningen handlar i enlighet med kommunens avtalade leverantörer\. Kontroller genomförs i samband med terminsslut. Återkoppling T2 och årsrapport. Risk för att direktupphandling inte sker Det finns risk för att direktupphandling inte görs enligt gällande lagkrav. Lagens krav är inte kända hos alla som gör inköp. Det finns också risk att de direktupphandlingar som görs inte redovisas till upphandlingsenheten. Kategori: Legal risk jelj002, 2019-08-27 13:49 21

Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Direktupphandling Direktupphandling I och med start av projekt Tallhagskolan kommer stora inköp behöva göras av de rektorer som tillsammans kommer verka i byggnaden\. Detta medför en ökad risk att direktupphandling inte görs vid ev behov\. I och med start av projekt Tallhagskolan kommer stora inköp behöva göras av de rektorer som tillsammans kommer verka i byggnaden\. Detta medför en ökad risk att direktupphandling inte görs vid ev behov\. Risk för mutor, jäv och oegentligheter Kalmar kommun har antagit riktlinjer mot mutor och jäv samt tillhörande handlingsplan som en del i ett aktivt förebyggande arbete. Det finns risk för att dessa inte följs. För att ytterligare förebygga oegentligheter ska varje nämnd bedöma risken för mutor, jäv och oegentligheter inom sin verksamhet. Ett aktivt, förebyggande arbete mot korruption i kommunal verksamhet skyddar medborgarna mot slöseri och ineffektivitet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att de anställda och förtroendevalda inte påverkas av ovidkommande önskemål, mutbrott, favorisering av en enskild leverantör eller ovidkommande hänsyn i tjänsteutövningen. Kategori: Legal risk Riskvärde: 9 (Sannolikhet: 3, Konsekvens: 3) Kontrollmoment Beskrivning Status Bedömning Kommentar Uppföljning av rutin. Uppföljning av rutin. Uppföljning av rutin för mutor, jäv och oegentligheter\. Uppföljning av rutin för mutor, jäv och oegentligheter\. Planerad enkät under VT till samtliga enheter. Återkoppling till T2 jelj002, 2019-08-27 13:49 22

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2019-08-22 UN 2019/0604 45 30 10 Utbildningsnämnden Sammanträdestider för utbildningsnämnden 2020 Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer sammanträdestiderna för år 2020: 22 januari kl 13:00-17:00 26 februari kl 13:00-17:00 25 mars kl 13:00-17:00 22 april kl 08:30-17:00 Fm: möte med representanter för skolornas elevråd samt möte med förvaltningens rektorer Em: sammanträde 20 maj kl 13:00-17:00 17 juni 13:00-17:00 26 augusti kl 13:00-17:00 16 september kl 13:00-17:00 21 oktober kl 13:00-17:00 18 november kl 13:00-17:00 16 december kl 08:30-17:00 Fm: sammanträde Em: möte med förvaltningens rektorer Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åse Porsefjord 2019-08-27 UN 2019/0612 0480-45 30 95 Utbildningsnämnden Ansvar för att skolplikt fullgörs - Föreläggande om vite Förslag till beslut 1. Avvägande bör ske i varje enskilt fall med utgångspunkt från att ett föreläggande utan vite bör utdömas innan föreläggande med vite utdöms. 2. Vitesstorlek på 1 procent (1 %) av respektive vårdnadshavares årsinkomst (löpande) i de fall eleven inte kommer eller deltar i undervisningen och vårdnadhavare inte gör vad som ankommer på dem att göra för att så ska ske. 3. Om tidigare utdömt vite inte resulterat i att eleven fullgör sin skolplikt kan beloppet höjas med 0,5 procent (0,5 %). Bakgrund SL (2010:800) 7 kap 20 och 22-23 reglerar ansvar för fullgörande av skolplikten. 20 Vårdnadshavarens ansvar. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. 22 Huvudmannens ansvar. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. När skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgifter om detta till hemkommunen. 23 Föreläggande och vite. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Yttrande Om skolpliktig elev inte fullgör sin skolplikt och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad som denna är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett föreläggande skall vara väl underbyggt med gedigen utredning och vårdnadshavare och elev skall ges möjlighet att inkomma med en beskrivning kring orsaken till frånvaron. Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

UN 2019/0612 2 (2) Vitesbeloppets storlek Enligt VitesL 3 ska vitesbeloppet bestämmas med hänsyn till vårdnadshavares ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt. Målet med vitet är att det ska antas förmå vårdnadshavare att följa föreläggandet. Beloppet ska alltså vara tillräckligt avskräckande. Vid omvärdsanalys av vitesbelopp landar procentsatsen vid 1 procent av respektive vårdnadshavres årsinkomst samt vid tidigare utdömt vite inte resulterat i att eleven fullgör sin skolplikt kan beloppet höjas med 0,5 procent. Mats Linde Förvaltningschef Åse Porsefjord Planeringssekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åse Porsefjord 2019-08-19 UN 2019/0598 Tfn 45 30 95 Utbildningsnämnden Förändring i utbildningsnämndens delegationsordning - Skolpliktens upphörande vid varaktig vistelse utomlands Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen beslutar om följande ändring i delegationsordningen: Avsnitt E Beslut som rör förskoleklass, Delegat Lagrum grundskola och särskola 30 Barn som bor i Sverige har skolplikt. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållande är sådana att det är uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Varaktig vistelse utomlands avser minst 6 månader. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd SL 7:2 Bakgrund Skolpliktens upphörande på grund av varaktig vistelse utomlands Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt (7 kap. 2 skollagen). Med bosatt i landet avses den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (29 kap. 2 skollagen). Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands (7 kap. 2 andra stycket skollagen). Skolförfattningarna innehåller ingen definition av varaktig vistelse utomlands, och av förarbetena framgår inte närmare innebörden, mer än vad som kort anges i förarbetena till 1985 års skollag. För att bestämmelsen ska få en innebörd måste den förstås så som att skolplikten kan upphöra även om folkbokföringen ska kvarstå. Enligt 20 folkbokföringslagen ska den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Det är hemkommunen som utifrån en anmälan från vårdnadshavare bedömer om vistelsen är att betrakta som varaktig i de fall barnet eller familjen har kvar sin folkbokföringsadress. Att skolplikten upphör innebär ingen rättsförlust Ett beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands innebär ingen rättsförlust för den enskilde eleven. Beslutet innebär att eleven inte är skyldig att fullgöra skolplikten. Så snart eleven återvänder till Sverige har Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

UN 2019/0598 2 (2) eleven skolplikt igen och hemkommunen en skyldighet att tillgodose elevens rätt till utbildning. Att elevens skolplikt upphör innebär inte att hemkommunens skolpliktsbevakningsansvar upphör. Hemkommunen måste förvissa sig om vistelsens längd eller, om sådan inte är bestämd, med vissa intervall få bekräftat att utlandsvistelsen fortsätter. Beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands Beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands ska fattas utifrån en samlad bedömning. Ju längre tid utlandsvistelsen fortlöper desto mindre relevans får andra parametrar än just tiden. I samband med beslutet lämnar utbildningsförvaltningen relevant information om skolplikt och om vad som ankommer på vårdnadshavarna vid återkomst till Sverige. Tidpunkt för nästa skolpliktsbevakning läggs in i verksamhetssystemet. Likvärdighet För att fastställa en likvärdighet för begreppet varaktig vistelse delegeras utskrivning till samordnare för barn i behov av stöd. Skollagens 7 kap. 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Mats Linde Förvaltningschef Åse Porsefjord Planeringssekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke 2019-08-27 UN 2019/0610 0480-45 30 19 Utbildningsnämnden Svar på remiss "Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030" Förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till förslaget som berör utbildningsförvaltningen i Del B, område 3.1b. Bakgrund År 2006 satte styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Regionens övergripande mål är att Kalmar läns produktion av förnybar energi ska vara minst lika stor som länets totala energianvändning år 2030. Kalmar kommun har haft målet Fossilbränslefri kommun 2030 i verksamhetsplaner sedan 2008. Uppdraget att ta fram en handlingsplan för målet Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 gavs i Kalmar kommuns Verksamhetsplan 2018. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet mot målet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet under den närmaste fyraårsperioden. Fokus ligger på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Vatten- och miljönämnden har skickat förslag på Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 på remiss till bl.a. utbildningsnämnden. Yttrande Utbildningsförvaltningen är, tillsammans med Södermöre kommundelsförvaltning och samhällsbyggnadskontoret, ansvarig för handlingsplanens insats 3.1b Prioritera barn och ungas cykling under område 3.1 Transporteffektivt samhälle. Insatsens aktivitet är att permanenta och vidareutveckla insatser efter att finansieringen från Energimyndigheten för projektet På egna ben upphör. Förvaltningskontoret föreslår att utbildningsnämnden ska ställa sig positiv till förslaget som berör utbildningsförvaltningen. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Verksamhetsutvecklare Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-06-12 Vatten- och miljönämnden 38 Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Dnr VMN 2019/0015 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse från den 3 juni 2019. Handlingsplan. Bakgrund Klimatfrågan är identifierad som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Ett förändrat klimat i form av förhöjd årsmedeltemperatur, förändrade nederbördsmängder och havsytehöjning påverkar livsbetingelserna på jorden, globalt och lokalt. Utfasning av fossila bränslen är en nyckelfaktor i att bromsa uppvärmningen. Nuvarande miljöpolitik slår fast att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, för att på så sätt kunna exportera fossilfria lösningar till resten av världen och få genomslag utanför landets gränser. Många av de fossilfria lösningarna finns i lokal energiproduktion och energianvändning. Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Regionens övergripande mål är att Kalmar läns produktion av förnybar energi ska vara minst lika stor som länets totala energianvändning år 2030. Kalmar kommun har haft målet Fossilbränslefri kommun 2030 i verksamhetsplaner sedan 2008. I Verksamhetsplan 2018 är målet formulerat som att Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030. Detta är första gången en samlad handlingsplan tas fram till målet. Syftet är att skapa långsiktighet i målarbetet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild över planerade åtgärder under den närmaste fyraårsperioden. Även uppföljning av indikatorer och aktiviteter möjliggörs genom planen. Fokus i handlingsplanen är på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Förslaget till Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 är upplagt på samma sätt som Region Kalmar läns Handlingsprogram för en fossilbränslefri region 2030, och innehåller aktiviteter som bidrar till regionens mål. Kalmar Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 juli 2019

2 (2) Vatten- och miljönämnden UTDRAG Sammanträdesdatum 2019-06-12 kommun svarar därmed upp mot länsstyrelsens och regionens uppmaning till kommunerna om att ställa sig bakom dokumentet och ta fram egna handlingsplaner. Beslut Vatten- och miljönämnden beslutar att skicka förslag på Handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 på remiss till berörda nämnder och bolag i Kalmar kommun. Sekreterare Oliver Wykman Justeras Anna Thore ordförande Mats Wåhlin

Vatten- och miljönämnden Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Remissversion juni 2019 kalmar.se

Remissversion juni 2019 Handlingsplan Fossilbränslefri kommun 2030 Sammanfattning Kompletteras senare. 1

Remissversion juni 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL A: INLEDNING HANDLINGSPLAN FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN 2030 1 Sammanfattning 1 Om handlingsplanen 3 Beställare 3 Syfte och omfattning 3 Kommunen som organisation och kommunen som geografiskt område 3 Koldioxidbudget 3 Genomförande och styrning 4 Finansiering av åtgärder 5 Metod 5 Globala, nationella och regionala mål och trender 6 FN:s globala mål för en hållbar utveckling agenda 2030 6 Parisavtalet och Sveriges klimatpolitiska ramverk 6 Fossilbränslefri region 2030 6 Det globala läget och dess konsekvenser 7 Nationella trender med fokus på transporter 7 Kalmar kommuns vision och mål för en fossilbränslefri kommun 8 Vision 2025 8 Målsättning 8 Strategier 8 Översikt indikatorer nuläge och framåtblick 9 Är det möjligt att ställa om till en fossilbränslefri kommun 2030? 10 Klimatpolitiska rådets bedömning 10 Fossilfritt Sveriges bedömning 10 Kalmar kommuns bedömning 10 Nuläge och definitioner 11 Fossila koldioxidutsläpp i kommunen som geografiskt område 11 Andel fossilbränslefria fordon samt koldioxidutsläpp i kommunen som organisation 12 Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område 12 Andel persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik 12 Andel förnybart bränsle i inrikesflyget 13 Energianvändning i kommunen som organisation 13 Andel förnybar energi som i kommunen som geografiskt område 13 Andel lokalt producerad el (%) 13 DEL B: HANDLINGSPLANENS OMRÅDEN OCH INSATSER 2

Remissversion juni 2019 Om handlingsplanen Beställare Uppdraget att ta fram en handlingsplan för målet Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 gavs i Kalmar kommuns Verksamhetsplan med budget 2018, beslutad av Kommunfullmäktige. Syfte och omfattning Handlingsplanen omfattar Kalmar kommunkoncern. Syftet med handlingsplanen är att skapa långsiktighet i arbetet mot målet, underlätta samverkan samt ge en helhetsbild av målarbetet under den närmaste fyraårsperioden. Fokus ligger på konkreta åtgärder som ska leda till kvarstående förändringar inom organisationen och i Kalmar kommun som geografiskt område. Även aktiviteter som inte återfinns i handlingsplanen kan vara relevanta att genomföra. Motverka klimatförändringarna Minimera utsläpp från fossila bränslen Minimera övriga klimatpåverkande utsläpp Binda koldioxid Målet, och därmed handlingsplanen, omfattar enbart klimatpåverkan från fossila bränslen, inte övriga växthusgaser eller åtgärder som handlar om att binda koldioxid. Klimatpåverkan från konsumtion av varor och tjänster som produceras utanför kommunen som geografiskt område ingår inte. Kommunen som organisation och kommunen som geografiskt område Där aktiviteter rör Kalmar kommun som organisation, inklusive inköpta tjänster, har kommunen i de flesta fall full rådighet. Dessa betecknas med ORG (organisation) i handlingsplanen. Inom Kalmar kommun som geografiskt område har kommunorganisationen i vissa fall rådighet, till exempel när det gäller samhällsplanering och upphandling. Inom andra delar av det geografiska området kan kommunen påverka genom att skapa möjligheter för och informera om en fossilbränslefri livsstil eller verksamhet. Båda dessa typer av aktiviteter betecknas med GEO (geografiskt område). Koldioxidbudget Denna handlingsplan utgör koldioxidbudget för Kalmar kommun som organisation och för Kalmar kommun som geografiskt område, se tabell x. Utgångspunkten i koldioxidbudgeten är att fossila koldioxidutsläpp i kommunen ska vara noll år 2030. Kalmar kommun som organisation har de senaste två åren minskat sina koldioxidutsläpp med 31 respektive 16 procent per år, vilket är väl i linje med de koldioxidbudgetar som bland annat Uppsala Universitet tar fram där utsläppsminskningen bör vara 16 procent per år fram till 2040. 3

Remissversion juni 2019 Genomförande och styrning Alla nämnder och bolag har möjlighet att bidra till målet om en fossilbränslefri kommun. Aktiviteterna i handlingsplanen läggs in årligen i ordinarie styrning och följs upp på samma sätt som andra aktiviteter kopplade till kommunens årliga verksamhetsplan med budget. Aktiviteterna pekar på en eller flera förvaltningar och bolag som har ansvar för genomförandet. Även ägardirektiven för de kommunala bolagen ska styra mot en fossilbränslefri kommun. 4

Remissversion juni 2019 Finansiering av åtgärder Vilken typ av finansiering som är aktuell beror på aktivitetens karaktär. Där aktiviteteten handlar om att successivt utveckla kommunens verksamhet eller byta förhållningssätt sker finansiering inom ram alternativt så äskas medel inom ordinarie budgetprocess. Externfinansiering bör sökas där det är möjligt. Om utrymme finns kan kommunen skapa möjligheter för kommunala verksamheter och för invånare att söka medel för att stimulera omställningen till förnybar energi. Sociala aspekter Aktiviteterna i handlingsplanen ska utformas utifrån ett inkluderande perspektiv, med hänsyn till jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Metod Förslaget till handlingsplan är framtaget i dialog med tjänstepersoner inom de sakområden som ingår. En genomgång av goda exempel från andra kommuner och organisationer är genomförd. Vatten- och miljönämnden har ansvarat för beredningen av förslaget till handlingsplanen. Projektledare: Sara Gripstrand, Strateg för ekologisk hållbarhet, Kommunledningskontoret Följande personer från kommunens förvaltningar och bolag har bidragit i arbetet: - Karin Löfström, Strateg för ekologisk hållbarhet, Kommunledningskontoret - Elvira Laneborg, Miljöutvecklare, Kommunledningskontoret - Björn Hedbäck, Chef supportverksamheterna, Serviceförvaltningen - Peter Hermansson, Transportchef, Serviceförvaltningen - Gunilla Svensson, Fastighetschef, Serviceförvaltningen - Håkan Olofsson, Entreprenadingenjör, Serviceförvaltningen - Mikael Kalin, Trafikstrateg Samhällsbyggnadskontoret - Robert Dahlström, Internationell projektledare, Samhällsbyggnadskontoret - Thomas Eidrup, Cykelstrateg, Samhällsbyggnadskontoret - Christer Olsson, Infrastrukturstrateg, Samhällsbyggnadskontoret - Emelie Bertholdsson, Planarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret - Mikael Kaiser, Bygglovschef, Samhällsbyggnadskontoret - Roger Ahlman, Energi- och klimatrådgivare, Samhällsbyggnadskontoret - Anna Carnelius, enhetschef miljö, Samhällsbyggnadskontoret - Maria Eidrup, Enhetschef hälsoskydd, Samhällsbyggnadskontoret - Tomas Burén, Miljöhandläggare, Samhällsbyggnadskontoret - Line Nilsson, Miljöskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret - Niklas Hörling, Digitaliseringsledare, Kommunledningskontoret - Ronny Lindberg, VD Kalmar Öland Airport - Karin Lagerlöf, Affärsutvecklare Kalmar Öland Airport - Daniel Jedfeldt, Kalmar Energi - Mats Yngvesson, Produktionschef, Distributionschef, Kalmar Energi - Thom Renström, Energiingenjör Kalmarhem - Stefan Johnsson, Tursitchef, Destination Kalmar Handlingsplanen är avstämd med kommunkoncernens så kallade energistyrgrupp (där de förvaltingschefer och bolagschefer som är mest berörda av energifrågor ingår), merparten av förvaltningarnas ledningsgrupper samt med nätverket för kommunens miljösamordnare. 5

Remissversion juni 2019 Globala, nationella och regionala mål och trender FN:s globala mål för en hållbar utveckling agenda 2030 Begränsa Klimatförändringarna, mål 13 av FN:s 17 globala hållbarhetsmål, innebär att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Klimatförändringar påverkar flera av de övriga målen i Agenda 2030 negativt, t.ex. mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald och mål 3 Hälsa och välbefinnande. Åtgärder inom bland annat mål 7 Hållbar energi för alla, mål 11 Hållbara städer och samhällen samt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion bidrar positivt till måluppfyllelse för mål 13. Parisavtalet och Sveriges klimatpolitiska ramverk 2015 kom världens länder genom Parisavtalet överens om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, för att helst stanna under 1,5 grad. Sveriges klimatpolitiska ramverk, beslutat av riksdagen, är en del av Parisavtalets implementering i svensk lagstiftning. Ramverket omfattar samtliga klimatpåverkande gaser och består av en Klimatlag, ett antal Klimatmål och ett Klimatpolitiskt råd. Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning och vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen 1 nedan ska uppnås: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. Växthusgasutsläppen bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990, och 2040 minst 75 procent lägre. (Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, t.ex. flyg.) Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Fossilbränslefri region 2030 Region Kalmar län har sedan tio år tillbaka strategier och mål inom området fossilbränslefritt. Strategier: - Minimera och effektivisera användningen av energi och råvaror - Cirkulera råvaror och resurser i mesta möjliga mån - Konvertera från fossil energi till förnybar sådan - Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle - Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika Mål (urval): 1. Fossilbränslefri energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi minst lika stor som länets totala energianvändning. 2. Fossilbränslefri energianvändning. Kalmar läns användning av förnybar energi ska öka kontinuerligt. År 2025 använder offentlig sektor endast sådan energi, köpt eller egenproducerad. År 2030 är all energianvändning i Kalmar län fossilbränslefri. År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år 2010. 3. Effektiv energianvändning. Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 % effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. År 2030 är motsvarande siffra 50 %. 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling. År 2025 är Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt 50 % lägre än år 2005. Kalmar läns miljösektor utvecklas bättre än riksgenomsnittet. 1 För förtydliganden se: https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ 6

Remissversion juni 2019 Det globala läget och dess konsekvenser Sedan tidigare har IPCC, FN:s forskningspanel för klimatförändringar, slagit fast att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. 2 Utsläppens nuvarande storlek och ökningstakt sammanfaller med en beräknad temperaturökning på omkring 4 grader mot slutet av 2000-talet. 3 I oktober 2018 släppte IPCC en rapport som jämför konsekvenser mellan 1,5 och 2 graders ökning av jordens medeltemperatur 4. Kortfattat säger rapporten bland annat att: Den halva graden innebär stora skillnader för jordens ekosystem, vilket kan bli avgörande för planetens framtid, eftersom det i detta spann kan startas självförstärkande processer som t.ex. issmältning i Antarktis och på Grönland. För att ha en chans att stabilisera uppvärmningen till 1,5 grader behöver jordens klimatpåverkande utsläpp halveras till 2030 och i stort sett bli nollutsläpp 2050. Ska vi klara 1,5 grad krävs en systemomställning av aldrig tidigare skådad omfattning och genomgripande utsläppsreduktioner inom alla samhällssektorer. Nationella trender med fokus på transporter Inom Sveriges gränser har klimatpåverkan gått ned med 26 % sedan 1990, främst tack vare en övergång till fossilfri uppvärmning. Mellan 2016 och 2017 minskade utsläppen med 0,5 %. Ska Sveriges mål om netto-noll-utsläpp senast år 2045 nås behöver minskningstakten i genomsnitt vara mellan fem och åtta procent per år. 5 När det gäller inhemska utsläpp av växthusgaser står inrikes transporter för en tredjedel. Mellan 2010 och 2018 minskade dessa med 18 procent 6, främst på grund av energieffektivisering och övergång till biodrivmedel. Detta räcker dock inte för att motverka effekten av att mängden trafik ökar. 7 2018 ökade utsläppen med cirka 0,5 procent främst till följd av ökad lastbilstrafik. 8 Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg har ökat med 194 procent mellan åren 1990 och 2017. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp. 9 Om man ser till total klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor ser läget annorlunda ut. 2017 var klimatpåverkan från flyg lika stor som från hela personbilstrafiken i Sverige, där utrikes flygresor står för ca 95%. Antalet utrikes flygresor har ökat med 120 procent sedan år 1990, vilket medfört en 43 procentig ökning av klimatpåverkan. Antalet inrikesflygningar har i princip legat stilla sedan år 1990, medan klimatpåverkan minskat något till följd av effektivisering. 10 Branschföreningen Svenskt flyg 11 har i sin Färdplan för fossilfri konkurrenskraft satt mål om ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett fossilfritt flyg både in och utrikes 2045. 2 http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/klimat/ 3 http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/klimat/klimatet-i-framtiden/ 4 https://www.ipcc.ch/sr15/ 5 http://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp 6 Fossilfritt Sverige https://www.dn.se/debatt/snabba-beslut-kravs-for-att-na-transporternas-klimatmal/ 7 http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/klimat/en-uppfoljning-motklimatmalen-till-2030/ 8 https://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/uppdelat-efter-omrade/transporter-och-trafik/ 9 http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser-utslapp-fran-utrikes-sjofart-och-flyg/ 10 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/klimat/tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/flygetsklimatpaverkan/ 11 https://www.svensktflyg.se/rapporter/fardplan-for-fossilfri-konkurrenskraft-flygbranschen/ 7

Remissversion juni 2019 Kalmar kommuns vision och mål för en fossilbränslefri kommun Vision 2025 I Kalmar kommuns vision för 2025 står följande: I ett grönt Kalmar är både vatten och gröna ytor en viktig resurs och förutsättning för det goda livet. Vi utvecklar vår verksamhet i samklang med naturen och vi ligger långt fram när det gäller klimat- och miljöarbetet. Vi utvecklar transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba och effektiva. Andelen förnyelsebar energi ökar kraftigt och Kalmar har kommit långt i arbetet att vara en fossilbränslefri kommun 2030. Kalmars rena vatten och vår giftfria miljö har lett till att vi är en av landets grönaste kommuner. Målsättning Långsiktigt mål - Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 Delmål - Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till 2022 - Kalmar kommuns egna fordon och inköpta transporter ska vara fossilbränslefria år 2023 - Inrikesflyget till och från Kalmar Öland Airport ska vara fossilbränslefritt till 50 procent år 2025 - Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska vara 45 procent år 2025 Strategier 1. Fossilbränslefri energiproduktion - Uppmuntra ökad biogasproduktion - Sträva efter maximal solelsproduktion och ökande vindkraftsproduktion 2. Fossilbränslefri energianvändning - Resor, godstransporter och arbetsmaskiner ska optimeras och konverteras till biogas och el - Vara en förebild inom fossilbränslefri arbetspendling - Flygbolagen som trafikerar Kalmar Öland Airport ska stimuleras att använda biobränsle - Infrastruktur för förnybara drivmedel ska vara väl utvecklad 3. Effektiv energianvändning - Det ska vara enkelt att resa hållbart i Kalmar - Möjligheterna att dela och samnyttja fordon ska utnyttjas - Digitaliseringens möjligheter ska användas fullt ut 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling - Vi ska vara öppna för innovation och samverkan med näringslivet för fossilfri konkurrenskraft 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion - Vi ska vara en förebild och aktivt uppmuntra andra aktörer i samhället att bli fossilbränslefria 6. Styrning och organisation - Styrning, resurser och kompetens ska ge rätt förutsättningar 8

