ÅRSREDOVISNING KONKURRENSVERKET

2013 ÅRSREDOVISNING KONKURRENSVERKET

Konkurrensverkets värdegrund ska genomsyra verksamheten och vara vägledande i arbetet. Värde grunden bygger på ledorden kompetenta, respektfulla och resultatinriktade. Årsredovisningen för 2013 har som bildtema resultat inriktade med fokus på Konkurrensverkets verksamhet och ärenden.

Innehåll Generaldirektören har ordet... 2 Vårt uppdrag... 7 Konkurrens... 11 Lagtillämpning och tillsyn... 11 Exempel på konkurrenslags ärenden... 12 Förbättringsåtgärder... 22 Kunskap... 26 Samverkan... 30 Offentlig upphandling... 33 Lagtillämpning och tillsyn... 33 Ansökningar om upp handlingsskadeavgift 2013... 36 Tillsyn över lagen om valfrihetssystem............................................................... 43 Förbättringsåtgärder... 45 Kunskap... 46 Samverkan... 48 Forskning... 51 Internationellt arbete... 57 Samarbeten inom EU... 57 Nordiskt samarbete... 58 EU-statistik... 58 Övrigt internationellt samarbete... 60 Medarbetare och organisation... 63 Fakta och finansiell redovisning... 67 Fakta i korthet... 68 Ekonomisk översikt... 72 Avrapporterade regeringsuppdrag 2013... 72 Sammanställning över väsentliga uppgifter......................................................... 73 Resultaträkning... 74 Balansräkning... 75 Anslagsredovisning... 76 Noter... 77

Konkurrensverket årsredovisning 2013 generaldirektören har ordet Ytterst arbetar vi för konsumenternas och skattebetalarnas bästa. Konkurrensverkets vision lyder: Välfärd genom väl fungerande marknader. De orden är en bra sammanfattning på åt vilket håll vi strävar i vårt arbete på Konkurrensverket. Ytterst arbetar vi för konsumenternas och skatte betalarnas bästa när vi stärker konkurrensen och eftersträvar en väl fungerande offentlig upphandling. Den värdegrund som vi alla på Konkurrensverket arbetar efter säger att vi vill uppfattas som kompetenta, resultat in riktade och respektfulla. Under året kom Marknadsdomstolens dom i målet mot TeliaSonera. Företaget gjorde sig skyldigt till missbruk av dominerande ställning när de med sin prissättning trängde undan mindre konkurrenter från marknaden för bredband (ADSL). TeliaSonera dömdes att betala 35 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Jag är mycket nöjd med denna fällande dom som visar att dominanter på marknaden inte får bete sig hur som helst. Samtidigt är det viktigt att effektivisera domstolsprocessen så att framtida rättsprocesser ska kunna gå betydligt fortare än de åtta år som detta mål tog innan det blev slutligt avgjort. Alla typer av samarbeten mellan företag är inte förbjudna. Tvärtom kan det vara bra om mindre företag samverkar för att kunna utmana de stora och väl etablerade företagen. Då kan konkurrensen stärkas. Under året har vi tagit fram en vägledning som stöd för mindre företag då de vill samverka inför upphandlingar. Privat näringsverksamhet ska inte slås ut genom att offentlig verksamhet konkurrerar på ett otillbörligt sätt. Det är innebörden i den skärpning av konkurrenslagen som vi fick för ett par år sedan och den första domen har nu vunnit laga kraft. Det är det kommunala bussbolaget Skelleftebuss som inte får sälja beställningstrafik som tidigare. Konkurrensverkets ambition är att bidra till att alla kommuner och myn digheter ser över sina näringsverksamheter så att de inte bryter mot lagen. Det förekommer alltför ofta att upphandlande myndigheter inte följer upphandlingsreglerna. Sedan vi fick möjlighet att kräva upphandlingsskadeavgift av de myndigheter som gör otillåtna direktupphandlingar har vi tagit inte mindre än 63 fall till domstol. I de allra flesta fall har domstolarna gått på vår linje i såväl skuld- som påföljdsfrågan. Jag är mycket nöjd med att vi under året har kunnat bidra till kunskapsuppbyggnad inom områdena offentlig upphandling och konkurrens. Vi har gett bidrag till forskning, låtit fristående forskare ta fram rapporter samt internt initierat en rad rapporter som ökat kunskapen om marknadsproblem, till exempel Konkurrensen på den finansiella tjänstemarknaden och Osund konkurrens i offentlig upphandling. På uppdrag av regeringen har vi publicerat Konkurrensen i Sverige 2013, med fokus på bygg och bo, drivmedel, tandvård och konkurrensneutralitet. Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att ansvara för ett förstärkt upphandlingsstöd. Kompetens och uppgifter som finns hos AB Miljöstyrningsrådet, Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet och Vinnovas innovationsupphandlingar, förs successivt över till Konkurrensverket. Arbetet med att samordna dessa verksamheter avses vara genomfört 1 juli 2014. Jag är glad att Konkurrensverket har fått förtroendet att bygga upp Sveriges framtida upphandlingsstöd. Med det breddade uppdraget, en moderniserad organisation och med medarbetarnas engagemang och kompetens står vi väl rustade. Dan Sjöblom, Generaldirektör 2

Konkurrensverket årsredovisning 2013 generaldirektören har ordet 3

Konkurrensverket årsredovisning 2013 året i korthet år 2013 i korthet 23 JANUARI Konkurrensverket presenterar en strategi för hur man som tillsynsmyndighet kommer att arbeta med valfrihetsfrågor under åren 2013 2015. 24 JANUARI Konkurrensverket publicerar rapporten Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst. 24 JANUARI Konkurrensverket ansöker i domstol om upphandlingsskade avgift på 8,5 miljoner kronor för SJ efter att SJ direktupphandlat två städserviceavtal till ett värde av cirka 116 miljoner kronor. 20 FEBRUARI Konkurrensverket överklagar Stockholms tingsrätts friande dom av Räddningstjänsten Dala Mitt till Marknadsdomstolen. 5 MARS De nordiska konkurrensmyndigheterna publicerar en gemensam rapport Konkurrens leder till innovation, tillväxt och effektivare offentlig sektor. 12 APRIL Efter en åtta år lång domstolsprocess döms TeliaSonera av Marknadsdomstolen att betala 35 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för missbruk av dominerande ställning. 26 APRIL Konkurrensverket lanserar en ny vägledning för mindre företag som vill samarbeta i upphandlingar. 23 MAJ Statens servicecenter krävs på upphandlingsskadeavgift om cirka 1,5 miljoner kronor för otillåtna direktupphandlingar. 17 JUNI Konkurrensverket publicerar rapporten Konkurrensen på den finan siella tjänstemarknaden inlåning, bolån och fonder. 18 JUNI Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan med krav på att Swedavia ska betala konkurrensskadeavgift om 340 000 kronor för missbruk av dominerande ställning avseende villkoren för taxiverksamheten på Arlanda. 19 JUNI Konkurrensverket väcker talan i Stockholms tingsrätt om att vid vite om 5 miljoner kronor förbjuda Växjö kommun att ställa krav på anslutning till fjärrvärmenätet vid försäljning av småhustomter. 3 JULI Konkurrensverket publicerar rapporten Osund konkurrens i offentlig upphandling, om lagöverträdelser som konkurrensmedel. 3 4 JULI Konkurrensverket arrangerar tre seminarier på temat Välfärd och konkurrens under årets Almedalsvecka. 4

Konkurrensverket årsredovisning 2013 året i korthet 12 JULI Tingsrätten biföll Konkurrensverkets yrkande och förbjöd Skelleftebuss att bedriva säljverksamhet i form av beställningstrafik till andra än Skellefteå kommun. 12 JULI Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt och yrkar att ASSA Sverige AB ska förbjudas att förvärva Prokey AB. 28 AUGUSTI Konkurrensverket lämnar in en stämningsansökan med krav på att tre företag i vårdbranschen ska dömas att betala totalt närmare 30 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift för att ha samarbetat på ett otillåtet sätt i samband med en upphandling. 30 AUGUSTI Konkurrensverket stämmer Haninge Bostäder AB på upphandlingsskadeavgift om 10 miljoner kronor för otillåten direktupphandling av ett entreprenadkontrakt värt cirka 136 miljoner kronor. 19 SEPTEMBER I en skrivelse till regeringen redogör Konkurrensverket för erfarenheterna av den lagskärpning på upphandlingsområdet som infördes för tre år sedan och föreslår ändringar i en rad viktiga bestämmelser för att ytterligare stärka effektiviteten i reglerna. 30 SEPTEMBER Täby kommun döms av Förvaltningsrätten i Stockholm att betala 5 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. 25 OKTOBER Konkurrensverket publicerar rapporten Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen. 29 OKTOBER Konkurrensverket överklagar Kammarrätten i Sundsvalls dom mot Falu kommun till Högsta förvaltningsdomstolen. 14 NOVEMBER Konkurrensverket publicerar rapporten Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem. 20 NOVEMBER Konkurrensverket arrangerar tre seminarier i samband med Kvalitetsmässan i Göteborg. 28 NOVEMBER Regeringen beslutar att Konkurrensverket, Kammarkollegiet och Vinnova ska förbereda överföringen av upphandlingsstödet till Konkurrensverket. 16 DECEMBER Konkurrensverket håller en presskonferens där rapporten Konkurrensen i Sverige 2013 presenteras. 5

Konkurrensverket årsredovisning 2013 vårt uppdrag 6

Konkurrensverket årsredovisning 2013 vårt uppdrag Vårt uppdrag Enlig instruktionen för Konkurrensverket är vår uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Vi ska också arbeta för en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. I enlighet med reglerings brevet för 2013 har vi arbetat med: lagtillämpning och tillsyn förbättringsåtgärder kunskap forskning internationellt arbete samverkan. På konkurrensområdet har vi fokuserat på lagtillämpning och särskilt kartellbekämpning. Vi har också prioriterat att tillämpa regeln i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) samt ingripit mot privata och offentliga aktörer som missbrukat en dominerande ställning på marknaden. Inom ansvaret på upphandlingsområdet har tillsynsverksamheten varit prioriterad med inriktning på otillåtna direktupphandlingar. Särskild vikt har lagts vid upphandlingsskadeavgift, men åtgärder för att öka förutsättningarna för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar har också varit i fokus. Verksamheten bedrivs integrerat. För att underlätta läsningen är årsredovisningen indelad i två huvudavsnitt: ett om konkurrens och ett om offentlig upphandling. Konkurrenspolitiken spelar en stor roll för att öka effektivitet och innovation i ekonomin, vilket skapar förutsättningar för tillväxt och hantering av de utmaningar som de nordiska välfärdsstaterna står inför. Styrning och uppföljning av myndigheten Konkurrensverket följer upp och styr verksamheten genom verksamhetsplanering, projektplanering och kontinuerlig uppföljning. Andra styr- och uppföljningsverktyg är ärendehanteringssystem, omvärlds- och mediebevakning, ekonomi- och personaladministrativ uppföljning samt tidsredovisning och ett processbaserat system för att registrera handlingar. Vi tillämpar lean-filosofin i vårt arbetssätt. I praktiken innebär det bland annat att skapa effektiva flöden i Konkurrensverkets processer. Externa intressentmätningar har vi låtit genomföra sedan 1993. Kvalitetssäkring Vi arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring så att Konkurrensverkets handläggning uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig hantering. För att säkerställa rätt kompetens och hög kvalitet bedrivs arbetet ofta i projektform. Beslutsfattandet föregås av åtgärder för kvalitetssäkring. 7

Konkurrensverket årsredovisning 2013 vårt uppdrag Vi har så kallade statusmöten för att skapa transparens kring utredningar i olika ärenden. Under ett statusmöte får parter och ombud inblick i Konkurrensverkets syn på ärendet och vad som är nästa steg i utredningen. Deltagarna får möjlighet att ställa frågor till projektgruppen. På begäran av part erbjuder Konkurrensverket också möjlighet till muntligt förfarande. Det är ett formaliserat sätt att även muntligt yttra sig över Konkurrensverkets beslutsutkast. Under 2013 har vi utvecklat rutinerna för förhör samt för hantering av försäljningsdata i samband med företagskoncentrationer. Konkurrensverkets beslut i ett ärende fattas av generaldirektören eller den generaldirektören delegerar till. Chefsjuristen, chefsekonomen och ställföreträdande generaldirektören deltar i beredningen av besluten tillsammans med den chef och de medarbetare som har utrett ärendet. Tips är viktiga för vårt arbete Tips om upplevda konkurrensproblem ligger i många fall till grund för vårt arbete med att spåra upp och ingripa mot allvarliga överträdelser av regelverken som vi tillämpar eller har tillsyn över. Om ett konkurrensproblem inte kan åtgärdas med lagstiftningen händer det att vi, efter utredning, väljer att lämna förslag om regeländringar till regeringen. För Konkurrensverkets uppdrag att utöva tillsyn över offentlig upphandling är det angeläget att få synpunkter på lagen om offentlig upphandling samt kännedom om upphandlingar som inte följer regelverken. Drygt en tredjedel av de synpunkter vi får från företag är riktade mot upphandlande myndigheter. Det kan handla om olagliga direktupphandlingar, otydliga förfrågningsunderlag eller beslut som ifrågasätts av leverantörer. I år har Konkurrensverket fått in närmare 1 100 tips och klagomål från företag, kunder och konsumenter. Merparten avser konkurrensfrågor varav cirka 70 klassas som konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. 25 ärenden rör valfrihetssystem och resterande drygt 500 avser offentlig upphandling. 8

Konkurrensverket årsredovisning 2013 vårt uppdrag 9

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens 10

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Konkurrens Lagtillämpning och tillsyn Konkurrensverket har tillsynsansvar för konkurrenslagen och artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Under året har Konkurrensverket fattat 103 beslut i enlighet med konkurrenslagen och artiklarna 101 och/eller 102 i FEUF. Vår tillämpning av konkurrensreglerna Flera konkurrenslagsärenden har åtgärdats genom att parterna har ändrat sitt beteende eller undanröjt konkurrensproblemet under ärendets handläggning. Konkurrensverket har fattat 45 beslut som gäller anmälan om företagskoncentration. Tre ärenden gick till särskild undersökning. I ett av dessa hade Konkurrensverket ålagt köparen att anmäla förvärvet. Under året har Konkurrensverket också beslutat om en stämningsansökan med anledning av konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. 2013 har särskilda insatser gjorts inom bland annat följande sektorer: bygg, finansiella tjänster, grossisttjänster till låssmeder och detaljhandelsmarknaden för drivmedel. Det är konsumenterna som drabbas när konkurrensen inte fungerar ordentligt. Därför är det viktigt att undanröja konkurrenshinder och släppa fram företag med skaparkraft och friska idéer. Anbudskarteller Det är viktigt att såväl offentliga upphandlare som privata inköpare hör av sig till Konkurrensverket om de uppmärksammar misstänkta karteller. Under 2013 har vi fortsatt att informera om hur anbudskarteller kan uppstå, hur de kan upptäckas och hur man kan tipsa Konkurrensverket. Vi har liksom föregående år i stor utsträckning riktat oss till privata inköpare och branschföreningar och hållit flera föreläsningar på konferenser. Konkurrensverket har även samverkat med Skatteverket och Riksenheten mot korruption för att också den vägen få tips om anbudskarteller. Tillsammans med dem och flera andra myndigheter och organisationer har Konkurrensverket engagerat sig i kampen mot mutor, korruption och skattefusk, bland annat i ett gemensamt upprop under rubriken Svart på vitt och i flera debattartiklar. 11

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Exempel på konkurrenslags ärenden Här presenterar vi ett urval av de ärenden som Konkurrensverket arbetat med under året för att motverka allvarliga konkurrensbegränsningar och öka konsumentnyttan. Konkurrensbegränsande samarbete Misstänkt kartell flyttföretag Konkurrensverket har gjort oanmälda besök hos företag i flyttbranschen. Besöken var ett led i att söka bevis som kan klarlägga och stärka misstankar om eventuellt konkurrensbegränsande samarbete. Utredning pågår. [ Dnr 93/2013 ] Stämningsansökan Aleris, Capio, Hjärtkärlgruppen Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med krav på att tre företag i vårdbranschen ska dömas att betala totalt närmare 30 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Bakgrunden är att de samarbetat på ett otillåtet sätt i samband med en upphandling. [ Dnr 483/2013 ] Ifrågasatt konkurrensproblem på marknaden för kommersiell radio Under 2013 har Konkurrensverket fortsatt arbetet med ett ifrågasatt konkurrensproblem på marknaden för kommersiell radio. Utredning pågår. [ Dnr 174/2012 ] Ifrågasatt konkurrensproblem på däckmarknaden År 2010 stämde Konkurrensverket Euromaster AB och Däckia AB som deltagit i ett otillåtet anbudssamarbete. Företagen lämnade gemensamma anbud i samband med offentliga upphandlingar 2005. I november 2013 hölls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt. Dom, som gav Konkurrensverket rätt i sak, meddelades den 21 januari 2014. [ Dnr 605/2010 ] 12

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Misstänkt konkurrensbegränsande statistiksamarbete inom bokbranschen Konkurrensverket har utrett Svenska förläggarföreningens och Svenska bokhandlareföreningens planerade samarbete kring statistik över bokförsäljning. Mot bakgrund av ändringar och vad utredningen visade, har Konkurrensverket bedömt att det inte finns skäl att utreda vidare och därför avskrivit ärendet. [ Dnr 260/2013 ] Missbruk av dominerande ställning Missbruk av dominerande ställning Swedavia Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med krav på att Swedavia ska betala 340 000 kronor i konkurrensskadeavgift för missbruk av dominerande ställning. Bakgrunden är att Swedavias entreprenör Euro Park under nio månader 2011 tog ut en särskild avgift för att möta de ankommande taxikunderna med skylt vid flygplatsen. Swedavia har slutat att ta ut avgiften efter att Marknadsdomstolen i en dom slagit fast att det är olagligt. [ Dnr 378/2013 ] Missbruk av dominerande ställning TeliaSonera TeliaSonera har dömts för missbruk av dominerande ställning. Drygt åtta år efter stämningsansökan har Marknadsdomstolen gått på Konkurrensverkets linje och dömt TeliaSonera att betala 35 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. Ett principiellt viktigt missbruksärende, där TeliaSonera i början på 2000-talet missbrukade sin dominerande ställning på marknaden för tillträde till det fasta accessnätet via återförsäljartjänster för ADSL-anslutningar. [ Dnr 1135/2004 ] 13