Remissversion juni 2019 Översikt indikatorer nuläge och framåtblick Fossila koldioxidutsläpp per capita är huvudindikator för målet. Framtida indikatorer är satta utifrån en ökande reduktionstakt, med en snabbare minskning efter 2022 12, utifrån en snabbare teknisk utveckling, till exempel gällande tillgänglighet och kostnad för elfordon. Övriga är trendindikatorer alternativt uppföljning av delmål och ska ses som avstämningspunkter. 13 Siffra för 2019 års fyra första månader. 14 Där det ännu inte är tekniskt möjligt att använda förnybara bränslen godkänns kompensation. 15 För att motsvara Regionens mål År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år 2010 behöver CO2- utsläppen per invånare från transporter i Kalmar kommun vara 0,59 ton CO2. 16 Dagens diesel- och bensinfordon som kommer kunna drivas av biodrivmedel alternativt konverteras till biogas omfattas inte av nuvarande miljöbilsdefinition, vilket gör att andelen miljöbilar inte behöver vara 100 procent för att målet ska nås. Siffran baseras på ett antagande. 17 Energiutvinning av icke-sorterad plast i hushållsopor räknas inte in här,, eftersom dessa utsläpp inte uppstår i Kalmar kommun. Koldioxidutsläpp per capita (CO 2/inv.) Andel fossilbränsle fria fordon i kommunens organisation (%) Koldioxidutsläpp i kommunen som organisation (ton) Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område (%) Andelen persontrans porter med kollektivtrafik, cykel och gång (%) Andel förnybart bränsle i inrikesflyget (%) Andel förnybar energi i kommunen som geografiskt område (%) Andel lokalt producerad el (%) 2016 2,12 1130 20,0 43 38 2018 72 826 16,1 33 2,5 2019 41 13 2020 1,95 85 5 2022 1,74 95 20 2023 100 0 14 2024 1,41 30 2025 45 50 2026 0,98 15 45 2028 0,54 60 2030 0,00 75 16 50 100 100 17 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Indikator minskning av CO 2 /invånare ton CO2e/inv. Tabell 1: Uppföljning av delmål och indikatorer på vägen mot målet. Diagram 1: Indikatorer för minskning av CO 2 /invånare (ton) utifrån antagandet att takten för utfasningen av fossila bränslen kommer öka i och med att utbudet av fordon som drivs på förnybara bränslen ökar. Räkneexempel om vi förutsätter en minskning enligt figur 1: För att nå målet för 2022 behöver vi jämfört med 2015 exempelvis: - minska utsläppen från personbilar med 25 procent (0,29 ton CO 2/capita) - minska utsläppen från tunga transporter och lätta lastbilar med 25 procent (0,11 ton CO 2/capita) För att nå målet för 2026 behöver vi jämfört med 2015 exempelvis: - halvera utsläppen från personbilar (0,58 ton CO 2/capita) - halvera utsläppen från tunga transporter och lätta lastbilar (0,21 ton CO 2/capita) - få över resterande bussar till förnybart bränsle (0,04 ton CO 2/capita) - halvera utsläppen från arbetsmaskiner (0,13 ton CO 2/capita) 12 Baseras bland annat på Fossilfritt Sveriges bedömning att inköpspriset för en elbil kommer vara lägre än för en diesel- och bensinbil efter 2023. 9

Remissversion juni 2019 Är det möjligt att ställa om till en fossilbränslefri kommun 2030? Enligt FN:s klimatorganisation IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) behöver vi i Sverige och världen ha gjort kraftiga utsläppsminskningar av alla växthusgaser om tio år, för att kunna bromsa den globala uppvärmningen. Klimatpolitiska rådets bedömning Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertorgan som utvärderar om den svenska regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp av växthusgaser år 2045. Deras årsrapport för 2019 drar slutsatsen att varken slutmål eller etappmål kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder, särskilt inom transportområdet. De föreslår bland annat att regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet stärks samtidigt som skilda förutsättningar mellan stad och landsbygd beaktas. Andra förslag är att vägtrafikbeskattningen reformeras, att bilägande, bilkörning och parkering ej subventioneras samt att ett stoppdatum sätts för försäljning av fossila drivmedel. De framhåller att kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter behöver stärkas. 18 Fossilfritt Sveriges bedömning Fossilfritt Sveriges bedömning är att Sverige kan klara det nationella målet om minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn med 70 procent till 2030. De ser att 32 procentenheter av minskningen kan komma från bränslebyte, det vill säga att biodrivmedel används i befintliga eller konverterade fordon, att 15 procentenheter kan komma från elektrifiering och elbilsförsäljning och 35 procentenheter från ökad transporteffektvitet. Detta ger sammantaget en minskning på över 80 procent. Organisationen föreslår nya nationella politiska styrmedel, exempelvis ökad reduktionsplikt, nationell strategi för laddinfrastruktur, stadsmiljöavtal för mobilitetslösningar och förändrat reseavdrag runt storstäder. 19 Kalmar kommuns bedömning Kalmar kommuns mål är högre satt än det nationella målet. Kalmar kommuns fördelar är att tillgången till biogas för lätta fordon är god, att utbyggnad av laddinfrastrukturen har kommit förhållandevis långt, att den el och värme som produceras redan är fossilfri och att offentlig sektor är på god väg att ställa om. För att målet ska nås i kommunen som geografiskt område är Kalmar kommun delvis beroende av nationella politiska beslut och styrmedel. För att till 2045 nå det nationella målet om nettonollutsläpp av växthusgaser är det av värde att utreda möjligheten att starta upp faktiska kompensationsåtgärder i form av att binda koldioxid, exempelvis via biokol. Även total klimatpåverkan från produktion och/eller konsumtion i ett livscykelperspektiv bör kartläggas och åtgärdas, utifrån kommunens rådighet. 18 https://www.klimatpolitiskaradet.se/ 19 https://www.dn.se/debatt/snabba-beslut-kravs-for-att-na-transporternas-klimatmal/ 10

Remissversion juni 2019 Nuläge och definitioner Fossila koldioxidutsläpp i kommunen som geografiskt område Definition och avgränsning Kalmar kommun utgör systemgräns, vilket gör att alla fossila energikällor som används inom kommunen som geografiskt område omfattas, inklusive inrikesflyget. Utrikesflyget omfattas inte. (Dock är Kalmar Öland Airports målsättning är att utrikesflyget ska erbjudas möjlighet att tanka 100 procent flygbiobränsle 2030.) Siffrorna för fossila koldioxidutsläpp hämtas från den nationella emissionsdatabasen 20. Organisationen Fossilfritt Sveriges definition av fossilbränslefria drivmedel används, vilket innebär att drivmedlet för att räknas som fossilfritt ska ge en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med fossila alternativ 21. Kalmar kommuns upphandlingspolicy tydliggör dock att el och biogas ska väljas i första hand, eftersom den totala miljönyttan för dessa drivmedel är större än exempelvis HVO, förutsatt att elen som används är förnybar. Nuläge Koldioxidutsläpp per person går svagt nedåt, med ett resultat för 2015 på 2,17 ton CO 2 per person och år (se figur) 22. Transportsektorn använder mest energi totalt och är den sektor som orsakar mest fossila koldioxidutsläpp. Där återfinns även den största ökningen av energianvändning. Inom sektorn är personbilar den största källan. Utsläppskällor 2015 (ton CO 2 per capita/år) Figur 1: Emissioner av koldioxid från energianvändning i alla sektorer i Kalmar kommun som geografiskt område 2015, exklusive flyg. Transporter 1,71 Personbilar 1,15 Tunga lastbilar 0,26 Lätta lastbilar 0,16 Bussar 0,04 Inrikesflyg 0,1 El och uppvärmning 0,07 Industri (energi- och processer) 0,14 Arbetsmaskiner 0,25 TOTALT 2,17 Figur 2: Utsläppskällor för fossila bränslen i Kalmar kommun som geografiskt område 2015. 20 Nås vis www.rus.se 21 De drivmedel som i dagsläget lever upp till det kravet är el, vätgas, biogas, HVO, FAME, ED95. 22 Utsläpp från flygresor ingår inte här. 11

Remissversion juni 2019 Andel fossilbränslefria fordon samt koldioxidutsläpp i kommunen som organisation Definition och avgränsning Här ingår Kalmar kommuns fordon 23 inklusive arbetsmaskiner, resor som kommunens medarbetare gör i arbetet, resor som utförs av privata utförare av kommunens verksamhet, inköpta tjänster där personresor utgör en betydande del av tjänsten samt transporter där förflyttning av material eller varor är en central del av den köpta tjänsten. Privatbil i tjänst följs upp och ingår i kommunens klimatkompensationssystem. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen för kommunen som organisation följs upp årligen på fordonsnivå, vilket ger exakt kunskap om vilka bränslen som använts i fordonen som används av kommunens förvaltningar samt de bolag som leasar fordon via kommunens transportcentral. Resterande bolag följs upp separat. Nuläge Över sjuttio procent av kommunens egna fordon drevs av förnybara bränslen 2018. Resterande fordon och tjänsteresor, inklusive flyg, gav upphov till utsläpp av 826 ton koldioxid. De senaste åren har dessa utsläpp minskat med mellan cirka 15 och 30 procent om året. Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område Definition och avgränsning Andel miljöbilar i kommunen som geografiskt område följs upp årligen via Koladas indikatorer för mål 13 i Agenda 2030. Definitionen bygger på nuvarande nationella definition av klimatbonusbilar och tidigare definitioner av miljöbilar. 24 Eftersom det i nuläget inte finns någon definition av fossiloberoende fordon omfattas inte fordon som körs på biodiesel, vilket gör att 100 procent inte behöver nås eftersom biodrivmedel med stor sannolikhet kommer användas i tidigare fossildrivna fordon. Nuläge 2016 omfattades 20 procent av personbilarna av dåvarande miljöbilsdefinition, medan siffran för 2018 var 16 procent. Personbilar inregistrerade för icke-fossila drivmedel i kommunen som geografiskt område var 8 procent år 2016. Andel persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik Definition och avgränsning Andel gång, cykel och kollektivtrafikresor beräknat på antal resor i kommunen som geografiskt område. Följs upp via Kalmar Länstrafiks Kollektivtrafikbarometer. Nuläge Den senaste resvaneundersökningen som gjordes för Kalmar kommun år 2012 visade att gång, cykel och kollektivtrafik (GCK) stod för cirka 40 procent av antalet resor. KLT mäter regelbundet andel kollektivtrafik, bilism och cykling via sin Kollektivtrafikbarometer. År 2018 pekade den på en GCK-andel på 33 procent. 2019 års första fyra månader visar på en uppgång till 41 procent, vilket dock tills vidare får ses som ett preliminärt resultat. 23 Kommunens förvaltningar samt de bolag som leasar fordon via kommunens transportcentral. Resterande bolag följs upp separat. 24 http://www.rka.nu/agenda2030.2868.html 12

Remissversion juni 2019 Andel förnybart bränsle i inrikesflyget Definition och avgränsning Förbrukad mängd bränsle för allt inrikesflyg till och från Kalmar, vilket 2019 omfattar flyg mellan Kalmar och Stockholm. Nuläge 2018 var andelen flygbiobränsle 2,5 procent. Under 2019 finns medel allokerat för 5 procent. Energianvändning i kommunen som organisation Definition och avgränsning Energi som används för el och värme inom kommunkoncernen beräknad i kwh/kvm. Effektivitet hos gatubelysning och annan icke fastighetsanknuten el beräknas separat i kwh/belysningspunkt och kwh/invånare. Nuläge Inom kommunkoncernen minskades uppvärmningen per kvadratmeter med 15 procent mellan 2011 och 2018. Elanvändningen räknat i kwh/kvm minskade med 35 procent samma tidsperiod. Andel förnybar energi som i kommunen som geografiskt område Definition All förnybar energi som används i kommunen som geografiskt område jämfört med den totala mängden energi som används. Nuläge Kalmar kommun har under många år arbetat aktivt för att främja förnybar energiproduktion, och användning av förnybara bränslen som el och biogas. Samtidigt ökar energibehovet som helhet. I den energibalans som genomfördes 2018, baserad på 2016 års siffror, framkom att energianvändningen från både förnybara och fossila källor ökar. Sedan år 2000 är ökningen 23 %. 43 % av energin som användes 2016 kom från förnybara källor, 57 % från fossila. Andel lokalt producerad el (%) Definition El som produceras i kommunen som geografiska området jämfört med den totala elanvändningen. Nuläge Lokal elproduktion, som är förnybar, står för 38 procent av den mängd el som används i kommunen. Merparten kommer från Moskogens kraftvärmeverk (ca 140 GWh per år) samt från vindkraft (ca 80 GWh per år). 13

Remissversion juni 2019 Del B: Handlingsplanens områden och insatser Rubriker och numrering är valda för att stämma överens med Region Kalmar Läns Handlingsprogram för fossilbränslefri region 2030. Aktiviteter för att nå målet om en fossilbränslefri kommun 2030 är inte begränsade till de som ingår nedan. Huvudansvarig/a förvaltningar eller bolag är markerade med fet stil. 1. Fossilbränslefri energiproduktion 1.1 Produktion av förnybara drivmedel Var? När? Ansvarig Uppmuntra ökad biogasproduktion a) Verka för att biogasproduktionen i kommunen ska öka - Utred potentialen för ökad biogasproduktion i den södra kommundelen - Informera och skapa dialog med relevanta aktörer GEO 2020 Kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning 1.2 Produktion av förnybar el Var? När? Ansvarig Sträva efter maximal solelsproduktion och ökande vindkraftsproduktion b) Maximera solelsproduktion på kommunägda fastigheter utifrån elbehovet - Installation av solceller där det är möjligt på alla befintliga fastigheter - Kontinuerligt inkludera solcellsanläggningar på nybyggnationer och större ombyggnationer c) Uppmuntra solceller på privata fastigheter - Informationsprojekt, se punkt 3.3 b och 5c d) Verka för att vindkraftspotentialen i kommunen utnyttjas inom ramen för kommunens vindkraftsplan ORG Löpande Serviceförvaltningen Kommunala bolag GEO Löpande Samhällsbyggnadskontoret GEO 2020 Samhällsbyggnadskontoret e) Eftersträva ökad fjärrvärmeanvändning i egna fastigheter ORG Löpande Serviceförvaltningen Kommunala bolag

Remissversion juni 2019 2. Fossilbränslefri energianvändning 2.1 Transporter Var? När? Ansvar att driva Resor, godstransporter och arbetsmaskiner ska optimeras och konverteras till biogas och el 1 a) Gå över till el- och biogas för alla lätta fordon och personresor - Ta fram en kommungemensam plan för utfasning av kvarvarande fossildrivna fordon, där även möjligheten till ökat samnyttjande av fordon i kommunens verksamheter ses över. - Arbeta för ökad cykling samt minimering av egen bil i tjänsten 2. - Uppdatera Kalmar kommuns resepolicy samt komplettera med riktlinjer. b) Gör tunga fordon och arbetsmaskiner fossilbränslefria - Vid inköp av nya tunga fordon välj flytande biogas om det är tekniskt och praktiskt möjligt. - Successiv omställning av maskinpark och verktyg till förnybar energi, företrädesvis el eller biogas. c) Ställ krav på att inköpta transporttjänster ska vara fossilbränslefria - Ta fram en modell för att stegvis göra inköpta transporttjänster 3 samt resor fossilbränslefria. - Ställ krav på fossilbränslefria drivmedel på leverantörer som utför tjänster åt kommunen, inklusive LOV-företag. - Följ upp ställda krav. d) Utred möjligheten att ställa krav på fossilbränslefria varutransporter och transporter inom entreprenadupphandlingar e) Använd temat Fossilbränslefritt i miljötillsynen Välj fossilbränslefri verksamhet som tema i den årliga miljötillsynen. Det innebär information och rådgivning till verksameter och lantbruk om övergång till förnybara bränslen, möjligheter till förnybar energiproduktion samt energieffektivisering. ORG ORG ORG Målet satt till 2023 Målet satt till 2023 Målet satt till 2023 Kommunledningskontoret, Samtliga förvaltningar Kommunala bolag Serviceförvaltningen Kommunledningskontoret, Upphandlande förvaltningar, Kommunala bolag ORG 2023 Kommunledningskontoret GEO 2023 Samhällsbyggnadskontoret 1 Enligt Kalmar kommuns upphandlingspolicy ställs krav på biogas eller el samt vätgas, när det blir tekniskt tillgängligt. Om det ej är möjligt väljs HVO, FAME eller ED95 i en övergångsfas enligt definitionen på sidan x. Framtida förnybara bränsletyper kan väljas vid bevisat god klimatprestanda. 2 Undantag för el- eller biogasbil. 3 Där godstransporter är en del av den köpta tjänsten.

Remissversion juni 2019 Vara en förebild inom fossilbränslefri arbetspendling f) Utveckla erbjudandet om biogasbil, elbil och laddhybrid som personalförmån samt genomför marknadsföring g) Möjliggör elbilsladdning på arbetet - Utifrån behov möjliggöra för kommunanställda att ladda sin bil vid kommunägda fastigheter, i takt med att Koncept för laddinfrastruktur kommunägda fastigheter utvecklas (se 2.3 a). h) Genomför åtgärder för att bli en förebild för arbetspendling med cykel, kollektivtrafik eller samåkning 4 - Undersökning med syfte att ta reda på nuläget och vad kommunen kan göra för att underlätta fossilbränslefri arbetspendling för kommunanställda. - Utred KLT-kort som förmån för kommunanställda. - Utred möjligheten till incitament för att öka cykelpendling, t.ex. förmånscykel. - Utred möjligheten till klimatsmart friskvårdstimme. - Utveckla Hälsopendla, t.ex. genom att erbjuda test av elcyklar. - Förbättra förutsättningarna för cykelpendling till kommunens arbetsplatser via exempelvis väderskyddad parkering och omklädningsmöjlighet. GEO 2020 Serviceförvaltningen GEO 2021 Serviceförvaltningen GEO 2020-2022 Samhällsbyggnadskontoret, Kommunledningskontoret, Samtliga förvaltningar och bolag 2.2 Flyg Var? När? Ansvar att driva Flygbolagen som trafikerar Kalmar Öland Airport ska stimuleras att använda biobränsle a) Arbeta för att inblandning av flygbiobränsle i inrikesflyget ska öka - Återkommande informationskampanjer för att företag, organisationer och privatresenärer ska betala merkostnaden för flygbiobränsle, med fokus på regionens största arbetsplatser. GEO 2020-2023 b) Klimatkompensation av kommunens egna flygresor genom köp av motsvarande mängd ORG 2021 grönt flygbränsle 5 och framåt c) Sök samverkan med nationella aktörer och regionala producenter med syfte att skapa förutsättningar för fossilbränslefritt utrikesflyg GEO 2020 och framåt Kalmar Öland Airport Kommunledningskontoret Kalmar Öland Airport 4 I samverkan med aktivitet 3.1. c 5 Se vidare punkt 6c

Remissversion juni 2019 2.3 Infrastruktur förnybara drivmedel Var? När? Ansvar att driva Infrastruktur för förnybara drivmedel ska vara väl utvecklad a) Utveckla laddinfrastrukturen för kommunens verksamheter - Utveckla kommunens koncept för laddinfrastruktur kommunägda fastigheter för att i första hand täcka verksamhetens behov. Om behov finns ska konceptet utvecklas för att ge kommunanställda möjlighet att ladda sin elbil och möjligheten för kommuninvånare att använda dessa laddplatser utredas. - Säkerställ laddmöjligheter vid alla nya fastigheter som kommunen bygger eller hyresupphandlar, t.ex. kultur- och idrottsfastigheter, omsorgboenden och skolor. b) Verka för ökad tillgänglighet till biogas - Verka för publika biogasmackar i alla kommundelar med syfte att i takt med efterfrågan möjliggöra biogastankning i hela kommunen. ORG GEO 2023 Serviceförvaltningen, Kommunala bolag GEO Löpande Kommunledningskontoret, Södermöre kommundelsförvaltning 2.4 Elanvändning Var? När? Ansvar att driva a) Säkerställ att Kalmar kommun fortsätter köpa enbart förnybar el ORG Löpande Serviceförvaltninge n b) Inför närvarostyrd el och värme i Kalmar kommuns fastigheter samt komplettera med en informationskampanj om beteendepåverkan ORG 2022 Serviceförvaltninge n 2.5 Energianvändning i fastigheter Var? När? Ansvar att driva a) Säkerställ att Kalmar kommun fortsätter köpa enbart förnybar energi ORG Löpande Serviceförvaltninge b) Använd överskottsvärme och kyla smart genom att till exempel ta vara på möjligheter i samband med idrotts- eller friskvårdsanläggningar n ORG Löpande Serviceförvaltninge nkommunala bolag

Remissversion juni 2019 3. Effektiv energianvändning 3.1 Transporteffektivt samhälle Var? När? Ansvar att driva Det ska vara enkelt att resa hållbart i Kalmar a) Ta fram en strategi för hållbar mobilitet - Strategin omfattar mobilitet inne i staden, till och från staden, inom Kalmarsund samt arbetsmarknadsregionen med Blekinge och Kronoberg. Utöver energieffektivt och fossilbränslefritt ingår värden som trygghet, trafiksäkerhet, folkhälsa och attraktivitet. Strategin omfattar alla transportslag, har ett jämställdhetsperspektiv och tar höjd för en snabb teknikutveckling. Mobilism ska uppmuntras, vilket innebär att möjliggöra ett flexibilitet resande utifrån individens varierande behov. b) Prioritera barn och ungas cykling - Permanenta och vidareutveckla insatser efter att finansieringen från Energimyndigheten för projekter På egna ben upphör. c) Driv ett projekt om Hållbart resande för företag och organisationer i kommunen - Information och samverkan med syfte att öka antalet arbetsgivare som via olika incitament uppmuntrar till fossilbränslefri arbetspendling. - Stimulera beteendeförändring via synliga aktiviteter, till exempel cykelbibliotek. Möjligheterna att dela och samnyttja fordon ska utnyttjas d) Uppmuntra samåkning och delning av bil - Marknadsföra delbilspoolen kontinuerligt samt utöka antal bilar i takt med efterfrågan. - Undersök om kommunikation och tekniska hjälpmedel kan öka samåkning till kommunens fritidsaktiviteter respektive föreningars aktiviteter. - Öka kunskapen om samåkningstjänster och bildelningstjänster för privatägda bilar, med fokus på landsbygden. GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2022 Samhällsbyggnadskontoret Utbildningsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning

Remissversion juni 2019 e) Ta nästa steg inom samlastning - Se över möjligheterna att utveckla kommunens egen samlastning - Ansök om finansiering till förstudie för fossilbränslefri samlastning på Kvarnholmen Digitaliseringens möjligheter ska användas fullt ut ORG GEO 2020 Kommunledningskon toret, Serviceförvaltningen Kommunledningskon toret, Samhällsbyggnadskontoret, f) Integrera klimatsmarta lösningar i arbetet inom projektet Smart city network GEO 2020- Kommunledningskontoret - Exempel kan vara digitala lösningar som minskar transportbehovet. 2022 g) Utvärdera klimatnyttan i genomfört digitaliseringsarbete ORG 2023 Kommunledningskontoret - Följ upp om kommunens E-tjänster och välfärdsteknik minskat resandet för invånare samt om arbetet med resfria möten minskat resandet inom organisationen. 3.2 Energieffektiva bostäder och lokaler Var? När? Ansvar att driva a) Systematiskt informera om energieffektvisering och energismarta hus GEO 2020 Samhällsbyggnadskontoret - Se punkt 5c. och framåt 3.3 Offentliga bostäder och lokaler samt belysning Var? När? Ansvar att driva a) Ställ krav på hyrda fastigheter som motsvarar kommunens egna krav - Skapa ett systematiskt arbetssätt för att successivt säkerställa att hyrda fastigheter motsvarar kommunens egna krav avseende fossilfri el och värme, energieffektivitet, möjlighet till elbilsladdning, förenklad cykelpendling och solenergi. Vid hyresupphandling ska krav ställas. b) Löpande energieffektivisering av gatubelysning - Armaturer som byts ut eller nyinstalleras ska ha LED-ljuskälla och vara nattsänkta. Vid byte halveras energiåtgången. - Genomför kontinuerlig uppföljning av den årliga energianvändningen för gatubelysning. ORG ORG Start 2020 Löpan de Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Serviceförvaltningen

Remissversion juni 2019 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling 6 Vi ska vara öppna för innovation och samverkan med näringslivet för fossilfri konkurrenskraft a) Samverka med Klimatkommissionen i Kalmar län med syfte att näringslivet i kommunen ska anta Fossilfritt Sveriges utmaningar www.fossilfritt-sverige.se/utmaningar b) Samverka för att klimatsmart turism ska förstärka kommunens attraktivitet - I samverkan med aktörer inom besöksnäringen identifiera och lyfta fram lösningar för turister som vill resa och semestra klimatsmart. - Samverka med regionala aktörer för att främja hållbart resande i besöksnäringen. c) Fossilbränslefria evenemang fasa ut och inspirera - Fasa ut eventuella fossila bränslen som används under kommunens egna evenemang. - Inspirera arrangörer och besökare att resa fossilbränslefritt. d) Utifrån kommunens rådighet uppmuntra fossilbränslefri innovation Exempel är innovation för ökad användning av biogas i tåg, fartyg och tunga transporter. GEO 2020 Kommunledningskontoret GEO 2022 och Destination Kalmar framåt Kommunledningskont oret GEO 2021 och framåt Destination Kalmar Kultur- och fritidsförvaltningen GEO Löpande Kommunledningskontoret 6 Välfungerande infrastruktur samt effektiva transporter är i sig positivt för näringslivet och arbetsmarknadsregionen som Kalmar kommun tillhör. Enskilda företag kan stärka sin affärsidé och sitt varumärke genom att arbeta aktivt för att bli fossilbränslefria. Där blir kommunens roll att erbjuda information och att skapa en arena för klimatsmarta samarbeten, se rubrik 5 Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion.

Remissversion juni 2019 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion Vi ska vara en förebild och aktivt uppmuntra andra aktörer i samhället att bli fossilbränslefria a) Samverka med nyckelaktörer - Utveckla samarbetet med forskning och utveckling, exempelvis med LNU. - Undersök möjlighet till samverkan med branschorganisationer för övergång till fossilbränslefri verksamhet, exempelvis med LRF. - Undersök möjlighet till samverkan med nyckelaktörer, t.ex. bilhandlare. - Undersök möjligheten att få taxiföretagen, körskolorna och transportintensiva serviceyrken i kommunen att ställa om till biogas- eller elfordon. b) Utveckla systematisk invånardialog - Utveckla en löpande invånardialog där kommunen lyssnar på ett brett urval av invånare för att få en helhetsbild av vilka förutsättningar som behövs för ett fossilbränslefritt liv. c) Genomför informationsprojekt för aktörer inom bygg och fastighet - Information om solceller, solfångare, elbilsladdning, energieffektiv och fossilfri uppvärmning samt möjligheter till användning av överskottsvärme och kyla, med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som primära målgrupper. - Information om kommande lagändringar och skärpta krav när det gäller energi i byggnader, med hustillverkare, byggherrar och entreprenörer som primära målgrupper. GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt GEO 2020 och framåt Kommunledningskontoret Kommunala bolag Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret d) Söka samverkan för projekt om Konsumtionsbaserad klimatpåverkan på kommunnivå GEO 2020 Kommunledningskontoret

Remissversion juni 2019 6. Styrning och organisation Styrning, resurser och kompetens ska ge rätt förutsättningar a) Kompetensutveckling klimat som del i miljö- eller hållbarhetsutbildning - Genomför utbildningsinsats som sedan görs till ett permanent inslag för alla nya medarbetare på Kalmar kommun b) Gör om Riktlinjer för klimatkompensering om till Riktlinjer för klimatväxling - Gör om Kalmar kommuns klimatkompensering om till ett system för klimatväxling. Flygresor hanteras genom köp av motsvarande mängd grönt flygbränsle. De medel som tas in för användning av övriga fossila bränslen kan kommunens verksamheter söka för investeringar för att bli fossilbränslefria. c) Uppmärksamma lyckat klimatarbete genom att skapa Kalmar kommuns Klimatpris - Ett internt pris för kommunens verksamheter och ett externt pris för aktörer i det geografiska området. d) Öka delaktigheten i nationella samverkansforum för att hitta nya, innovativa klimatlösningar. e) Utred vilka klimatkompensationsåtgärder som är lämpliga för Kalmar kommun, utifrån vad som är tillåtet inom Sveriges klimatpolitiska ramverk, som förberedelse för nettonollutsläpp av växthusgaser. ORG ORG GEO 2020 och framåt 2020 och framåt ORG 2020-2023 Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret ORG GEO 2020 och framåt Kommunledningskontoret GEO 2022 Kommunledningskontoret

Remissversion juni 2019 Exempel på arbete som pågår 2019 och är relevant för att nå målet 1. Fossilbränslefri energiproduktion Solenergi på kommunägda fastigheter (färdigt 2020) Den politiska inriktningen är minst 30 anläggningar på Serviceförvaltningens fastigheter till 2020. I slutet av 2018 var 13 stycken färdigställda. Kalmarhem har installerat två solcellsanläggningar och fyra solfångaranläggningar som producerar 215 MWh per år. Vindkraftsplan uppdatering (färdig 2020) Uppdateringen kan möjliggöra elproduktion från vind på totalt ca 540 GWh per år, vilket gör att kommunen som geografiskt område kan bli självförsörjande på förnybar energi. Produktion av solenergi via Kalmar Energi Möjliggör för privatpersoner och organisationer att bidra till solelsproduktion genom medlemsägda solparker. 2. Fossilbränslefri energianvändning Kalmarhem ökar antalet laddplatser Målsättning att ha el på 10 procent av alla p-platser till 2022. BiogasBoost Med målet att dubblera antalet biogasfordon i länet (2018-2021) Samverkansprojekt mellan länets kommuner. 3. Effektiv energianvändning Översiktsplan med tema livskvalitet och klimat (arbete pågår 2019-2021) Transporteffektiv stadsstruktur, funktionsblandad bebyggelse och planering för cykel, gång och kollektivtrafik möjliggör fossiloberoende resor. Cities multimodal (CMM) EU-finansierat projekt där en mobilitetsstrategi (SUMP Sustainable urban mobility plan) för stadskärnan tas fram. En mobilitetspunkt för hållbart resande skapas. Hållbara Resval Kalmar Linnéuniversitet (2018-2021) Externfinansierat projekt med syfte att främja hållbara resval till Kvarnholmen. På egna ben (2018-2020) Externfinansierat projekt med syfte att öka andelen barn i årskurs 3-6 som tar sig till skolan via gång, cykel eller kollektivtrafik. Smart city network: Projekt finansierat av RISE där Kalmar kommun och Kalmar Energi ingår, med syfte att skapa en digital plattform för att samla in data och styra via sensorer. Tre-fyra pilotområden ska utvecklas. En av effekterna kommer vara minskade transporter.

Remissversion juni 2019 Digitaliseringsstrategi med handlingsplaner som bl.a. innehåller: Ökad användning av e-tjänster i Kalmar kommun samt digitalisering av verksamheter som minskar transportbehovet samt videokonferensmöjligheter för alla medarbetare för att öka andelen resfria möten. Kalmarhem är med i Allmännyttans klimatinitiativ Målet är fossilbränslefritt senast år 2030 och minskad energianvändning med 35 procent 2007-2030. Initiativet omfattar även klimatarbete gentemot leverantörer och boende. Energieffektivisering kommunägda fastigheter Arbete pågår i enlighet med satt mål i VP 2019: Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10% mellan 2018 och 2022. Vid nybyggnation ställs krav på 25% lägre energianvändning än i Boverket byggregler, samt krav på lufttäthet och isolering som motsvarar passivhus respektive lågenergihus. Incitament för energieffektivisering Kalmar kommun deltar i ett projekt som drivs av Länsstyrelsen, där företag kan få stöd kring energieffektivisering i samband med befintlig miljötillsyn. 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling SBWELL Wellbeing Tourism in the South Baltic Region Projekt med syfte att underlätta för besökare att hitta hållbara och klimatsmarta wellbeing-turismerbjudanden samt att resa hållbart till och mellan resmålen. Drivs av Linnéuniversitet i samverkan med bland andra Energikontor Sydost. 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion Kalmarsundsveckan mötesplats för hållbarhet Årligt event med målbilderna: Gemensam arena för hållbarhet, höja hållbarhetskompetensen, mer hållbart liv samt stärka vår attraktiva region. Klimat och hållbar livsstil är återkommande teman, med syfte att inspirera och höja kompetensen hos invånarna att göra klimatsmarta val.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Wolfgang Friedh 2019-09-09 UN 2019/0615 0480-45 30 23 Utbildningsnämnden Svar på remiss "Kommunövergripande Riskoch sårbarhetsanalys" Förslag till beslut Utbilningsnämnden godkänner remissen med tillägget att simundervisning sker till största del i förskoleklass med möjlighet till uppföljning och mer träning fram tills eleverna anses klara grundläggande krav för simkunnighet. Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kravställer att kommuner har en fastställd risk och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod. Genom risk- och sårbarhetsanalys ges Kalmar kommun möjlighet att i förväg lokalisera risker inom det geografiska området samt göra bedömningar av kommunens sårbarhet (redovisat förslag avser mandatperioden 2019-2022). Yttrande I vilka åldergrupper simundervisning bedrivs i skolan har ändrats. Numera sker den största insatsen i förskoleklass och inte i årskurs 2 som beskrivs i texten. Under rubriken Säkerhet i och vid vatten ändras texten till att Simundervisning sker till största del i förskoleklass med möjlighet till uppföljning och mer träning fram tills eleverna anses klara grundläggande krav för simkunnighet. Utöver ovan synpunkt är utbildningsnämnden positiv till framtaget remissförslag. Mats Linde Förvaltningschef Wolfgang Friedh Planeringssekreterare Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-06-13 KS 2019/0704 Kommunstyrelsens arbetsutskott Risk- och sårbarhetsanalys - beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka Risk- och sårbarhetsanalys (utom bilagor) på remiss till samtliga kommunala nämnder och bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund med begäran om synpunkter senast den 30 september 2019. Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kravställer att kommuner har en fastställd risk- och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod enligt MSBFS 2015:5. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara fastställd och överlämnad till Länsstyrelsen senast den 31 oktober under mandatperiodens första år. Kalmar kommuns risk- och sårbarhetsanalys består för mandatperioden 2019-2022 av tre delar, ett publikt huvuddokument (med förenklade beskrivningar av sårbarheter och kritiska beroenden) och två säkerhetsskyddsklassificerade bilagor där den första bilagan beskriver samma som i den publika delen med en tillagd matris som visar de kommunövergripande riskerna samt vilka kritiska beroenden, sårbarheter och bedömd förmåga som är kopplade till respektive riskscenario. Den andra bilagan består enbart av en kort presentation av varje samhällsviktig förvaltning, bolag och förbund samt alla risker kopplade till varje enskild samhällsviktig verksamhet. Bilagorna är i nuläget bedömda som konfidentiella. Peo Carlsson säkerhetssamordnare Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 anette.mellstrom@kalmar.se

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Peo Carlsson 2019-xx-xx 1 (42) Kalmar kommuns Risk- och sårbarhetsanalys 2019-2022 Remissutgåva

Innehåll Bakgrund, syfte och sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Avgränsningar... 6 Säkerhetsskydd och sekretess... 6 Vald metod... 6 Sammanfattning... 6 Definitioner och lagstiftning... 8 Styrande lagar... 10 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 10 Säkerhetsskyddslag (2018:585)... 10 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor... 10 MSB föreskrifter om kommuners Risk- och sårbarhetsanalyser 11 Sevesolagstiftningen... 11 Lag (2006:263) om transport av farligt gods... 11 Plan och bygglagen (1987:10)... 11 Förebyggande arbete... 12 Kalmar kommuns säkerhetsarbete... 12 Räddningstjänst... 12 Brottsförebyggande arbete och Folkhälsofrågor... 13 Samverkan Kalmar kommun och Polismyndigheten... 13 POSOM - Psykiskt Och Socialt Omhändertagande... 14 Oljeberedskap... 14 Säkerhet i och vid vatten... 15 Försäkringsarbetet... 15 Skydd för egendom... 15 Olycksfall... 16 Trafikskador... 16 Skada vid tjänsteresa... 16 Övrigt... 16 Trafiksäkerhet... 17 Fallolyckor... 18 Beskrivning av Kalmar kommun... 19 Allmänt... 19 Kommunens geografiska utveckling... 19 Kommunikationer... 19 Befolkningsutvecklingen...20 Arbetsmarknad och näringsliv... 21 Sociala faktorer, välfärd och trygghet... 21 Turism... 21 Klimatförändringar... 21 Byggnadsminnen...22 Kalmar kommuns organisation...23 Beskrivning av metod...24 ROSA-metoden...24 Kartläggning av skyddsvärda objekt och samhällsviktig verksamhet.24 Framtagande av risk- och sårbarhetsanalys...25 Inventering...26 Publika lokaler och publika områden...26 Tillfälliga arrangemang...26 Sida 2 av 42

Vårdanläggningar och vårdboende...27 Seveso- och 2:4 anläggningar...27 Vatten & avlopp...27 Farligt gods...28 Uppställningsplats för fordon med farligt gods... 28 Fartygstrafik... 28 Flygtrafik... 29 Järnvägstrafik... 29 Riskavstånd... 29 Teknisk försörjning (el & tele)...30 El... 30 Tele... 31 Fjärrvärme... 31 Identifierade kritiska beroenden...32 Samhällsviktig verksamhet utan inbördes ordning...32 Beskrivning av kritiska beroenden kopplade till samhällsviktig verksamhet...32 Identifierade och analyserade risker...34 Grovanalys...34 Scenario beskrivningar...35 Epidemi/pandemiutbrott... 35 Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m.... 35 Störningar av IT-miljön... 35 Hot och våld mot personal eller förtroendevalda... 36 Förorenad/sabotage/störning vattentäkt... 36 Kemikalieutsläpp/farligt gods i centrala Kalmar... 38 Trafikolycka med stort skadeutfall... 38 Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni... 38 Brand i publika lokaler/särskilt boende... 38 Exempel på identifierade risker och sårbarheter...40 Behov av åtgärder... 41 Övergripande åtgärder... 41 Det fortsatta säkerhetsarbetet...42 Sida 3 av 42

Sida 4 av 42 Bakgrund, syfte och sammanfattning Bakgrund Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommuner genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Det huvudsakliga syftet är att ta fram underlag för att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i kommunen. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga bör ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter för att kunna verka för att reducera antalet inträffade olyckor och andra allvarliga händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera olyckor och kriser då kännedom om vad som kan inträffa ökar möjligheten att bygga upp en god krishanteringsförmåga. Det är även viktigt att invånarna får en uppfattning om kommunens risker och sårbarheter då de enligt lagen om skydd mot olyckor har ett utökat ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom tydlig information om risker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att hantera en krissituation. De hot och risker som vårt samhälle utsätts för ändras ständigt. Det historiskt traditionella krigshotet med risk för invasion har förändrats och istället står nu nya hot i fokus. En del av dessa är nya i den meningen att händelser som inträffar idag får allvarligare konsekvenser än tidigare, vilket beror på samhällets uppbyggnad. Dagens infrastruktur, exempelvis el och tele, ger stora vinster för samhället i stort och fungerar normalt säkert. Problemet är beroendet av denna infrastruktur. Om driften inte fungerar medför det stora konsekvenser för samhället. Ett annat problem är att allt mer farligt gods hanteras på vägar och i hamnar. Anledningen till detta är att vårt teknologiska samhälle har ökat sitt beroende av den sortens produkter. En olycka med farligt gods inblandat kan få stora konsekvenser för människor och miljö. Den ökande teknologin, befolknings- och värdekoncentrationen kan medföra att förhållandevis små olyckor ger upphov till stora och dyrbara konsekvenser som även kräver människoliv. Konsekvenserna kan begränsas genom en större riskmedvetenhet vid planering och beslutsfattande. Ett sätt för kommunen att öka riskmedvetenheten är att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Genom Risk- och sårbarhetsanalysen ges Kalmar kommun möjligheten att i förväg lokalisera risker inom det geografiska området samt göra en bedömning av kommunens sårbarheter. Under den föregående mandatperioden blev Sverige påverkat av stora flyktingströmmar från företrädesvis Mellan Östern och Nordafrika. Detta gör att den demografiska bilden av Sverige, och därmed Kalmar, ser annorlunda ut idag jämfört med för fyra år sedan. Under föregående mandatperiod började islamistiska grupper genomföra terrordåd i Europa, Sverige är inget undantag. Ett flertal länder föll offer för Självmordsbombare, dödsskjutningar och annat oprovocerat våld. Säkerhetspolisen har i sin prognos för 2019 fastställt att terrorhotet mot Sverige från

Sida 5 av 42 islamistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra ett förhöjt hot, d.v.s. klass 3 på den 5-gradiga skalan 1 Terrorhotet mot Sverige från våldsbejakande vänster- och högerextremism bedöms utgöra inget hot respektive ett lågt hot, d.v.s. klass 1 och 2 på den 5- gradiga skalan 2 Det som avsevärt skiljer den islamistiska miljön från vänster- och högerextremister är motiven till påverkan. Medan islamister i större utsträckning är benägna till attentatsbrott så försöker den autonoma miljön och vit-makt miljön att genom våld, hot och trakasserier påverka vårt demokratiska styrelseskick 3. Syfte Det övergripande syftet med denna publika risk- och sårbarhetsanalys är att kartlägga Kalmar kommuns pågående säkerhetsarbete samt visa hur vi identifierar kommunens risker och sårbarheter. Analysen skall utgöra ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och de kommunala handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. I viss mån ge underlag för information till kommuninvånare och anställda. Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet. Stödja den fysiska planeringen. Utveckla förmågan att förbereda kommunen på att hantera oväntade och väntade påfrestningar. Uppfylla gällande lagstiftning. En del risker berör samhällsviktig verksamhet och andra inte. Vad som definieras som samhällsviktig verksamhet 4 följer MSB:s riktlinjer. Man skulle kunna säga att om Kalmar slott skulle brinna ner utan personskador så skulle det vara tråkigt men inte på något sätt samhällsviktigt. Men eftersom slottet i sig utgör en viktig beståndsdel av Kalmars värde är det ändå grund för en riskbedömning. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen kan flertalet konkreta åtgärdsförslag identifieras. Åtgärdsförslagen för enskilda risker återfinns inte i detta dokument utan tas fram separat av den verksamhet det berör. Det kan vara exempelvis ett kommunalt handlingsprogram eller en plan för nödvattenförsörjning. 1 NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Helårsbedömning 2019- sammanfattning 2 NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Helårsbedömning 2019- sammanfattning 3 SÄPO årsrapport 2018 s.59 4 Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Sida 6 av 42 Avgränsningar Avgränsningen i analysarbetet innebär att i första hand inventera risker och sårbarheter som kan leda till räddningsinsats och/eller till en extraordinär händelse. Klimatanpassning och hållbarhetsfrågor behandlas i Kalmar kommuns översiktsplan. Specifika risker för en verksamhet ska finnas i respektive förvaltnings, bolags eller förbunds verksamhetsdokument. Detta dokument tar bara upp kommungemensamma risker. Metoder och principer är dock desamma för förvaltningarna och bolagen. Säkerhetsskydd och sekretess Risk- och sårbarhetsanalysen beskriver kommunen ur ett känsligt perspektiv. En del uppgifter är därför inte att betrakta som offentliga. I sin helhet faller Risk- och sårbarhetsanalysernas bilagor 1 och 2 under Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 15 kap. 2, 18 kap. 8 och 18 kap. 13 Risk- och sårbarhetsanalysen (denna handling) är en öppen handling utan sekretessmarkering Vald metod Arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar kommuns geografiska område och för Kalmar kommun som organisation är ett systematiskt arbete som sker i etapper. Förhoppningen med att arbeta systematiskt är att öka riskmedvetenheten i kommunens verksamheter samt att säkerhetsfrågor får ett tillräckligt stort fokus. Alla samhällsviktiga verksamheter är och har varit delaktiga i framtagandet av denna analys. Då analysen ska kunna presenteras ur säkerhetsskyddsperspektiv finns olika utgåvor för att passa olika målgrupper. Varje samhällsviktig verksamhet hanterar sin analys. Sammanfattning Sedan 2007 har Brandkåren i Kalmar Kommun lett och genomfört arbetet med att skapa en risk- och sårbarhetsanalys. Underlaget till denna har tagits fram i samråd med förvaltningar, bolag, myndigheter, organisationer och näringsliv. Risk- och sårbarhetsanalys är en del i Kalmar Kommuns förebyggande säkerhetsarbete och syftar till att kartlägga pågående säkerhetsarbete samt att identifiera kommunens risker och sårbarheter. Den ska dessutom utgöra underlag för kommunens plan för hantering av extra ordinära händelser enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och för de kommunala handlingsprogrammen enligt lagen(2003:778) om skydd mot olyckor. I detta dokument redogörs för identifierade risker och skyddsvärda objekt i kommunen. Längre fram i dokumentet finns identifierade risker som på intet sätt är någon komplett förteckning över samtliga risker som finns i Kalmar kommun. Däremot bidrar kunskapen om vad som kan inträffa i kommunen till att höja riskmedvetenheten. Det är även viktigt att invånarna, i de fall där det är

Sida 7 av 42 tillämpligt, får en uppfattning om kommunens risker och sårbarheter 5. Detta då de enligt lagen om skydd mot olyckor har ett utökat ansvar att förebygga och hantera olyckor som inträffar. Genom uttrycklig information om risker och sårbarheter ökar riskmedvetenheten och därmed förmågan att klara av en krissituation. I analysen presenteras även en översikt över de faktiska förhållandena i Kalmar kommun ur bland annat geografisk, demografiskt och social synvinkel. Utifrån denna beskrivning presenteras en helhetsbild över kommunen och de nuvarande förhållandena här. Därefter följer en beskrivning av det förebyggande säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunen inom en lång rad områden. Till en del av de kategorier som presenteras här återfinns i det nästkommande kapitlet statistik över de områden som det varit möjligt att få fram statistik över. Analysen avslutas med övergripande slutsatser och en redogörelse för det fortsatta säkerhetsarbetet i Kalmar kommun. Här ges även konkreta förslag på de områden som bör prioriteras i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. I slutsatserna betonas vikten och behovet av tydliga riktlinjer, utbildningar och övningar. Säkerhetsfrågorna måste integreras mer i den kommunala verksamheten. Säkerhetsaspekterna måste vidare göras till en naturlig del i den fysiska planeringen, kommunens verksamheter måste bli bra på att samarbeta kring gemensamma säkerhets- och riskfrågor och kommunikationen till medborgarna när det gäller säkerhet måste bli bättre. Det är även viktigt att större fokus läggs vid utvecklingen av samverkan med andra aktörer i samhället, både från den privata och från den offentliga sektorn. Detta för att öka förmågan att hantera krissituationer på ett handlingskraftigt och effektivt sätt. I det fortsatta säkerhetsarbetet är det bland annat viktigt att riktlinjer för välkända scenarier tas fram på kommunlednings-, förvaltnings- och bolagsnivå samt att krisorganisationer på olika nivåer fortsätter att övas kontinuerligt. Säkerhetsskydd har fått ett tydligare fokus i och med den nya lagstiftningen och vi behöver, som en del av totalförsvaret, förbereda kommunen på uppgifter under höjd beredskap. Uppdateringar för risk- och sårbarhetsanalys Kalmar kommuns risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra underlag för arbetet med kommunens handlingsprogram för olycksförebyggandeverksamhet och räddningstjänst samt plan för hantering av extraordinära händelser. Enligt föreskrifterna, MSBFS 2015:5 föreskrifter och allmänna råd om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser, ska analysen uppdateras under mandatperiodens första år och rapporteras till Länsstyrelsen i september under följande tre år. 5 Avser publik utgåva av Risk- och sårbarhetsanalys

Sida 8 av 42 Definitioner och lagstiftning Definitioner Extraordinär händelse En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget. 6 Farliga ämnen Farliga ämnen är ämnen som kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom vid en olycka. Konsekvens Resultatet av en olycka. Beskriver skador på människor, miljö, egendom och verksamhet uttryckt i kvalitativa eller kvantitativa termer. Nedanstående bedömningsmall har använts i arbetet med den här risk- och sårbarhetsanalysen. 7 1 2 3 4 5 Ekonomi <0,1 milj kr 0,1-1 milj kr 1-5 milj kr 5-20 milj kr >20 milj kr Hälsa Miljö Övergående lindriga obehag Ingen sanering, liten utbredning. Enstaka skadade, varaktiga obehag Enkel sanering, liten utbredning. Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enkel sanering, stor utbredning. Enstaka döda och flera svårt skadade Svår sanering, liten utbredning Flera döda och tiotals svårt skadade Svår sanering, stor utbredning Kris Med kris avses en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller vår hälsa och frihet. 8 Olycka En plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller på människors handlande eller underlåtenhet att handla, t.ex. bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Risk Med risk avses sannolikheten för att en händelse skall inträffa samt de konsekvenser som följer av händelsen. Sannolikhet är ett mått på hur ofta eller hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Risk blir produkten av både sannolikheten och konsekvensen. 6 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 7 Davidsson, Göran m.fl. (2003), Handbok för riskanalys. 8 Krisberedskapsmyndigheten, www.krisberedskapsmyndigheten.se 2007-05-17. Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten finns inte längre utan dessa myndigheter slog ihop till ett och heter numera Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

Sida 9 av 42 Risk = Sannolikhet * Konsekvens En stor risk kan vara en händelse som inte inträffar särskilt ofta men har en stor konsekvens, t.ex. fartygsolycka. En stor risk kan även vara en händelse som inte ger några katastrofala konsekvenser men som inträffar relativt ofta, t ex trafikolycka eller brand i byggnad. Riskobjekt Ett riskobjekt är ett fysiskt objekt som påverkar omgivningen negativt vid en olycka. Ett exempel på ett riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där det transporteras mycket farliga ämnen. Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys är en process där risker, hot och sårbarheter identifieras och analyseras utifrån dess sannolikhet och konsekvens. Räddningsinsats En räddningsinsats är en insats som kommunen eller staten enligt lag är skyldig att genomföra vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Skyldigheterna föreligger endast om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sannolikhet Ett mått på möjligheten att en viss händelse ska inträffa. Nedanstående mall för sannolikhet har använts i arbetet med den här risk- och sårbarhetsanalysen. 9 Sannolikhet 1 2 3 4 5 < 1 gång 1 gång per 1 gång per 1 gång per > 1 gång per år per 1000 år 100-1000 år 10-100 år 1-10 år Skyddsvärt objekt Ett skyddsvärt objekt är ett objekt som påverkas negativt av en olycka genom sin närhet till ett riskobjekt. Ett exempel på skyddsvärt objekt är ett äldreboende i närheten av en farlig industri. Sårbarhet Uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, individ m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. 10 9 Davidsson, Göran mfl (2003), Handbok för riskanalys.