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Missbruk av dominerande ställning prismärkning i snuskylar Under 2013 har Konkurrensverket fortsatt arbetet med utredningen om påstått missbruk av dominerande ställning på marknaden för försäljning av snus till detaljhandeln. [ Dnr 415/2012 ] Missbruk av dominerande ställning utestängning av konkurrent Konkurrensverket har under året även fortsatt arbetet med utredningen om påstått missbruk av dominerande ställning på värdepappersmarknaden. [ Dnr 629/2010 ] Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Strömstads badanstalt Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med begäran om att domstolen förbjuder Strömstad kommun att bedriva gymoch spaverksamhet i konkurrens med privata aktörer i närområdet. Huvudförhandling i Stockholms tingsrätt är planerad till mars 2014. [ Dnr 628/2012 ] Växjö kommun fjärrvärme Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med krav på att Växjö kommun ska förbjudas att tvångsansluta småhusägare till det kommunala fjärrvärmenätet. [ Dnr 380/2013 ] Malmö kommun bowlingarena Konkurrensverket har utrett om en planerad kommunal bowlingarena i Malmö kunde innebära en överträdelse av konkurrensreglerna. Efter att kommunen lade ner planerna på bowlinghallen har Konkurrensverket avslutat ärendet. [ Dnr 62/2012 ] Skelleftebuss Stockholms tingsrätt har gått på Konkurrensverkets linje och förbjudit Skelleftebuss AB att driva beställningstrafik med buss, där andra än kommunen är beställare. Domen har vunnit laga kraft. [ Dnr 391/2011 ] Räddningstjänsten Dala Mitt Kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) har enligt Konkurrensverket, gjort sig skyldigt till brott mot konkurrenslagen när ett konkurrerande före tag vägrades tillträde till ett övningsfält. Konkurrensverket stämde RDM, men Stockholms tingsrätt friade och ansåg inte att RDM hade brutit mot konkurrenslagen. Enligt Konkurrensverket har tingsrätten ställt högre krav på effekter än vad lagstiftaren avsett och frågan fördes vidare för att avgöras av Marknadsdomstolen som, i dom meddelad den 31 januari 2014, helt gick på Konkurrensverkets linje. [ Dnr 392/2011 ] Mälarenergi bredband År 2011 lämnade Konkurrensverket in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt mot Mälarenergi Stadsnät AB. Kravet var att Mälarenergi skulle förbjudas att 14

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens sälja vissa bredbandstjänster i andra kommuner. Efter att ärendet tagits vidare till domstol har den ifrågasatta verksamheten flyttats till ett nytt bolag, samägt av flera kommuner. Genom ett breddat ägande har de lyckats anpassa sig till reglerna som innebär att ett kommunalt bolag normalt inte får bedriva verksamhet utanför kommunen. Konkurrensverket har därför återkallat sin talan och avslutat ärendet. [ Dnr 438/2011 ] Borås kommun mark- och anläggningsentreprenader Konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med begäran att domstolen förbjuder Servicekontoret i Borås att sälja mark- och anläggningsentreprenader till andra än den egna kommunen. Huvudförhandling i Stockholms tingsrätt är planerad till februari 2014. [ Dnr 45/2012 ] Företagskoncentrationer Konkurrensverket hindrade Assa Abloys planerade köp av Prokey Konkurrensverket har gått till Stockholms tingsrätt för att stoppa Assa Abloys köp av Prokey. Ett förvärv skulle ha inneburit att Assa Abloy fått en monopolställning på marknaden för grossisttjänster till låssmeder. Konkurrensverkets utredning visade att företagskoncentrationen väsentligen skulle försämra konkurrensen på marknaden. Det hade kunnat leda till sämre utbud och högre priser för låssmedsföretagen i Sverige. Efter att ha fått en processuell invändning avvisad av tingsrätten valde Assa Abloy att inte fullfölja köpet och Konkurrensverket drog tillbaka sin stämningsansökan. [ Dnr 126/2013 ] 15

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Klartecken för köp på marknaden för pensionsadministration Efter en fördjupad undersökning av KPA:s förvärv av SPP:s verksamhet på marknaden för pensionsadministration, inom den kommunala sektorn, har Konkurrensverket beslutat att lämna ärendet utan åtgärd. Den samlade bedömningen var att företagsförvärvet skulle påverka konkurrensen i en så liten grad att ett förbud inte var motiverat. [ Dnr 276/2013 ] Förvärv på marknaden för detaljistförsäljning av hemelektronik I april 2013 anmälde företaget Komplett AS ett planerat förvärv av Webbhallen Sverige AB. Företagen var verksamma på marknaden för detaljistförsäljning av hemelektronik.efter en fördjupad undersökning beslutade Konkurrensverket att lämna ärendet utan åtgärd. Bedömningen grundade sig på att företagskoncentrationen inte riskerade att påtagligt hämma konkurrensen på marknaden. [ Dnr 270/2013 ] ApoPharm AB Konkurrensverket har efter en prövning beslutat att lämna två anmälda förvärv inom detaljhandelsförsäljning av läkemedel utan åtgärd. Det var Kronans Droghandels (Oriola-KD) förvärv av Medstop och Apotek Hjärtats (ApoPharm) förvärv av Vård apoteket. Konkurrensverket bedömde att företagskoncentrationerna inte skulle hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens. [ Dnr 234/2013 ] Uppföljning av beslut Uppföljning av åläggande med vite ishockeyklubbar Svenska hockeyligan Hösten 2012 fattade Konkurrensverket ett interimistiskt beslut om att ishockeyklubbar som är anslutna till Svenska hockeyligan själva måste bestämma om de 16

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens vill skriva kontrakt med lockoutade NHL-spelare eller inte. Beslutet förenades med ett vite på 20 miljoner kronor. Den 18 december 2012 upphävde Marknadsdomstolen Konkurrensverkets interimistiska beslut. Konkurrensverket skrev av ärendet i januari 2013 efter att lockouten i Nordamerika upphört och NHL-spelarna inte längre var aktuella för spel i Sverige. [ Dnr 501/2012 ] Uppföljning av MD 2012:16 Svenska Bilsportförbundet I slutet av 2012 beslutade Marknadsdomstolen att Svenska Bilsportförbundet inte får tillämpa lojalitetsregler som innebär att deras medlemmar inte ska kunna delta i tävlingar arrangerade av andra aktörer. 2011 beslutade Konkurrensverket att ålägga Svenska Bilsportförbundet att ändra sina gemensamma regler så att de inte längre hindrade licensinnehavare från att anmäla sig till, delta i eller inneha uppdrag vid bilsporttävlingar som inte sanktionerats av Svenska Bilsportförbundet. Under början av 2013 granskade Konkurrensverket Svenska Bilsportförbundets ändrade regler och deras förenlighet med Marknadsdomstolens beslut. [ Dnr 166/2013 ] OK-Q8 För regeringsuppdraget att se över konkurrensen i Sverige hämtade Konkurrensverket in data för empirisk analys av konkurrensförhållandena inom bland annat driv medelsmarknaden. Konkurrensverket begärde in uppgifter från flera bensinbolag med stöd av lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Ett av bensinbolagen överklagade till Marknadsdomstolen, men kom ändå i stort sett in med de uppgifter som efterfrågades. Marknadsdomstolen prövade därför inte överklagandet i sak, annat än i en del fråga. [ Dnr 416/2013 ] 17

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Beslut och domar i domstolarna 2013 KONKURRENSVERKET STOCKHOLMS TINGSRÄTT MARKNADSDOMSTOLEN ASSA Sverige AB, Prokey AB 2013-07-12 Dnr 437/2013 Yrkade att ASSA Sverige AB vid vite om 100 miljoner kronor skulle förbjudas att förvärva ensam kontroll över Prokey AB. 2013-10-03 (T10470-13) Målet avskrevs efter att Konkurrensverket återkallat sin talan då ASSA valde att inte fullfölja köpet. OK-Q8 AB 2013-07-04 Dnr 416/2013 Ålade den 11 april 2013 OK-Q8 att tillhandahålla uppgifter senast den 8 maj 2013 i ärende 723/2012. 2013-08-05 (A 2/13, A3/13) Marknadsdomstolen förlängde tidsfristen i en mindre del och avskrev ärendet enligt Konkurrensverkets yrkande i övriga delar då OK-Q8 inkommit med de efterfrågade uppgifterna. Skelleftebuss Aktiebolag 2011-05-31 Dnr 391/2011 Yrkade att Skelleftebuss skulle förbjudas att bedriva säljverksamhet i form av beställningstrafik där annan än Skellefteå kommun är beställare, förenat med vite om 1 miljon kronor. TeliaSonera AB 2004-12-21 Dnr 1135/2004 Yrkade konkurrensskadeavgift med 144 miljoner kronor för missbruk av dominerande ställning. Räddningstjänsten Dala Mitt 2011-05-26 Dnr 392/2011 Yrkade att Räddningstjänsten Dala Mitt skulle förbjudas att vägra ett konkurrerande företag tillträde till ett övningsområde, förenat med vite om 1 miljon kronor. 2013-07-12 (T8160-11) Tingsrätten biföll Konkurrensverkets yrkande och förbjöd verksamheten vid vite av 1 miljon kronor. 2011-12-02 (T31862-04) Tingsrätten biföll Konkurrensverkets talan. TeliaSonera överklagade domen. 2011-02-17 EU-domstolen gav stöd åt Konkurrensverkets linje att TeliaSonera har missbrukat sin dominerande ställning på ADSL-marknaden. 2009-02-04 Tingsrätten beslutade att begära in ett förhandsavgörande av EU-domstolen. Ärendet vilandeförklarades. 2013-01-30 (T7924-11) Tingsrätten lämnade ärendet utan bifall. Konkurrensverket över klagade till Marknadsdomstolen. 2013-04-15 (MD 2013:5, A 8/11) Marknadsdomstolen dömde Telia Sonera att betala 35 miljoner kronor i konkurrensskadeavgift. 2014-01-31 (MD 2014:1, A 1/13) Marknadsdomstolen ändrade tingsrättens dom och Räddningstjänsten Dala Mitts förfarande förbjöds vid vite om 1 miljon kronor, enligt Konkurrensverkets yrkande. 18

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Konkurrensverkets tillsyn av transparenslagen Transparenslagen bygger på statsstödsregler och ställer krav på redovisning i framför allt offentligt ägd eller offentligt finansierad verksamhet. Konkurrensverket utövar tillsyn över att lagen följs. Konkurrensverket konstaterar att Sverige för 2013 inte behöver skicka in någon rapport till Europeiska kommissionen eftersom staten och kommunerna inte kontrollerar tillverkningsföretag vars transparensredovisning omfattas av denna skyldighet. [ Dnr 209/2013 ] Konkurrenslagen i korthet Konkurrenslagen innehåller tre förbud: förbud mot konkurrensbegränsande samarbete förbud mot missbruk av dominerande ställning förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Lagen innehåller också regler om kontroll av företagskoncentrationer. Sanktioner För att stoppa pågående överträdelser kan Konkurrensverket besluta om åläggande med eller utan vite. Konkurrensverket kan också ansöka hos Stockholms tingsrätt om att företag ska bötfällas genom att betala konkurrensskadeavgift. Konkurrensverket kan själv besluta om ett så kallat avgiftsföreläggande. Personer i ett företags ledning kan drabbas av näringsförbud om de har deltagit i en kartell. På talan av Konkurrensverket, får Stockholms tingsrätt vid vite förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. Kommuner och landsting kan också meddelas förbud att driva en viss verksamhet. Stockholms tingsrätt kan på talan av Konkurrensverket förbjuda en företagskoncentration eller besluta om mindre ingripande åtgärder för att hindra skadliga effekter av koncentrationen. 19

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Intressenternas syn på konkurrenslagstillämpningen I regleringsbrevet för 2013 framgår det att vi ska redovisa och kommentera intressenternas uppfattning av vår lagtillämpning. För 21:a året i rad har Konkurrensverket genomfört en intressentundersökning för just konkurrenslagstillämpning. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 an ställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Effekter Bland alla intressentgrupper finns en mycket utbredd positiv inställning till konkurrens. En majoritet i samtliga grupper anser att Konkurrensverket aktivt motverkar allvarliga överträdelser av konkurrenslagstiftningen samt ger företag och myndigheter vägledning för sitt handlande i frågor som har att göra med konkurrens. I gruppen branschorganisationer svarar betydligt färre i år att de tror att aktörer ofta medvetet bryter mot konkurrenslagen. För övriga grupper är resultatet relativt oförändrat mot år 2012. I gruppen mindre företag tror mer än hälften att aktörer medvetet bryter mot konkurrenslagen. Attityd Den allmänna inställningen till konkurrenslagstiftningen är ganska likartad bland de olika intressentgrupperna. Andelen positiva varierar från 47 procent (mindre företag) till 68 procent (branschorganisationer). Föregående år varierade andelen positiva från 45 procent (myndigheter) till 70 procent (branschorganisationer). När det gäller intressenternas syn på Konkurrensverkets kommunikation av hur myndigheten prioriterar bland sina ärenden uppger 70 procent att de tycker det är bra att Konkurrensverket har en prioriteringspolicy som publiceras öppet. Det är en ökning med 7 procent från 2012 då frågan var ny. Förtroende Vid en sammanvägning av de olika intressentgrupperna svarar 56 procent att de har stort eller mycket stort förtroende för Konkurrensverket. För 2012 var motsvarande siffra 53 procent. Större företag undantaget, så har andelen som har angett att de har stort förtroende ökat i samtliga intressentgrupper. Andelen med stort förtroende är lägst hos mindre företag (40 procent) och högst hos affärsjurister (69 procent). Bedömningen av Konkurrensverkets ärendehantering Företag som är parter i ärenden som rör företagskoncentrationer och advokater som varit ombud för dessa företag får varje år bedöma vår hantering av deras ärenden. Bland de som har bedömt vår hantering av företagskoncentrationer ger hela 80 procent ett positivt helhetsomdöme. Ingen har de tre senaste åren gett ett negativt helhetsomdöme. Största skillnaderna i jämförelse med föregående år noteras dels i bedömningen av personalens kompetens, där andelen positiva har ökat från 56 till 74 procent, men också i bedömningen av om besked eller beslut var begripligt där andelen positiva minskat från 85 till 66 procent. 20

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Bland de som har haft kontakt med oss i andra konkurrensfrågor ökade andelen som gav ett positivt helhetsomdöme från 36 till 42 procent. Andelen neutrala eller som inte gav någon bedömning uppgick till 25 procent. Andelen som tyckte det var snabbt och enkelt att komma i kontakt med oss sjönk dessvärre från 71 till 56 procent. När det gäller synen på information under ärendets hantering ökade dock andelen positiva från 32 till 42 procent. 56 procent säger att de skulle kontakta Konkurrensverket igen om de stötte på en misstänkt överträdelse av konkurrensregelverket. År 2012 var det 57 procent som angav att de skulle kontakta oss igen om de stötte på ett konkurrensproblem. Intressenternas bedömning av Konkurrensverkets ärendehantering, procent 2013 2012 2011 Företagskoncentrationer pos % neg % pos % neg % pos % neg % Snabbt/enkelt komma i kontakt 89 3 94 0 91 5 Bemötande 91 3 88 0 90 0 Personalens kompetens och kunnande 74 6 56 9 52 2 Förståelse för ditt ärende/din fråga 60 9 65 6 65 2 Snabbt/enkelt besked om vad som hänt med ärendet 49 9 68 0 66 7 Information om vad som skulle hända med ärendet 51 3 56 9 68 7 Besked/beslut var begripligt och välmotiverat 66 3 85 0 63 5 Helhetsomdöme av hur ditt ärende har hanterats 80 0 77 0 71 0 Skulle du kontakta Konkurrensverket igen? 71 6 94 3 98 0 Övrig konkurrenslagstillämpning pos % neg % pos % neg % pos % neg % Snabbt/enkelt komma i kontakt 56 15 71 9 65 10 Bemötande 60 12 65 11 69 9 Personalens kompetens och kunnande 47 11 47 17 50 10 Förståelse för ditt ärende/din fråga 39 36 40 25 45 27 Snabbt/enkelt besked om vad som hänt med ärendet 38 23 40 26 39 18 Information om vad som skulle hända med ärendet 42 26 32 23 41 23 Besked/beslut var begripligt och välmotiverat 32 28 27 38 25 34 Helhetsomdöme av hur ditt ärende har hanterats 42 33 36 27 45 27 Skulle du kontakta Konkurrensverket igen? 56 27 57 21 71 16 21