Sida 10 av 42 Styrande lagar Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Denna lag reglerar kommuners och landstings organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid. I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser, dvs. en krisledningsnämnd. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Bestämmelserna i lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenom uppnås också en grundläggande förmåga för civilt försvar. Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommuner respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån denna ska kommuner och landsting varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. I lagen redogörs även för kommunens geografiska områdesansvar samt för den fredstida krishanteringen. Här avses ett samordnings- och samverkansansvar genom vilket kommunen ska verka för samordning av den krishantering som olika lokala aktörer i samhället står för. Detta innebär att vid extraordinära händelser ska kommunen verka för att samordna olika lokala aktörers krishanteringsåtgärder samt informationen till allmänheten. Områdesansvaret innefattar härigenom åtgärder såväl före, under och efter en krissituation. Däremot övertar kommunen inte ansvaret från andra aktörer utan syftet är att säkerställa att krishanteringen på lokal nivå sker samordnat och effektivt. Säkerhetsskyddslag (2018:585) Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Kalmar kommun ska under mandatperioden ta fram en säkerhetsskyddsanalys och en säkerhetsskyddsplan. Syftet med analysen är att tydliggöra vad som behöver skyddas, mot vad det behöver skyddas och hur vi ska skydda detta. Säkerhetsskyddsplanen kommer att tydliggöra hur vi ska göra det som krävs för att skydda våra intressen och tillgångar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lagen om skydd mot olyckor innebär bland annat att kommunen varje mandatperiod ska fastställa ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett för den operativa räddningstjänsten. Det olycksförebyggande handlingsprogrammet ska innehålla följande: Kommunens mål för verksamheten formulerat i lokala verksamhetsmål. Kommunens risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser. Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad, hur den planeras samt hur den ska bedrivas. Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser samt vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. 10 Hallin, Per-Olof mfl (2004), Kommunal sårbarhetsanalys

Sida 11 av 42 Handlingsprogrammet är kommunens styrdokument för arbetet med skydd mot olyckor. Arbetet förutsätter en bred samverkan inom kommunen som organisation men också med lokala organisationer, näringslivet samt statliga myndigheter. Syftet är att samordna olycksförebyggande, skadebegränsande och skadehjälpande verksamhet samt att åstadkomma en samsyn i frågan om säkerhet och trygghet i kommunen. 11 Lagen anger ett tydligare ansvar för anläggningar med verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Exempelvis är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom, samt att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Länsstyrelsen ska, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap. 4. 12 Dessa anläggningar benämns därför som 2:4 anläggningar. MSB föreskrifter om kommuners Risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2015:5 reglerar innehåll och utformning av kommunens Risk- och sårbarhetsanalys. Föreskriften ligger även till grund för tillsyn och uppföljning. Sevesolagstiftningen Sevesolagen, som i stor utsträckning bygger på lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, införlivar Seveso II-direktivet i den svenska lagstiftningen. Lagen har fått sitt namn efter den italienska staden Seveso i vilken det 1976 inträffade en allvarlig kemikalieolycka. Lag (2006:263) om transport av farligt gods I denna lagstiftning regleras hur farligt gods ska transporteras, vilka förpackningskrav, krav på fordonskonstruktion, förarutbildning, skyltning av fordon och samlastning av olika ämnen som avsändare och transportörer av farligt gods måste följa. Vid transport skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas som fodras för att hindra eller motverka att det farliga godset orsakar skador på människor, djur, egendom och i miljön. Transportmedel och andra transportanordningar ska vara av sådan beskaffenhet att de står emot påkänningar vid transport. Plan och bygglagen (1987:10) Plan- och bygglagen ger möjlighet för kommuner att vid ny bebyggelse planera för att minska riskerna och för att vidta åtgärder för att öka skyddet i närheten av befintliga riskobjekt. Det handlar om att lokalisera bebyggelse till mark utanför riskområden, att skapa avstånd till verksamheter som kan vara riskfyllda eller att utforma byggnader med hänsyn till risker. 13 11 Riskhantering i översiktplaner: En vägledning för kommuner och länsstyrelser 2004 12 Förordning 2003:778 13 Banverket, Säkra järnvägstransporter av farligt gods

Sida 12 av 42 Förebyggande arbete Kalmar kommuns säkerhetsarbete Kalmar kommun har en övergripande och samordnande säkerhetsenhet på Brandkåren. Enheten svarar för att kommunen har tillräcklig beredskap för att hantera kriser, säkerhetsskyddslagen samt delar av kommunens uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Enheten svarar även för det skydd som avser de kommunala verksamheterna för både chefer och medarbetare genom stöd och implementering av rutiner. Till exempel arbetar säkerhetsenheten med att utbilda och öva kommunens krisorganisation, ta fram risk- och sårbarhetsanalyser och krisplaner. Arbetet sker systematiskt i nära samarbete med kommunens förvaltningar/ bolag och förbund. Enheten ingår även i flera länsövergripande nätverk. Ett exempel är Området. Där deltar bl.a. polis, landsting, försvaret, näringslivet samt länets övriga kommuner. Området utvecklar en förebyggande samverkan tillsammans med centrala myndigheter, frivilliga organisationer och övriga lokala aktörer. Ett annat exempel är exsam som består av länets säkerhetssamordnare och utvecklar en tvärsektoriell samverkan i länet. Räddningstjänst Kalmar Brandkår har tre stora huvuduppgifter, vilka är följande: Förebyggande uppgifter, förhindra branden och olyckans uppkomst. Utbildning i brandsäkerhet för kommunen, företag och skolor. Operativt arbete vilket innebär att skydda människoliv, egendom och miljö. Systematiskt brandskyddsarbete Enligt lagen om skydd mot olyckor ansvarar fastighetsägare för det systematiska brandskyddsarbetet, SBA. Detta innebär att fastighetsägare behöver inventera och lägga upp fasta rutiner, genomföra kontroller samt regelbundet rapportera till tillsynsmyndigheten. Systematiskt brandskyddsarbete innebär att anläggningens/byggnadens ägare och nyttjanderättshavare aktivt arbetar med brandskyddet. Syftet är att ägare/nyttjanderättshavare ska kunna hantera brandskyddet samt arbeta för att förebygga bränder. Tanken är att systematiskt brandskyddsarbete ska vara ett kontinuerligt arbete som följer byggnaden, verksamheten och dess förändring. 14 14 Räddningstjänsten, www.kalmar.se/brand

Sida 13 av 42 Brottsförebyggande arbete och Folkhälsofrågor Kalmar kommun har ett aktivt brottsförebyggande råd, BRÅ. Arbetet bedrivs tillsammans med gymnasieförbundet och polisen. Representanter från olika delar av kommunens verksamheter och till viss del från näringslivet deltar i arbetet Det innebär att man: Arbetar utifrån de problem och förutsättningar som finns inom respektive område Tar fram konkreta handlingsplaner med utgångspunkt från de visioner, mål och lokala förutsättningar som finns Redovisar verksamheten för kommunstyrelsen en gång om året Tillvaratar de kunskaper som finns inom kommunens förvaltningar, övriga myndigheter och föreningslivet Uppdraget innebär att BRÅ med hjälp av ett detaljerat kunskapsunderlag ska stödja och förbättra pågående arbete, initiera nytt, ta tillvara människors engagemang, erfarenheter och idéer, ett samarbete i ett brett perspektiv som leder till åtgärder såväl på kort som på lång sikt. BRÅ:s uppgifter Fungera som kontaktpunkt för olika lokala myndigheter, enskilda, organisationer och företag som vill delta i ett brottsförebyggande arbete Verka opinionsbildande och sprida kunskap om frågor som rör brottsförebyggande och trygghet, samt de insatser som vidtas i detta syfte Ta initiativ till att bilda nätverk och arbetsgrupper utifrån enskilda frågor som behöver belysas och samordnas Vara ett forum dig invånare kan vända sig med idéer om förbättringar för ett tryggare område och att stimulera invånarnas delaktighet och engagemang för dessa frågor Lyfta fram och prioritera frågor inom det brottsförebyggande arbetet och sprida kunskap genom att ordna utbildningar och seminarium Stödja och initiera att olika studier görs, ex trygghetsmätningar Utbilda ett lokalt nätverk för att skapa en gemensam bas för olika åtgärder och formulera mål för arbetet Följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas Som stöd för rådets arbete finns förvaltningscheferna i de kommunala verksamheterna samt polisområdeschefen. Samverkan Kalmar kommun och Polismyndigheten Utöver BRÅ har kommunen en tät samverkan med Polismyndighetens lokalpolisområde. Detta genomförs genom möten mellan polisen, socialtjänsten och räddningstjänsten. Syftet är att i god tid upptäcka var en samverkande polis och kommun behöver sätta in resurser.

Sida 14 av 42 POSOM - Psykiskt Och Socialt Omhändertagande I Kalmar kommun finns en beredskap för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM med representanter för kommunen, polisen, sjukvården och kyrkan. Målet med verksamheten är att ta hand om och stödja drabbade människor vid större olyckor och katastrofer för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Kalmar kommuns posomgrupp består av förvaltningscheferna för Socialförvaltningen, Omsorgsförvaltningen, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning och Brandkåren. Löpande utbildas kommunanställda dels för ledning av POSOM och dels för samtalsstöd och debriefing. POSOM används vid en akut händelse inom Kalmar kommun, eller där invånare som är hemmahörande i Kalmar är inblandade, och psykosocial hjälp behövs. Normal organisation bedöms i det fallet vara otillräcklig. Posomgruppen larmas via kommunens Tjänsteman i Beredskap, TIB Oljeberedskap Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till sjöss kan bli många och allvarliga. Kalmar kommun är välsignad med en unik kust med hög ekologisk mångfald. De skyddsvärda områdena blir därför omfattande. Ett oljepåslag kan ge stora störningar på vårt ekologiska system, såsom betydligt kan försämra reproduktionsområden för såväl marina och landlevande djur. Följderna av ett utsläpp påverkar i stor utsträckning även näringslivet i kommunen. De socioekonomiska konsekvenserna kan innebära stora minskningar för turism på grund av förorenade stränder och fritidsanläggningar. Drabbas båthamnar av oljepåslag kan det innebära flera veckors karantän, eftersom drabbade båtar inte kan lämna hamnen och inkommande båtar inte kan lägga till. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska kommunen svara för räddningstjänsten inom sitt område. Olja som hotar nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänstinsats. Förutom kommunen har kustbevakningen och sjöfartsverket ansvar för det direkta ingripandet respektive förebyggande åtgärder. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras ligger fokus på sanering av kustremsan. Oljesanering av stränder är inte reglerade i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område. Erfarenheter från oljeutsläpp visar att de kommunala beredskapsplanerna bör och kan förbättras främst när det gäller riskinventering, samverkan och användandet av miljöinformation. Brist på planerade och förberedda mellanlagrings- och slutförvaringsplatser för den insamlade oljan är ofta en avgörande svårighet vid bekämpning och sanering vid stora oljeutsläpp. Kommunerna ska ta hand om olja som samlats in i strandzonen och till sjöss. 15 Så som det ser ut idag är Östersjön ett av världens mest trafikerade hav. På många ställen, framförallt vid finska viken, håller hamnar på att byggas ut för att kunna ta emot fler och större fartyg. Oljemängderna som kommer fraktas utanför Kalmars kust kommer alltså att öka ytterligare de närmaste åren. Det går inte att förutsäga när en oljeolycka kommer att inträffa. Däremot kan man 15 Oljeskadeskyddet - utmed de svenska kusterna och i de stora sjöarna inför 2010, Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten finns inte längre utan dessa myndigheter slog ihop till ett och heter numera Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap.

Sida 15 av 42 nästan garantera att det kommer ske förr eller senare. För att höja beredskapen för en oljeolycka i Kalmar kommun har, på uppdrag av fullmäktige, en oljeskyddsplan tagits fram. Oljeskyddsplanens syfte är dels att klargöra ansvarsområden och arbetsfördelning mellan de olika förvaltningarna samt dels fungera som en översiktlig handbok, som redogör för de frågeställningar som kan uppstå vid en oljeolycka. Målet med oljeskyddsplanen är att effektivt kunna bekämpa ett oljepåslag och därigenom i största möjliga mån minimera de ekologiska och socioekonomiska kostnaderna. För att säkerställa oljeskyddsplanens validitet bör denna revideras minst en gång per mandatperiod (genomfört våren 2015). Det som i första hand skall hållas uppdaterat är resurslistan, kontaktpersoner, organisationen samt oljesidan. För att klara av ett stort oljepåslag räcker det tyvärr inte att ha en bra plan. Det krävs utbildning och övning för att insatsen ska kunna ske på ett effektivt och tillfredställande sätt. Brandkåren bör minst en gång om året öva med det oljeskyddsmateriel som finns tillgängligt i kommunen. Dessutom bör en större övning med samtliga inblandade utföras en gång per mandatperiod. Vid ett större oljepåslag är sannolikheten stor att flera kommuner drabbas, ett förebyggande samarbete kommunerna emellan bör därför ses som fördelaktigt. Säkerhet i och vid vatten Kultur- och fritidsförvaltningen bedriver i första hand simundervisning för skolelever som inte är simkunniga där målgruppen fördelas mellan kommunens grundskolor och särskolor. Simundervisningen sker till största del i årskurs 2 med möjlighet till uppföljning och mer träning fram tills eleverna anses klara grundläggande krav för simkunnighet. Enligt kursplanen för idrott och hälsa är målet att elever under femte skolåret ska kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. Minimikravet är att eleven under tredje skolåret ska kunna simma minst 25 meter på djupt vatten. Försäkringsarbetet Kommunens försäkringsskydd omfattar områdena: - Skydd för egendom - Olycksfall - Trafikskador - Skada vid tjänsteresa - Övrigt Försäkringsskyddet hanteras av kommunens upphandlingsenhet Skydd för egendom Kalmar kommun äger egendom för stora värden där främst fastighetsbeståndet representerar betydande värde. För att skydda kommunen mot stora förluster i händelse av t.ex. brand så tecknas försäkring hos försäkringsbolag. De försäkringar som tecknas skyddar bara mot de verkligt stora direkta skadorna på egendomen eller kostnaderna att upprätthålla verksamheten efter skada. Kommunen bär de flesta skadorna själv inom budget.

Sida 16 av 42 Som komplement till den externa försäkringen har ett internt försäkringssystem införts som innebär att skador som drabbar den enskilda verksamheten kan ersättas från kommunens försäkringsfond. Självrisken för den drabbade enheten är låg. För närvarande 0,5 basbelopp. I det interna systemet ingår förutom kommunens olika verksamheter även Kalmar slott AB, Destination Kalmar AB samt stiftelserna Wohlinska, Dahmska och Krusenstiernska gården. Olycksfall Kalmar kommun tecknar olycksfallsförsäkring för alla i kommunen mantalsskrivna barn upp till och med 19 år. Försäkring tecknas även för vissa andra grupper. Försäkringen är inriktad på att i första hand ge ett skydd för de svåra personskador som kan inträffa och som innebär bestående men. Vid mindre skador ersätts läkekostnader och resekostnader m.m. Trafikskador Kommunen äger eller leasar ett stort antal motorfordon. Skador som kan uppkomma till följd av trafik regleras genom trafikskadelagen och är försäkrade genom trafikförsäkring. Utöver den lagstadgade trafikförsäkringen har kommunen tecknat helförsäkring för de flesta fordonen. Alla personskador som kan uppstå vid trafikolycka skall ersättas av den egna bilens försäkring det gäller såväl förare som passagerare och oavsett vem som vållat skadan. Skadorna regleras av kommunens försäkringsbolag. Skador på fordon skall ersättas av den som vållat skadan, vilket innebär att en utredning skall göras om omständigheterna vid skadan. Skadorna regleras av de inblandade fordonens försäkringsbolag. Om en anställd använder egen bil i tjänsten och har ersättning för detta gäller att om skada inträffar så skall den anställdes trafikförsäkring reglera eventuella personskador. Skador på den egna bilen skall regleras av egen vagnskadeförsäkring, om inte annan vållande part kan ersätta skadan. Skada vid tjänsteresa Kommunen tecknar försäkring för anställda när denne reser i tjänsten. Försäkringsskyddet omfattar dels ersättning för förlorad eller skadad egendom, dels personskadeskydd vid olycksfall. Ingen självrisk. Övrigt Kommunen tecknar försäkring för ett flertal skadehändelser såsom förmögenhetsbrott av anställd, vissa miljöskador, entreprenadskador, hemförsäkring för vårdtagare, speciellt ansvar för praktikanter m.m.

Sida 17 av 42 Trafiksäkerhet Säkra skolvägar Samhällsbyggnadskontoret har riktlinjer gällande säkra skolvägar i Kalmar kommun. Skolornas närmiljö ska vara trafiksäker med anpassade åtgärder i trafikmiljön. Hämtning- och lämningsplatser ska utformas på ett trafiksäkert sätt, utan att störa de som går eller cyklar till skolan. Vid detaljplanearbeten och planering av vägnätet tas hänsyn till närliggande skolor och deras utpekade skolvägar. Utpekandet av Kalmar kommuns skolvägar sker i dialog mellan Kalmar kommun, elever, föräldrar samt andra eventuella berörda väghållare. Utöver trafiksäkerhetsåtgärder i den fysiska miljön är trafikanters beteenden en viktig faktor för en god trafiksäkerhet. Säkra skolvägar är även ett gemensamt ansvar för alla trafikanter som använder vägarna. Samspel, hänsyn och uppmärksamhet i trafiken ger bättre förutsättningar för att minska olyckor. Att vistas i trafikmiljöer är en mognadsfråga som kräver både erfarenhet, uppmärksamhet och konsekvensbedömning. Kalmar kommun medverkar i projekt och aktiviteter med fokus på att ge ökad kunskap hos föräldrar och barn gällande trafiksäkerhet och beteenden i trafikmiljöer. 30-Policy Samhällsbyggnadskontoret utreder årligen ett antal ärenden där det finns behov av nedsatt hastighet på antingen en sträcka eller ett helt område. För att uppnå en högre trafiksäkerhet är det viktigt att utformningen är noggrann, genomtänkt och likvärdig. Gaturummet skall, genom sin utformning, hjälpa föraren med att förstå att det är låg hastighet som gäller. Under förra mandatperioden har flera områden fått förändrad hastighet och man kan säga att hastigheten generellt har sänkts i bostadsområden. Cykelstrategi Kalmar har som mål att bli en bra cykelstad och öka cyklandet. Detta genom att erbjuda alla Kalmarbor och våra besökare en bekväm och säker cykelstad; med sammanhängande cykelnät, väl underhållna cykelvägar och hög trafiksäkerhet under dygnets alla timmar. Platser där det finns ett tydligt behov för cyklister att korsa vägen skall utformas med hög trafiksäkerhet, vilket bland annat betyder att hastigheten på motorfordonen skall vara låg och sikten skall vara bra. Utformningen av dessa korsningar skall ha en gemensam standard när det gäller bredder på refuger, målning, skyltning m.m. Tryggheten är viktig för cyklister. Tryggheten kan ökas genom att bland annat se över belysningen längs cykelvägarna, se till att cykelstråken blir sammanhängande och att cykelvägarna är tillräckligt breda.

Sida 18 av 42 Det finns ett behov av att återuppta undervisning i trafiksäkerhet för skolelever. Utbildningsförvaltningen behöver utreda möjligheterna att genom utbildning och träning göra alla skolbarns väg till och från skolan så trygg och säker som möjligt. Fallolyckor Andelen äldre kommer att öka kraftigt de närmaste decennierna. Detta samtidigt som det största hälsoproblemet bland äldre i dag är personskador. Speciellt utmärkande är andelen fallolyckor, vilket tydliggörs i nedanstående diagram: 16 Diagrammet som bygger på en prognos gjord av Statistiska Centralbyrån visar att andelen fallolyckor kommer att öka markant i framtiden. Mer än åtta av tio fallolyckor drabbar personer över 65 år. Nio personer av tio som avlider efter fallolyckor är 65 år eller äldre. Varje år söker cirka 84 000 äldre personer vård efter att ha fallit. Över 40 000 vårdas dagligen på sjukhus efter att de råkat ut för en fallolycka. I Sverige faller en äldre person varje minut. Fallskador bland äldre kostar samhället nästan fem miljarder per år. Arbetet med att minska antalet fallolyckor finns i det kommunala handlingsprogrammet. 16 Säkerhet i vardagen: Tips och råd på äldre dar (RSV) 2005, samt Äldres skador i Sverige 1987-2001

Sida 19 av 42 Beskrivning av Kalmar kommun Allmänt Kalmar kommun har en yta på 956 km 2 och befolkningstätheten uppgår till 72 invånare/km 2. I februari 2019 hade Kalmar kommun ungefär 69000 invånare 17. I Kalmar tätort bor cirka 89 % av kommunens invånare och 11 % bor i glesbygd utanför tätorterna 18. För att skapa en grundläggande helhetsbild av Kalmar kommun presenteras här några korta fakta under punkt 4.2-4.9 om kommunen som är relevanta ur risk- och säkerhetssynpunkt. Kommunens geografiska utveckling Kalmar har den senaste tiden befunnit sig i en intensiv utvecklingsperiod. Befintliga företag har expanderat, nya företag etableras, antalet studenter blir fler och nya handelscentrum växer upp. Kalmars befolkning har stadigt ökat de senaste tjugo åren, men nu görs en medveten satsning för att befolkningen i ett första steg ska öka till 70 000 invånare. Kommunikationer Kalmar kommun passeras av Europaväg E22 som går i nord/sydlig riktning genom kommunen. Ca 10 km förbi Kalmar tätort mellan trafikplats KARLS- RO till LINDSDAL är motorväg. Delen söder om Karlsro trafikplats ner till LJUNGBYHOLM färdigställdes med förbifart utanför RINKABYHOLM under 2017. Delen söder om Ljungbyholm till kommungränsen är utbyggd till 2+1 väg och håller god standard. Norr om ROCKNEBY är vägen utbyggd till 2+1 väg med god standard. RV 25 går öster ut över NYBRO mot HALMSTAD. Den ansluter till E22 vid Trafikplats DÖRBY. Vägen håller idag en god standard och är av 2+1 väg RV 137/Ölandsleden till ÖLAND. Är endast en bro för bilar numera. Kalmar Öland Airport AB 19 är ett kommunalt bolag som ligger 5 km från centrum. Flygplatsen är länets enda kommersiella flygplats. Kalmar Hamn AB 20, är ett kommunalt bolag. Kalmar hamn har ca 700 fartygsanlöp/år och omsätter drygt 1 000 000 ton gods/år. Detta kommer huvudsakligen med lastbil på Södra vägen (Rekommenderad farligt gods led). Båtar med ett djupgående på ca 7 m och en maximal längd på 185 kan lägga till i den yttre oljehamnen. I den inre hamnbassängen kan båtar med ett maximalt djupgående på något under 7 m och med maximal längd understigande 170 lägga till. De viktigaste godsslagen/trafiken utgörs av petroleum- skogs- och jordbruksprodukter samt kryssningstrafik. 17 SCB befolkningsstatistik kvartal 4 2018 18 Siffror om Kalmar 19 www.kalmarolandairport.se 20 www.kalmar.se

Sida 20 av 42 Hamnen är också lokaliseringen för det färjeläge som är Trafikverkets alternativ i händelse av att Ölandsbron inte är farbar. Linnéuniversitetet är placerat i direkt anslutning till Kalmar hamn Kust till kustbanan Kalmar/Karlskrona till Göteborg är elektrifierad. Banan har en i förhållande till behoven låg kapacitet, detta gäller särskilt avsaknad av mötesstationer på delen Kalmar- Emmaboda. Banan har spårgeometri och luftledning anpassad till 200km/h. Ett arbete pågår att slopa befintliga plankorsningar och införa fjärrblockering för att därmed kunna utnyttja den höga hastighetsstandaren. Stångådalsbanan Kalmar-Linköping är inte elektrifierad. Den har låg standard både vad gäller banutformning och trafikledning. Befolkningsutvecklingen Kalmar kommun har tagit ett mål om att bli 70 000 invånare 2020. Ökningen beräknas främst bero på ett positivt flyttnetto, dvs. att det flyttar in fler personer än vad som flyttar ut. Precis som för övriga delar av landet förväntas en stor ökning av personer i åldersgruppen 65-79 år. Det är de stora kullarna födda på 40-talet som har uppnått pensionsåldern. "Äldre "dvs. antalet personer 80 år och har varit relativt konstant hittills. Runt 2020 kan vi dock på goda grunder anta att denna grupp successivt kommer att öka med ökade kostnader för äldreomsorg som följd. Det är 40-talisterna som även här påverkar utvecklingen.

Sida 21 av 42 Arbetsmarknad och näringsliv Kalmar kommun har idag ungefär 69000 invånare, detta innebär att kommunen är tillräckligt stor för att ha ett starkt näringsliv med rikt utbud och lagom liten så att avstånden blir små, tempot lugnare och naturen finns runt hörnet. Förr var Kalmar en industristad men idag har det skett en strukturförändring med nya företag och helt andra branscher. Bland annat har allt fler företag i IToch tele/datakommunikationsbranschen valt att etablera sig i Kalmar. Forskning och utveckling driver fram nya affärsmöjligheter och Linnéuniversitetet i Kalmar har idag ett stort utbyte med det lokala näringslivet samt en spetskompetens som är nationellt och internationellt attraktiv. Kalmar ligger något under riksgenomsnittet både när det gäller företagande och nyföretagande. Avsaknaden av dominerande storföretag samt det faktum att kommunen är ett regionalt centrum innebär en stabil arbetsmarknad som inte är särskilt konjunkturkänslig. Samarbetet mellan Linnéuniversitetet och näringslivet är väl utvecklat. 21 Arbetslösheten 2018 i Kalmar ligger snarlikt med riksgenomsnittet i alla kategorier, ca 7%. Sociala faktorer, välfärd och trygghet Sociala och ekonomiska villkor har stor betydelse för individens hälsa. Viktiga faktorer för folkhälsan är förvärvsfrekvens/arbetslöshet, boendemiljöer, brottslighet och integration. Generellt gäller att människor med hög inkomstoch utbildningsnivå har bättre hälsa än människor med låg inkomst- och utbildningsnivå. När ett samhälle präglas av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet och rättvisa är förutsättningarna bättre för en god folkhälsa. Polisen har sedan slutet av 1990-talet genomfört trygghetsmätningar för att få en uppfattning om hur invånarna uppfattar tryggheten i samhället. Den senaste undersökningen är från 2018. I Kalmar kommun upplever man en något mer otrygg tillvaro i vissa stadsdelar även om utsattheten för brott är låg. Turism Antalet övernattningar i kommunen har ökat sedan förra mandatperioden. I och med fler turister och besökare förändras riskbilden negativt. Övernattningarna omfattar allt från hotellboende till besök hos släkt och vänner. Merparten genereras under sommarperioden. I takt med att stora evenemang ökar blir dagsbesökarna flera, exempelvis under stadsfesten och på sommarteatern på Krusenstiernska Klimatförändringar Klimatförändringarna innebär anpassning till ett klimat i ständig förändring. SMHI analys av klimatet sedan 1880-talet tills idag visar på att 00-talet var varmare än normalperioden med 50 värmerekord men bara 16 köldrekord. Sveriges medeltemperatur har ökat med 2 grader. 22 På sikt kan temperaturhöjningen bli den styrande faktorn. Detta antas medföra bland annat varmare vintrar och därmed ökad risk för skador på el-ledningar till följd av blötsnö. För skogsbruket kan tillväxten i södra Sverige hämmas av 21 Näringslivsenheten Kalmar kommunledningskontor 22 SMHI, www. Smhi.se

Sida 22 av 42 vattenbrist. Stormfällningar kan bli mer omfattande på grund av förändringar i vindklimatet och/eller av att tjälen i marken oftare uteblir. Risken för insekts- och svampangrepp kan öka i samband med varmare och blötare klimat. Om vintern skulle bli extremt kall ökar risken för vattenskador och elbrist. Om somrarna blir varmare och torrare ökar även risken för skogsbränder. I framtiden kan vattentillgången komma att påverkas negativt i södra Sverige. Detta gäller såväl ytvatten som grundvatten. Förutom påverkan på tillgången på vatten påverkas dess kvalitet av förhöjda sommartemperaturer, speciellt i samband med lågvatten. Risken för översvämningar ökar i samband med global uppvärmning. Kustkommuner bör ta hänsyn till risken för förhöjd havsnivå vid fysisk planering, t.ex. påverkas hamnar av en eventuell förhöjning av havsnivån. Torrare somrar och ändringar i havsnivån kan påverka risken för saltvatteninträngning till vattentäkter och VA-nät. Översvämningar påverkar även vattenförsörjningen genom att avloppsreningsverk kan slås ut och ytvatten kan förorena grundvattentäkter. Dagvattensystemets dimensionering och kapacitet är kritiska faktorer för att begränsa skadorna vid extrem nederbörd. I samband med översvämningar kan också miljöfarliga ämnen komma i omlopp när industrier och deponier berörs. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden är klimatberoende företeelser som medför ändrade risker för ras och skred och är därför relevanta för den fysiska planeringen. Samma sak gäller för kusterosionen och dess koppling till havets nivåförändringar. Ett varmare och fuktigare klimat medför även ökad risk för fukt och mögel i byggnader. 23 Byggnadsminnen Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. En byggnadsminnesförklaring är det starkaste lagskydd en kulturhistoriskt värdefull byggnad, park, trädgård eller anläggning kan få. Byggnadsminnen regleras av Kulturminneslagen och handläggs av länsstyrelsen. Frågan om byggnadsminnesförklaring kan väckas av vem som helst. Om ett objekt är välbevarat samt av stor nationell eller regional betydelse kan det förklaras byggnadsminne. Syftet är att värna utvalda delar av vårt fysiska kulturarv från förändring och för ett framtida bevarande i så orört skick som möjligt. 23 Rummukainen, Markku; Bergström, Sten mfl (2005) Anpassning till klimatförändringar.