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens 22 FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER En av Konkurrensverkets uppgifter är att uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet. Vi ska lämna förslag till konkurrensutsättning och till regelreformering samt följa upp utvecklingen på konkurrensområdet. Konkurrensverket redovisar förslag till förbättringsåtgärder i rapporter, skrivelser till regeringen och i remissyttranden. Vi yttrar oss också till andra myndigheter som vill veta vad Konkurrensverket anser om en särskild utredning eller ändringar i regelverk. Rapporter I våra rapporter analyserar vi hur olika marknader fungerar och lämnar förslag till förbättringsåtgärder. Konkurrensen i Sverige 2013 Konkurrensverket hade i uppdrag av regeringen att presentera en aktuell överblick av konkurrensen i Sverige samt lämna förslag till konkurrensfrämjande åtgärder. Rapporten, publicerad i december, är en redogörelse med fokus på ett urval marknader: bostadsbyggande, drivmedelsförsäljning och vuxentandvård. Enligt regleringsbrevet skulle rapporten vara inriktad på områden med etableringshinder och bristfällig konkurrens. Mot bakgrund av regelverket om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet belyser rapporten konkurrens mellan offentliga och privata aktörer. Konkurrensverket presenterade också förslag om hur konkurrensen kan stärkas inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). I uppdraget ingick också att analysera behovet av fördjupning eller komplettering av utvärderingar av tidigare regelreformeringar. Denna senare del av uppdraget har redovisats i en delrapport till regeringen. [ Konkurrensen i Sverige 2013 Delrapport (2013:3), Slutrapport (2013:10), Dnr 723/2012 ]

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Osund konkurrens i offentlig upphandling Konkurrensverket har undersökt problem med tillämpningen av upphandlingsreglerna när leverantörer använder olika former av lagöverträdelser som konkurrensmedel. Rapporten beskriver hur upphandlande myndigheter med hjälp av upphandlingsreglerna kan motverka osund konkurrens. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:6 ] Konkurrensen på den finansiella tjänstemarknaden inlåning, bolån och fonder Konkurrensverket har undersökt marknads- och konkurrensförhållandena på några av de för hushållen mest betydelsefulla finansiella tjänsterna; inlåning, bolån och fonder. Rapporten presenterar förslag till åtgärder för att stärka konkurrensen genom bland annat minskade inlåsningseffekter och förbättrade valmöjligheter för konsumenter. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:4 ] Rörlig bild en analys av marknaden för rörlig bild Konkurrensverket har i samarbete med Myndigheten för radio och tv, låtit kartlägga de senaste årens utveckling på marknaden för rörlig bild. Rapporten baseras på djupintervjuer med relevanta branschaktörer och en bredare enkätundersökning där konsumentbeteende och kundrörlighet varit i fokus. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:2 ] Detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker Konkurrensverket har i uppdrag att två gånger om året rapportera till Europeiska kommissionen om olika faktorer som kan ha betydelse för Systembolagets funktionssätt. I årets rapporter har vi bland annat redogjort för den statliga utredning som gjorts om tillsyn över e-handel med och marknadsföring av alkoholdrycker med mera (SOU 2013:50). [ Dnr 7/2013 ] Skrivelser till regeringen Konkurrensverket har under året lämnat en skrivelse till regeringen om en utökad beslutanderätt för Konkurrensverket i avgiftsärenden. Det gällde överträdelser av kartellförbudet och förbudet mot missbruk av dominerande ställning i fråga om åläggande mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) samt i förbud mot företagskoncentrationer. [ Dnr 304/2013 ] I november lämnade Konkurrensverket även en skrivelse med uppföljning av lagtillämpningsärenden inom området konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. [ Dnr 617/2013 ] Remissyttranden Genom att yttra oss över förslag i betänkanden och andra utredningar kan vi på ett tidigt stadium vara med och påverka beredningen av förslag och beslut. Konkurrensverket har också medverkat vid hearings och konsultationer arrangerade av bland annat Energimarknadsinspektionen, Näringsdepartementet och Finansdepartementet. 23

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Här följer ett urval av de remissyttranden på konkurrensområdet som vi har lämnat under 2013. Konkurrensverket förordar valfrihet i pensionssystemet I ett yttrande till Finansdepartementet har Konkurrensverket kommenterat rapporten Vägval för premiepensionen. I syfte att behålla så stor valfrihet som möjligt för individen framhåller Konkurrensverket stöd för det alternativ som utgår från det nuvarande systemet. Från konkurrenssynpunkt bör det i möjligaste mån vara marknadsmässigt och principerna om produktfrihet och valfrihet i huvudsak bestå. [ Dnr 358/2013 ] Prisförändringsprövning och tillträdesreglering för fjärrvärme I yttranden om fjärrvärme skriver Konkurrensverket att en tillträdesreglering kan vara befogad och att den föreslagna pris förändringsprövningen skulle kunna vara ändamålsenlig, förutsatt att ingångspriserna inte är påverkade av hot om en kommande prisreglering. Synpunkter har sänts till Näringsdepartementet med anledning av Energimarknadsinspektionens rapporter Prisförändringsprövning och likabehandlingsprincipen för fjärrvärme samt Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten. [ Dnr 335/2013, 336/2013 ] Yttrande om ersättningsskyldighet för polisbevakning I ett yttrande till Justitiedepartementet avstyrker Konkurrensverket förslaget om ersättningsskyldighet för polisbevakning. Förslaget skulle innebära att arrangörer som är ideella föreningar skulle få en konkurrensfördel i förhållande till de som är aktiebolag. Konkurrensverket betonar att associationsformen bör sakna betydelse för om arrangören blir ersättningsskyldig för eventuell polisbevakning eller inte. [ Dnr 294/2013 ] Konkurrensverket avvisar elområdesförslag I ett remissyttrande till Näringsdepartementet, över Analys av möjliga åtgärder för att minska prisområdesproblematiken i Sydsverige, avvisar Konkurrensverket bland annat förslaget om att Svenska kraftnät ska auktionera ut prissäkringskontrakt för det sydsvenska elområdet. Konkurrensverket menar att Svenska kraftnäts övertagande av funktioner på den finansiella elmarknaden skulle kunna medföra en otydlig rollfördelning och hämma incitamenten för marknaden att lösa dessa uppgifter på sikt. [ Dnr 43/2013 ] Ökad konkurrensneutralitet inom public service förordas Konkurrensverket har kommenterat Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för Public service (SOU 2012:59), inför tillståndsperioden med början år 2014. I remissvaret till Kulturdepartementet betonar Konkurrensverket vikten av att verksamheten för public service regleras så att utvecklingen på radio- och tv-området främjas, utan snedvriden konkurrens. Konkurrensverket framhåller även att frågan om public service borde bli föremål för helhetsanalys för att säkerställa tydliga, transparenta och tidsenliga regler. [ Dnr 607/2012 ] 24

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Konkurrensverket kritiserar subventionerad bostadsproduktion I ett remissvar till regeringen om Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen, har Konkurrensverket kommenterat förslaget att ersätta lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar med en ny lag om kommunernas ansvar för boendeplanering. Konkurrensverket ställer sig kritiskt till att kommunerna skulle ges möjlighet att utnyttja EU:s statsstödsregler. [ Dnr 562/2012 ] Yttrande över utredning om effektivare konkurrenstillsyn Konkurrensverket har kommenterat Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) och framhåller att förslagen leder till positiva konsekvenser för samhällsekonomin och konsumenterna. Konkurrensverket välkomnar möjligheten att tillfälligt avbryta tidsfrister när parter inte kommer in med efterfrågat material i utredningar av företagskoncentrationer. Här nämns även förslaget om att införa kölappssystem i det svenska eftergiftsprogrammet och en rättslig reglering av möjligheterna till en granskning av digitalt material från platsundersökningar i Konkurrensverkets lokaler. [ Dnr 200/2013 ] Yttrande över EU-förslag kring elektronisk kommunikation Konkurrensverket har yttrat sig över Europeiska kommissionens förslag till ny förordning om en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation. Invändningar mot förslaget gällde bland annat behovet av regleringsåtgärder för att främja framväxt av paneuropeiska teleoperatörer samt förslaget om hänsyn till EU:s globala konkurrenskraft vid avgörande om en marknad ska förhandsregleras. [ Dnr 593/2013 ] 25

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens KUNSKAP Konkurrensverket ska främja ett konkurrensinriktat synsätt och i lämplig omfattning informera företag och andra berörda om viktiga beslut, hur vi tillämpar reglerna och om reglernas innehåll. Under året har vi genomfört en mängd olika insatser för att sprida kunskap om konkurrensfrågor till våra intressenter. Ökad kunskap om anbudskarteller Under 2013 har Konkurrensverket fortsatt att informera om hur anbudskarteller kan uppstå, hur de kan upptäckas och hur man kan tipsa Konkurrensverket. Vi har hållit ett flertal föreläsningar i ämnet. Konkurrensverket har även samverkat med Skatteverket och Riksenheten mot korruption för att också den vägen få tips om anbudskarteller. Fokus på att motverka osund konkurrens Konkurrensverket har medverkat i olika sammanhang tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Debattartiklar har publicerats och medarbetare har deltagit i konferenser och seminarier. I november arrangerades en temaeftermiddag i Skatteverkets regi: Svart på vitt konkurrens på sjysta villkor med underrubrik Vita jobb en förutsättning för välfärd och konkurrens på lika villkor. Diskussionen syftade till att uppmärksamma medborgare och företag på problemen med svart arbetskraft och hur det påverkar konkurrensen. När det gäller att komma tillrätta med problem som berör andra rättsområden än de som Konkurrensverket förfogar över, men som ändå påverkar konkurrensen, så har vi ofta utbyte med andra myndigheter till exempel Skattemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Riksenheten mot korruption. 26

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Interaktiv vägledning Konkurrensverket har under året tagit fram en interaktiv vägledning där företag som planerar ett samarbete enkelt kan testa om detta är möjligt utan att överträda konkurrensreglerna. Vägledningen finns på Konkurrensverkets webbplats, www.konkurrensverket.se/vagledning. Sedan tidigare finns filmen Kom först en film om eftergift, i första hand riktad till företag och företagsledare. Almedalen och Kvalitetsmässan Under årets Almedalsvecka på Gotland arrangerade Konkurrensverket för första gången tre seminarier i egen regi. Seminarierna hade Välfärd och konkurrens som övergripande tema och hölls den 3 4 juli. Paneldiskussionerna rubricerades Anbudskarteller, svart arbetskraft och korruption om osund konkurrens i offentlig upphandling Det offentliga ska inte slå undan benen för privata företag om att offentliga aktörer ska sälja på rätt sätt Valfrihet och glesbygd hur går det ihop? Vi hoppas att fler och mindre företag ska kunna vara med och lägga bud i offentliga upphandlingar. Den nya vägledningen är ett bra sätt att få fler att konkurrera om kontrakten. Konkurrensverket har i år även varit arrangör av tre så kallade miniseminarier på Kvalitetsmässan i Göteborg. Seminarierna hölls den 20 november och följde ett likartat tema som i Almedalen. På agendan stod upphandlingsskadeavgift, offentlig säljverksamhet och konkurrens för en effektivare byggprocess. Elektroniskt nyhetsbrev Konkurrens Det elektroniska nyhetsbrevet med inriktning konkurrens, kommer ut en gång i månaden och ger drygt 1 800 prenumeranter aktuell information om vad som händer på konkurrensområdet. Konkurrensverket.se Webbplatsen, med cirka en halv miljon besökare per år, är Konkurrens verkets främsta kanal för extern information. Här finns även en web baserad frågesport, där intresserade kan testa kunskaperna om konkurrens och upphandling. Sociala medier Konkurrensverkets närvaro i sociala medier kompletterar den information och de kommunikationsmöjligheter som finns via webbplatsen. Vi har bland annat använt Twitter som verktyg i den externa kommunikationen. Twitter har varit ett komplement för att kommunicera nyheter, anföranden och lediga tjänster samt för att skapa uppmärksamhet och leda trafik till Konkurrensverkets övriga kommunikationskanaler. Konkurrensverket har även laddat upp videoklipp och filmer från egna arrangemang via YouTube. Ungkonsument.se Konkurrensverket har haft ett fortsatt samarbete med Konsumentverket kring den gemensamma webbplatsen ungkonsument.se. Under året har webbplatsen utvärderats och vidare utvecklats. För att möta ungdomar och sprida kunskap om hur man blir en aktiv och medveten konsument finns bland annat även en mobilapplikation utarbetad för Facebook. 27

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Debattartiklar och anföranden Konkurrensfrågor har varit aktuella i vitt skilda sammanhang under 2013. Konkurrensverkets medarbetare har deltagit i debatter om konkurrens, offentlig säljverksamhet, osund konkurrens i offentlig upphandling, men även i idrottssammanhang. Branschorganisationer, kommuner, universitet och institutioner anlitar gärna våra medarbetare som föreläsare. På webbplatsen finns debattartiklar och anföranden publicerade. Intressenternas kunskap om konkurrenslagen I regleringsbrevet för 2013 framgår det att vi ska redovisa och kommentera våra intressenters kunskap om regelverken, däribland konkurrenslagen. För 21:a året i rad har Konkurrensverket gjort en intressentundersökning. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 anställda eller fler) små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Kännedom Kännedomen om konkurrenslagen är mycket god i alla intressentgrupper. Både i gruppen större företag och kommuner och landsting har kännedomen ökat med 20 procentenheter. I mindre företag har andelen som säger sig ha hört talas om konkurrenslagen ökat från 67 till 83 procent. Resultatet förbättrades även för myndigheter som under några år haft en nedåtgående trend. För samtliga grupper ligger kännedomen mellan 83 och 95 procent. Andelen som känner till att det är Konkurrensverket som ansvarar för tillämpningen av konkurrenslagen har ökat bland myndigheter samt kommuner och landsting men minskat i övriga grupper. I genomsnitt är det 59 procent som känner till det. Lägst är kännedomen bland mindre företag som minskat från 49 till 36 procent. Högst är kännedomen fortfarande bland affärsjurister, 87 procent (93 procent år 2012). Kunskap Konkurrensverket bedömer att kunskapen är medelgod om den som svarar har haft rätt på minst fem av sex frågor. Sammantaget uppnådde 58 procent minst 5 rätt. Kunskapen om regeln om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som infördes år 2010 har ökat till 63 procent (60 procent år 2012 och 56 procent år 2011). Att företag helt eller delvis kan befrias från böter om de medverkar till att avslöja en olaglig kartell svarade dock bara 43 procent rätt på, vilket är en minskning från år 2012 då 54 procent hade rätt på denna fråga. Medelgod till hög kunskap om konkurrenslagen, procent 2013 2012 2011 Affärsjurister 75 81 74 Branschorganisationer 74 76 70 Företag med 200 anställda eller fler 59 59 60 Kommuner och landsting 53 53 68 Företag med mindre än 200 anställda 49 52 51 Myndigheter och verk 38 43 56 28

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens 29

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Samverkan Konkurrensverket strävar efter att ha en effektiv samverkan med myndigheter inklusive länsstyrelserna och andra aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av våra förslag till åtgärder. Genomförda samråd på konkurrensområdet Flera myndigheter, kommittéer och utredare har en samrådsskyldighet med Konkurrensverket i enlighet med instruktion, regleringsbrev eller direktiv. Här beskrivs några av de formella samråd på konkurrensområdet som har genomförts 2013. Post- och telestyrelsen Europaparlamentet och Europeiska rådet har genom direktiv bestämt att nationella regleringsmyndigheter inom EU ska analysera marknader inom området elektronisk kommunikation, identifiera företag med betydande marknadsinflytande och fatta beslut om skyldigheter. I Sverige är det sektorsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) som har denna uppgift. Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska PTS inhämta skriftligt yttrande från Konkurrensverket när det gäller marknadsanalyser och beslut om skyldigheter. Detta har skett tre gånger under 2013. Konkurrensverket har faktagranskat och lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport Staten på telekommarknaden. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer avseende regeringen, Post- och telestyrelsen och Kammarkollegiet. Konsumentverket Konkurrensverket har en överenskommelse om samverkan med Konsumentverket. Syftet med överenskommelsen är att ytterligare utveckla och främja samarbetet mellan två myndigheter som på olika sätt arbetar för konsumentnytta. Statskontoret Med anledning av apoteksmarknadens omreglering fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera denna marknad. Utredningen pågick till juni 2013 och Konkurrensverket har deltagit i flera samrådsmöten. Energimarknadsinspektionen Konkurrensverket har samrått med Energimarknadsinspektionen i ett antal av inspektionens utredningar inom energiområdet. Samråd har skett om modeller för prisförändringsprövning och tillträdesreglering för fjärrvärme, effekter av införande av elområden, konkurrensutsättning av marknaden för mätning av el, tillsvidarepriser på el samt uppdrag kring reglering av stadsgas. Konkurrensverket har även deltagit i inspektionens Energimarknadsråd. 30

Konkurrensverket årsredovisning 2013 konkurrens Transportstyrelsen Transportstyrelsen ska enligt instruktion samverka med Konkurrens verket. Vi har svarat på remisser och representanter för myndigheterna har vid två tillfällen träffats för informations- och samrådsmöten. Myndigheten för radio och tv Myndigheten för radio och tv hade under 2013 två regeringsuppdrag där samråd skulle ske med Konkurrensverket. Det gällde dels framtida sändningsutrymme för marksänd digital tv i förhållande till mobila bredbandstjänster, dels utformningen av en så kallad evenemangslista för vissa tv-sändningar. En gemensam rapport om utvecklingen på marknaden för rörlig bild har även publicerats. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:2 ] Konkurrensverket strävar efter att ha en effektiv samverkan med myndigheter. Samverkan med länsstyrelserna Länsstyrelserna ska verka för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna i respektive län. De ska informera om konkurrensfrågor och uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på överträdelser av konkurrensreglerna. Länsstyrelserna ska också arbeta för att de, liksom regionala och lokala organ, tar hänsyn till konkurrensaspekterna i olika frågor. Konkurrensverkets uppgift är att ge länsstyrelserna det underlag och stöd de behöver för sitt arbete. I december deltog några av våra medarbetare i ett möte där vi informerade Länsstyrelsen i Gotlands län, Riksantikvarieämbetet och Region Gotland om aktuella frågor inom konkurrens och upphandling. Konkurrensverket har även distribuerat rapporter, nyhetsbrev och pressmeddelanden till länsstyrelserna under året. Via webbplatsen finns tillgång till beslut och annan information. Övrig samverkan 2013 har vi samverkat med flera andra myndigheter som har berörts av Konkurrensverkets förslag till åtgärder eller önskat expertstöd i sitt arbete. Myndigheter som vi har haft samverkan med är bland annat Boverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet, Socialstyrelsen, Riksenheten mot korruption, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Krigsmaterialexportöversynskommittén, Luftfartsverket, Tillväxtanalys, Finansinspektionen, Trafikverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Utöver detta deltar Konkurrensverkets medarbetare även som experter i offentliga utredningar, däribland utredningen om effektivare konkurrenstillsyn, gruppen för utvärdering av bredbandsstrategin, utredningen om vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförut sättningar inom läkemedels- och apoteksområdet, utredningen om järnvägens organisation, utredningen om en modern reglering av person- och godstransporter på järnväg samt i utredningen om en kommunallag i framtiden. 31