Sida 23 av 42 Kalmar kommuns organisation Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Gymnasieförbundet KSRR Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Kommunledningskontor Kalmar kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB AB Kalmar Hamn AB Kalmar-Öland Airport AB Destination Kalmar AB Kalmar Science Park AB Kalmar Energi Holding AB Samhällsbyggnadsnämnd Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Kommunernas hjälpmedelsnämnd i Kalmar län Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadskontor Serviceförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Utbildsförvaltning Omsorgsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsförvaltning

Sida 24 av 42 Beskrivning av metod ROSA-metoden Analysen är framtagen enligt ROSA- metoden, vilken går ut på att man tänker fritt kring vad som kan hända i Kalmar kommun. Användandet av ROSA metoden innebär att arbetet sker i en trestegsprocess Med metoden som utgångspunkt har följande typhändelser tagits fram: Epidemi/pandemiutbrott Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m. Störningar i IT-miljön Hot och våld mot politiker eller personal Förorenad vattentäkt Kemikalieutsläpp/farligt godsolycka i centrala Kalmar Trafikolycka med många skadade Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni Brand i publika lokaler/särskilt boende Brand i gamla staden/kvarnholmen och/eller slottet Bedömningen av typhändelserna har gjorts med utgångspunkt från sannolikheten för att de ska inträffa samt konsekvensen för miljö, ekonomi, liv och hälsa. Bedömningen har gjorts utifrån en femgradig skala, se avsnitt 7.1. Kartläggning av skyddsvärda objekt och samhällsviktig verksamhet I steg 2 har riskobjekt och skyddsvärda objekt kartlagts. Syftet med kartläggningen är att skapa en bild över var riskobjekt och skyddsvärda objekt finns inom Kalmar kommuns geografiska yta. Genom att analysera kartläggningen genereras insikter om skyddsvärda objekt ligger fysiskt nära riskobjekt. Riskobjekt Bensinstationer Farligt gods leder Sevesoanläggningar 24 Förorenad mark Miljöstörande verksamhet Översvämningskänsliga områden Objekt enligt Lag om skydd mot olyckor, kap 2 4. Skyddsvärda objekt Förskolor Grundskolor Gymnasieskolor Socialförvaltningens verksamhet Publika lokaler, min 150 personer 25 2 Se förklaring kap 2.2 Styrande lagar

Sida 25 av 42 Omsorgsförvaltningens verksamhet Transformatorstationer Hotell Gästhamnar Vattenförsörjning Idrottsanläggningar Brandstationer Södermöre kommundelsförvaltnings verksamhet Stadshuset Den samhällsviktiga verksamheten är identifierad utifrån MSB:s riktlinjer. Till den samhällsviktiga verksamheten har kritiska beroenden (I ett steg) knutits samt att sårbarheten är bedömd generellt. Avseende elförsörjning finns prioritering i styrelsplaneringen 26 för Kalmar kommun Framtagande av risk- och sårbarhetsanalys Det sista steget är arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet har gjorts löpande sedan 2011 Underlaget till detta dokument har skett i samråd och samarbete med följande kommunala verksamheter. Dessa verksamheter utgör i sin helhet den samhällsviktiga verksamheten. Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Kalmar Energi AB Kalmar Hamn AB Kalmar Vatten AB Kalmar-Öland Airport AB KSRR 26 Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare

Sida 26 av 42 Inventering Publika lokaler och publika områden En publik lokal är en lokal som inrymmer fler än 150 personer. Personerna som vistas i en publik lokal har ofta sämre kännedom om lokalerna, exempelvis var nödutgångarna och släckningsutrustning finns. Dessutom kan personernas reaktionsförmåga vara nedsatt på grund av exempelvis alkoholintag, vilket försvårar utrymning i händelse av brand. Kalmar kommuns största publika lokaler: Samlingslokaler Max antal personer Verksamhet Guldfågeln Arena 15000 Fotboll mm Fredriksskans ~9000 Fotboll mm Kalmar bibliotek 1300 Bibliotek Sandra 1400 Danslokal Stadshotellet 1160 Hotel/restaurang Kalmarsalen 1115 Konferens/scen I Kalmar finns det även ett antal publika områden där det ofta är många människor i rörelse, se tabell 15. Förteckningen är inte att betrakta som en komplett förteckning över alla publika områden i kommunen. Publikt område Giraffen Baronen Hansa City Kvarnholmen Verksamhet Köpcentrum Köpcentrum Köpcentrum Uteserveringar sommartid Tillfälliga arrangemang Tillfälliga arrangemang såsom stadsfesten, konserter, andra festivaler och möten drar ofta till sig stora folksamlingar. Olyckor kan lätt inträffa till följd av trängsel. Under 2000-talet har risken för terrorattentat och enskilda vansinnesdåd ökat markant. Stora folksamlingar har blivit ett tänkbart mål för organisationer och människor som ägnar sig åt denna typ av attentat.

Sida 27 av 42 Vårdanläggningar och vårdboende I Kalmar finns ett flertal fastigheter som är avsedda för vård, boende eller stöd. Gemensamt för dessa verksamheter är att de personer som befinner sig där har svårt att själva sätta sig i säkerhet vid exempelvis brand eller bombhot. Nedan presenteras de fem största verksamheterna med vårdplatser. Objekt Antal platser Länssjukhuset i Kalmar 354 Norrlidens sjukhem 98 Smedängens sjukhem 87 Vänskapens väg 85 Oxhagshemmet 78 Seveso- och 2:4 anläggningar I tabellen nedan presenteras de anläggningar i kommunen som klassas som Seveso hög eller låg. Dessa lyder under Sevesolagstiftningen (men även under LSO 2:4) och Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Seveso anläggningar Fastighetsbeteckning Farliga ämnen Hög/Låg Svenska Statoil AB Slätpricken 6,7 och 9 Petroleumprodukter Hög Stena Recycling AB Kvarnholmen 2:11 Lösningsmedelsavfall Låg Kalmar Lantmän AB Kapten 1,7och Styrmannen 1,3 Ammoniumnitrat Låg Brenntag Fyrskeppet Brand- och miljöfarliga produkter Hög Nynäs Fyrmästaren och Vågbrytaren Brand- och miljöfarliga produkter Låg Nedan presenteras de anläggningar i Kalmar som klassas som 2:4 enligt lagen om skydd mot olyckor. Klassning och tillsyn sker genom samråd mellan kommunen och länsstyrelsen LSO 2:4 Fastighetsbeteckning Farliga ämnen Kalmar/Öland Airport AB Törneby 8:18 Diesel och Gasol Vatten & avlopp Infiltrerat vatten från HAGBYÅN tillsammans med naturligt grundvatten i Nybroåsen nyttjas som råvatten till Kalmars dricksvattenförsörjning. Därutöver finns några grundvattentäkter med bergbrunnar. Fastställda vattenskyddsområden sträcker sig från sjöarna HULTEBRÄAN och KROKSTOR- PASJÖN i Nybro kommun till VASSMOLÖSA i öster vilket visas i karta 4. Runt 90 % av kommunens invånare är anslutna och totalt levereras ca 6 miljoner m 3 dricksvatten per år från de kommunala vattenverken, vilket motsvarar 190 liter/s. Leverans av dricksvatten sker också till Torsås kommun. Vattenförbrukningen i Kalmar kommun är ca 260 liter/pers och dygn.

Sida 28 av 42 Vatten- och avloppsnätet i Kalmar kommun utgör totalt ca 115 mil ledningar och ca 20 000m 3 spillvatten/dygn (ca 7 miljoner m 3 /år) pumpas till Kalmar avloppsreningsverk. Detta avloppsvatten kommer från ca 53 000 invånare (wc, bad, disk och tvätt), samt från industrier och allmänna inrättningar. Den nederbörd som uppsamlas ovan mark (dagvatten) leds oftast till öppna vattendrag alternativt reningsdammar (12). Farligt gods Farligt gods är benämningen för ämnen och föremål som om de inte hanteras på ett säkert sätt under transporten har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom eller annat gods. Farligt gods definieras i lagen och förordningen om transporter av farligt gods, som kemikalier tillhörande någon av de nio klasserna enligt FN:s system. Ett flertal bensinmackar ligger i tätorter i kommunen och flera industrier hanterar farliga ämnen i produktion, lager eller kylsystem. Det förkommer således transporter av farligt gods inne i tätorterna i form av till exempel petroleumprodukter, ammoniak, syror och gaser. Den största mängden farligt gods transporteras på Södra vägen mellan E22 trafikplats Kalmar S och hamnen vid Tjärhovet, där främst oljehamnen utgör den största omsättningen. Uppgifter från bland annat Kalmar hamn visar att ca 11 000 transporter per år med farligt gods går på Södra vägen. Ca 300 000 ton farligt gods per år lastas och lossas i Kalmar hamn. E22, RV 25 RV 137/Ölandsleden, Södra vägen/järnvägsgatan/tjärhovsgatan är rekommenderade som leder för farligt gods. Uppställningsplats för fordon med farligt gods Reglerna för transport av farligt gods har som en konsekvens av 11:e september attentatet skärpts, vilket märks genom ny lagstiftning Lag 2006:263 om transport av farligt gods. Följden har blivit ett utökat transportskydd för transporter av farligt gods, i syfte att säkerställa att godset inte kommer någon obehörig tillhanda. Detta medför att ett ökat krav på säkerhet kommer att ställas gällande uppställningsplatser för farligt gods. För närvarande saknar Kalmar kommun en säker uppställningsplats för farligt gods. 27 Brandkårens övningsområde EBBETORP, nyttjas idag till uppställningsplats för farligt gods. Fartygstrafik Kalmar hamn har ca 700 fartygsanlöp/år varav ca 400 innebär lastning/lossning och omsätter drygt 1 000 000 ton gods/år. Dessutom förekommer omfattande trafik med fritidsbåtar under sommaren. De viktigaste godsslagen/trafiken utgörs av petroleum-, skogs- och jordbruksprodukter samt kryssningstrafik. På hamnområdet finns flera företag som hanterar ämnen som kan utgöra risker för omgivningen, till exempel petroleumprodukter, lösningsmedelsavfall och ammoniumnitrat. 27 Lag 2006:263 om transport av farligt gods

Sida 29 av 42 Flygtrafik Kalmar flygplats hade drygt 4600 rörelser under 2017. 28 Merparten av dessa starter är till eller från Stockholm. Inga haverier med större flygplan har inträffat. Järnvägstrafik Kalmar trafikeras av Kustpilen mellan Kalmar och Linköping samt Kust-tillkust-trafiken som kör persontrafik mellan Kalmar och Malmö respektive Göteborg. Även godstrafik körs på järnväg till och från industrier i tätorten samt Kalmar hamn. Riskavstånd Vissa objekt/verksamheter utgör en uppenbar risk för andra objekt som ligger i dess närhet. Konsekvenserna av en eventuell olycka här skulle medföra stor påverkan på omgivningen. För att reducera konsekvenserna av en eventuell olycka finns rekommenderade riskavstånd som bör följas i samband med fysisk planering. Genom riskhänsyn i den fysiska planeringen kan sannolikheten för och konsekvenserna av olyckor minimeras för människor som bor eller vistas i riskkällans närområde. Det behövs en kombination av flera riskreducerande åtgärder för att uppnå acceptabel risknivå. För att minska konsekvenserna av en eventuell olycka bör den fysiska planeringen ta hänsyn till lokalisering och skyddsavstånd. Med lokalisering avses att känslig bebyggelse bör lokaliseras till mark som ligger utanför riskområden. Eller så bör riskfyllda verksamheter lokaliseras med hänsyn till den risk som de utgör för sin omgivning. Denna verksamhet innefattar då även transporter med farligt gods. Med skyddsavstånd menas att i skadebegränsande syfte lämna avstånd mellan riskkällor och skyddsvärda objekt. För en del riskobjekt finns rekommenderade skyddsavstånd som är till för att förhindra att konsekvenserna av en olycka blir allt för omfattande. Det finns dock inga lagar som är tvingande inom detta område. Nedan presenteras rekommenderade skyddsavstånd: För bensinstationer rekommenderar Boverket ett skyddsavstånd på 100 meter, där 50 meter motiveras av riskhänsyn och det resterande 50 m beror på buller, lukt, ljusstörningar och luftföroreningar. Vid bensinstationer med möjlighet att tanka gas ska gaslager placeras minst 100 meter från lokaler som är svåra att utrymma, exempelvis skolor, sjukhem och daghem. Det totala skyddsavståndet beror på lokala förutsättningarna. För farligt godsleder rekommenderas att risksituationen utreds vid nyexploatering som genomförs mindre än 100 meter från leden. 25 meter från leden bör alltid vara fritt från annan bebyggelse, för att undvika risker som är förknippade med olyckor och avåkningar. Längs vägar för farligt gods bör tät kontorsbebyggelse undvikas närmare än 40 meter från leden. Sammanhållande bo- 28 kalmarolandairport.se/images/uploads/statistik/statistik_dec_2017.pdf

Sida 30 av 42 stadsbebyggelse och verksamheter som rymmer människor som kan ha svårt att genomföra en snabb utrymning bör inte placera närmare än 75 meter från farligt godsleder. För järnväg rekommenderas att risksituationen bedöms om exploatering sker närmare än 100 meter. Dessutom bör all bebyggelse undvikas 25 meter från banvallen. Detta för att klara risker som är förknippade med urspårning och farligt godsolyckor. Stabil kontorsbebyggelse med speciell utformning kan tillåtas fram till 25 meter från järnvägen. Detta medan bostadsbebyggelse och verksamheter som inrymmer människor som kan ha svårt för att genomföra en utrymning inte bör lokaliseras närmare än 50 meter från järnvägen. 29 För att begränsa konsekvenserna av en eventuell olycka vid bensinstationer, farligt godsleder eller järnväg bör Kalmar kommun i sin fysiska planering rätta sig efter ovan nämnda rekommendationer. Teknisk försörjning (el & tele) El Inmatningen för elförsörjningen till Kalmar tätort består av tre parallella 50 kv ledningar som kommer in norrifrån. Ledningarna matar tre olika fördelningsstationer som är belägna i resp. norra, centrala och västra delarna av Kalmar. Elleverantörer är Kalmar Energi AB (Kalmar tätort), EON och Kraftringen. Kalmar drabbades av stormarna Gudrun och Per och speciellt elförsörjningen visade sig vara väldigt sårbar. Huvudparten av de störningar som inträffade berodde på icke trädsäkra ledningar. För att komma till rätta med detta problem har EON bytt ut luftledningar till jordkabel. Från 2011 ändrades lagstiftningen (elberedskapslagen1997:288) till att inget elavbrott får vara mer än 24 timmar. Problemområdet i Kalmar kommun är sedan en tid tillbaka området kring Påryd. Elleverantören är Kraftringen och det har inträffat flera mindre strömavbrott under förra mandatperioden varav ett längre och så pass omfattande att telekommunikationer slogs ut. Vid störningar i elförsörjningen är informationsbehovet stort. Det är därför viktigt att prognoser från el- och telebolagens blir mer precisa och individuella. 30 För att kommunens sårbara verksamheter såsom äldreomsorgen, vattenförsörjningen, elförsörjningen, tillagningskök etc. skall kunna fungerar trots elbortfall behöver kommunen ha beredskap med stationära och mobila reservkraftverk. Byggnader som antingen faller under Liv och Hälsa eller räknas som samhällsviktig verksamhet behöver vara förberedda för att kunna ta emot reservkraft Styrel, som syftar till att man ska kunna prioritera elanvändare vid elbrist, gäller från och med 1 januari 2011. Kommunen identifierar samhällsviktiga elanvändare och elföretagen klarlägger hur de kan prioriteras. Kommunen föreslår till 29 Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport från länsstyrelsen i Stockholms län 2001:01 30 Bred dialog för säker elleverans på landsbygden, slutrapport, EON

Sida 31 av 42 Länsstyrelsen hur ellinjer/elanvändare ska rangordnas. Det är Länsstyrelsens uppgift att fatta beslut i vilken ordning ellinjer/elanvändare ska kopplas bort. 31. Tele Teleavbrott medför att kommunen måste vidta åtgärder för larmning via 112. Detta skedde under både stormen Gudrun och stormen Per och under förförra mandatperioden under stormen Simone, hösten 2013. Framförallt påverkades Södermöre kommundel. Beredskap för exempelvis äldreomsorg finns i form av radiokommunikationssystemet Rakel. Trygghetslarmen är numera kopplade via GPRS istället för på det gamla traditionella telenätet Fjärrvärme Fjärrvärmecentralen Draken förser årligen kalmarborna med 366 GWh fjärrvärme. Värmeproduktionen sker med en fastbränslepanna för träpulver, tre oljepannor och en värmepump för utvinning av värme ur avloppsvatten. Till fjärrvärmecentralen kommer under vinterhalvåret åtta lastbilar per dag med träpulver. I lager finns maximalt 230 ton träpulver och 1 500 m 3 eldningsolja. Kulvertlängd: 110 km Fjärrvärmeanläggningarna ägs och drivs av Kalmar Energi AB. 31 www.msb.se 2011-01-21

Sida 32 av 42 Identifierade kritiska beroenden Samhällsviktig verksamhet utan inbördes ordning Hälso- och sjukvård Energiförsörjning Dricksvattenförsörjning Avfallshantering Drivmedelshantering Avlopp Livsmedelshantering Räddningstjänst Ordningshållning Äldreomsorg Barnomsorg Infrastruktur Betalningssystem IT Miljö- och livsmedelstillsyn 1. Sjukhuset Hälsocentraler Folktandvård Pandemiplanering Ambulans 2. Kalmar Energi EON Beskrivning av kritiska beroenden kopplade till samhällsviktig verksamhet Verksamhet Kritiska beroenden Sårbarhet Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Tillförsel av elektricitet Underhåll och reparationer Infrastruktur Kraftringen Elnät AB 3. Kalmar vatten AB Tillförsel av elektricitet Underhåll och reparationer Infrastruktur 4. KSRR Infrastruktur Drivmedel 5. Bensinstationer (inkl Gas) Drivmedelsdepåer Produktion Tillförsel Lagring Infrastruktur Ej egen dricksvattenproduktion Reservkraft saknas delvis Personalkrävande Bortprioritering p.g.a. Styrel Dåligt elnät i Södermöre Reservkraft saknas Ledtider för analys av otjänligt vatten Sopberg Farligt avfall i stora mängder Manuell pumpning 6. Kalmar vatten AB Strömförsörjning 7. Privatkonsumtion Försörjning av offentlig sektor Tillverkning Strömförsörjning Kontanthantering 8. Drivmedel Underhåll och reparationer Infrastruktur Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Drivmedel Betalningssystem Larmning Personalkrävande

Sida 33 av 42 9. Polis Vaktbolag 10. Omsorgsförvaltning Privata vårdgivare 11. Utbildningsförvaltning Privat förskole- och skolverksamhet 12. Väghållare Hamnen Farligt gods led Järnväg Flygplats 13. Banker Uttagsautomater Programvaror Nätverk drivmedel Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Drivmedel Elektricitet Dricksvatten Infrastruktur Elektricitet Samband Nätverk 14. IT Elektricitet, reservkraft Rutiner för att upptäcka brister Serviceavtal för att åtg. brister 15. Miljö- och livsmedelstillsyn Personalkrävande verksamhet Personalkrävande verksamhet Snöröjning vintertid väderhändelser Strömförsörjning

Sida 34 av 42 Identifierade och analyserade risker Händelser som kan medföra allvarliga konsekvenser för kommunen och dess invånare identifieras. Om händelsen är unik för någon verksamhet ska den vara redovisad i respektive förvaltnings eller bolags riskanalys. I detta dokument finns bara risker som påverkar flera verksamheters områden. Grovanalys Representanter för kommunens förvaltningar och bolag fick bedöma olika händelser som senare sammanställdes i en grovanalys. Därefter diskuterades händelsernas sannolikhet samt konsekvens för liv och hälsa, miljö och ekonomi. Detta mynnade sedan ut i en riskanalys som redovisas i bilaga 1 och 2. I bilagorna redovisas även de direkta sårbarheter som finns kopplade till en unik händelse. Det finns även en bedömd förmåga. Grovanalysen tas fram genom att utgå från ett antal parametrar som tillsammans ger en skattning av konsekvensen (X). Sannolikheten (S) och den genomsnittliga konsekvensen (Y,Z) ger tillsammans en risk (R) Räkna ut risk Summan av konsekvenser L/H+E+M=X Genomsnittlig konsekvens X divideras med 3=Y Avrundad genomsnittlig konsekvens Y avrundas uppåt till närmast jämna heltal=z Konsekvens multiplicerat med sannolikhet Z multipliceras med S=R Kritiska beroenden: Det som är direkt avgörande för framgång. Personal räknas inte in utan förutsätts. Exempelvis är drivmedel en förutsättning (kritiskt beroende) för snöröjning. Sårbarhet: Uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, individ m.m. att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer.

Sida 35 av 42 Förmåga: Bygger på en uppskattning från berörd verksamhet. Förmågan graderas LÅG-TILLFREDSSTÄLLANDE-HÖG LÅG (L) TILLFREDSST. (T) HÖG (H) Rutiner Saknas Finns men är inte tillräckliga Kända Utbildning och övning Ej genomfört Övat och utbildat teoretiskt Utbildat och övat i praktiken Händelser Ej inträffat Tillbud, risk för att det ska Har inträffat inträffa Hantering Ej hanterat händelse eller med ej mätbart resultat Hanterat händelse med tveksamt eller med delvis mätbart resultat Hanterat händelse med gott resultat Scenario beskrivningar Epidemi/pandemiutbrott Ett eventuellt epidemiutbrott kan leda till personalbrist, beräkningar visar att mellan 20-50 % av de anställda kan vara frånvarande två till tre veckor efter ett epidemiutbrott. Detta tillstånd kommer att fortgå i upp till åtta veckor. Hela den kommunala verksamheten kommer att påverkas, sårbara verksamheter såsom socialtjänst, hemtjänst, tillagningskök, skola och förskola kommer att drabbas hårt. Detta då personalstyrkan avsevärt kommer att minska samtidigt som hjälpbehovet kommer att vara stort. Människor kommer att vara rädda för att smittas, vilket medför att även friska människor väljer att stanna hemma. Kommunen kommer att tvingas prioritera vilka verksamheter som ska vara igång. Vid ett epidemiutbrott/pandemiutbrott är det viktigt att samverkan sker med landstinget och länsstyrelsen. Information kommer att vara en nyckelfråga som behöver samordnas. Naturkatastrof, t.ex. storm, översvämning m.m. Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort. Behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till är stort. Ett i förväg upparbetat nätverk och samverkan är viktigt gällande personella och materiella resurser. Störningar av IT-miljön IT är en central faktor som många av oss är beroende av för att vi ska kunna sköta våra arbetsuppgifter och därför får IT-avbrott stora konsekvenser. Ännu större blir konsekvenserna om system för att omhänderta medborgare påverkas t ex trygghetslarm, utbetalning av bidrag etc. Beroende på vad för typ av incident som inträffar kan informationen i systemen drabbas på olika sätt avseende sekretess, riktighet och tillgänglighet. Virus och maskar sprids t ex mycket lätt vidare i en ohanterad IT-miljö. Vid ett omfattande virusangrepp kan det därför vara nödvändigt att stänga ned hela nätverket, både servrar och klienter. Sanering av nätet, konfigurering och återläsning av säkerhetskopior kan ta lång tid.

Sida 36 av 42 Förebyggande åtgärder för att förhindra olika typer av IT-avbrott är t ex: Uppdaterat virusskydd och brandvägg Uppdaterat operativsystem, e-postprogram och andra program när det finns säkerhetsuppdateringar Kontroll på vilken utrustning som ansluts till nätverket samt övervakning av nätet Bra rutiner för säkerhetskopiering och behörighetskontroll Serverrum med tillträdesskydd, larmsystem, temperatur- och fuktighetsreglering Säkra elförsörjningen med avbrottsfri kraft för betydelsefull utrustning Utbildning av användarna om hur IT-resurser ska användas t ex säker hantering av e-post och bifogade filer samt anslutning av flyttbart media. Även hur de ska agera vid misstanke om t ex intrång, virus eller andra incidenter. Avbrottsplan med reserv- och återstartsrutiner för verksamhetskritiska system Bra driftrutiner och tydligt definierat ansvar Begränsa användarens rättigheter på datorn så att virus och maskar inte kan få fäste. Hot och våld mot personal eller förtroendevalda Hot eller våld på arbetsplatsen medför att personal/förtroendevalda upplever arbetsplatsen som otrygg. Ett angrepp mot en förtroendevald är dessutom att betrakta som ett direkt angrepp mot vårt öppna och demokratiska samhälle. För att förhindra att detta sker är det därför viktigt att utbilda personal/politiker så att dessa har ett högt säkerhetsmedvetande. Det är även viktigt att varje händelse som medför hot eller våld polisanmäls. Skalskyddet på en arbetsplats bör vara utformat efter hotbilden. Förorenad/sabotage/störning vattentäkt Problem med dricksvatten kan följa flera huvudscenarier som innebär lite olika insatser. Långvarigt vattenavbrott: Nödvattendistribution viktigt. Vattenburen smitta: Vattnet går normalt att använda till det mesta men måste kokas före konsumtion (dusch, livsmedelstillverkning m.m.). Giftig kemikalie i vattnet: Kanske måste distributionen stoppas vilket kan ge ett långvarigt avbrott. Vid mindre allvarligt ämne kan vattnet kanske användas för toaletter m.m. men inte till konsumtion. Sabotage: Kan innebära vad som helst (se ovan). Förorenat vatten.

Sida 37 av 42 Vid alla händelser är information viktigt. Smitta 32 som leder till omfattande sjukdomsutbrott innebär sannolikt påfrestningar på sjukvården och stor frånvaro på olika arbetsplatser. Vid ett längre förlopp kan detta bli en svår uppgift att hantera för en enskild kommun, därför har Livsmedelsverket startat en vattenkatastrofgrupp, VAKA. Denna har till uppgift att ge stöd till regioner och kommuner som drabbas eller löper överhängande risk att drabbas av svåra påfrestningar i dricksvattenförsörjningen. Gruppen kan anlitas av dricksvattenproducenter/-leverantörer, miljö- och hälsa, räddningstjänsten och kommunledningen. Kalmar kommun (Kalmar Vatten AB) använde sig av VAKA för nödvattendistribution i december 2010. 32 Jämför med Östersund och parasiten Cryptosporidium som hamnade i det kommunala dricksvattnet och slog ut stora delar av Östersunds kommun i december år 2010.