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling 32

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Offentlig upphandling LAGTILLÄMPNING OCH TILLSYN Tillsynsverksamheten har varit prioriterad och vid tillsynen har otillåtna direktupphandlingar varit i fokus. Konkurrensverket har under året lagt fortsatt vikt vid talan om upphandlingsskadeavgift. Under året har vi lämnat 19 ansökningar om upphandlingsskadeavgift på eget initiativ (fakultativ) och fyra ansökningar om obligatorisk upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätt. Utöver detta har vi behandlat och avslutat 89 övriga ärenden enligt upphandlingslagarna. Vi har också utövat tillsyn enligt lagen om valfrihetssystem. Ansökningar om upphandlingsskadeavgift Sedan 2010 har Konkurrensverket haft möjlighet att föra talan i domstol om upphandlingsskadeavgift mot de upphandlande myndigheter och enheter, bland annat kommuner, landsting och statliga myndigheter, som har genomfört en otillåten direktupphandling. Vi kan ansöka om upphandlingsskadeavgift på eget initiativ, så kallad fakultativ ansökan. Konkurrensverket måste även ansöka om upphandlingsskadeavgift, en obligatorisk ansökan, vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr. Detta gäller även om en domstol vid en överprövning av ett avtals giltighet har fastställt att avtalet rätteligen bör ogiltigförklaras, men att det får bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Offentlig upphandling har en viktig strategisk betydelse och påverkar hur samhällets resurser används på det bästa och mest effektiva sättet. Förslag till en effektivare offentlig upphandling Vi har lämnat förslag till åtgärder där lagstiftning och praxis motverkar en effektiv offentlig upphandling. Det har vi bland annat gjort i skrivelser till regeringen och i remissyttranden, till exempel synpunkter på betänkandet Effektivare konkurrenstillsyn. [ Dnr 200/2013 ] Skrivelse till regeringen Konkurrensverket har på eget initiativ lämnat skrivelsen Erfarenheter av upphandlingsskadeavgift till regeringen om de ärenden som fram till september 2013 har lett till upphandlingsskadeavgift. Skrivelsen innehåller en beskrivning av hur Konkurrensverket arbetar med upphandlingsskadeavgiftsärenden och ärendestatistik. [ Dnr 532/2013 ] 33

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Tillsynsprojekt Osund konkurrens i offentlig upphandling 2013 har Konkurrensverket tagit projektet om osund konkurrens i offentlig upphandling ett steg vidare. Rapporten Osund konkurrens i offentlig upphandling Om lagöverträdelser som konkurrensmedel presenterades i samband med Almedalsveckan på Gotland. Konkurrensverket har undersökt problem med tillämpningen av upphandlingsreglerna, när leverantörer använder olika former av lagöverträdelser som konkurrensmedel. Med fokus på anbudskarteller, svart arbetskraft och korruption belyser Konkurrensverket bland annat de lagtillämpningssvårigheter upphandlande myndigheter kan ställas inför vid uteslutning av anbudsgivare och onormalt låga anbud. [ Dnr 355/2012 och Rapport 2013:6 Osund konkurrens i offentlig upphandling Om lagöverträdelser som konkurrensmedel ] Överprövning av offentlig upphandling Konkurrensverket har publicerat rapporten Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta. Rapporten redogör för regelverket kring överprövningar och den statistik som finns tillgänglig om upphandlingar som blir överprövade. Mot bakgrund av att risken för överprövningar kan vara ett problem för upphandlande myndigheter ger Konkurrensverket förslag, som kan effektivisera handläggningen och minska de negativa effekterna till följd av överprövningar. [ Dnr 356/2013 ] Upphandling av finansiella tjänster Under året har Konkurrensverket slutfört ett projekt om upphandling av finansiella tjänster. Konkurrensverket har bland annat granskat kommuners tillämpning av undantaget i upphandlingslagstiftningen för finansiella tjänster. Avsikten har varit att klargöra vilka tjänster det rör och under vilka förutsättningar dessa tjänster kan undantas från offentlig upphandling samt att sprida kunskap om när finansiella tjänster är upphandlingspliktiga. [ Dnr 618/2012 ] Övriga tillsynsprojekt Konkurrensverket har påbörjat ett projekt om ramavtal. Syftet är att undersöka hur ramavtal används i praktiken och ringa in de upphandlingsrättsliga tillämpningsproblem som upphandlande myndigheter kan ställas inför vid avrop. Konkurrensverket har också påbörjat ett projekt om offentlig upphandling av IT-system och tillhörande tjänster. Detta i syfte att klargöra de upphandlingsrättsliga aspekterna och gränserna för offentlig upphandling av IT-system och tillhörande tjänster. Under året har Konkurrensverket även fortsatt kartläggningen om i vilken utsträckning de statligt ägda bolagen följer och anser sig behöva följa upphandlingslagarna. Åtgärder för bättre regelefterlevnad Konkurrensverket har under 2013 deltagit i en rad seminarier, kurser och möten med representanter för upphandlande myndigheter och leverantörer på olika platser i landet, bland annat under Almedalsveckan i juli och på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Syftet har varit att informera om lagstiftningen och vårt tillsynsuppdrag, i synnerhet med fokus på åtgärder mot osund konkurrens och om reglerna kring upphandlingsskadeavgift. 34

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Konkurrensverket följer den rättsliga utvecklingen Konkurrensverket har till uppgift att följa och redovisa utvecklingen inom den offentliga upphandlingen, både nationellt och internationellt. Vår databas för domstolsavgöranden innefattar domar från förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Sedan 2010 är det obligatoriskt för dessa domstolar att skicka samtliga domar och slutliga beslut i upphandlingsmål till Konkurrensverket för publicering. Databasen innehåller också avgöranden från EU-domstolen. Offentlig upphandling och små företag Konkurrensverket ingår i ett nätverk med myndigheter, som arbetar för att underlätta för små och medelstora företag (SME) att delta i offentliga upphandlingar. Nätverket är ett forum för myndigheterna att utbyta erfarenheter och informera om respektive myndighets arbete inom detta område. Som ett led i att ytterligare öka små och medelstora företags möjligheter i offentlig upphandling har nätverket kontinuerlig dialog med representanter för näringslivs- och upphandlingsorganisationer. Konkurrensverket har under året utarbetat och lanserat en interaktiv vägledning där företag som planerar ett samarbete vid anbudslämning i en upphandling kan testa om det är möjligt utan att överträda konkurrensreglerna. Vägledningen finns på Konkurrensverkets webbplats. [ Dnr 493/2012, 332/2013 ] Rådet för upphandlingsfrågor Rådet för upphandlingsfrågor är ett värdefullt stöd för Konkurrensverkets arbete att utöva tillsyn över de offentliga upphandlingarna. Rådet är ett forum för erfarenhetsutbyte om såväl allmänna upphandlingsfrågor som behovet av åtgärder för att stödja utvecklingen av en effektiv offentlig upphandling. Rådets medlemmar utses av Konkurrensverket. Medlemmar i rådet för upphandlingsfrågor (Fr.o.m. 2013-07-01) Mats Bergman Professor i nationalekonomi, Södertörns högskola Björn Bergström Upphandlingsansvarig Sveriges Riksbank, ordförande Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) Ulrica Dyrke Sakkunnig, Företagarna Johanna Falk Upphandlingschef, Atea Sverige AB Charlotta Lindmark Chefsjurist, Trafikverket Karin Peedu Avdelningschef, SLL Upphandling Ted Stalte Upphandlingsstrateg, Stockholms Stad Andrea Sundstrand Advokat och doktor i offentlig rätt, Stockholms universitet Dan Sjöblom Generaldirektör, rådets ordförande, Konkurrensverket Magnus Johansson Tf. enhetschef, rådets sekreterare, Konkurrensverket 35

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Ansökningar om upphandlingsskadeavgift 2013 Ansökan om upphandlingsskadeavgift egna initiativ Här följer en lista över samtliga ansökningar om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket på eget initiativ har lämnat in till förvaltningsrätt under 2013. MYNDIGHET Statliga myndigheter/företag Karolinska Institutet Dnr 24/2013 Sveriges Radio AB Dnr 48/2013 YRKAD UPPHANDLINGS- SKADEAVGIFT SKÄL 200 000 kronor Direktupphandling av hyresavtal för kontorsmaskiner till ett värde av ca 2,7 miljoner kronor. 200 000 kronor Direktupphandling av personalfest för ca 2,7 miljoner kronor. SJ AB Dnr 57/2013 Dnr 58/2013 Sveriges Television AB Dnr 85/2013 Dnr 86/2013 Statens Servicecenter Dnr 330/2013 Dnr 331/2013 Totalt 8,5 miljoner kronor Totalt 210 000 kronor Totalt 1,45 miljoner kronor Direktupphandling av två städserviceavtal till ett totalt värde av ca 116 miljoner kronor. Direktupphandling av festlokal, mat och dryck samt festarrangemang till ett totalt värde av ca 2,7 miljoner kronor. Direktupphandling av konsult stöd till ett värde av ca 20 miljoner kronor. Kommuner/landsting/kommunala företag Lejonfastigheter AB Dnr 23/2013 Karlstads kommun Dnr 54/2013 135 000 kronor Direktupphandling avseende ombyggnad och inredning av restauranglokal. Avtalets värde uppgår till ca 1,8 miljoner kronor. 230 000 kronor Direktupphandling av två lastbilar till ett sammanlagt värde av ca 3 miljoner kronor. Täby kommun Dnr 440/2013 Dnr 454/2013 Totalt 5 miljoner kronor Direktupphandling av entreprenadarbeten till ett totalt värde av ca 146 miljoner kronor. Haninge Bostäder Aktiebolag Dnr 461/2013 10 miljoner kronor Direktupphandling av byggentreprenad värd ca 136 miljoner kronor. Växjö kommun Dnr 487/2013 Dnr 488/2013 Dnr 489/2013 Dnr 490/2013 Dnr 491/2013 Totalt 325 000 kronor Direktupphandling av krossningstjänster, anläggande av trafiksignalsanläggning, slaghackare, sanitetsanläggning och sopmaskin till ett totalt värde av ca 3,7 miljoner kronor. Stockholms läns landsting Dnr 765/2013 3 miljoner kronor Direktupphandling av tjänster samt kopiatorer och skrivare till ett värde av drygt 40 miljoner kronor. 36

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Ansökan om upphandlingsskadeavgift obligatoriska Här följer en lista över samtliga obligatoriska ansökningar om upphandlingsskadeavgift som Konkurrensverket har lämnat in till förvaltningsrätt under 2013. MYNDIGHET Statliga myndigheter Post- och telestyrelsen Dnr 101/2013 Polismyndigheten i Skåne Dnr 636/2013 YRKAD UPPHANDLINGS- SKADEAVGIFT SKÄL 75 000 kronor Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse. 75 000 kronor Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse. Kommuner/landsting Trollhättans kommun Dnr 253/2013 Region Gotland Dnr 462/2013 36 000 kronor Avtal fick bestå trots att det slutits i strid mot reglerna om avtalsspärr. 250 000 kronor Avtal har fått bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse. Konkurrensverkets utgångspunkter vid beräkningen av upphandlingsskadeavgiftens storlek En upphandlingsskadeavgift ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst 10 miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga 10 procent av det ingångna avtalets värde. Vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska det tas särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är. Upphandlingsskadeavgiftens storlek vid otillåten direktupphandling bör beräknas med utgångspunkt i det ingångna avtalets värde. Därefter bör det prövas om det finns några förmildrande eller försvårande omständigheter i det enskilda fallet som kan inverka sänkande eller höjande på avgiften. Denna metod bidrar till enhetlighet och förutsebarhet i rättstillämpningen. Otillåtna direktupphandlingar är en av de allvarligaste överträdelserna av lagen om offentlig upphandling. Upphandlingsskadeavgiften bör därför enligt Konkurrensverket i allmänhet uppgå till 5 10 procent av avtalets värde. I de flesta ansökningar som har skett på eget initiativ har Konkurrensverket yrkat en avgift som motsvarar 7 8 procent av avtalets värde. 37

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Beslut och domar i domstolarna 2013 Här följer en lista över domar under 2013 där Konkurrensverket på eget initiativ har ansökt om upphandlingsskadeavgift. KONKURRENSVERKET FÖRVALTNINGSRÄTT KAMMARRÄTT HÖGSTA FÖRVALTNINGS- DOMSTOLEN Borlänge kommun 2012-06-14 Dnr 375/2012 Yrkat belopp: 40 000 kronor 2013-04-12 (Falun 2643-12) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Karolinska Institutet 2013-02-06 Dnr 24/2013 Yrkat belopp: 200 000 kronor 2013-04-15 (Stockholm 2916-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Tillväxtverket 2012-10-26 Dnr 609/2012 Yrkat belopp: 45 000 kronor 2013-04-22 (Stockholm 22373-12) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Sveriges Television AB 2013-02-06 Dnr 85/2013 Yrkat belopp: 95 000 kronor 2013-04-29 (Stockholm 2922-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Sveriges Television AB 2013-02-06 Dnr 86/2013 Yrkat belopp: 115 000 kronor 2013-04-29 (Stockholm 2987-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Migrationsverket 2011-06-17 Dnr 435/2011 Yrkat belopp: 5,5 miljoner kronor 2012-02-14 (Linköping 3834-11) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Domen överklagades av Migrationsverket. 2012-09-26 (Jönköping 748-12) Upphävde förvaltningsrättens dom och avslog Konkurrensverkets ansökan med hänvisning till att upphandlingen startade innan reglerna trädde i kraft. Domen överklagades av Konkurrensverket. 2013-05-17 (5766-12) Avslog Konkurrensverkets ansökan. Länstrafiken i Jämtlands län AB 2011-08-29 Dnr 553/2011 Yrkat belopp: 1,9 miljoner kronor 2013-05-21 (Härnösand 2591-11) Avskrev målet efter att Konkurrensverket återkallat sin ansökan. Sigtuna kommun 2011-08-29 Dnr 554/2011 Yrkat belopp: 850 000 kronor 2012-04-24 (Uppsala 4495-11) Avslog Konkurrensverkets ansökan med hänvisning till att upp handlingen startade innan reglerna trädde i kraft. Domen överklagades av Konkurrensverket. 2013-05-23 (Stockholm 3103-12) Avskrev målet efter att Konkurrensverket återkallat sin ansökan. 38

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling KONKURRENSVERKET FÖRVALTNINGSRÄTT KAMMARRÄTT HÖGSTA FÖRVALTNINGS- DOMSTOLEN Akademiska hus Uppsala AB 2011-05-03 Dnr 348/2011 Yrkat belopp: 10 miljoner kronor 2012-03-16 (Uppsala 2298-11) Avslog Konkurrensverkets ansökan med hänvisning till att upphandlingen startade innan reglerna trädde i kraft. Domen överklagades av Konkurrensverket. 2013-05-23 (Stockholm 2291-12) Avskrev målet efter att Konkurrensverket återkallat sin ansökan. Sveriges Radio AB 2013-02-21 Dnr 48/2013 Yrkat belopp: 200 000 kronor 2013-05-28 (Stockholm 4303-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Försvarets materielverk (FMV) 2012-01-19 Dnr 832/2011 Yrkat belopp: 600 000 kronor 2012-07-25 (Stockholm 1271-12) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Domen överklagades av FMV. 2013-04-11 (Stockholm 5426-12) Avslog FMV:s ansökan. FMV överklagade beslutet. 2013-06-07 (3203-13) Prövningstillstånd beviljades inte. Försvarets materielverk (FMV) 2012-01-19 Dnr 833/2011 Yrkat belopp: 220 000 kronor 2012-07-25 (Stockholm 1281-12) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Domen överklagades av FMV. 2013-04-11 (Stockholm 5427-12) Avslog FMV:s ansökan. FMV överklagade beslutet. 2013-06-07 (3205-13) Prövningstillstånd beviljades inte. Försvarets materielverk (FMV) 2012-01-19 Dnr 834/2011 Yrkat belopp: 240 000 kronor 2012-07-25 (Stockholm 1273-12) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Domen överklagades av FMV. 2013-04-11 (Stockholm 5452-12) Avslog FMV:s ansökan. FMV överklagade beslutet. 2013-06-07 (3208-13) Prövningstillstånd beviljades inte. Karlstads kommun 2013-01-23 Dnr 54/2013 Yrkat belopp: 230 000 kronor 2013-07-17 (Karlstad 292-13 E) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Täby kommun 2013-08-15 Dnr 440/2013 Yrkat belopp: 2,45 miljoner kronor 2013-09-30 (Stockholm 19811-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Täby kommun 2013-08-15 Dnr 454/2013 Yrkat belopp: 2,55 miljoner kronor 2013-09-30 (Stockholm 19810-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. Lejonfastigheter AB 2013-03-14 Dnr 23/2013 Yrkat belopp: 135 000 kronor 2013-10-15 (Linköping 1785-13) Biföll Konkurrensverkets yrkande. 39