Sida 38 av 42 Kemikalieutsläpp/farligt gods i centrala Kalmar I Kalmar finns järnvägen och rekommenderad farligt gods led nära stadskärnan, vilket innebär risk för olycka med snabbt skeende samt många omkomna och skadade. Bland annat kan följande problem uppstå; evakuering och/eller inrymning samt extern och intern information. Konsekvenserna kommer att variera beroende på var olyckan sker samt vid vilken tidpunkt. Resurser kommer att krävas från ett flertal förvaltningar/bolag då ett eller flera kommunala objekt med stor säkerhet kommer att påverkas av olyckan. Ett flertal industrier är även lokaliserade till hamnområdet och en eventuell olycka i hamnen medför stora konsekvenser Det psykosociala omhändertagandet kommer att bli omfattande. Stora delar av de centrala delarna behöver spärras av, vilket medför nedsatt framkomlighet både för utryckningsfordon och för allmänhet. Trafikolycka med stort skadeutfall Vid en trafikolycka med personal 33 från Kalmar kommun inblandade medför krishantering på berörd förvaltning/bolag. Brandkåren, ambulans och polis hanterar olyckan under den akuta fasen. Långvarigt bortfall av el, vatten och/eller telefoni Långvarigt bortfall av dessa samhällsviktiga funktioner kan leda till att evakuering av främst äldre människor måste genomföras samt att trygghetslarmen slås ut vilket skapar otrygghet både hos användarna och hos anhöriga. De allvarligaste konsekvenserna av ett el-bortfall kan delvis reduceras genom reservkraft. Men användning av reservkraft måste förberedas innan. Antingen måste ett stationärt reservkraftverk installeras eller måste inkoppling av ett mobilt förberedas. Tillagning av mat till äldreboenden, hemtjänst, gruppboende, skolor och förskolor blir snabbt ett problem då inget av kommunens storkök har tillgång till reservkraft. El-bortfall kan medföra att viktiga IT-system, såsom system för omhändertagande av brukare inte kan användas, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den enskilda människan. Erfarenhet visar att människor ogärna lämnar sina hem under dessa omständigheter bland annat på grund av plundringsrisken samt omhändertagandet av djur. Brand i publika lokaler/särskilt boende Det kan vara ett stort antal skadade/omkomna människor och ännu fler som drabbas indirekt såsom anhöriga som söker sig till olycksplatsen. Detta genererar också ett mycket stort medieintresse. Utrymning av personer med nedsatt fysisk förmåga är svårt och kräver stora personella resurser. Initialt kommer det att finnas ett stort behov av psykosocialt omhändertagande (även för räddningspersonal) och information. Verksamheten kommer relativt snabbt att behöva ersättningslokal. För att kunna hantera en brand i exempelvis äldreboende behöver detta övas kontinuerligt med berörda verksamheter. Brand i Gamla staden/kvarnholmen och/eller slottet Slottet har ett stort kulturhistoriskt värde, som är svårt att angripa släckmässigt. Det skulle bli en stor förlust för Kalmar stad när det gäller t.ex. marknadsföringen av staden om slottet skulle bli utsatt för en brand. 33 Personal/brukare/vårdtagare/elever

Gamla staden och bebyggelsen på Kvarnholmen är väldigt känslig. Husen ligger nära varandra och är svåra att avgränsa brandtekniskt, med innebörden att brandspridningen till angränsande byggnader går fort. Brandkåren har påbörjat en inventering av den gamla bebyggelsen som ska resultera i insatskort till varje enskild större byggnad eller kvarter och information till fastighetsägare om risker. Sida 39 av 42

Exempel på identifierade risker och sårbarheter Num mer O 1 Skadehändelse Olyckor Kemikalieutsläpp i centrala Kalmar S a n n o li k h e t L i v & h ä ls a M il j ö E k o n o m i R is k 3 3 3 2 8 Konsekvens Kan bli allvarliga konsekvenser gällande människors hälsa beroende på hur många som vistas där. Stora avspärrningar i centrum. Viktigt med information till allmänheten om inrymning/utrymning. Extern räddningstjänst, polis, ambulans. SR P4 Sårbarhet Spridningsrisk. samverkanskrav vid utrymning Kritiska beroenden Förmåga T Väderhändelse V 1 Oväder (storm, orkan, snöstorm) 3 4 2 4 1 0 Kan bli långvariga konsekvenser med el- och teleavbrott. Stort resursbehov från kommunen. Stort informationsbehov. Sannolikt inte endast Kalmar kommun som påverkas varför samordningsbehovet blir stort vad avser effekter av beslut, tillförda resurser och interna resurser. Samordordnings ningsbehov med angränsande kommuner, Region Kalmar och med polisen Flera sårbarheter men framförallt avseende materiella skador H Antagonistiska hot A 1 Pyromanhändelser 1 5 5 5 5 Svårt att bedöma konsekvenser. En pyroman kan anlägga bränder i publika lokaler och/eller utomhus/ej publika områden/lokaler. Polis Beroende på var händelserna inträffar kan allmänhetens reaktioner påverka T

Behov av åtgärder I det här kapitlet presenteras slutsatser. Dessa är uppdelade i övergripande slutsatser och det fortsatta säkerhetsarbetet, där mer konkreta förslag på åtgärder föreslås och vilka områden som bör prioriteras i kommunens fortsatta säkerhetsarbete. Övergripande åtgärder Säkerhetsfrågorna behöver integreras mer i kommunens verksamheter. Förhoppningen är att samtliga verksamheter ska ta höjd för sina risker och sårbarheter utifrån sin verksamhet, verksamhetens lokalisering samt omkringliggande verksamheter. Detta skulle leda till högre säkerhetsmedvetenhet hos såväl personal som elever/brukare/hyresgäster m.fl. Kontinuitetsplanering är avgörande för att vara stabila under kris. I ett större sammanhang behöver kontinuitetsplaneringen kompletteras med maximala avbrottsnivåer, dels kopplat till en förväntad service och dels kopplat till vårt eget varumärkesskydd. Verksamheterna behöver utbildas i säkerhets- och krishanteringsfrågor. Utbildningarna bör anpassas till respektive verksamhet. Naturligtvis är detta mest avgörande för de samhällsviktiga verksamheterna. Utökat arbete i projektform, då projekt över förvaltningsgränser medför ökad insikt i varandras risker och sårbarheter bör genomföras. Genom att arbeta tillsammans i projekt där behövd kompetens kopplas in blir arbetet mer effektivt och man identifierar enklare de kritiska beroenden som finns. Att kunna se risker i ett brett perspektiv redan i det förebyggande arbetet skulle medföra nätverksskapande som är till nytta även i krissituationer. Ett än mer utökat samarbete med folkhälsofrågor, brottsförebyggande, fysiskplanering, arbetsmiljöfrågor, tillfälliga arrangemang etc. skulle genera ett positivt kompetensutbyte. För att kommunen ska ha/upprätthålla en väl fungerande krisorganisation behövs tydliga riktlinjer, utbildningar och övningar. Samtliga förvaltningar och bolag behöver ta fram och kvalitetssäkra egna riktlinjer för krishantering utifrån den verksamhet som bedrivs. Utbildning och övningar bör ske både inom och mellan förvaltningar. Övningar bör genomföras vart annat eller varje år. För att få en uppfattning om hur ofta samt vilka olyckor/tillbud som inträffar i kommunens verksamheter krävs ett heltäckande incidentrapporteringssystem. Utifrån ett incidentrapporteringssystem genereras ett statistikunderlag som är av stor betydelse i det förebyggande arbetet. Genom att konstatera att en viss olyckstyp har hög frekvens blir det möjligt att sätta in preventiva åtgärder på ett tidigt stadium.

42 (42) Det är viktigt att säkerhetsaspekterna görs till en naturlig del i den fysiska planeringen. För att lyckas med detta krävs det att det skapas tydliga riktlinjer för skyddsavstånd gällande farligt gods, bensinstationer, uppställningsplatser etc. Efterlevnaden av riktlinjerna måste göras till en permanent del i arbetet med den fysiska planeringen. Kalmar kommuns kommunikation med invånarna gällande säkerhet bör utökas. Kommunens risker och sårbarheter samt den enskildes ansvar bör förmedlas/klargöras, via exempelvis webb och intern hemsida. En annan relevant frågeställning är hur kommunen skall nå turister och andra som temporärt vistas i kommunen vid en krissituation. Information då vi saknar normala resurser behöver också förankras och övas/tillämpas. Ett fortsatt stort fokus bör läggas på kommunens samverkan med andra aktörer i samhället. Genom att bygga nätverk i det förebyggande/förberedande stadiet ökar förmågan att hantera en krissituation på ett bra och effektivt sätt. Ett samarbete mellan kommunen och näringslivet i riskinventeringsarbetet skulle vara till stor nytta för båda parter. Kommunen ska ha förmåga att samordna de företag och myndigheter etc. som är lokaliserade inom kommunens geografiska område. Det fortsatta säkerhetsarbetet Kalmar kommun utvecklar Risk- och Sårbarhetsanalys för varje förvaltning och kommunalt bolag. Kommunens verksamheter behöver bli bättre på att själva analysera hur deras verksamhet fungerar under kris eller med ett bortfall av exempelvis elektricitet eller dricksvatten. Kommunen behöver öka beståndet av utrustning för att tillgodose behovet av elektricitet, alternativa värmekällor och nödvattendistribution. Vid planering av större arrangemang är det viktigt att säkerhetsfrågor läggs in som en självklar del. Genom att redan i det inledande skedet av planeringen ta upp säkerhetsfrågor blir det möjligt att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Det är arrangören som är ansvarig och markupplåtaren och/eller tillståndsgivaren som är kravställare. Kalmar kommun bör intensifiera arbetet med kontinuitets- och avbrottsplanering för alla verksamheter och inte bara det som bedöms som samhällsviktigt i syfte att värna om varumärket. En plan bör tas fram för att säkerställa ett tillräckligt skydd mot hot och våld mot förtroendevalda och tjänstemän. Kalmar kommun bör certifieras enligt ISO 27000, informationssäkerhet

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Wolfgang Friedh 2019-08-28 UN 2019/0617 0480-45 30 23 Utbildningsnämnden Svar på remiss "Larm- och skyddspolicy" Förslag till beslut Utbilningsnämndens ställer sig bakom remissen i sin helhet. Bakgrund Kalmar kommun har inte haft några riktlinjer som styr hur verksamheterna ska skyddas. Över tid har det handlat om godtycklighet i bedömning, samt hur mycket ekonomin har tillåtit. Framtagandet av en larm- och skyddspolicy påbörjades under 2018 efter det att kommundirektören gett räddningschefen i uppdrag att samla de larm- och skyddstjänster som kan hanteras av den kommunala Trygghets- och larmcentralen i en rutin. Framtagen policy syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Samtliga larm- och skyddsåtgärder som policyn omfattar är sådana som kommunen måste ha för att antingen svara upp mot gällande lagstiftning eller bör ha för att effekten av åtgärden överstiger kostnaden vid påverkan som larmet eller skyddet skulle kunna förhindra. Policyn omfattar de flesta larm och skydd som i nuläget används i Kalmar kommun. Yttrande Utbildningsnämnden bedriver skola och förskola i olika typer av lokaler med en mängd olika förutsättningar. Genom en gemensam Larm-och skyddspolicy skapas större möjlighet till att motverka skadegörelse, intrång i fastigheter, stöld av stöldbegärlig egendom samt säkerställande av en trygg arbetsmiljö. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till framtaget remissförslag. Mats Linde Förvaltningschef Wolfgang Friedh Planeringssekreterare Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-06-12 KS 2019/0700 Kommunstyrelsens arbetsutskott Larm- och skyddspolicy i Kalmar kommun - beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka Larm- och skyddspolicyn på remiss till samtliga kommunala nämnder och bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund med begäran om synpunkter senast den 30 september 2019. Bakgrund Kalmar kommuns larm- och skyddspolicy samlar allt fysiskt skydd för våra kommunala tillgångar i ett dokument. Policyn beskriver övergripande både krav utifrån lagstiftning som ett önskat framtida läge. Policyn syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Policyn omfattar de flesta, men inte alla, larm och skydd som i nuläget används, och i nära framtid kan användas, i Kalmar kommun. Kostnaderna som uppstår i samband med brand, skadegörelse, inbrott, stölder och hot etc. är orimligt höga. Kommunen behöver istället använda en del av dessa pengar till att förebygga eller omöjliggöra för oss kostsamma oegentligheter. I flera fall har larm- och skyddsåtgärder dessutom ett stort trygghetsmervärde. Policyn ska innan fastställande skickas på remiss till kommunens samtliga nämnder, bolag samt till Kalmarsundsregionens renhållare och Kalmarsunds gymnasieförbund. Peo Carlsson säkerhetssamordnare Bilaga Larm- och skyddspolicy Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 anette.mellstrom@kalmar.se

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Peo Carlsson, Säkerhetssamordnare Datum 2019-xx-xx 1 (32) Larm- och skyddspolicy för Kalmar kommun Innehåll Inledning... 2 Utgångsläge... 2 Syfte med Larm- och skyddspolicy... 2 Omfattning av Larm- och skyddspolicyn... 2 Avgränsningar... 3 Styrande eller rådande?... 3 1. Larmmottagning... 4 2. Bevakningstjänster... 8 3. Vidarekopplade automatiska brandlarm... 10 4. Inbrottslarm... 14 5. Personskyddslarm... 16 6. Trygghetslarm... 19 7. Stöldmärkning... 20 8. Kameraövervakning... 24 9. Störande larm... 26 10. Stängsel... 28 11. Lås- och passagesystem... 30 12. Slutsatser... 32

2 (32) Inledning Utgångsläge Framtagandet av Larm- och skyddspolicy påbörjades under 2018 efter att kommundirektören gett Räddningschefen i uppdrag att samla de larm- och skyddstjänster som kan hanteras av den kommunala Trygghets- och Larmcentralen i en rutin. Kommunen har inte sedan tidigare några riktlinjer som styr hur verksamheterna ska skyddas. Det har över tiden handlat om godtycklighet och hur mycket skydd ekonomin har tillåtit. Det skydd som olika lagstiftningar ställer krav på har dock varit uppfyllda men desamma har gett upphov till både missuppfattningar och oklarheter. Ett exempel på detta är när automatiska brandlarm enbart skyddar människan men utelämnar egendomsskyddet. Syfte med Larm- och skyddspolicy Policyn syftar till att förenkla arbetet för kommunens verksamheter med att fastställa en lämplig skyddsnivå för att skydda kommunala tillgångar. Omfattning av Larm- och skyddspolicyn Policyn omfattar de flesta larm och skydd som i nuläget används i Kalmar kommun: Larmmottagning Bevakningstjänster Automatiska brandlarm Inbrottslarm Personskyddslarm Trygghetslarm 1 Stöldlarm/märkning Kameraövervakning Störande larm Stängsel Övrigt skalskydd Mobila larmanläggningar Lås- och passersystem Samtliga dessa larm- och skyddsåtgärder är sådana som kommunen måste ha för att antingen svara upp mot gällande lagstiftning eller bör ha för att effekten av åtgärden överstiger kostnaden vid påverkan som larmet eller skyddet skulle kunna ha förhindrat 1 Se avsnittet om avgränsningar

3 (32) Avgränsningar Policyn omfattar inte på något sätt skydd för tredje person, d.v.s. kommuninvånarna. Trygghetslarm är dock ett larm som tredje person hanterar, och har för sitt eget skydds skull, men ska i detta fall ses som ett verktyg som kommunen använder för att kunna ta ett överenskommet ansvar gentemot en brukare av ett trygghetslarm. I policyn beskrivs trygghetslarmen endast utifrån larmmottagning och kameratillsyn. En tydligare beskrivning med bland annat biståndsbedömning finns hos Omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Styrande eller rådande? Eftersom policyn syftar till att komplettera gällande lagstiftning utifrån flera aspekter måste hänsyn tas till vad kommunen vill uppnå. Om vi vill minimera skadegörelsen på skolor och förskolor måste vi övervaka eller förhindra tillträde. Övervakning görs med kameror eller med störlarm medan tillträdesförbud hanteras med stängsel eller ett förbud för allmänheten att vistas på en viss plats. Flera olika lösningar på ett och samma problem och naturligtvis väldigt varierande kostnad. Om problemet är att det görs inbrott måste vi antingen sätta upp, eller modernisera, inbrottslarm. Vi kan också välja att stöldskyddsmärka för att minska risken för inbrott men det bästa och mest effektiva är naturligtvis en kombination. Policyn ska generellt vara rådande samtidigt som den ska stödja den verksamhet som behöver olika alternativ för hur man vill inrikta sitt skydd. Policyn ska också kunna ligga som grund för en diskussion för hur man förbättrar ett befintligt, eller obefintligt, skydd samtidigt som den ska kunna utgöra underlag för vilka hänsyn vi behöver ta i samband med en nyetablering. Om inte lagstiftningen är styrande ska hänsyn tas till den riskanalys som följer ett objekt oavsett nyetablering eller befintlig verksamhet. Ansvaret för riskanalysen ligger hos verksamhetsutövaren. I de fall av larm eller skydd där det finns lagkrav framgår detta av texten. Automatiska brandlarm är ett sådant exempel där det klargörs var denna typ av larm ska finnas och även varför det är styrande.

4 (32) 1. Larmmottagning Bakgrund Sedan lång tid har kommunen larmmottagning varit utlokaliserad till SOSalarm och ett antal andra larmmottagande aktörer. Larmmottagning görs för både larm- och jourtjänster dygnet runt. Då förstudien till en kommunal larmcentral gjordes 2012 kunde man konstatera att förvaltningar och bolag betalade omkring två miljoner årligen för dessa tjänster där de stora delarna utgjordes av SOS-alarmering till brandkåren och för Omsorgs- och Socialförvaltningens larmmottagning. I förstudien kunde man även konstatera att det fanns en mängd olika leverantörer av samma tjänst, t.ex. inbrottslarm. Avsnittet om larmmottagning förutsätter att vi förfogar över en egen larmmottagande enhet. Larmmottagning för räddningstjänst SOS-Alarm äger nödnumret 112 2 vilket innebär att Kalmar kommun inte kan ta emot samtal från tredje person på det numret. Samtalen/Larmen från 112 kommer alltid att ha passerat en SOS-central där det bl.a. har avgjorts om ärendet gäller brandkår, polis eller ambulans. Det finns dock ett antal alternativa lösningar vilket t.ex. gör att inringaren kommer till SOS-alarm som omedelbart efter att ha konstaterat vad ärendet gäller kan koppla över till eller upprätta en medlyssningsförbindelse med annan larmcentral. Vid särskilda händelser som t.ex. stormar och höga flöden kan vi hantera alla 112-larm i egen larmcentral efter att SOS-alarm har kopplat över dem. Fördelen med detta är att vi själva kan prioritera händelserna. Verksamheter med larmmottagning: Räddningstjänst SOS-alarmering Automatiska brandlarm Fastighetsverksamhet Beredskapslarm Hisslarm Omsorg Trygghetslarm 3 Jourtjänster Vattendistribution Jourtjänster Bevakning Utbildning Bevakning 4 Kameraövervakning Kommunledning Larmlistor Krisledning Ordningsvakter Socialtjänst Socialjour Personskyddslarm 2 Pågående alarmeringsutredning, 112-utredningen (Ju 2016:03) 3 Även Socialförvaltningen 4 Gäller de flesta kommunala verksamheter

5 (32) Nuvarande status: Larmmottagningen för kommunens verksamheter är inte styrd till en(1) upphandlad samarbetspartner. Detta beror i sin tur på att väldigt få aktörer har förmåga att hantera larm i den omfattningen Kalmar kommuns verksamheter kräver. Larmmottagning har traditionellt varit väldigt nischad och man har från larmmottagarna i viss mån tvingat fram att ingen nyttjare kan ha en och samma larmmottagare. Trygghets- och larmcentralen, TLC, tar efterhand emot fler och fler olika typer av larm och jourtjänster och bygger ut sin egen organisation och kompetens för att kunna motsvara kommunens krav på en samlad larmmottagning. Larmmottagaren är inte, och ska inte vara, en verkställande verksamhet 5. I huvudsak innebär detta att en tredje part 6 svarar för den praktiska hanteringen efter ett larm. För- och nackdelar med larmmottagning inom egen organisation: Drift Serviceförmåga Helhetsfokus Regional och lokal samordning Statistik Fördel Snabba omställningar, samverkan vid händelse Lokal kännedom. Direktkontakt tas med påverkad verksamhets kontaktperson Synergieffekter. Tekniska lösningar för att ha kontroll över allt skydd på en fysisk plats Enkel lokal samverkan med framför allt Polismyndighetens inre och yttre befäl Kalmar kommun kan få samlad statistik över samtliga inkomna larm vilket ger en tydlig bild av vilka insatser som ska prioriteras Nackdel Småskalig drift, avtal med annan larmcentral (utanför kommunkoncernen) för redundans Kräver samarbetspartners för overflow 7 Vid flera samtidiga eller operatörskrävande händelser krävs en tydlig prioritering SOS-alarm kan begränsa möjligheter regionalt Insamling av statistik kan kräva omfattande personell resurs 5 Det finns kommunala exempel på där larmmottagaren både tar emot och effektuerar larmen som en helhetslösning 6 Exempelvis en hissreparatör efter ett larm om hiss som fastnat 7 När antalet inkomna ärenden överstiger kapacitet och rimlig svarstid

6 (32) Möjligheter med egen larmcentral: Ofta bedöms processen för att ingå avtal med extern larmcentral som extremt detaljerad och svår att ändra i efterhand. En egen larmcentral ska verka för att det är enkelt för nyttjaren att såväl skräddarsy lösningar som att förändra en lösning (eller ett avtal) efter hand. Detta ska gälla även för korta och tillfälliga insatser. En egen larmcentral ska istället för stordriftfördelar byggas på att den hanterar samtliga kommunens larm- och jourtjänster. Detta gör att larmcentralens kunskaper och helhetssyn blir så omfattande att alternativen med utspridda avtal ses som en avsevärt sämre lösning. En egen larmcentral kommer att kunna säkerställa att vi på ett tydligare sätt kan motsvara försäkringsbolagens krav på skydd. I framtida upphandlingar av försäkringsmäklande tjänster ska denna aspekt tydliggöras och användas för att sänka premiekostnader. Begränsningar med egen larmcentral I vissa fall skulle en lösning kunna vara bättre om den hanteras av en extern larmcentral. T.ex. om en viss typ av kameraövervakning kräver en viss typ av programvara som den egna larmcentralen i det läget inte vare sig kan hantera eller har licens för att hantera. Upphandlad hårdvara ställer större krav på den som upphandlar och det blir tydligt att den egna larmcentralen måste vara med i det arbetet innan eventuella avtal ingås. Befintliga och framtida tekniska lösningar ställer även krav på att kommunens IT-verksamhet kan svara för hantering av mjukvaran. Detta innebär att IT måste vara med i upphandlingsprocessen för den typen av programvaror. En kommunal larmcentral hanterar alla typer av larm (och jourtjänster) i en kommun: En egen larmcentral är inte vinstdrivande i något avseende. För kunden, d.v.s. kommunens verksamheter, ska det upplevas som om den egna larmcentralen bedriver en verksamhet som är lika kostsam eller billigare men lika bra eller bättre jämfört med ett upphandlat externt alternativ. Detta ställer krav på kommunal upphandlingsdisciplin. Inga larm- och jourtjänster får handlas upp externt av vare sig enskild förvaltning eller helägt kommunalt bolag förrän upphandlande enhet av ett eller flera skäl konstaterat att den egna larmcentralen inte inom rimlig tid eller till rimliga kostnader klarar av att hantera en tjänst. Risker med egen larmcentral: För mycket inkommande trafik under en viss period vilket gör att man missar inkommande ärenden Störningar i den tekniska miljön vilket gör att servicegraden minskar under en viss period Upphandlingar där en avgörande instans missas vilket omöjliggör eller försenar driftstart av en viss tjänst Att verksamheter skapar tjänster med egen mottagning, t.ex. smslarm som inte passerar larmcentral

7 (32) Inriktningsbeslut: Alla tjänster inom kommunkoncernen som berör larm, beredskap och jour ska hanteras av egen larmcentral där inte lagar eller föreskrifter ställer andra krav. Larmcentralen ska anpassas för att hantera alla förekommande tjänster. Larmcentralen ska fortsatt vara certifierad enligt SSF 136 Avtal som ingåtts utanför kommunkoncernen ska inte förlängas. De larm- och/eller jourtjänster som i dagsläget går via extern larmcentral ska styras om till egen larmcentral Kommunen ska fortsätta att utveckla den egna larmcentralen för att möta framtida krav Kommunen ska se över möjligheten att, generellt för bevakningstjänster och larmmottagning, ansöka om auktorisation 8. 8 Eller motsvara kraven för auktorisation

8 (32) 2. Bevakningstjänster Omfattning: I avsnittet om bevakningstjänster ingår förutom insatser vid larm även trygghetsskapande insatser och insatser för ordningshållning vid s.k. Paragraf 3- områden, något som kommunen frekvent använder sig av. Bakgrund: Kalmar kommun har sedan länge ett ramavtal för bevakningstjänster. Historiskt har avtalet även omfattat larmmottagning. Omfattningen av avtalet är ca 2000 insatser per år och i det ingår ett fåtal bolags 9 verksamheter. Inga verksamheter har vidarekopplat inbrottslarm utan åtgärder. Önskat läge: Från nuläge till önskat läge ger två möjligheter. Oavsett vilket så måste effekterna av bevakningstjänster bli större och bättre än vad de är idag. Hela kommunkoncernen måste också upphandlas samtidigt och få ett (1) avtal. Upphandlad bevakningstjänst Den ena vägen är att kommunen upphandlar bevaknings-, trygghetsskapande och ordningshållande insatser, d.v.s. olika typer av bevakning I avtalet är insatserna som ska göras i varje enskilt fall så tydliga att tveksamheter kring vad som är gjort aldrig kan ifrågasättas i efterhand. Bevakningsbranschen har under lång tid varit tydlig med att man inte kan avtala en maximal tid från utlarmning till insats vilket vi i dagens utsatta miljö inte längre kan acceptera. Kommunal bevakningstjänst Den andra vägen är att kommunen själva hanterar bevakningstjänster och därmed hela kedjan, från larmindikering till avslutad insats. Av olika skäl skulle man kunna välja en kombinerad väg som gör det möjligt att upphandla tjänsten för vardagar under normal kontorstid och att utföra arbetet med egna väktare/motsvarande under övrig tid. Det är kommunens larmmottagare som larmar ut och igångsätter en insats. Det är kommunens larmmottagare som tar emot rapport efter genomförd insats och därmed avgör om ärendet är löst eller om insatsen behöver fortgå eller på något sätt förändras. 9 Kalmar Hamn AB och Kalmarsunds Gymnasieförbund

9 (32) Inriktningsbeslut: Kommunen måste ha högre kvalité i upphandling av bevakningstjänster. Istället för att låta bevakningsföretagens möjligheter begränsa oss ska kommunens behov styra. Kommunen bör se över möjligheten att, generellt för bevakningstjänster och larmmottagning, ansöka om auktorisation för att få utföra bevakningstjänster. Avtal för bevakningstjänster som ingåtts med extern larmcentral, avseende larmmottagning, ska inte förlängas. Alla kommunala verksamheter ska rymmas i samma avtal. Kommunen ska fortsätta att utveckla den egna larmcentralen för att möta framtida krav avseende bevakningstjänster.

10 (32) 3. Vidarekopplade automatiska brandlarm Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha vidarekopplade automatiska brandlarm. Det finns ingen tidigare utpekad policy som gör gällande att vidarekopplade automatiska brandlarm ska skydda egendom utan endast liv och hälsa. De krav som ställs på ett vidarekopplade automatiska brandlarm ställs via lagstiftning, t.ex. Boverkets byggregler, BBR. I kravställningen syftas enbart på att skydda liv och hälsa. Laghänvisningar Boverkets byggregler, BBR 5:1 Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma. Brandskyddet ska utformas med betryggande robusthet så att hela eller stora delar av skyddet inte slås ut av enskilda händelser eller påfrestningar. (BFS 2011:26). Plan- och bygglagen, PBL 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand, AFS 2009:2 75, 83 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Huvudverksamheter med vidarekopplade automatiska brandlarm De flesta, men inte alla, för- och grundskolor är utrustade med vidarekopplade automatiska brandlarm som är direktkopplat till brandkåren. Detsamma gäller för de flesta vårdboenden men undantag finns även där. I Handlingsprogrammet enligt Lag(2003:778)Om skydd mot olyckor som tas fram inför varje mandatperiod framgår att: Den operativa verksamheten i kommunen ska under mandatperioden arbeta för att öka säkerheten för tredje person i samband med brand, då Kalmar kommun ska vara en trygg kommun att bo i.

11 (32) Nuläge för verksamheter nom Kalmar kommun Många av oss tror nog att t.ex. alla skolor har vidarekopplade automatiska brandlarm men så är inte fallet. Enligt regelverken räcker det med att i vissa fall endast ha brandvarnare eller ett automatiskt brandlarm som inte är vidarekopplat. Anledningen till detta är att man enbart beaktar skyddet för liv och hälsa och därmed i vissa fall utelämnar egendomsskyddet. Försäkringspremien är kopplad till fastighetens skydd. Med ett ökat skydd ska kommunens försäkringsmäklare förhandla om kostnaden för premien. Samtliga vidarekopplade automatiska brandlarm ska vara kopplade till kommunens larmcentral Fördelar med ett vidarekopplat automatiskt brandlarm Ett vidarekopplat automatiskt brandlarm kommer att ge en möjlighet att släcka brand eller åtminstone att begränsa skada 24/7/365. I flera fall skulle en mindre skada få stora konsekvenser för verksamheten, det kan handla om såväl elevplatser på en skola som vårdplatser på ett boende. Förutom skydd ger ett vidarekopplat automatiskt brandlarm så stora möjligheter, i och med tidig upptäckt, att personalen i fastigheten själva kan vidta åtgärder för att minska konsekvenser. Var ska vidarekopplade automatiska brandlarm finnas i kommunens verksamhet Önskvärt Vidarekopplade automatiska brandlarm bör finnas i alla verksamheter där tredje person vistas regelbundet. Exempel på den typen av verksamheter är skolor, boenden för vård och omsorg och idrottsanläggningar. Detta gäller även om utrymningsvägarna leder direkt ut i det fria utan att passera olika våningsplan. En parameter som bör tas i akt är tredje persons förmåga att själv ta sig ut ur fastigheten vid larm. Vidarekopplade automatiska brandlarm bör också finnas i fastigheter som vid en brandskada skulle få omfattande konsekvenser som t.ex. att det tar lång tid att uppföra en ny byggnad eller en ersättningsbyggnad. I fastigheter där ovärderliga handlingar förvaras bör det finnas vidarekopplade automatiska brandlarm som en del av brandskyddet, det skulle.

12 (32) Krav Där kommunen bedriver skola eller boende för vård och omsorg ska det finnas vidarekopplat automatiskt brandlarm om verksamheten finns på mer än ett våningsplan eller där vi inte har egen personal på plats då verksamhet pågår, t.ex. idrottsanläggningar i direkt anslutning till en skola. Lokaler där man förvarar innehåll som inte går att ersätta, kommunarkiv till exempel, ska vara utrustade med vidarekopplade automatiska brandlarm. Vidarekopplat automatiskt brandlarm ska finnas på fastigheter som historiskt varit utsatta för anlagd brand/försök till anlagd brand om det inte går att riskeliminera med hjälp av tillträdesskydd eller annan övervakning. Effekt av vidarekopplade automatiska brandlarm - Ökad känsla av trygghet - Förkortad insatstid för räddningstjänst - Sannolikt kortare angreppstid - Sektorsindelning ger oss möjlighet att vidta mer effektiva åtgärder vid brand - Lägre försäkringspremier Positiva och negativa bieffekter av vidarekopplade automatiska brandlarm Positiva bieffekter: - Möjlighet att utnyttja larmsändaren för att koppla på flera typer av larm, t.ex. inbrottslarm - Anläggningsskötare utses vilket ger ökade kunskaper och färdigheter Negativa bieffekter: - Ett antal falsklarm ofta relaterade till ombyggnation eller dåligt underhåll/rengöring - Man kan invaggas i en oproportionerlig trygghetskänsla

13 (32) Kostnader för vidarekopplade automatiska brandlarm Kostnaden varierar naturligtvis beroende på objektets utseende och storlek. Generellt kan man dock räkna med att en förskola kostar ca 35000/år och en skola ca 50000/år. Slutsatser Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med vidarekopplat automatiskt brandlarm: Skolor Boenden för vård och omsorg Idrottsanläggningar Arkiv Kommunala fastigheter som bedriver verksamhet i en fastighet med mer än ett våningsplan Brandlarm Gäller för Exempel Klass 5 Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 Saknar automatiskt Har utrym- Har vidare- Har vidare- Har vidarelarm brandningslarkopplakopplat autokopplat och utrymningslarm men saknar automatiskt matiskt brand- automatiskt automatiskt brandlarm larm med brandlarm Fastigheter där det normalt sett inte vistas människor och egendomsvärdet är lågt Förråd, Lager, baracker brandlarm Fastigheter där man enkelt kan överblicka den inre ytan och egendomsvärdet är lågt med åtgärd Fastigheter där det vistas människor med någon slags hjälpbehov, man kan utrymma direkt ut i det fria utan hjälp Sporthallar, fritidsgårdar åtgärd Fastigheter där egendomsvärdet är högt med åtgärd Fastigheter där det vistas människor med någon slags hjälpbehov eller där man inte kan utrymma direkt ut i det fria utan hjälp Grundskolor, äldreboenden, förskolor, vårdboenden Inriktningsbeslut: Kommunen ska även säkra upp egendomsskyddet med hjälp av vidarekopplade automatiska brandlarm i fastigheter enligt klass 1-2 i matrisen ovan.

14 (32) 4. Inbrottslarm Inledning Inbrottslarmet syftar till flera olika saker. Den primära anledningen är att det ska vara avskräckande för den som olovligen vill ta sig in i en lokal. Den sekundära anledningen är att lokalens ägare eller nyttjare ska få en tidig förvarning om att någon har tagit sig in i lokalen och därmed kunna vidta åtgärder. Nuläge Inbrottslarm finns installerat i de flesta skolor, förskolor och förvaltningslokaler. Larmens syfte är att skydda egendom inne i lokalerna. Inbrottslarmen har tidigare hanterats av verksamheterna själva varför det finns viss osäkerhet runt status och ålder på befintliga larm. Vi kan dock konstatera att de flesta larmen är av samma fabrikat vilket underlättar arbetet i framtiden. Styrkor Ett inbrottslarm stänger ute obehöriga personer från att vistas i byggnaden utan upptäckt. Att upphandla ett gemensamt system för inbrottslarm ger flera fördelar. Det är enklare att skapa gemensamma rutiner och manualer för handhavande då personal rör sig mellan olika lokaler och därmed både känner igen larmmiljön men också kan använda sin ordinarie behörighet. Att upphandla ett fabrikat med en leverantör ger möjligheter att samordna service. Det skapar god kontroll på samtidiga uppdateringar av mjukvaran så att systemet säkerställer en god funktion. Allt detta tillsammans ger ekonomiska fördelar. Svagheter Hantering av inbrottslarmanläggningar brister idag framförallt hos användaren. Vissa inbrottslarm är tidsstyrda medan andra kräver en aktiv handling. Att vara leverantörsbunden till ett system gör det även sårbart.

15 (32) Önskat läge För objekt med större värden eller värden av oersättlig art finns krav på skydd med inbrottslarm ifrån försäkringsbolagen. Denna typ av objekt är museer, kultur- och skyddsobjekt. För övrigt vore det önskvärt att uppgradera skolor, förskolor och förvaltningslokaler med larm. Detta skapar trygghet för hyresgästerna och fungerar samtidigt som ett stöldskydd för kapitalvaror och kan även ge en signal om att skadegörelse har skett. Övriga fördelar är att inbrottslarm kan integreras med övriga fastighetstekniska system för att varva ner ventilationssystem (energibesparing), vattenavstängning (fördelar vid sabotage och/eller vattenläckage) när ingen befinner sig i lokalerna. Inbrottslarmen i kommunen måste vara enkelt hanterbara av användarna. För att lösa detta ska det, precis som med anläggningsskötare för brandlarm, finnas en ansvarig för inbrottslarmet vad avser funktion, inställning och utbildning av användare. Ekonomi Inbrottslarm kostar både vad gäller inköp och uppgraderingar av hårdvara och mjukvara. Hantering av behörigheter till olika lokaler i samband med ny personal, tillfällig personal och personal som slutar kräver administrativ hantering. Ett genomsnittligt objekt kostar ca 300000 kronor för utrustning och installation. Det finns även alternativ att hyra inbrottslarmet, som ett abonnemang, vilket ibland kan vara en lämplig lösning. Inriktningsbeslut: Kommunen ska ha inbrottslarm i samtliga fastigheter där anställda och/eller kommunens invånare normalt uppehåller sig under del av dygnet. Kommunen ska ha inbrottslarm i fastigheter där man förvarar stöldbegärlig utrustning. Kommunens säkerhetskänsliga verksamheter ska ha inbrottslarm Samtliga ingående delar i ett skyddsobjekt ska ha inbrottslarm

16 (32) 5. Personskyddslarm Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha personlarm. Det finns ingen tidigare utpekad policy som gör gällande när ett personlarm är aktuellt för yrkeskategorier eller individer. Laghänvisningar Enligt bl.a. Arbetsmiljölagen finns följande styrande dokument. AFS 1993:2 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning, information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med trygghet. 7 Arbetstagaren skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en våldseller hotsituation. Lagstiftning enligt bl.a. AML 1977:1160 Arbetsmiljölagen och AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete finns följande styrande dokument. AML 1977:1160 Arbetsmiljölagen AFS 2001:1 Systematiska arbetsmiljöarbete AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljö AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:1 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckligt för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Tekniska förutsättningar Personlarmen ska kunna ge aktuell GPS/GLONASS position och kan inte GPS kontakt upprättas ska personlarmet kunna ta en RF tagg (Radio-frequency identification) som position, larmet ska kunna genomföra ett tal samtal med larmcentral, vara programerbar med olika funktioner för bl. a. Provlarm utan larmcentral eller samtal till annan enhet, skicka sms till en central enhet för att kunna påkalla uppmärksamhet som ex. starta ljud och ljus signaler. Enheterna bör vara IP klassade och klara en tuff miljö med lång batteritid. Kommunikationen till enheten ska vara via GSM/GPRS. Enheterna ska vara uppkopplade mot ett datasystem som enkelt kan styra olika funktioner och övervakas. Genom övervakning sker en kontroll att funktion säkerställs. Huvudverksamheter med personlarm Personlarm finns där det finns risk för hot och våld och/eller där ensamarbete förekommer och behov av att snabbt kunna kalla på hjälp. Verksamhet-

17 (32) er/yrken på Socialförvaltningen Socialsekreterare, Handledare, omsorgspersonal, chefer m.fl. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun Idag finns personlarm inom de yrken/arbetsplatser som är bedömda att ha ett behov på Socialförvaltningen. Samtliga larm är idag kopplade mot Tempest larmcentral, men kommer från våren 2019 att vara kopplade mot TLC Kalmar. Fördelar med ett personlarm Utan ett personlarm finns inte möjlighet till att kunna snabbt och enkelt kalla på hjälp. I många arbetssituationer är det enda sättet att säkra arbetsgivaransvaret lösningen är att utrusta personal med personlarm. Önskvärt läge Att samtlig personal som arbetar i Kalmar kommun, där vålds eller hotsituation kan uppstå får tillgång till personlarm beroende på riskbedömt läge av tjänsteutövning eller annan riskbedömning. Yrkesgrupper eller individer som tillfälligt blir utsatta för hot eller våld i sin tjänsteutövning bör snabbt kunna utrustas med personlarm för att kunna säkerställa det egna skyddet. Tilldelning bör föregås av en riskbedömning av det aktuella läget. Krav Vid myndighetsutövning och ensamarbete bör det vara ett krav på personlarm. Positiva och negativa bieffekter av personlarm Positiva bieffekter: - Möjlighet att snabbare kunna få hjälp vid nödsituation. - Positionering vid larm - Arbetsgivaren löser arbetsmiljöansvaret vid risk för hot och våld. Negativa bieffekter: - Ett antal falsklarm ofta relaterade till felaktig hantering då användaren larmar av misstag. - Användaren kan invaggas i en oproportionerlig trygghetskänsla

18 (32) Arbetsgivarens krav på personlarm Klass 4 Klass 3 Klass 2 Klass 1 Har personlarm vid tjänsteutövning vid ensamarbete Personlarm Saknar Har personlarm vid tjänsteutövning och även på ledig tid. Gäller för Exempel Ingen risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. All anställd personal Inriktningsbeslut: Tillfällig risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. All anställd personal Risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. yrken på Socialförvaltningen Handledare, omsorgspersonal, chefer, myndighetsutövande personal Kommunen ska förfoga över så många personskyddslarm att samtliga anställda enligt klass 1-3 i matrisen ovan har möjlighet att få ett tilldelat personlarm. Det är alltid den anställdes närmsta enhetschef eller högre som beslutar om personskyddslarm. Vid rekommendation från Polismyndigheten (BOPS 10 ) ska personskyddslarm tilldelas efter samråd. Har alltid personlarm vid all tjänsteutövning Risk för hot och våld förekommer enligt riskbedömningen. yrken på Socialförvaltningen Socialsekreterare, Handledare, omsorgspersonal, chefer 10 Brottsoffer- och Personskyddsenhet

19 (32) 6. Trygghetslarm I Kalmar kommun finns digitala trygghetslarm både i ordinärt och särskilt boende. Under våren 2019 har vår egen (Kalmar kommun) trygghets- och larmcentral tagit över mottagning och teknik för alla larm i ordinärt boende. Omsorgsförvaltningen, genom teknikenheten, fortsätter att administrera, sätta ut och programera larmen för hela Kalmar kommun. I särskilt boende finns ett flertal olika lösningar och företag som har levererat larmpaket. Här har respektive förvaltning gjort egna lösningar och ibland har larmpaketen följt med i fastigheten vid t ex en renovering eller en nybyggnation. Vi ska utgå från att även här kommer larmen administreras från omsorgsförvaltningens teknikenhet. Trygghetslarmen vi har idag kompletteras med larmtillbehör så som mattlarm, rörelselarm och dörrlarm för att skapa ytterligare trygghet. Idag har vi även GPS-larm som används för att ge möjlighet att spåra den som har avvikit från sin hemmiljö utan möjlighet att ta hand om sig själv. I en framtid skulle vi kunna använda GPS-larmen till mobilt trygghetslarm vilket skulle ge omsorgstagarna en mycket större möjlighet till rörlighet. Detta förutsätter dock en annan organisation än vi har idag för hemtjänsten. E-tillsyn (tillsyn via kamera) är en lösning för att slippa fysiska besök under företrädesvis nattetid. Detta för att omsorgstagaren ska få en ostörd sömn utan besök i bostaden. Denna typ av tillsyn ska inte blandas ihop med övervakningskamera som har ett helt annat syfte. Inriktningsbeslut Alla trygghetslarm ska kopplas till den kommunala larm- och trygghetscentralen, TLC Kalmar kommun fortsätter att utveckla möjligheterna för E-tillsyn

20 (32) 7. Stöldmärkning Allmänt Stöld- och skyddsmärkning utvecklas i snabb takt i syfte att alltid ligga steget före. Stöld- och skyddsmärkning kan ha olika syften och en produkt är oftast framtagen för att motsvara ett specifikt krav, t.ex. att ha snabb avläsning och identifiering eller att omöjliggöra avidentifiering. Märkning kan även syfta till att medvetet sänka värdet på en produkt som genom detta gör den mindre stöldbegärlig. Nuläget Rutin för märk-dna finns skapad i Kalmar kommuns verksamhetshandbok, 2017-06-21. Kalmar kommuns IT-enhet stöldmärker sedan augusti 2018 samtliga datorer med DNA-vätska. Förvaltningar i Kalmar kommun stöldmärker, i olika utsträckning, övrig stöldbegärlig utrustning, exempelvis mobiltelefoner och projektorer. I dessa fall finns märkutrustning på plats och sköts av utsedd person på förvaltningen. Att stöldmärka stöldbegärlig utrustning är dock inte tillräcklig utbrett inom kommunens verksamheter. Ofta sker märkning på eget initiativ av enskild. Inköp av och kostnader för stöldbegärlig utrustning 11, exempel Kalmar kommun köper och hyr datorer för 10 500 000/år Kalmar kommun köper mobiltelefoner för 4 500 000/år Kalmar kommun köper konst för 3 500 000/år Kalmar kommun köper cyklar för 1 000 000/år Kalmar kommun köper verktyg för 1 000 000/år 12 11 Uppgifterna hämtade från avtalsleverantörer våren 2019 12 Bedöms vara en för låg kostnad enligt Serviceförvaltningen

21 (32) Exempel på stöldbegärlig utrustning Datorer, såväl bärbara som stationära Surfplattor Bildskärmar (datorer och tv) tv-spel Elverktyg Klipp- och skärverktyg Mobiltelefoner Rakelterminaler Konst Bilar Cyklar Märk-DNA Kalmar kommun har använt sig av DNA-märkning sedan flera år tillbaka men sedan 2016 används en metallisk Märk-DNA med mikrochip. Det finns flera olika typer av märk-dna på marknaden men förutom en identifierbar DNAsträng vill man även ha en snabb och enkel avläsbar funktion i vätskan varför en produkt som innehåller mikrochip är överlägsen. Avskräckande dekaler och skyltar appliceras på objekt och fastigheter. Styrkor med märk-dna Stöldmärkning med DNA-vätska är en framgångsrik metod som visat sig lyckosam. Rutin togs fram juni 2017 och är nu implementerad på samtliga förvaltningar. Tillvägagångssättet är enkelt med en tydlig arbetsfördelning. Avskräckande dekaler och skyltar appliceras på objekten och fastigheten för att uppmärksamma de kriminella om risken, vilket i sin tur skapar en tryggare tillvaro för verksamheten. Vid beslagtaget stöldgods är det relativt enkelt, om än något tidskrävande, för polis eller tull att identifiera utrustning som är stöldmärkt. Det ger synergieffekter med dekaler och skyltar på stöldbegärligt gods och dörrar genom att vi som verksamhet visar att vi är förberedda på stöldförsök. Totalt genererar detta minskade kostnader för stölder och inbrott. Vi har sedan starten med märk-dna kunnat konstatera en nedgång i antalet inbrott där syftet har varit att stjäla datorer, främst inom Utbildningsförvaltningen. DNA-märkning är en säker metod som inte kan manipuleras Konstföremål kan med fördel märkas med DNA. Man kan ju t.ex. märka en tavla på dukens baksida eller i kanten mellan ram och duk. Om föremålet är så värdefullt att en stöldskyddsmärkning kraftigt påverkar dess värde kan man ifrågasätta varför det överhuvudtaget har köpts in. Om det ändå är så måste föremålet skyddas på annat sätt.

22 (32) Svagheter med märk-dna Den marknad som tjänar på stulna produkter flyttar hela tiden fram sina positioner. Det innebär att man redan nu på vissa håll har arbetat fram metoder för att avlägsna DNA-märkvätska. Inga tecken finns dock på att metoden är särskilt utbredd och det är generellt ganska komplicerat att helt avlägsna DNA. Upptäckten beror på Polismyndighetens och tullens förmåga att genomlysa t.ex. fordon med UV-lampa. Det kan i samband med ett klarläggande uppstå en tvist om vem som faktiskt äger en märkt produkt och det blir då upp till polis eller tull att avgöra. Den som är ansvarig för märkning missar utrustning vilket kan ge en ökade kostnader för inbrott och stöld eller annan förlust Mekanisk märkning Mekanisk märkning innebär att man graverar, ristar, bränner eller etsar in en märkning, till exempel en logotyp, i en produkt. Eftersom själva syftet med mekanisk märkning är att det ska synas blir det oftast estetiskt ofördelaktigt. Det är just det som är själva poängen! Merparten av den utrustning som kommunen köper in ska inte på något sätt avyttras efter en användningsperiod. Med en mekanisk märkning har man sänkt såväl andrahandsvärdet som värdet på den svarta marknaden ordentligt. Styrkor med mekanisk märkning Mekanisk märkning ger framförallt synlig effekt och ett sänkt marknadsvärde. En mekaniskt märkt produkt på fel plats signalerar att den kan vara stulen och ger förhoppningsvis upphov till ett ifrågasättande. Vid ett polisingripande kommer en mekanisk märkning, även om försök gjorts att avlägsna den, leda till att man belyser produkten med UV-ljus. Mekanisk märkning i kombination med DNA-märkning ger alltså ett ännu bättre skydd. Svagheter med mekanisk märkning Om märkningen inte utförs professionellt kommer det att ge ett slarvigt intryck. Liknande produkter bör vara märkta på ett liknande sätt i syfte att vänja människor för hur kommunens produkter ska se ut. Alla stöldbegärliga produkter 13 måste vara märkta och det ska inte vara tillåtet inom Kalmar kommun att ta en omärkt produkt i bruk. 13 Produkter som inte ska avyttras

23 (32) Önskat läge Allt som är stöldbegärligt och ägs av Kalmar kommun ska vara stöldmärkt. Allt som är stöldbegärligt och hyrs av Kalmar kommun ska vara stöldmärkt. Kommunen ska ta fram en egen etikett för stöldmärkning och det ska framgå av överenskommelsen med Polismyndigheten att vi samarbetar kring stöldmärkning Ekonomi Vid leverans av datorer 14 från Kalmar kommuns IT-enhet tas en kostnad ut för stöldmärkning, i dagsläget 60 kronor per enhet. Denna kostnad läggs på i totalsumman för dator som tjänst. Inköp av märkvätska kostar ca 10000,00 för +5000 märkningar. Dekaler kostar från 5,00/st och uppåt beroende på storlek. Den stora kostnaden ligger i tidsåtgången för att märka och återmärka produkter. En elektrisk brännstämpel för mekanisk märkning kostar ca 1500 kronor Inriktningsbeslut: Kommunen stöldskyddsmärker utrustning på två sätt, mekanisk märkning och DNA-märkning. Kommunen fortsätter med DNA-märkning av hyrda och ägda produkter enligt rutin. Kostnaden bör läggas in i budget. Kommunen tar fram utrustning och rutin för att märka inköpt utrustning mekaniskt Kommunen ska ta fram en egen etikett för stöldmärkning och på så sätt minska den största enskilda kostnaden Överenskommelse ska tas fram tillsammans med Polismyndigheten om att vi samarbetar kring stöldmärkning. 14 Som hyrs

24 (32) 8. Kameraövervakning Allmänt Kalmar kommuns handlingsprogram ger inte svar på vilka verksamheter inom kommunen som bör eller ska ha kameraövervakning. Regler på vilket sätt kameraövervakning får ske styrs av kamerabevakningslagen(2018:1200). Syftet med denna lag är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteteten vid sådan bevakning. Syftet med all kameraövervakning är att upptäcka brottslig handling eller att analysera en pågående händelse som leder till eller kan leda till brottslig handling. Huvudverksamheter med kameraövervakning Ett fåtal kommunala fastigheter är utrustade med kameraövervakning, t.ex. socialförvaltningens mottagningsdel för klienter samt några få grundskolor. Ingen kameraövervakning sker idag på förskolor. Vård och omsorgsboende är också lokaler som skulle kunna vara aktuella för kameraövervakning. Idag finns ingen sådan övervakning. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun. I dagsläget förekommer kameraövervakning sporadiskt i Kalmar kommun. Ett flertal verksamheter och platser skulle kunna vara aktuella för kamerabevakning, så som skolor, förskolor, vård och omsorgsboende, platser som frekvent utsätts för brottslig handling etc. Fördelar med kameraövervakning Kameraövervakning kommer att ge en möjlighet att skydda fastigheter från olaga intrång, kunna begränsa skadegörelse samt öka tryggheten för medborgare på platser som kan uppfattas som otrygga. Kan verka avskäckande för individer som har tänkt sig att gör olaga intrång eller annat kriminellt. Möjligheter med kameraövervakning Skapa trygghet och skydda fastighet mot skadegörelse och oönskat intrång Huvudsakliga brister med kameraövervakning Kostnadsdrivande i hårdvara Hög tilltro till metoden, kommer inte att lösa alla problem. Var ska kameraövervakning finnas i kommunens verksamheter? Önskvärt Verksamheter där övervakningen syftar till att beivra brott Verksamheter med hotbild från allmänhet Strategiska platser

25 (32) Effekter av kameraövervakning Minskad kostnad för skadegörelse, upplevd trygghet för kommunal personal och för invånarna Uteblivna effekter om att inte ha kameraövervakning Skadegörelse, otrygghet. Positiva och negativa bieffekter av att kameraövervakning Positiva effekter - Trygghet - Minskad skadegörelse Kostnader för kameraövervakning Typen av kameraövervakning och vilken kvalité utrustningen ska hålla är avgörande för priset. I och med att vi kan hantera övervakningen från egen larmcentral är kostnaden enbart för inköp och installation. Ordinära IP-kameror kostar från ca 5000 kr och en normal skola med 5 kameror kostar ca 50000 kr med montering under förutsättning att man kan använda samma larmsändare som för inbrottslarmet. En kameraanläggning med 5 IR-kameror kostar ca 250000 men fördelen är att man inte behöver tillstånd för den typen av kamera. Driftskostnaderna är förhållandevis låga och man kan räkna med att en anläggning håller ca 10 år Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med kameraövervakning - Kommunala fastigheter med frekvent skadegörelse och miljö som upplevs otrygghet - Privata fastigheter av Kalmar kommun hyrda med frekvent skadegörelse och miljö som upplevs - Verksamheter där hotbild kan förekomma

26 (32) 9. Störande larm Allmänt Under 2018 provades störlarm för första gången i kommunen. Effekten visade sig direkt genom att oönskade samlingar av ungdomar helt försvann och med det upphörde även skadegörelsen. Ett störande larm är en sensor som är kopplat till en ljussignal och en ljudsignal. Ett störande larm är kopplat till befintligt inbrottslarmsystem och man väljer själv vilka tider som ska gälla från sensorupptäckt till ljus och/eller ljud. Sensorn är också ställbar vilket minimerar risken för detektering utanför fastighetsgränsen. Störande larm bör placeras där det finns stor risk för skadegörelse eller inbrott eller där skadegörelse frekvent förekommer. Huvudverksamheter med störande larm Förskolor, grundskolor samt omsorgsboende är verksamheter där larmtypen är användbar. Man kan även använda den vid idrottsanläggningar eller i fastigheter där man inte vill ha ett inbrottslarm. Nuläge för verksamheter inom Kalmar kommun. I dagsläget förekommer störande larm sporadiskt i Kalmar kommun 15. Ett flertal verksamheter skulle kunna vara aktuella för störande larm, så som skolor, förskolor, vård och omsorgsboende. Störande larm syftar till att skydda fastighet från skadegörelse eller olaga intrång. Fördelar med störande larm Störande larm, kommer att ge en möjlighet att skydda fastigheter från olaga intrång samt att kunna begränsa skadegörelse. Möjligheter med störande larm Skydda fastighet mot olaga intrång och hålla borta obehöriga runt fastighet Huvudsakliga brister med störande larm Fastighetsägaren måste beakta de risker med störande ljud och ljus som kan finnas för närboende Var ska störande larm finnas i kommunens verksamheter? Önskvärt Fastigheter med hög grad av skadegörelse eller annan kriminell verksamhet. 15 Idag har 2 förskolor i Kalmar kommun utrustats med störande larm, ytterligare en skola och 2 förskolor får detta under 2019.