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Yttranden till domstol Under året har Konkurrensverket lämnat in två yttranden till domstolar som har begärt in synpunkter i olika mål. Förvaltningsrätten i Göteborg bad Konkurrensverket att yttra sig i rättsfrågor av principiellt intresse avseende Göteborgs Stads Upphandlingsaktiebolags avtal för byggentreprenadarbeten. Yttrandet behandlade tillämpningen av bestämmelsen om förkastande av anbud på grund av onormalt lågt pris samt hur beslut att en upphandling får avslutas bör utformas. Av yttrandet framgår att anbudsgivaren ska kunna visa att ett lågt anbud är seriöst. [ Dnr 83/2013 ] Förvaltningsrätten i Jönköping har bett Konkurrensverket yttra sig i frågan om Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är att betrakta som ett offentligt styrt organ och därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Med hänvisning till att den befintliga utredningen i målet var begränsad har Konkurrensverket avstått från att yttra sig i sak, men framhåller att bedömningen ska göras med utgångspunkt från den praxis som återges i yttrandet. [ Dnr 112/2013 ] Upphandlingsreglerna i korthet Med offentlig upphandling menas att ett offentligt organ, till exempel ett statligt verk eller en kommunal myndighet eller vissa offentliga bolag, köper varor, tjänster eller byggentreprenader. Inom de så kallade försörjningssektorerna, det vill säga områdena vatten, energi, transporter och posttjänster kan även vissa privata bolag omfattas av upphandlingsreglerna. De grundläggande principer som ska följas vid all offentlig upphandling är: icke-diskriminering likabehandling öppenhet och förutsebarhet proportionalitet ömsesidigt erkännande. Allmän förvaltningsdomstol får efter ansökan från leverantör besluta om att en upphandling ska göras om. Domstolen kan också besluta om att en upphandling får avslutas först efter att rättelse har gjorts. Om en leverantör efter en avslutad upphandling anser sig ha lidit skada på grund av att upphandlingen inte har gått rätt till, kan leverantören begära skadestånd vid allmän domstol. Avtal mellan en upphandlande myndighet och en leverantör kan även ogiltigförklaras av domstol efter ansökan av leverantör. Upphandlingsskadeavgift Konkurrensverket har sedan den 15 juli 2010 rätt att ta upphandlande myndigheter och enheter, bland annat kommuner, landsting och statliga myndigheter, som bryter mot reglerna om otillåtna direktupphandlingar, till domstol och begära att de betalar en upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket ska också ansöka om upphandlingsskadeavgift vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr. 40

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Intressenternas syn på tillsynen av offentlig upphandling I regleringsbrevet för 2013 framgår det att vi ska redovisa och kommentera våra intressenters uppfattning av vår tillsyn över den offentliga upphandlingen. För sjunde året i rad har vi gjort en intressentundersökning för just frågor om offentlig upphandling. De intressenter som tillfrågats är: större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Effekter En majoritet i samtliga grupper anser att Konkurrensverket ger företag och myndigheter vägledning för sitt handlande i frågor som har göra med offentlig upphandling. Sammantaget anser också mer än hälften att Konkurrensverket aktivt motverkar allvarliga överträdelser av upphandlingslagstiftningen. Samtidigt tror lika stor andel att aktörer ofta eller ganska ofta medvetet bryter mot reglerna Attityd När det gäller attityden till reglerna för offentlig upphandling är den allmänna inställningen relativt likartad bland de olika intressentgrupperna. Andelen positiva varierar från 27 procent (affärsjurister) till 44 procent (myndigheter och verk). Under de tre senaste åren har inställningen till reglerna varit relativt jämn och närmare 40 procent svarar att de varken är positiva eller negativa. När det gäller intressenternas syn på Konkurrensverkets kommunikation av hur myndigheten prioriterar bland sina ärenden uppger 70 procent att de tycker det är bra att vi har en prioriteringspolicy som pub liceras öppet. Det är en ökning med 7 procentenheter från 2012 då frågan var ny. 41

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Förtroende Vid en sammanvägning av de olika intressentgrupperna svarar 56 procent att de har stort eller mycket stort förtroende för Konkurrensverket. För 2012 var motsvarande siffra 53 procent. Större företag undantaget, så har andelen som har angett att de har stort förtroende ökat i samtliga intressentgrupper. Andelen med stort förtroende är lägst hos mindre företag (40 procent) och högst hos affärsjurister (69 procent). Bedömningen av Konkurrensverkets ärendehantering För sjätte året i rad har vi gjort en undersökning bland dem som har kontaktat oss i upphandlingsfrågor. Mer än hälften gav ett positivt helhetsomdöme för hur vi hanterat deras ärende och i bedömningen av personalens kompetens och kunnande ökade andelen positiva från 57 till 65 procent. När det gäller att lämna besked eller beslut som är begripliga har andelen negativa minskat från 27 till 9 procent. I årets undersökning frågade vi hur troligt det är att den svarande skulle kontakta Konkurrensverket igen vid en misstänkt överträdelse av upphandlingsregelverket. 69 procent svarade att de troligen skulle kontakta Konkurrensverket igen. Intressenternas bedömning av Konkurrensverkets ärendehantering, procent 2013 2012 2011 Upphandlingsärenden pos % neg % pos % neg % pos % neg % Snabbt/enkelt komma i kontakt 66 7 71 12 66 14 Bemötande 71 5 75 6 75 11 Personalens kompetens och kunnande 65 9 57 7 69 7 Förståelse för ditt ärende/din fråga 54 14 51 22 61 14 Snabbt/enkelt besked om vad som hänt med ärendet Information om vad som skulle hända med ärendet 43 19 45 24 48 20 38 14 44 19 48 21 Beslut var begripligt och välmotiverat 34 9 31 27 47 19 Helhetsomdöme av hur ditt ärende har hanterats 56 14 51 21 65 19 Skulle du kontakta Konkurrensverket igen? 69 9 77 9 76 10 42

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling tillsyn över lagen om valfrihetssystem Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för lagen om valfrihetssystem. Lagen gällde från början enbart kommuner och landsting vid införandet av valfrihetssystem för tjänster inom hälsovård och sociala tjänster men gäller nu även andra aktörer. Från och med 2010 blev det obligatoriskt för landstingen att införa valfrihetssystem i primärvården. Konkurrensverkets tillsyn omfattar själva regelverket medan ansvaret för kvalitetsfrågorna i verksamheterna ligger på huvudmännen. Under året har Konkurrensverket avslutat tre tillsynsärenden. Inom ramen för 2013 års regeringsuppdrag har Konkurrensverket följt upp vårdvalssystem i primärvården och den specialiserade öppenvården. Med fokus på hemtjänst har vi utvärderat konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem. Resultaten presenteras i rapporterna Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst samt Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten. Ny strategi för tillsyn av lagen om valfrihetssystem 2013 antog Konkurrensverket en ny strategi för tillsynen enligt lagen om valfrihetssystem. Strategin tar särskilt fasta på det ut ökade uppdrag Konkurrensverket har fått på området. [ Adm 75/2013 ] 43

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Tillsynsprojekt Konkurrensverket har fortsatt arbetet med en bredare kartläggning av valfrihetssystemen. I Konkurrensverkets uppdrag ingår att öka kunskapen om valfrihetssystem, men även att uppmärksamma hinder mot effektiv konkurrens. Som del i arbetet med att öka kunskapen, har Konkurrensverket genomfört en förstudie om valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen. Av rapporten framgår det att uppföljning av valfrihetssystem och dess leverantörer behöver utvecklas. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:7, dnr 311/2013 ] Konkurrensverket har även studerat konkurrensförhållanden mellan externa utförare och kommuners egenregi. Resultaten presenteras i rapporten Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:8, Dnr 262/2013 ] I ett ärende som avsåg Jämtlands läns landsting har Konkurrensverket slagit fast att lagen om valfrihetssystem inte kan tillämpas på olikheter i ersättningsnivåer mellan egenregi och externa leverantörer. Inom ramen för beslutet betonades även vikten av öppenhet och tydlighet i förfrågningsunderlaget. [ Dnr 348/2013 ] Valfrihetssystem för elektronisk identifikation Från den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Lagen gäller när upphandlande myndigheter väljer att tillämpa e-legitimation i sina elektroniska tjänster och ansluter sig till ett system för säker elektronisk identifiering som tillhandahålls av E-legitimationsnämnden. 44

onkurrensverket har undersökt problem med tillämpningen av upphandlingsreglerna när leverantörer använder olika former av lagöverträdelser som konkurrensmedel. Detta gäller främst företeelser som svartarbete, korruption och anbudskar- I rapporten beskriver vi hur upphandlande myndigheterna kan motverka osund konkurrens med hjälp av upphandlingsreglerna, bland annat bestämmelserna om uteslutning av leve ran törer samt förkastande av onormalt låga anbud. Målet för åtgärder mot osund konkurrens är att uppnå konkurrens på lika villkor, väl fungerande marknader och ytterst att vi ska få största möjliga samhällsnytta för våra skattemedel. teller. Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se www.konkurrensverket.se Fax 08-24 55 43 www.konkurrensverket.se Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se www.konkurrensverket.se Fax 08-24 55 43 www.konkurrensverket.se huvudman. Fax 08 24 55 43 Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se www.konkurrensverket.se Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Förbättringsåtgärder Inköp som omfattas av upphandlingsreglerna uppskattas motsvara 16 19 procent av bruttonationalprodukten eller omkring 560 670 miljarder kronor per år. Offentlig upphandling är därmed en stor och viktig del av samhällsekonomin. Den offentliga upphandlingen kan bidra till bättre förutsättningar för små och medelstora företag att träda in och växa på olika marknader. Mot denna bakgrund har Konkurrensverket under året på olika sätt och vid flera tillfällen presenterat konkreta förbättringsåtgärder riktade till såväl lagstiftare som offentliga upphandlare. I vårt arbete beaktar vi ständigt hur förslagen kan bidra till att små och medelstora företag lättare ska kunna delta i offentliga upphandlingar. Vi redovisar åtgärdsförslagen i rapporter, remissyttranden och skrivelser till regeringen. Rapporter Osund konkurrens i offentlig upphandling Konkurrensverket har undersökt problem med tillämpningen av upphandlingsreglerna när leverantörer använder olika former av lagöverträdelser som konkurrensmedel. Rapporten beskriver hur upphandlande myndigheter med hjälp av upphandlingsreglerna kan motverka osund konkurrens. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:6 ] Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta Rapporten redogör för regelverket kring överprövningar och den statistik som finns tillgänglig om överprövade upphandlingar. Konkurrensverket ger förslag som kan effektivisera handläggningen och minska de negativa effekterna till följd av överprövningar. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:5 ] Siffror och fakta om offentlig upphandling Med syftet att bidra till diskussion och debatt om den offentliga upphandlingen redovisar rapporten siffror och fakta om 2012 års upphandlingar. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:9 ] Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att följa upp och utvärdera konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem. Rapporten utgör tillsammans med delrapporten Kommunernas valfrihetssystem så fungerar konkurrensen (2012:1), en slutredovisning av uppdraget. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:1 ] Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen Konkurrensverket har genomfört en förstudie om valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen. Av rapporten framgår det att uppföljning av valfrihetssystem och dess leverantörer behöver utvecklas. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:7 ] Konkurrens på lika villkor i kommunernas valfrihetssystem. Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten Rapporten belyser konkurrensförhållanden mellan externa utförare och kommuners egenregi. Tre kommuner har studerats närmare i fråga om hur resurser fördelas. Konkurrensverket lägger fram rekommendationer och uppmanar till att ha en öppen och tydlig ekonomisk redovisning av alla de verksamheter som ingår i valfrihetssystemet. [ Konkurrensverkets rapportserie 2013:8 ] K KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:6 Osund konkurrens i offentlig upphandling Om lagöverträdelser som konkurrensmedel KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:6 R Osund konkurrens i offentlig upphandling Om lagöverträdelser som konkurrensmedel isken för överprövningar kan vara ett stort problem för upphandlare. En överprövning innebär att en myndighet inte kan teckna kontrakt med den leverantör som vunnit upp handlingen under den tid överprövningen pågår. I den här rapporten görs en genomgång av regelverket kring överprövningar och av den statistik som finns tillgänglig om hur många och vilka upphandlingar som blir överprövade och hur lång tid överprövningarna tar i domstolarna. Rapporten inne håller också förslag som vi anser kan effektivisera handläggningen och minska de negativa effekterna till följd av överprövningar för myndigheter och leverantörer. KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:5 Rapport 2013:6 KON0045_Omslag_OsundKonkurrens_Sidor.indd 4 2013-06-28 10:42 D enna rapport presenterar grundläggande fakta och den senaste statistiken om den offentliga upphandlingen i Sverige. Vi har försökt göra en tydlig gränsdragning mellan kontrakt som omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv och köp som inte omfattas av direktiven och där möjligheterna till nationella lösningar är avsevärt större. Uppgifterna avser de upphandlingar som genomfördes 2012 och har hämtats från SCB, Domstolsverket och annonsdatabaser. KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:9 Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 konkurrensverket@kkv.se Siffror och fakta om offentlig upphandling 2012 KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:9 Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 konkurrensverket@kkv.se Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:5 Överprövningar av offentliga upphandlingar Siffror och fakta Rapport 2013:5 KON0046_Omslag_Överprövningar_Sidor.indd 4 2013-06-28 10:44 K onkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem som bedrivs inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Denna slutrapport har föregåtts av en delrapport (Konkurrensverkets rapportserie 2012:1). Vid införande av valfrihetssystem uppstår många frågor kring kommunens förmåga att hantera sin dubbla roll som dels beställare, dels utförare. Det är en stor utmaning för kommunen att agera konkurrensneutralt i de fall där den erbjuder konkurrensutsatt verksamhet inom områden där man samtidigt är beställare och Rapporten innehåller flera förslag till åtgärder. Förslagen riktar sig till de kommuner som har bestämt sig för att införa valfrihetssystem via LOV. Siffror och fakta om offentlig upphandling Statistik om upphandlingar som genomförts under 2012 Rapport 2013:9 KON1351_SiffrorOchFaktaOmOffUpph.indd 4 2013-12-17 13:28 K onkurrensverket är tillsynsmyndighet över lagen om val - fri hetssystem (LOV). I uppdraget ingår bland annat att uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig och privat verksamhet och mot en effektiv offentlig upphandling. För Arbetsförmedlingen har införandet av valfrihetssystem inneburit att delar av verksamheten har konkurrensutsatts. Konkurrens verket ger i denna rapport en översiktlig beskrivning av Arbetsförmedlingens valfrihetssystem. KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:7 KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:1 Adress 103 85 Stockholm Telefon 08 700 16 00 konkurrensverket@kkv.se www.konkurrensverket.se Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:7 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:1 Kommunernas valfrihetssystem med fokus på hemtjänst Slutrapport Rapport 2013:1 KON0032_Rapport_KommunernasValfrihets_VALD.indd 1 2013-01-16 14:02 G enom att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) ges kommuner möjlighet att öppna för valfrihet och konkurrens inom den kommunala omsorgen. Kommunerna ska inom ramen för valfrihetssystemen i största möjliga utsträckning ge egenregiverksamheterna konkurrensvillkor som är likvärdiga med dem som de externa utförarna får. Konkurrensverket har i denna pilotstudie prövat en metod för att bedöma konkurrensvillkoren i tre av landets 176 kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten. I centrum för arbetet står frågan om hur vi kan säkerställa jämförbarheten i uppdrag och villkor mellan egenregin och de externa utförarna. Rapporten innehåller rekommendationer som riktar sig till kommuner som har infört eller beslutat införa valfrihetssystem inom den kommunala omsorgen. Valfrihetssystem inom Arbetsförmedlingen Rapport 2013:7 KON1348_Omslag_Valfrihet_AF_sidor.indd 4 2013-10-31 09:38 KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:8 Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem KONKURRENSVERKETS RAPPORTSERIE 2013:8 Konkurrens på likvärdiga villkor i kommunernas valfrihetssystem Pilotstudie i tre kommuner med valfrihetssystem inom hemtjänsten Rapport 2013:8 KON1348_Omslag_Valfrihet_LikaVillkor_sidor.indd 4 2013-11-13 11:43 45

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Remissyttranden I ett yttrande över betänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) ser Konkurrensverket positivt på utredningens förslag om att offentlig upphandling tillmäts en större strategisk betydelse och integreras i statens kompetensutveckling. Konkurrensverket stöder utredningsförslaget om att Statens inköpscentral vid behov ska bistå myndigheter vid avrop från ramavtal. Ramavtal, som är förpliktande, bör enligt Konkurrensverket undersökas. Konkurrensverket framhåller även vikten av att främja forskning. [ Dnr 185/2013 ] Kunskap Konkurrensverket ska främja en enhetlig tillämpning av de nationella upphandlingsreglerna och i lämplig omfattning informera upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer om viktiga beslut, hur vi tillämpar reglerna och reglernas innehåll. Särskilt fokus har legat på information om upphandlingsskadeavgift. Dessutom har vi prioriterat information som bidrar till att underlätta för små och medelstora företag att kunna och vilja delta i offentliga upphandlingar. Almedalen och Kvalitetsmässan Under årets Almedalsvecka på Gotland arrangerade Konkurrensverket för första gången tre seminarier i egen regi. Seminarierna hade Välfärd och konkurrens som övergripande tema och hölls den 3 4 juli. Paneldiskussionerna rubricerades: Anbudskarteller, svart arbetskraft och korruption om osund konkurrens i offentlig upphandling Det offentliga ska inte slå undan benen för privata företag om att offentliga aktörer ska sälja på rätt sätt Valfrihet och glesbygd hur går det ihop? Konkurrensverket har i år även varit arrangör av tre så kallade miniseminarier på Kvalitetsmässan i Göteborg. Seminarierna hölls den 20 november och följde ett likartat tema som i Almedalen. På agendan stod upphandlingsskadeavgift, offentlig säljverksamhet och konkurrens för en effektivare byggprocess. Elektroniskt nyhetsbrev upphandling Det elektroniska nyhetsbrevet publiceras en gång i månaden och ger cirka 2500 prenumeranter aktuell information om vad som händer på upphandlingsområdet. Konkurrensverket.se Webbplatsen med cirka en halv miljon besökare per år, är Konkurrensverkets främsta kanal för extern information. Här finns även en webbaserad frågesport där intresserade kan testa kunskaperna om konkurrens och upphandling. Vi har även sammanställt en checklista med tänkvärda punkter för att göra rätt enligt lagen om offentlig upphandling och underlätta inköp i samband med representation. 46

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Sociala medier Konkurrensverkets närvaro i sociala medier kompletterar den information och de kommunikationsmöjligheter som finns via webbplatsen. Vi har bland annat använt Twitter som verktyg i den externa kommunikationen. Twitter har varit ett komplement för att kommunicera nyheter, anföranden och lediga tjänster samt för att skapa uppmärksamhet och leda trafik till Konkurrensverkets övriga kommunikationskanaler. Konkurrensverket har även laddat upp videoklipp och filmer från egna arrangemang via YouTube. Informationsmöten Under året har medarbetare deltagit i en rad seminarier, kurser och möten med upphandlare och leverantörer på olika platser i landet, däribland Göteborg och Almedalen på Gotland. Syftet har varit att informera om lagstiftningen och vårt tillsynsuppdrag. I oktober var Konkurrensverket värd för en nätverksträff för upphandlingsjurister. Föreläsningarna berörde rapporten om osund konkurrens i offentlig upphandling, överprövningar av offentliga upphandlingar samt implementering av EU:s nya upphandlingsdirektiv. Debattartiklar och anföranden Konkurrensverket har aktivt deltagit i den offentliga debatten på upphandlingsområdet. Medarbetare har hållit anföranden för såväl beslutsfattare som inköpare i stat, kommun och landsting. Även revisorer har varit en viktig målgrupp. Frågor om konkurrens och offentlig upphandling har varit aktuella i vitt skilda sammanhang och debatterna har bland annat rört åtgärder mot mutor och korruption. Branschorganisationer, kommuner, universitet och institutioner anlitar gärna våra medarbetare som föreläsare. På webbplatsen finns debattartiklar och anföranden publicerade. 47

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Intressenternas kunskap om lagen om offentlig upphandling I regleringsbrevet för 2013 framgår det att vi ska redovisa våra intressenters kunskap om regelverken, däribland lagen om offentlig upphandling. I årets undersökning har vi vänt oss till större företag (200 anställda eller fler), små och medelstora företag (färre än 200 anställda), branschorganisationer, kommuner och landsting, affärsjurister samt gruppen myndigheter och verk. För sjunde året i rad har vi mätt kännedomen om lagen om offentlig upphandling. Resultaten används vid prioritering av informationsinsatser och andra aktiviteter under det kommande året. Undersökningen har gjorts av Institutet för kvalitetsindikatorer. Kännedom En överväldigande majoritet i samtliga intressentgrupper uppger sig känna till lagen om offentlig upphandling. I gruppen affärsjurister har kännedomen om att det är Konkurrensverket som ansvarar för tillsynen av lagen ökat från 52 till 62 procent. I övriga grupper ligger kännedomen fortfarande under 50 procent och lägst är den hos mindre företag, 17 procent. När det gäller kännedomen om lagen om valfrihetssystem är det även i år ca 70 procent i gruppen kommuner och landsting som säger sig ha hört talas om denna lag. Bland övriga intressentgrupper är lagen fortfarande tämligen okänd men ökar tydligt i gruppen affärsjurister för andra året i rad. Kunskap För fjärde året i rad ingick i undersökningen två kunskapsfrågor om upphandlingslagstiftningen. En stor majoritet i samtliga intressentgrupper, sammantaget 89 procent, kände till att en myndighet kan bötfällas för otillåten direktupphandling (86 procent 2011 och 2012). Sammantaget visste 91 procent (90 procent 2012) också att ett kontrakt som har skrivits efter en otillåten direktupphandling kan ogiltigförklaras i domstol. Samverkan Bland Konkurrensverkets uppgifter ingår att sträva efter en effektiv samverkan med myndigheter och andra berörda aktörer. Vi ska också samråda med de myndigheter som berörs av Konkurrensverkets förslag till åtgärder. Genomförda samråd på upphandlingsområdet Flera myndigheter, kommittéer och utredare har en samrådsskyldighet med Konkurrensverket i enlighet med instruktion, regleringsbrev och direktiv. Här beskrivs ett urval samråd på upphandlingsområdet, som har genomförts 2013. Socialdepartementet Konkurrensverket deltar i en referensgrupp för genomförande av nya EU-direktiv på upphandlingsområdet. [ Dnr 48/2012, 354/2013 ] Kommissionens arbetsgrupp för elektronisk upphandling Konkurrensverket har under året medverkat i Kommissionens arbetsgrupp för elektronisk upphandling. [ Dnr 184/2012 ] 48

Konkurrensverket årsredovisning 2013 offentlig upphandling Finansdepartementet Konkurrensverket har deltagit med expert i utredningen Ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster. Syftet med utredningen är att ytterligare säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och högkvalitativ verksamhet. [ Dnr 224/2013 ] Påbörjade samarbeten nytt uppdrag med ansvar för upphandlingsstödet Konkurrensverket har under hösten 2013 haft integrationsförberedande möten och inlett samarbete med representanter för Kammarkollegiet, Vinnova och Miljöstyrningsrådet. Syftet har varit att underlätta övergången av berörda medarbetare och sakfrågor till Konkurrensverket. Dialog mellan myndigheter Konkurrensverket håller löpande kontakt med andra myndigheter och organisationer som har uppdrag i samband med införandet av valfrihetssystem inom bland annat primärvården. Som exempel kan nämnas Socialstyrelsen, Tillväxtverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Myndigheten för vårdanalys, Tillväxtanalys samt Sveriges kommuner och landsting. Konkurrensverket samverkar även med näringslivsorganisationer och organisationer som företräder den ideella sektorn. Övrig myndighetssamverkan Konkurrensverket har liksom tidigare år samverkat med Skatteverket, Försvarsmakten, Ekonomistyrningsverket och länsstyrelserna. 49

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning 50

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning Forskning Konkurrensverket har ett särskilt anslag som ska användas för att bidra till forskningen inom både konkurrens- och upphandlingsområdet. Anslaget för 2013 var på närmare 14 miljoner kronor. Forskningen ska resultera i ökad kunskap hos Konkurrensverkets medarbetare och intressenter. I första hand finansierar vi forskning inom juridik och ekonomi. Vi arrangerar också konferenser, seminarier och workshops där vi informerar om forskningen och dess resultat. Varje år utlyser Konkurrensverket dessutom en uppsatstävling för studenter, år 2013 utlystes två tävlingar, en på våren och en på hösten. Projekt som har fått stöd 2013 Konkurrensverkets viktigaste uppgift på forskningsområdet är att finansiera och stödja forskningsprojekt. Under året fick vi in 24 ansökningar om bidrag till forskning inom konkurrens- respektive upphandlingsområdet. Konkurrensverket beviljade pengar till tre nya projekt inom konkurrensforskning och ett inom upphandlingsforskning på sammanlagt närmare 2,3 miljoner kronor. Konkurrensverket betalade också ut drygt 8,3 miljoner kronor till 14 pågående projekt. Att bidra till forskning som ger nya och fördjupade kunskaper kring hur marknader fungerar är mycket värdefullt. Konkurrensforskning Här redovisas de nya forskningsprojekten inom konkurrensrelaterade frågor. Professor Fredrik Andersson vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet har fått bidrag för att genomföra projektet Competition, public provision and organizations in health and elderly care. Professor Frank Verboven vid Department of Economics på KU Leuven har fått bidrag för att genomföra projektet Evaluating Merger Simulation: Uncertainty, Economic Assumptions and Practical Implementation. Professor Tore Nilsson vid Department of Economics på University of Oslo har fått medel för att arrangera Nordic Conference in Industrial Organization in 2014. Forskning om offentlig upphandling Här redovisas de nya forskningsprojekten inom upphandlingsrelaterade frågor. Docent Tobias Indén vid Juridiska institutionen på Umeå universitet har fått bidrag för att genomföra en studie med fokus på upphandling, marknad och markexploatering. 51

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning Uppdragsforskning Konkurrensverket lägger dessutom ut forskningsuppdrag, så kallad uppdragsforskning, där vi ser ett direkt behov av att undersöka eller belysa specifika frågor inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Resultatet redovisas i en särskild rapportserie för uppdragsforskning. Till varje uppdrag knyter vi en referensgrupp som har till syfte att kvalitetssäkra studien. Referensgrupperna består av personer med särskild kompetens inom det aktuella ämnesområdet. Vår ambition är att rapporterna ska vila på en gedigen akademisk grund och vara skrivna så att även en icke-specialist kan ta till sig innehållet. Totalt anslogs 2,7 miljoner kronor till uppdragsforskning inom konkurrensoch upphandlingsområdet. Uppdragsforskningsrapporter om konkurrens Under 2013 har Konkurrensverket publicerat följande uppdragsforskningsrapporter: Marknadsövervakning på den nordiska elmarknaden är skriven av ekonomie doktor Niclas Damsgaard och Sara Hollmén som båda jobbar på SWECO. Rapporten belyser hur marknadsövervakningen inom den nordiska elmarknaden är utformad samt jämför detta med marknadsövervakning för råvaru- och finansiella marknader. Stat, marknad och reglering i historiskt perspektiv är skriven av professor Jan Ottosson vid Uppsala universitet samt professor Lena Andersson-Skog vid Umeå universitet. Mot bakgrund av 1990-talets omregleringsvåg lyfter professorerna fram olika faser av regelförändringar av marknader och monopol, sett ur ett längre tidsperspektiv. Inför prisregleringen av fjärrvärme vilka lärdomar kan dras från ekonomisk teori och empiri? är skriven av docent Jerker Holm vid Lunds universitet som redogör för ett antal aspekter relevanta att beakta inför en prisförändringsprövning av fjärrvärme. Retail pricing, vertical control and competition in the Swedish gasoline market är skriven av professor Frode Steen och professor Øystein Foros båda vid Norwegian School of Economics. De har analyserat den svenska marknaden för försäljning av drivmedel, framför allt ifall de kortsiktiga priscykler som tidigare studier observerat i flera andra länder också finns på den svenska marknaden. Uppdragsforskningsrapporter om offentlig upphandling Under 2013 har Konkurrensverket publicerat följande uppdragsforskningsrapport: Upphandling av IT inlåsningseffekter och möjligheter är skriven av juris doktor Richard Wessman. Rapporten belyser de eventuella problem som en myndighet står inför vid upphandling av IT-system. Konferenser, Pros and Cons-serien och workshops För att sprida och fördjupa kunskaperna om aktuella konkurrens- och upphandlingsfrågor genomför Konkurrensverket varje år ett internationellt 52

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning forskningsseminarium under temat The Pros and Cons. Sedan det första seminariet 2002 har forskare och experter diskuterat för- och nackdelar med intressanta frågeställningar inom konkurrensrätten. Temat för årets seminarium var The Pros and Cons of Counterfactuals. Vid konferensen deltog ett hundratal forskare, akademiker, advokater samt företrädare för konkurrensmyndigheter. I anslutning till tidigare konferenser har Konkurrensverket publicerat forskningsantologier, närmast More Pros and Cons of Merger Control (2012) och The Pros and Cons of Consumer Protection (2011). Den 5 december hölls the Swedish Workshop in Competition Research (SWCR). Det är en årligen återkommande workshop arrangerad av Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor. SWCR hålls i anslutning till konferensen Pros and Cons och fokuserar på konkurrensrättsliga och upphandlingsrelaterade frågor. Working Paper I serien Working Paper presenterar Konkurrensverket pågående forskning med anknytning till det konkurrenspolitiska området. Texterna publiceras på engelska och syftar till att sprida forskning och metodarbete av intresse för myndigheter, forskare och andra intressenter, i Sverige och internationellt. Under 2013 har Konkurrensverket publicerat följande: Reputation and Entry av Jeffrey V. Butler, Enrica Carbone, Pierluigi Conzo och Giancarlo Spagnolo Merger Simulation with Nested Logit Demand Implementation using Stata av Jonas Björnerstedt och Frank Verboven The Role of the Equally Efficient Competitor in the Assessment of Abuse of Dominance av Martin Mandorff och Johan Sahl 53

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning Uppsatstävling För att öka intresset för konkurrens- och upphandlingsfrågor bland studenter, anordnar Konkurrensverket årligen en uppsatstävling. Förändrad tidpunkt för inlämning har inneburit att Konkurrensverket utlyste två uppsatstävlingar 2013. En med sista ansökningsdag i februari och en med sista ansökningsdag i september. Tävlingen är öppen för alla ämnen med relevans för Konkurrensverkets verksamhet. 21 uppsatsbidrag deltog under våren och 25 bidrag på hösten. Uppsatsskribenterna tävlade om 75 000 kronor respektive 100 000 kronor. Elva uppsatser prisbelönades. Rådet för forskningsfrågor Rådet för forskningsfrågor har till uppgift att stimulera forskningen på konkurrens- och upphandlingsområdet och att tillföra Konkurrensverket resultat från utvecklingen främst inom de ekonomiska och juridiska vetenskaperna, som kan ha betydelse för verksamheten. Rådets ledamöter utses av Konkurrensverket och har en mandatperiod på två år. I år har rådet sammanträtt tre gånger. På agendan stod bland annat forskningsfrågor i stort, ansökningar om forskningsanslag, förslag till uppdragsforskning samt uppsatstävlingen. Ledamöter i rådet för forskningsfrågor Caroline Heide-Jørgensen Professor i juridik, Københavns universitet Lars Henriksson Professor i juridik, Handelshögskolan i Stockholm Tobias Indén Docent i juridik, Umeå universitet Sofia Lundberg Docent i nationalekonomi, Umeå universitet Peter Møllgaard Professor, Copenhagen Business School Kristina Nyström Docent i nationalekonomi, Kungliga Tekniska högskolan Katarina Olsson Professor i juridik, Lunds universitet Magnus Söderberg Universitetslektor i nationalekonomi, CERNA, Mines ParisTech Lars Sørgard Professor i nationalekonomi, Norges Handelshøy skole i Bergen Dan Sjöblom Generaldirektör, rådets ordförande, Konkurrensverket Joakim Wallenklint Forskningssamordnare och rådets sekreterare, Konkurrensverket 54

Konkurrensverket årsredovisning 2013 forskning 55

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete 56

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete Internationellt arbete Samarbeten inom EU ECN Inom ramen för European Competition Network (ECN) har Konkurrensverket ett nära samarbete med Europeiska kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter för tillämpningen av artiklarna 101 och 102 (konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Under 2013 anmälde kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter 94 nya ärenden i nätverket. Utöver det får Konkurrensverket information om tips och klagomål som kommer in till kommissionen. 2013 var det 30 sådana anmälningar. Innan kommissionen fattar beslut ges parterna möjlighet att framföra muntliga synpunkter på kommissionens beslutsutkast i en så kallad hearing. Medlemsstaternas konkurrensmyndigheter konsulteras om förslagen genom möten i rådgivande kommittéer. Konkurrensverket har deltagit vid 20 tillfällen under året. Nationella konkurrensmyndigheter är också skyldiga att konsultera kommissionen innan de fattar beslut enligt artiklarna 101 och 102 i FEUF. För Konkurrensverket har det inte varit aktuellt under 2013. Informationsutbyte Samverkan i ECN sker också genom informationsutbyte mellan myndigheterna och inom ramen för arbetsgrupper med fokus på olika frågor. Under året har Konkurrensverket deltagit i 27 arbetsgruppsmöten. ECN-representanterna har även deltagit i framtagandet av rekommendationer om utrednings- och beslutsprocesser hos medlemsstaternas konkurrensmyndigheter. Rekommendationerna syftar till att underlätta informationsutbytet och öka harmoniseringen mellan konkurrensmyndigheterna. Konkurrensverket har till uppgift att bidra till den internationella utvecklingen inom konkurrens- och upphandlingsområdet. Vi sam verkar internationellt med motsvarande myndigheter, nätverk och internationella organisationer. Public Procurement Network Public Procurement Network (PPN) är ett nätverk med representanter från europeiska myndigheter specifikt inriktade på offentlig upphandling. Samarbetet inom nätverket syftar bland annat till att förbättra tillämpningen av upphandlingsreglerna och att verka för gränsöverskridande offentlig upphandling. 2013 har ordförandeskapet varit delat mellan Litauen och Irland. 57