27 (32) Effekter av störande larm Minskad skadegörelse Upplevd trygghet Uteblivna effekter om att inte ha störande larm Skadegörelse Obehöriga personer vistas på fastigheten Positiva och negativa bieffekter av störande larm Positivt Obehöriga personer avskräcks att vistas på fastighetstomt Skapar trygghet i ett område kring bevakat objekt Negativt Kan upplevas som störande av närboende Kostnader för störande larm Från 150 tkr och uppåt beroende på storlek på fastighet och yta som ska skyddas. Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara utrustade med störande larm - Kommunal fastigheter så som förskolor och skolor där det sker en återkommande skadegörelse - Övriga kommunala fastigheter med verksamhet där störande larm bedöms kunna fungera på ett bra sätt och där det sker en återkommande skadegörelse

28 (32) 10. Stängsel Inledning Stängsel och staket finns för markera ett område i ett särskilt syfte. Det kan handla om att med stängsel hålla obehöriga utanför ett område som kanske är samhällsviktigt eller farligt att beträda. En fastighet med stängsel har normalt låst grind och oftast någon form av passersystem. Det kan också, som med staket, hålla barn innanför en säker skolgård eller att markera en fastighetsgräns för t.ex. kameraövervakning Avgränsning I detta avsnitt behandlas endast stängsel. Nuläge Stängsel finns idag runt produktionsområdet Pumpen, konstgräsplaner, multiarenor, master och reservkraftverk. Statusen bedöms idag vara god men med visst underhållsbehov av äldre stängsel. Uppsättande av stängsel kräver bygglov. Styrkor Stängslets fördel är att det tar tid att passera eller att ta sig igenom. Om det dessutom finns sensorer, övervakningskameror och belysning kopplat till stängslet ger det fastighetsägaren en möjlighet att upptäcka och ingripa i tid Svagheter Ett med stängsel inhägnat område kräver ren yta i anslutning till stängslet i syfte att upptäcka skador och skadegörelse. Ett stängsel som sätts upp kräver att man identifierar de möjligheter som finns för en gärningsman att oupptäckt ta sig förbi eller igenom Önskat läge Stängsel ska finnas på klassificerade skyddsobjekt såsom flygplatser, vattenreservoarer. Detta är kravstyrt via olika myndigheter. Önskvärt är att stängsel finns där höga kapitalvärden bör skyddas (ex konstgräsplaner, anlagda fotbollsplaner, multiarenor). Ekonomi Kostnaden för ett stängsel är beroende på storlek på objekt. Det kommer alltid att tillkomma driftskostnader för underhåll och kostnader för passagesystem. Inriktningsbeslut: Följande typer av fastigheter ska vara omgärdade av stängsel - Kommunal fastigheter där den stora delen av värdet finns utanför larmade lokaler men ändå på en avgränsad yta

- Kommunala fastigheter där man av säkerhetsskäl måste ha ett begränsat tillträde, antingen på grund av olycksrisk eller på grund av att verksamheten som bedrivs bedöms vara särskilt säkerhetskänslig. - Kommunala fastigheter som är skyddsobjekt 29 (32)

30 (32) 11. Lås- och passagesystem Nuläget Samtliga kommunala objekt har ett lås- och passersystem. Det vanligast förekommande systemet är APTUS. Övriga fabrikat är Bewator och RCO. Inpassering sker med tag, kort eller kod som tilldelas respektive medarbetare med unika behörigheter. Den övergripande statusen på dessa bedöms vara god. Målsättningen är att införa APTUS-systemet i samtliga lokaler. Styrkor Att gå ifrån låssystem med nyckel och istället övergå till ett enhetligt passersystem typ APTUS ger flera fördelar. Det ger en enklare hantering för att kunna administrera systemet. Hög kontroll på vilka som har tillträde till våra lokaler och när dem ska ha tillträde. Enkelt att styra behörigheter vid anställningars avslut, om en leverantör behöver tillgång till lokalen mellan vissa klockslag eller om en förening hyr en kommunal lokal. Medarbetare behöver inte rondera byggnaden och låsa med nyckel utan kan på distans säkerställa att byggnaden är helt låst när siste person lämnar. Ett passersystem skapar trygghet för hyresgäster och personal. Det finns även energibesparande faktorer om övriga fastighetssystem integreras med passersystemet, ex ventilation, avstängning vatten, inbrottslarm och skydd av kapitalvaror. Kompetensutvecklingen sker hos leverantören som även samordnar service och säkerställer en god funktion. Svagheter Det saknas tydlighet runt ansvarsfrågan för passersystemen. Rutiner runt administrationen av systemen behöver förtydligas. Hur behörigheter ska fördelas i systemet finns heller ingen samordnad syn på. Vart ligger ansvarsfrågan för skötsel av servrar? Att vara leverantörsbunden kan innebära en negativ sårbarhet. Önskat läge Det bör vara ett krav att alla kommunala anläggningar ska ha ett passersystem. Detta system ska garantera det yttre skalskyddet och även möjliggöra sektionering på insidan om det finns flera hyresgäster i samma byggnad. Målsättningen bör vara att samordna hantering av passersystemen genom olika gränsdragningar beroende på verksamhet och dess behov. Exempelvis Kultur och Fritidsförvaltningens bokningssystem och passersystem i externt hyrda lokaler. Ekonomi Ett lås- och passersystem kan vara olika dyrt beroende på storlek på lokal och dess innehåll. Kostnaden för installation av en dörr med lås- och passagesystem uppskattas till ca 20 000 kr. Storleken på byggnaden avgör kostnaden för helheten. Att uppgradera och administrera systemen kräver både materiel och personella resurser.

31 (32) Inriktningsbeslut: - Alla kommunala fastigheter ska ha ett passagesystem som är spårbart - Alla passagesystem ska utvecklas för att kunna övervakas i realtid - Vi ska ha en(1) typ av passagesystem som kan anpassas för att klara alla typer av klassificeringar.

32 (32) 12. Slutsatser Kommunen måste skydda sina tillgångar, både materiella och personella. Kommunen kan varken tillåta att kostnaderna för skadegörelse på skolor uppgår till flera miljoner eller att personal känner sig hotad på grund av tjänsteutövning. Kostnader som tas för att med olika skydd förebygga skadegörelse, inbrott och stölder är sannolikt inte större över en flerårsperiod än vad hanteringen skulle ha kostat om vi fortsätter utan att agera. Den stora fördelen är mervärdet i form av trygghetskapande för personalen och nyttjarna men också signalvärdet till samhället. Den som har oegentliga syften gentemot Kalmar kommun ska uppfatta det som dyrt, svårt och betungande att nå framgång. Kommunens medarbetare och invånare ska uppfatta att det finns en trygghet i och en vilja att skydda kommunens tillgångar. Den här policyn ska styra oss in på rätt spår. Alla verksamheter ska känna en delaktighet i den här typen av arbete och det är också därför som policyn är utarbetad av en bredd av kommunens verksamheter: Kommunledningskontoret Utbildningsförvaltningen Serviceförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Det är inriktningsbesluten som är vägen framåt och tillsammans med det beskrivna önskade läget är det också den bästa vägen till framgång.

Utbildningsnämnden 2019-09-18 Anmälningsärenden 1. Centrala samverkansgruppens protokoll 2019-08-26. 2. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut augusti: B 7 Uppsägning på grund av personliga skäl (dnr 2019/0505). 2. Administrativ chefs beslut augusti: A 7 Uppdragsavtal - Kartläggning av nyanlända elever (dnr 2019/0603). 3. Rektor Djurängsskolan, beslut juni-augusti: E 15 Beslut om att ta emot elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0474, 2019/0475, 2019/0476, 2019/0477), E 13 Beslut med anledning av begäran om skolskjuts (dnr 2019/0576, 2019/0577), A 10 Korttidsuthyrning av lokaler på enheten, B 3 Anställning. 4. Rektor Förskolan Svärdsliljan, beslut augusti: D 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2019/0607). 5. Rektor Förskolan Trekanten, beslut juni-augusti: A 10 Korttidsuthyrning av lokaler. 6. Rektor Trekantenskolan, beslut juni-augusti: A 10 Korttidsuthyrning av lokaler, B 3 Anställning, E 13 Beslut med anledning av begäran om skolskjuts. 7. D11, E 24 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

PROTOKOLL 1 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 Tid Måndagen den 26 augusti 2019, kl. 13:00-15:35 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund Lars Selin, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Lena Olsson, Kommunal Maria Barkstedt, Akademikerförbundet SSR Ulf Nilsson, Sveriges Skolledarförbund Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Christer Nilsfors, justerare 1 Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte en övrig fråga, godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 10 juni 2019.

PROTOKOLL 2 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 3 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för juni månad är utskickad till centrala samverkansgruppens representanter: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid för juni: 4,0 %. Ackumulerad sjukfrånvaro t.o.m. juni: 5,8 %. Tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro efter juni: 39,7 %. HR-specialist Ann Gustafsson informerar om förvaltningens frisknärvaro och sjukfrånvaro med utgångspunkt i juli månads statistik: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid för juli: 2,9 %. Ackumulerad sjukfrånvaro t.o.m. juli: 5,4 %. Tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro efter juli: 39,5 %. 4 Svar på motion Teckenspråkig profil i förskola och grundskola Moderaterna Kalmar kommun föreslår i motion att kommunfullmäktige ska besluta att Kalmar kommun ska möjligöra skolgång för döva och hörselskadade barn genom en skola med teckenspråkig profil, från förskola till och med högstadiet. Förvaltningskontoret har tagit fram ett förslag till yttrande över motionen som sammanfattningsvis innebär att utbildningsnämnden i dagsläget inte inför en teckenspråkig profil från förskolan till och med högstadiet. Utbildningsförvaltningen kommer även fortsättningsvis arbeta med insatser för att möta barn och elever oavsett funktionsnedsättning, samt utbilda personalgrupper i förskola, sär- och grundskola inom t.ex. TAKK samt bedriva hörselgruppen, teckenspråksundervisning och handleda personalgrupper. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: - Kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämndens yttrande ska utgöra svar på Moderaternas motion om en teckenspråkig profil i förskola och grundskola. Motionen ska härmed anses vara besvarad Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget.

PROTOKOLL 3 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 5 Ekonomisk månadsrapport efter juni Prognosen efter juni ger ett totalt överskott på ca 3,8 mnkr. Inom förskoleverksamheten förväntas något fler barn och något högre vistelsetid än planerat. Inom grundskolan, inklusive förskoleklassen, ser antal elever ut att bli fler än budgeterat, främst i årskurserna 1-6. Antal barn i fritidshem verkar vara något överskattat. Åtgärdsplaner har lämnats in av de åtta enheter som i bokslutet uppvisade negativa resultatutjämningsfonder. Sju av dessa prognostiserar positiva resultat och tror därmed att de kan hämta hem hela eller del av den negativa resultatutjämningsfonden. Ytterligare tre enheter utan åtgärdsprogram uppvisar i prognosen efter juni att de kan komma att ha en negativ resultatutjämningsfond vid årets slut. Dessa får under året extra stöd och hjälp av förvaltningskontorets personal för att balansera sina budgetar. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 6 Förändring av resursfördelningssystemet Skollagen (2010:800) slår i 2 kap 8 b fast att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Det innebär att lagstiftaren kräver ett tydligt kompensatoriskt inslag i kommuners resursfördelningssystem. Sedan 2012 har utbildningsnämnden (tidigare barn- och ungdomsnämnden) fördelat resurserna till förskola och skola utifrån ett grundbelopp som är lika för varje enhet och därefter ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som grundas på det så kallade SALSA-värdet, eller bakgrundsfaktorerna. Det innebär att enheter med högt SALSA-värde får en större del av salsamedlen. Det system som infördes 2012: - stödjer den decentraliserade organisationen - är öppet och transparent, kompensationer är synliga - är förutsägbart - vilar på offentlig statistik och fakta - stödjer fördelningsprinciperna i kommunala och statliga styrdokument

PROTOKOLL 4 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 - ger nämnden strategiska medel att fördela utifrån uppdragen i kommunala styrdokument - ger förvaltningschef strategiska medel att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga Sedan 2012 har utbildningsnämnden använt samma beräkning som skolverket, avseende bakgrundsfaktorer. Skolverket har dock ändrat sitt sätt att beräkna vilket utbildningsnämnden valt att harmoniera med. Syftet har varit att använda samma beräkningar som staten och inte hitta på egna modeller. I samband med skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan som presenterades 2017 ingick ett uppdrag till SCB att ta fram en delvis förändrad beräkningsmodell av bakgrundsfaktorer. Beräkningsmodellen förväntades omfatta fler faktorer än tidigare och därigenom ge en högre trolig förklaring till utbildningsresultatet. Nu är den nya modellen framräknad och kallas hos skolverket och SCB för strukturbelopp. Viktningen ser ut enligt följande: Andel pojkar Invandring - 0-2 år - 3-6 år Vårdnadshavares (högsta) utbildningsnivå - förgymnasial utbildning - gymnasial utbildning Ekonomiskt bistånd Boende hos ensam vårdnadshavare Denna nya modell beräknas förklara 75 % av elevernas utbildningsresultat. Syftet med ett kompensatoriskt resursfördelningssystem är att genom ekonomisk fördelning av medel styra så att elever med störst behov av stöd faktiskt får det. Utbildningsnämnden bör fortsatt arbeta med vedertagna modeller som bygger på fakta, i detta fall underlag från SCB. För att bibehålla nivån på det kompensatoriska inslaget i resursfördelningssystemet och samtidigt harmoniera med det av SCB framräknade förändrade resursbidraget bör utbildningsförvaltningen gå över till det nya sättet att vikta bakgrundsfaktorer. Däremot bör den kompensatoriska fördelningen till både grundskolan och förskolan höjas till 20 % av medlen. Förslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten. Det bedöms inte heller få några negativa konsekvenser ur jämställdhetsperspektivet, barn- och elevperspektivet, eller miljöperspektivet. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden förändrar resursfördelningssystemet inför år 2020 i enlighet med upprättad handling.

PROTOKOLL 5 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 7 Den fysiska arbetsmiljön - Standardarbetsplatser samt standardarbetsrum Planeringssekreterare Peter Sunnanek ger en nulägesrapport om projektet: - Leverans av utrustning för arbetsplatser på Funkaboskolan sker under höstlovet 2019. - Målet är att utrustning för arbetsplatser på Trekantenskolan och Förskolan Trekanten levereras under hösten 2019. 8 Måluppfyllelse i fokus Informationsskriften Måluppfyllelse i fokus ska ge en bild av hur måluppfyllelsen har utvecklats på varje skola. Verksamhetsutvecklare Katarina Sandberg informerar om totalsiffrorna för Kalmar kommun. 9 Måluppfyllelse särskilda insatser Matematik deluxe och engelska deluxe är riktade insatser, i första hand för elever i årskurs 5 och 8, för ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasiet. Insatserna innebär att elever, som inte klarar kunskapskraven i matematik eller engelska men som klarar alla övriga ämnen, erbjuds två timmar extra undervisningstid efter skoltid under ett års tid. Syfte matematik deluxe: - eleven utvecklar större förståelse och bättre strategier inom matematik - eleven får större tilltro till sin egen förmåga - öka motivationen i matematik Syfte engelska deluxe: - eleven utvecklar sitt ordförråd och grundläggande basfärdigheter i engelska - eleven får större tilltro till sin egen förmåga och vågar tala engelska - öka motivationen i engelska Verksamhetsutvecklare Katarina Sandberg informerar om insatserna samt om deltagande elevers måluppfyllelse.

PROTOKOLL 6 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 10 Betygsstatistik Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om betygstatistiken efter juni 2019. I statistiken ingår de elever som slutade i Kalmar kommuns kommunala grundskolor. - Meritvärde åk 9 = 237,1 - Gymnasiebehörighet åk 9 = 88,2 % - Fullständiga betyg åk 9 = 83,3 % Slutsatser: - Förbättring av andel elever med fullständiga betyg. - Bästa meritvärdet någonsin. - Vasaskolans pojkar når över 250 p i genomsnittligt meritvärde. - Behörighet till gymnasieprogram - inte lika tydlig utveckling. - Hög andel elever ej behöriga till gymnasieprogram enbart p.g.a. engelska eller matematik. Framgångsfaktorer: - Hög andel behöriga lärare, bland landets bästa. - Mer tid i olika former; fokustid, deluxe, lovskola. - Tydlig linje i kompetensutveckling. - Systematiskt kvalitetsarbete. Utvecklingsområden: - Nyinvandrade - insatser för snabbare språkutveckling och bättre skolresultat. - Ej behöriga till gymnasieprogram. - Meritvärde. 11 Summering av 2019 års resursdialoger Förvaltningschef, administrativ chef och verksamhetsutvecklare genomför årligen en så kallad resursdialog med samtliga rektorer. Resursdialogens syfte: - forum för verksamhetsutveckling - diskutera tillgängliga resurser och om dessa används och fördelas på bästa sätt, utifrån barns/elevers olika förutsättningar och behov - identifiera utvecklingsområden Identifierade utvecklingsområden efter 2019 års resursdialoger: - bibehålla hög andel behöriga lärare i grundskolan - önskvärt med än tydligare koppling mellan resultat och resursstyrning - sjunkande och något ojämn fördelning av behörighet på förskolan

PROTOKOLL 7 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 - tydligare ansvarfördelning mellan olika yrkesgrupper på förskolan - än bättre stöd kring ekonomi - bättre prioritering av resurser vid föräldramöten 12 Studiehandledning samt modersmålsundervisning via fjärrundervisning Verksamhetsutvecklare Annelie Olsson informerar om framtagen rutin för studiehandledning samt modersmålsundervisning via fjärrundervisning. Rutinen fastställer arbetsgången då det inom utbildningsförvaltningens organisation saknas modersmålslärare eller studiehandledare i något eller några språk. Centrala samverkansgruppens representanter uppmanas att lämna eventuella synpunkter på rutinen till Annelie Olsson. Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sammanträde den 16 september 2019. 13 Kartläggning av förmågor i NO och teknik i förskoleklass Under läsåret 2018/2019 har förskoleklasserna i Kalmar kommun genomfört ett provår för användning av ett kartläggningsmaterial inom NO och teknik. I syfte att samla in synpunkter på materialet och genomförandet genomfördes en enkät i maj/juni 2019. Verksamhetsutvecklare Annelie Olsson informerar om framtaget förslag avseende kartläggning av förmågor i NO och teknik i förskoleklass läsåret 2019/2020. Förslaget har tagits fram utifrån enkätsvaren och diskussion med utvecklingslärare. Centrala samverkansgruppens representanter uppmanas att lämna eventuella synpunkter på förslaget till Annelie Olsson. Lärarförbundet lämnar följande protokollsanteckning: Lärarförbundet önskar att få ta del av resultatet av enkäterna. Lärarförbundet håller med arbetsgivaren att NTA lådorna är bra för verksamheten men vi ser en oro kring den ökade dokumentationen som innebär en ökad arbetsbelastning för lärare i förskoleklass. Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sammanträde den 16 september 2019.

PROTOKOLL 8 (9) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum 2019-08-26 14 Organisering av öppen förskola och OB-omsorg m.fl. verksamheter Riskanalyser har genomförts av berörda verksamheter inför beslut om gemensam organisation av förvaltningens öppna förskolor, OB-omsorg, förstärkningsgruppen samt även Ateljén på Kalmar konstmuseum och öppna förskolan Måsen. Målet är att utbildningsnämnden fattar beslut i november 2019 att fr.o.m. den 1 januari 2020 bilda den nya enheten. 15 Program för Friluftsliv i Kalmar kommun Program för Friluftsliv i Kalmar kommun är framtaget av friluftsutvecklare på kultur- och fritidsförvaltningen och är utskickat för samråd till bl.a. utbildningsnämnden. Verksamhetsutvecklare Clas Wolke informerar om programmet syfte samt om mål och aktiviteter gällande de delar i programmet som berör utbildningsförvaltningens verksamhet. 16 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar Den 1 augusti 2019 började Susanne Fagergård som ny rektor för Förskolan Trekanten. Den 5 augusti 2019 började Lena Lavi som ny rektor för Förskolan Svärdsliljan. Johannes Landtreter är fr.o.m. den 1 oktober 2019 anställd som rektor för Vasaskolan F-6. I och med eventuell start av ny organisation den 1 januari 2020 för förvaltningens öppna förskolor och OB-omsorg m.fl. verksamheter, har frågan om att spetsa och fokusera förvaltningens övriga stödverksamheter än mer, aktualiserats. Förvaltningschef Mats Linde informerar om tänkt organisation och uppmanar de fackliga representanterna att till centrala samverkansgruppens sammanträde i september fundera kring organisationen och genomförandet av riskanalyser. Inflyttningen i förskola på Karlssons äng är beräknad till februari 2020. Djurängsskolan med förskola beräknas vara klar i september 2019. Gröndalsskolan (träningsskolan) startar i kv. Telemarken läsåret 2020/2021. Tallhagsskolan, Lindöskolans mellanstadium och Gröndalsskolan (grundsärskolan) startar i kv. Telemarken läsåret 2021/2022. Förvaltningskontoret och central elevhälsa flyttar till kv. Telemarken hösten 2021.

Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen 2019-08-26 9 (9) 17 a) Statsbidrag för lärarassistenter Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om statsbidraget för anställning av lärarassistenter: - Kalmar kommun kan maximalt få ca 2 mnkr för 2019 och därefter ca 2,2 mnkr av statsbidraget (= ungefär 25 % tjänst per skola eller ungefär en lärarassistent på 120 lärare). För att få statsbidrag måste vi själva finansiera minst lika stor del av kostnaderna för de lärarassistenter som bidrag ges för. - Skolverket har fått i uppdrag att senast den 28 februari 2020 redovisa ett stödmaterial för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare. Slutsats - Vi har inga avsatta resurser för att själva finansiera lärarassistenter. - Vår lärarbehörighet är hög än så länge - idag skulle det innebära färre lärare. - I nuläget finns inga riktlinjer för hur/vad lärarassistenter ska avlasta - riktlinjer kommer våren 2020. Avsikten är därför att avvakta med lärarassistenter men söka statsbidraget för ht 2019 och vt 2020 för avlastning genom andra satsningar som vi redan gör. Ny dialog genomförs inför ht 2020 kring avlastning med hjälp av lärarassistenter. Akademikerförbundet SSR meddelar att de inte ställer sig bakom formuleringen Skolverket har fått i uppdrag att senast den 28 februari 2020 redovisa ett stödmaterial för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärare.

Inkomna anmälningar om kränkande behandling Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium september 2019 Inkommen till huvudmannen Förskola/skola Händelse Typ av kränkning Personer som anges delaktiga Dnr/ID Datum för händelsen Utredning påbörjats 2019-08-20 Funkaboskolan Kränkande behandling Elever 124883 2019-08-20 2019-08-21 Funkaboskolan Kränkande behandling Elever 125052 2019-08-21 2019-08-21 Funkaboskolan Kränkande behandling Elever 125058 2019-08-21 2019-08-22 Esplanadskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 125198 2019-08-21 2019-08-22 Funkaboskolan Kränkande behandling Elever 125219 2019-08-21 2019-08-22 Särskolan Kränkande behandling Psykosocial Personal 125233 2019-08-19 2019-08-22 2019-08-22 Särskolan Kränkande behandling Personal 125318 2019-08-22 2019-08-26 Falkenbergsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 125547 2019-08-22 2019-08-27 2019-08-28 Funkaboskolan Kränkande behandling Elever 125697 2019-08-28 Ärendet avslutat Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, 391 29 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 30 30 barnungdom@kalmar.se