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete Undersökningar åt andra myndigheter Konkurrensverket bistår Europeiska kommissionen och systermyndigheter inom EU vid platsundersökningar eller informationsinhämtning från företag i Sverige. Under året har Konkurrensverket hjälpt en systermyndighet att ålägga ett svenskt företag att komma in med skriftlig information. En systermyndighet har i sin tur hjälpt Konkurrensverket vid genomförandet av en platsundersökning samt vid inhämtning av information från ett företag utanför Sverige. Nordiskt samarbete De nordiska konkurrensmyndigheterna har sedan många år ett väl utvecklat samarbete. Det 54:e mötet hölls i Nuuk på Grönland. Bland annat diskuterades samarbetet inom konsortier, bygg- och anläggningsverksamhet samt oligopol i mindre ekonomier. Flera arbetsgrupper med deltagare från de nordiska länderna har träffats under året, bland annat kartellgruppen, chefsjurist- och chefsekonomgruppen. I det nordiska kartellnätverket deltar representanter som arbetar med kartellutredningar vid de olika myndigheterna. Ordförandeskapet roterar och deltagarna träffas en gång per år för att diskutera aktuella ärenden och metodutveckling. Konkurrensverket var värd för mötet i juni. Utöver årliga möten hålls löpande telefonkonferenser för uppdatering om respektive verksamhet. En gemensamt publicerad nordisk rapport A Vision for Competition Competition Policy towards 2020 [ Dnr 193/2011 ] innefattar bland annat en jämförelse mellan de nordiska ländernas konkurrenspolitik, lagstiftning och tillämpning av regler, liksom vilken roll de nordiska konkurrensmyndigheterna kan spela för att uppfylla målet om hållbar ekonomisk framtida tillväxt. Var tionde månad träffas representanter för de nordiska konkurrensmyndigheterna och från respektive ansvarigt departement för erfarenhetsutbyte och diskussion om upphandlingsrättsliga frågor. 2013 hölls mötet i Oslo och på agendan stod bland annat implementering av de nya upphandlingsdirektiven, miljö- och sociala hänsyn samt osund konkurrens i offentlig upphandling. EU-statistik Enligt upphandlingsdirektiven ska Sverige årligen lämna statistikuppgifter om den offentliga upphandlingen till Europeiska kommissionen. Skyldigheten att samla in uppgifter på upphandlingsområdet följer även av upphand lingsavtalet Government Procurement Agreement inom världshandelsorgani sationen WTO. Statistik som Konkurrensverket har överlämnat till kommissionen har samlats in av Statistiska centralbyrån. Uppgifter över tröskelvärden är hämtade från EU:s databas Tenders Electronic Daily. Uppgifter under tröskelvärden är inhämtade genom enkäter till myndigheter med flera. [ Dnr 33/2013 ] 58

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete 59

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete 60 Övrigt internationellt samarbete OECD Konkurrenskommittén inom Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) håller möten tre gånger om året, samtliga med medverkan från Konkurrensverket. År 2013 diskuterades bland annat definitionen av transaktion vid förvärv, effektivt internationellt samarbete mellan konkurrensmyndigheter, proaktiva metoder vid kartellutredningar, järnvägsindustrin samt vertikala begränsningar i nätförsäljning. Sedan 2010 ingår Konkurrensverkets generaldirektör i styrgruppen som bereder konkurrenskommitténs arbete. ICN Konkurrensmyndigheter världen över samarbetar inom nätverket International Competition Network (ICN). Konkurrensverket deltar aktivt i ICN:s samtliga arbetsgrupper. Under året har tolv externa rådgivare knutits till de fem arbetsgrupperna: effektiva arbetsmetoder, karteller, företagskoncentrationer, konkurrensfrämjande åtgärder och missbruk av dominerande ställning. Konkurrensverket har, tillsammans med konkurrensmyndigheterna Office of Fair Trading (Storbritannien) och Rekabet (Turkiet), fortsatt att leda arbetet inom gruppen som rör missbruk av dominerande ställning. I september anordnade Konkurrensverket ett internationellt seminarium i Stockholm med tema exklusivavtal. Det analytiska ramverket för exklusivavtal, skadeteorier och sanktioner diskuterades. I det fortsatta arbetet med handboken för missbruk av marknadsmakt har Konkurrensverket medverkat till kapitlet om lojalitetsrabatter. Ramverket för analys av lojalitetsrabatter har också varit ett ämne för diskussion under ett teleseminarium. Konkurrensverkets medarbetare har även varit moderatorer och talare i samband med övriga arbetsgruppers seminarier, bland annat i ett seminarium om kartellutredningar. I december deltog generaldirektören i ett seminarium om konkurrensfrämjande åtgärder i relation till offentlig upphandling. Inom arbetsgruppen inriktad på myndigheters effektivitet ledde Konkurrensverkets ställföreträdande generaldirektör ett teleseminarium för att diskutera hur olika konkurrensmyndigheter använder sociala medier. Medarbetare från samma arbetsgrupp har talat om kunskapsöverföring (knowledge management) i ytterligare ett teleseminarium och skrivit ett kapitel om detta i handboken. En annan medarbetare har medverkat i framtagandet av investigative process. Konkurrensverket har även bidragit till att skriva ett kapitel i handboken om Human Resources. På den årliga ICN-konferensen i april var Konkurrensverket representerat i samtliga arbetsgrupper. Internationella konferenser I juni deltog medarbetare från Konkurrensverket vid den internationella konferensen Public Procurement: Global Revolution VI, arrangerad av Public Procurement Research Group (PPRG) vid Nottingham University. I november var representanter från avdelningen för tillsyn över offentlig upphandling i Köpenhamn för att delta vid The Nordic Public Procurement Forum. Inom ramen för offentlig upphandling har talare från Konkurrensverket vid

Konkurrensverket årsredovisning 2013 internationellt arbete ett flertal tillfällen belyst de nya upphandlingsdirektiven ur ett svenskt perspektiv samt framhållit vikten av åtgärder mot osund konkurrens. Övrigt samarbete Konkurrensverket har under åren 2011 2013 medverkat i ett Sida-finansierat projekt som bland annat syftat till upprättandet av en konkurrensmyndighet och implementering av nya konkurrensregler i Georgien. Projektet löpte ut den sista december. Under året har vi haft besök av delegationer från Bosnien-Hercegovina, Indonesien, Sydafrika, Rumänien, Ryssland och Ungern. Därutöver har flera av Konkurrensverkets medarbetare hållit anföranden vid konferenser på inbjudan av olika organisationer, konkurrens- och upphandlingsmyndigheter, bland annat i Brasilien, Bulgarien, Indien, Serbien, Sydafrika, Tjeckien och Ungern. Rådgivande kommittén för offentlig upphandling Det internationella samarbetet kring upphandlingsfrågor sker till stor del inom ramen för Europeiska kommissionens rådgivande kommitté och de till kommittén knutna arbetsgrupperna där Konkurrensverkets medarbetare deltar. Arbetsgrupperna arbetar med frågor om ekonomi och statistik respektive elektronisk upphandling. 61

Konkurrensverket årsredovisning 2013 medarbetare och organisation 62

Konkurrensverket årsredovisning 2013 medarbetare och organisation Medarbetare och organisation Medarbetare Konkurrensverkets viktigaste resurs är medarbetarna. Det är därför en prioriterad ledningsfråga att medarbetare trivs och har möjlighet att kompetensutvecklas, bland annat genom tillfällen att pröva nya arbetsuppgifter och delta i kurser, seminarier, workshops och möten med systermyndigheter, såväl i Sverige som internationellt. Under 2013 har Konkurrensverket investerat två miljoner kronor i kompetensutveckling, det vill säga cirka 13 000 kronor per medarbetare. Bland de längre kurserna kan nämnas utbildning vid Kings College i London och bland de kortare; kurser i Nottingham och Köpenhamn. Även det nordiska samarbetet och samarbetet inom ramen för ICN, ECN och OECD ger möjlighet till lärande i arbetet. Under året har ett flertal medarbetare deltagit i dessa forum. Som stöd till utvecklingssamtalen har Konkurrensverket utvecklat en karriärportal. Utbildning och arbetsuppgifter förs in och medarbetarna kan tydliggöra önskemål om framtida arbetsuppgifter. Konkurrensverkets värdeord Kompetenta Vi strävar efter att ha en hög kompetens, att fördjupa våra kunskaper och förbättra våra metoder så att vi kan utföra vårt uppdrag på ett effektivt sätt utifrån våra prioriteringar. Vi delar med oss av vår kunskap till kollegor och förmedlar vårt budskap på ett anpassat sätt till olika intressenter. Vi ska skapa ett upphandlingsstöd i världsklass. Och vi ska samtidigt ha fortsatt fokus på kartelljakt och otillåtna direktupphandlingar. Nu stärker vi organisationen för att ta itu med de nya uppgifterna. Respektfulla Vi strävar efter att vara öppna, tydliga och lyhörda vid kontakter med parter, uppgiftslämnare, uppdragsgivare och andra som berörs av vår verksamhet. Ett respektfullt förhållningssätt är grundläggande för goda resultat och trivsel på jobbet. Vi har alla ett ansvar för vårt eget agerande och bemötande av andra och vi hjälps åt så att vi tillsammans uppnår bästa möjliga verksnytta. Resultatinriktade Vi strävar efter att nå tydliga och mätbara resultat inom samtliga verksamheter och stödfunktioner så att vi bidrar till välfärd genom väl fungerande marknader. En god laganda får oss att trivas, känna arbetsglädje och ger förutsättningar för att uppnå goda resultat. 63

Konkurrensverket årsredovisning 2013 medarbetare och organisation 64 Friskvård och sjukfrånvaro Friskvård är något som Konkurrensverket ser som en investering. Alla medarbetare har därför möjlighet att, under arbetstid om arbetet så tillåter, utöva en timmes friskvårdsaktivitet per vecka. Konkurrensverket ger ett bidrag på upp till 5 000 kronor per medarbetare och år för friskvårdskostnader. Konkurrensverket har även en personalförening, Efterverket, som under året anordnat olika aktiviteter, bland annat skidåkning, klättring och museibesök. Konkurrensverket har upphandlat Previa som företagshälsovård och alla medarbetare har erbjudits hälsoundersökning. Det genomsnittliga antalet sjukdagar var tre per anställd. Värdegrund Att utveckla och vidmakthålla Konkurrensverkets värdegrund har sedan flera år varit en prioriterad uppgift. Myndighetens värdegrundsgrupp möts en till två gånger per månad. De diskuterade frågorna förs fram till myndighetens ledningsgrupp. Arbetsgruppen leds av Anna-Karin Neikter Larsson och Mattias Kerslow och består därutöver av en medarbetare från varje avdelning på roterande årsbasis. Gruppen behandlar till exempel frågor om bemötande. Externa föreläsare har också bjudits in, däribland professor Stefan Einhorn, som föreläst om konsten att vara snäll. Organisation Konkurrensverket leds av Dan Sjöblom som är generaldirektör. Till sin hjälp har han ställföreträdande generaldirektören Kristina Geiger och samtliga avdelningschefer, som också ingått i ledningsgruppen. I budgetpropositionen aviserade regeringen att Konkurrensverket skulle ansvara för allt upphandlingsstöd, inklusive innovation och hållbarhetsfrågor från och med år 2014. Den 28 november beslutades det att övergången skulle ske den 1 januari för innovationsupphandlingar och den 1 mars för Kammar kollegiets upphandlingsstöd. Avsikten är också att Miljöstyrnings-

Konkurrensverket årsredovisning 2013 medarbetare och organisation GENERAL- DIREKTÖR INTERNATIONELLT SEKRETARIAT STF GENERAL- DIREKTÖR STÖD KOMMUNIKATION TIPS & FRÅGOR ADMINISTRATION CHEFSEKONOM JURIDIK TILLSYN S1 POLICY T1 KARTELLER & FÖRVÄRV S2 UPPHANDLINGSSTÖD T2 MISSBRUK & VERTIKALA AVTAL S3 UTREDNING UPPFÖLJNING UTVÄRDERING T3 KONKURRENSBEGRÄN- SANDE OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET T4 UPPHANDLINGSTILLSYN UPPHANDLINGS- SKADEAVGIFT Konkurrensverkets organisationsschema från den 1 januari 2014 T5 UPPHANDLINGSTILLSYN rådets upphandlingsstödjande verksamhet ska övergå senast den 1 juli 2014. För att förbereda inför nya uppgifter har Konkurrensverket startat tre grupper (integration, värdegrund och kommunikation) där medarbetare från Vinnova, Miljöstyrningsrådet och Kammarkollegiet har deltagit tillsammans med medarbetare från Konkurrensverket. I integrationsgruppen har även fackliga representanter från de olika organisationerna ingått. För att på bästa sätt hantera de nya uppgifterna, samtidigt som tillsynsuppdraget ska hålla lika hög nivå som innan, har Konkurrensverket omorganiserats från 1 januari 2014. I den nya organisationen separeras tillsyn och stöd (ansvars- och rapporteringsmässigt) i två skilda avdelningar. Avdelnings cheferna för stöd respektive tillsyn har tre respektive fem enheter under sig. Konkurrensverkets ledningsgrupp består från den 1 januari 2014 av generaldirektören, ställföreträdande generaldirektören, samtliga avdelningschefer samt chefen för det internationella sekretariatet. Verksövergripande information har under året lämnats dels på verksmöten för all personal en gång per månad samt löpande via intranätet Kompassen. Avdelningsmöten har hållits veckovis. I och med att Konkurrensverket från och med 2014 har ett större informationsuppdrag har en kommunikationsavdelning inrättats. FAKTA Under 2013 har Konkurrensverket haft 132 årsarbetskrafter fördelat på 56 procent kvinnor och 44 procent män. Medel åldern är 41 år. Drygt 90 procent har akademisk grundexamen eller högre, merparten inom juridik eller ekonomi. Av juristerna har 40 procent domstolserfarenhet. Av ekonomerna har drygt 45 procent högre akademisk examen varav nio även har disputerat. På Konkurrensverket finns ett femtontal olika nationaliteter representerade. Under året har 19 med arbetare anställts och 10 slutat. Förutom egna anställda har Konkurrensverket upphandlat företaget Bemannia för resurser till reception, vaktmästeri och ersättningsbemanning. 65

Konkurrensverket årsredovisning 2013 medarbetare och organisation Konkurrensverkets ledningsgrupp från den 1 januari 2014 Ledningsgruppen består av generaldirektören (GD), ställföreträdande generaldirektören (stf GD), avdelningscheferna (AC) och chefen för det internationella sekretariatet. Bakre raden från vänster: Hanna Witt, AC Tillsyn, Johan Hedelin, tf. AC Stöd Främre raden från vänster: Dan Sjöblom, GD, Arvid Fredenberg, chefsekonom och AC Chefsekonomavd., Kristina Geiger, stf GD, AC Administrativa avd. och tf AC Kommunikationsavd., Karin Lunning, chef Internationella sekretariatet, Per Karlsson, chefsjurist och AC Juridiska avd. 66

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Fakta och finansiell redovisning I Fakta i korthet redovisas statistik för Konkurrensverkets ärenden inom lagtilllämpning och tillsyn samt remisser. Konkurrensverket arbetar dessutom med förslag till regeländringar och andra förbättringsåtgärder, stöd till forskningsprojekt, internationellt arbete med mera. Den 1 januari 2013 införde Konkurrensverket ett nytt processbaserat arkivredovisningssystem. Ärendekategorierna Övriga konkurrenslagsärenden, Transparenslagen samt Regelverk och offentlig sektor bedöms inte längre vara väsentliga att redovisa och har därför tagits bort från Fakta i korthet. 67

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Fakta i korthet ÄRENDESTATISTIK Kostnader inkluderar indirekta kostnader och redovisas fördelat på avslutade ärenden 2013 2012 2011 Konkurrenslagsärenden Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 85344 88246 86322 Utnyttjad tid (av total tid) procent 65 67 66 Genomsnittlig handläggningstid för avslutade ärenden, kalenderdagar 2 126 130 85 Konkurrensbegränsande samarbete Ingående balans 15 10 7 Registrerade 19 26 15 Avslutade 17 21 12 Utgående balans 17 15 10 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 226 252 204 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 851 869 804 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 507 522 512 År 2012 avslutades två ärenden avseende konkurrensbegränsande samarbete med en handläggningstid överstigande 730 kalenderdagar. Missbruk av dominerande ställning Ingående balans 3 6 5 Registrerade 2 5 6 Avslutade 1 8 5 Utgående balans 4 3 6 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 357 346 95 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 745 1886 623 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 444 1132 397 År 2012 avslutades två ärenden (dnr 632/2009 och 262/2011) där det tillsammans registrerats drygt 10 000 timmar. För övriga ärenden uppgick det genomsnittliga antalet timmar till 825. Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Ingående balans 3 8 11 Registrerade 3 3 18 Avslutade 3 8 21 Utgående balans 3 3 8 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 379 307 230 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 1760 926 744 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 1049 556 474 De tre ärenden som avslutades år 2013 var av mycket olika karaktär. Antal timmar per ärende uppgick till 10, 1 500 respektive 3 800. Handläggningstiden varierade också från drygt en månad till närmare två år. 68

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Anmälningar av företagskoncentrationer 2013 2012 2011 Ingående balans 4 10 4 Registrerade 48 36 63 Avslutade 45 42 57 Utgående balans 7 4 10 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 31 29 26 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 221 257 112 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 132 154 72 År 2011 avslutades två ärenden som tillsammans omfattade knappt 3 500 timmar, år 2012 fyra ärenden med tillsammans knappt 8 000 timmar och år 2013 fem ärenden som tillsammans omfattade drygt 8 000 timmar. För övriga anmälningar registrerades i genomsnitt cirka 60 timmar per ärende. Övriga företagskoncentrationsärenden Ingående balans 4 4 5 Registrerade 28 30 38 Avslutade 28 30 39 Utgående balans 4 4 4 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 38 32 44 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 24 41 33 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 14 25 21 Domstolsärenden 5 Ingående balans 9 8 4 Registrerade 5 4 6 Avslutade 6 3 2 Utgående balans 8 9 8 Avslutade ärenden: Genomsnittlig tid för ärenden i domstol, kalenderdagar 5 806 300 38 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 2612 482 1 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 1557 289 1 År 2011 avslutades endast två överklaganden av Konkurrensverkets beslut. År 2013 avslutades ärendet mot TeliaSonera som inleddes år 2004. Av övriga avslutade ärenden var genomsnittlig tid för ärenden i domstol 344 dagar. Totalt konkurrenslagsärenden Ingående balans 38 46 36 Registrerade 105 104 146 Avslutade 100 112 136 Utgående balans 43 38 46 69

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning 2013 2012 2011 Lagen om offentlig upphandling Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 21182 18962 20998 Utnyttjad tid (av total tid) procent 16 14 16 Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 218 187 168 Tillsynsärenden m.m. Ingående balans 53 59 27 Registrerade 98 96 124 Avslutade 89 102 92 Utgående balans 62 53 59 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 177 184 168 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 65 33 80 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 38 19 50 På ärende (dnr 149/2010) som avslutades år 2011 registrerades närmare 2000 timmar. År 2013 avslutades 1 ärende (dnr 355/2012) som omfattade totalt 1740 timmar. För övriga ärenden registrerades i genomsnitt 54 timmar. Domstolsärenden Ingående balans 25 15 0 Registrerade 23 24 15 Avslutade 20 14 0 Utgående balans 28 25 15 Avslutade ärenden: Genomsnittlig tid för ärenden i domstol, kalenderdagar 6 403 207 - Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 94 46 - Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 55 27 - Från juli 2010 har Konkurrensverket möjlighet/skyldighet att ansöka i domstol om upphandlingsskadeavgift. Av de 20 ärenden som avslutades år 2013 hade sju ärenden lämnats in till domstol år 2011 som var första året Konkurrensverket ansökte om upphandlingsskadeavgift. Tidredovisning har gjorts för 60 procent av avslutade ärenden. För övriga ärenden har tidredovisning gjorts på gemensam kod. Genomsnittligt antal timmar baseras på de ärenden där tidredovisning gjorts. Lagen om valfrihetssystem Beräknad årskostnad, inklusive indirekta kostnader, tkr 1 1862 733 1201 Utnyttjad tid (av total tid) procent 2 1 1 Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 154 304 116 Ingående balans 0 1 2 Registrerade 3 1 4 Avslutade 3 2 5 Utgående balans 0 0 1 Avslutade ärenden: Genomsnittlig handläggningstid, kalenderdagar 2 154 304 116 Genomsnittligt antal timmar per ärende 3 543 392 40 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 318 230 25 Avrapporterade regeringsuppdrag redovisas separat och ingår inte i denna sammanställning. År 2012 slutredovisades uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården samt uppdrag att utbetala medel. År 2013 slutredovisades uppdrag att följa upp och utvärdera konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem. 70

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning 2013 2012 2011 Remissyttranden Besvarade remisser 211 167 191 Utnyttjad tid (av total tid) procent 4 3 3 Beräknad kostnad per ärende, inklusive indirekta kostnader, tkr 4 22 26 22 Nyckeltal Total lokalyta per anställd, m 2 21 21 23 Lokalhyra per anställd och år, tkr 89 87 97 1) Total förvaltningskostnad fördelad efter registrerad tid under året. 2) Från det datum då ärendet öppnades till att det avslutats. 3) Registrerade timmar från ärendets öppnande till att det avslutats. 4) Samtliga timmar under hela handläggningstiden, oavsett kalenderår, har beräknats efter timkostnad under det år ärendet avslutats. Denna beräkning har även gjorts två år bakåt i tiden för att få jämförelsesiffror. 5) Från det att Konkurrensverket lämnat in stämningsansökan till Stockholms tingsrätt till dess att målet avgjorts i sista instans. 6) Från det att Konkurrensverket lämnat in stämningsansökan till förvaltningsrätten till dess att målet avgjorts i sista instans. 71

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning ekonomisk översikt ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET (tkr) Fördelning av kostnader och anslag baseras på registrerad tid Anslag Övriga intäkter Kostnader År 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Konkurrens 104769 104012 105374 1562 2478 1396 106331 106490 106770 Offentlig upphandling 28491 30035 25932 977-2450 29468 30035 28382 Total 133260 134047 131306 2539 2478 3846 135799 136525 135152 UPPBÖRD (TKR) Intäkt Tillfört statens budget År 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Konkurrensskadeavgift 35000 11390 468 35000 11390 468 Upphandlingsskadeavgift 7287 883-7287 883 - Total 42287 12273 468 42287 12273 468 TRANSFERERINGAR (TKR) Erhållet från statens budget/ andra myndigheter Lämnade bidrag Finansiella kostnader År 2013 2012 2011 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Konkurrens 16 267 6 461 7 316 16 267 6 459 7 316-2 - varav rättegångskostnader 9 000 256 177 9 000 254 177-2 - varav forskningsbidrag 7 267 6 205 7 139 7 267 6 205 7 139 - - - Offentlig upphandling 3 272 3 848 4 162 3 272 3 848 4 162 - - - varav forskningsbidrag 3 272 3 848 4 162 3 272 3 848 4 162 - - - Total 19 539 10 309 11 478 19 539 10 307 11 478 0 2 0 Avrapporterade regeringsuppdrag 2013 UPPDRAG ENLIGT INSTRUKTION, REGLERINGSBREV SAMT SÄRSKILDA UPPDRAG (tkr) Dnr Uppdrag Erhållna medel från anslag 24.01:15 ap 1 Konkurrensverket Erhållna medel från anslag 9.5:1 ap 23 Socialdepartementet Kostnader inkl. overhead 596/2011 Uppdrag att följa upp och utvärdera konkurrensförhållandena 4000 450 4530 i kommunernas valfrihetssystem 723/2012 Konkurrensen i Sverige 2013 - - 2700 7/2013 Övervakning av den svenska marknaden för alkoholdrycker rapportering till Europeiska kommissionen - - 95 72

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2013 2012 2011 2010 2009 Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 12000 12000 10000 12000 12000 Utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut 2735 5235 6747 6424 5059 Beviljad kontokredit hos Riksgäldskontoret 8000 8000 8000 8000 4000 Utnyttjad kontokredit under året 0 0 0 345 3516 Räntekostnader på räntekonto 1 - - - 1 Ränteintäkter på räntekonto 193 247 304 54 40 Avgiftsintäkter m.m. som myndigheten disponerar 2329 2176 3501 2921 2055 (myndigheten disponerar samtliga avgiftsintäkter m.m.) Totalt beräknade intäkter enligt regleringsbrev 1200 1200 1200 1200 1200 Beviljad anslagskredit 24 01:15 Konkurrensverket 4030 3983 3835 3797 3636 24 01:16 Konkurrensforskning 411 405 430 395 389 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader 1800 1800 1000 1000 1000 26 01:04 Övergångseffekt av kostnadsmässig avräkning - - - - 916 Utnyttjad anslagskredit - - - - - Anslagssparande 24 01:15 Konkurrensverket 7368 3235 2025 3769 982 24 01:16 Konkurrensforskning 257 900 361 210 11 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader 9000 17744 19823 28 626* - 26 01:04 Övergångseffekt av kostnadsmässig avräkning - - - - -916 Antal årsarbetskrafter 132 134 124 121 109 Medelantalet anställda 152 154 138 136 127 Driftkostnad per årsarbetskraft 1007 996 1069 1039 1137 Årets kapitalförändring - - - 700-700 Balanserad kapitalförändring - - - -700-5787 Överfört enligt Not 10 Myndighetskapital - - - - 5787 Utgående myndighetskapital - - - - -700 * Disponerades tidigare av Näringsdepartementet. 73

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning resultaträkning (tkr) Not 2013 2012 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 133260 134047 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 1352 2176 Intäkter av bidrag 3 977 0 Finansiella intäkter 4 210 302 Summa 135799 136525 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5-100 014-99180 Kostnader för lokaler -14 290-14 497 Övriga driftkostnader -18 851-19 835 Finansiella kostnader 4-54 -111 Avskrivningar och nedskrivningar 6-2 590-2 902 Summa -135 799-136 525 Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 7 42 287 12273 Medel som tillförts statens budget -42 287-12 273 Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 19539 10309 Finansiella kostnader 0-2 Lämnade bidrag 8-19 539-10 307 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 74

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Balansräkning TILLGÅNGAR (tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31 Materiella anläggningstillgångar 6 Förbättringsutgifter på annans fastighet 979 1772 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 1855 3463 Summa 2834 5235 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 9 3 1 Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter 10 1739 2406 Övriga kortfristiga fordringar 11 59 108 Summa 1801 2515 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 4240 3952 Övriga upplupna intäkter 13 0 553 Summa 4240 4505 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 14-6784 -3 072 Summa -6784-3072 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 15 18922 14098 Summa 18922 14098 Summa tillgångar 21013 23281 KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 611 1854 Summa 611 1854 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 17 2735 5235 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 18 3051 2874 Leverantörsskulder 3338 4212 Övriga kortfristiga skulder 19 1714 1689 Summa 10838 14010 Periodavgränsningsposter 20 Upplupna kostnader 9041 7417 Oförbrukade bidrag 523 0 Summa 9564 7417 Summa kapital och skulder 21013 23281 75

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Anslagsredovisning REDOVISNING MOT ANSLAG (tkr) per 131231 Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 24 01:15 ap.1 Konkurrensverket, ramanslag 3235 134319 137554 130185 7368 24 01:16 ap.1 Konkurrensforskning, ramanslag 900 13686-495 14091 13834 257 24 01:21 ap.2 Finansiering av rättegångskostnader, 17744 18000-17 744 18000 9000 9000 ramanslag Summa anslag 21879 166005-18 239 169645 153019 16625 Anslag 24 01:21 finansierar kostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller där Konkurrensverket för talan. Under året har Konkurrensverket blivit ålagt att ersätta motpartens kostnader i två ärenden. Medlen får användas först efter beslut av Regeringskansliet. REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL (tkr) per 131231 Inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m. Inkomster Konkurrensskadeavgifter 35000 Upphandlingsskadeavgifter 7287 Summa sanktionsavgifter 42287 REDOVISNING AV AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET DÄR INTÄKTERNA DISPONERAS (tkr) Verksamhet t. o. m. 2011 2012 2013 2013 Ack. 2013 +/- +/- Intäkt Kostnad +/- +/- Avgiftsbelagd verksamhet Avgiftsinkomster Post- och telestyrelsen 0 0 600-600 0 0 Avgiftsinkomster SIDA 0 0 720-720 0 0 Avgiftsinkomster övrigt - - 32 - - - Summa avgiftsinkomster 1352-1 320 0 0 76

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Konkurrensverkets redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s allmänna råd till 6 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Kundfordringar och fordringar tas upp till nominellt värde. Upplupna eller förutbetalda kostnader och intäkter som uppgår till 50 000 kronor eller mer periodiseras. Upplysningar av väsentlig betydelse Tilldelade medel för Konkurrensverkets verksamhet fördelas mellan konkurrens och offentlig upphandling baserat på redovisad tid. Anläggningstillgångar Alla anskaffningar med en ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt basbelopp redovisas som anläggningtillgång. Ett objekt som understiger det fasta beloppet men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och definieras som en tillgång. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån den ekonomiska livslängden. Installationer i och ombyggnad av hyrd lokal redovisas som förbättringsutgift på annan fastighet. Om slutdatum för hyreskontrakt understiger den ekonomiska livslängden för sådan tillgång beräknas avskrivningstiden efter den förväntade nyttjandeperioden. Materiella anläggningstillgångar Datorer och tillbehör Övriga kontorsmaskiner Möbler Förbättringsutgifter på annans fastighet Övrigt Avskrivningstid 3 år 5 år 6 10 år 6 år Generaldirektörens månadslön är 106 900 kronor. Generaldirektören disponerar en personbil för tjänste- och privat bruk. Total kontant bruttolön under år 2013 uppgår till 1 270 200 kronor. Generaldirektören har inga sidouppdrag som redovisas. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar delbelopp (tkr) 2013 2012 Publikationsförsäljning enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter enligt 15 avgifts förordningen (kopiering m.m.) 14 34 18 14 Ersättning från Sida för biståndsprojekt 720 1 445 Ersättning från Post- och tele styrelsen 600 600 Nettoförsäljningsvärde anläggningstillgång - 83 Summa intäkter 1 352 2 176 Not 3 Intäkter av bidrag (tkr) 2013 2012 Socialdepartementet 977 - vårdvals system i primärvården Summa bidrag 977 0 Not 4 Finansiella intäkter och kostnader (tkr) 2013 2012 Ränteintäkter avseende räntekonto 193 247 i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 17 55 Summa finansiella intäkter 210 302 Räntekostnader avseende lån 46 98 i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 8 13 Summa finansiella kostnader 54 111 Not 5 Kostnader för personal (tkr) 2013 2012 Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravg., 64258 63646 avtalspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal 35756 35534 Summa personalkostnader 100014 99180 77

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Not 6 Materiella anläggningstillgångar (tkr) 2013-12-31 2012-12-31 Förbättringsutgifter annans fastighet Ingående balans anskaffningsvärde 4300 4300 Årets anskaffningar - - Årets utrangeringar - - Utgående balans anskaffningsvärde 4300 4300 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 2528 1735 Årets avskrivningar 793 793 Årets utrangeringar - - Ackumulerad utgående balans 3321 2528 Bokfört värde 979 1772 Not 7 Uppbördsverksamhet (tkr) 2013 2012 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Konkurrensskadeavgifter 35000 11390 Upphandlingsskadeavgifter 7287 883 Summa uppbördsverksamhet 42287 12273 Not 8 Transfereringar (tkr) 2013 2012 Forskningsbidrag 10539 10053 Ersättning rättegångskostnad 9000 254 Summa transfereringar 19539 10307 Övriga inventarier Ingående balans anskaffningsvärde 8446 8701 Årets anskaffningar 90 430 Årets utrangeringar -34-685 Utgående balans anskaffningsvärde 8502 8446 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 6805 6604 Årets avskrivningar 598 886 Årets utrangeringar -34-685 Ackumulerad utgående balans 7369 6805 Bokfört värde 1133 1641 Datorer Ingående balans anskaffningsvärde 4202 4088 Årets anskaffningar 99 515 Årets utrangeringar -102-401 Utgående balans anskaffningsvärde 4199 4202 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 2380 1581 Årets avskrivningar 1199 1200 Årets utrangeringar -102-401 Ackumulerad utgående balans 3477 2380 Bokfört värde 722 1822 Finansiellt leasad bil Ingående balans anskaffningsvärde 0 269 Årets anskaffningar - - Årets utrangeringar - -269 Utgående balans anskaffningsvärde 0 0 Not 9 Kundfordringar (tkr) 2013 2012 Kundfordringar 3 1 Not 10 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) 2013 2012 Fordran avseende ingående mervärdesskatt 1684 1806 Fordran hos andra myndigheter 55 600 Summa 1739 2406 Not 11 Övriga fordringar (tkr) 2013 2012 Fordran på Europeiska 59 108 kommissionen Summa 59 108 Not 12 Periodavgränsningsposter, förutbetalda kostnader (tkr) 2013 2012 Förskottsbetalda hyror 3675 3383 Övriga förutbetalda kostnader 565 569 Summa 4240 3952 Not 13 Övriga upplupna intäkter (tkr) 2013 2012 Upplupen intäkt Sida - 553 0 553 Avskrivningar Ackumulerad ingående balans 0 246 Årets avskrivningar - 23 Årets utrangeringar - -269 Ackumulerad utgående balans 0 0 Bokfört värde 0 0 78

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Not 14 Avräkning med statsverket (tkr) 2013 2012 Uppbörd Ingående balans 0-468 Redovisat mot inkomsttitel -42 287-12 273 Uppbördsmedel som betalats till icke 42 287 12741 räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Skulder avseende Uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Anslag 24 01:21 Finansiering av rättegångskostnader Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag 9000 256 Medel hänförbara till transfereringar -9000-256 som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -4135-2 387 Redovisat mot anslag Anslag 24 01:15 Konkurrensverket 130185 131545 Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning 13834 12977 Summa redovisat mot anslag 144019 144522 Anslagsmedel som tillförts ränte konto Anslag 24 01:15 Konkurrensverket -134 319-132 754 Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning -13 686-13 516 Summa anslagsmedel som tillförts -148 005-146 270 räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Anslag 24 01:16 Konkurrensforskning 495 0 Summa anslagsmedel som återbetalats till räntekonto 495 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -7 626-4 135 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 1062 1484 Redovisat mot anslag under året enligt -220-422 undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld 842 1062 som inte har redovisats mot anslag Summa avräkning med statsverket -3711-1 702 Not 15 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr) 2013 2012 Anslagssparande på anslaget 7368 3235 24 01:15 Konkurrensverket Anslagssparande på anslaget 257 900 24 01:16 Konkurrensforskning Övriga medel 11297 9963 Summa behållning på räntekonto 18922 14098 Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) 2013 2012 Ingående avsättning pensioner 1854 1698 Årets pensionskostnader 4 362 Återförd pensionsersättning, avsatt år -817-2011 Årets pensionsutbetalningar -430-206 Utgående avsättning 611 1854 Avsättning för pensioner avser åtagande för framtida utbetalningar av pensionsersättningar (292 tkr) och delpensioner (319 tkr). Not 17 Lån i Riksgäldskontoret (tkr) 2013 2012 Beviljad låneram 12000 12000 Ingående balans 5235 6747 Under året nyupptagna lån 90 1403 Årets amorteringar 2590 2915 Totalt utgående balans 2735 5235 Not 18 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) 2013 2012 Skuld till Skatteverket (arbetsgivaravgifter, 1766 1738 m.m.) Leverantörsskulder 1083 1109 Övriga skulder till andra myndigheter 202 27 Summa 3051 2874 Not 19 Övriga kortfristiga skulder (tkr) 2013 2012 Personalens källskatt 1714 1689 Summa 1714 1689 79

Konkurrensverket årsredovisning 2013 fakta och finansiell redovisning Not 20 Periodavgränsningsposter (tkr) 2013 2012 Not 21 Sjukfrånvaro 2013 procent 2012 procent Upplupen semesterlöneskuld inklusive 6873 6028 sociala avgifter Kompetensväxling 647 461 Upplupen lön 56 415 Övrig upplupen kostnad inomstatlig 165 125 Övrig upplupen kostnad utomstatlig 1300 388 Summa upplupna kostnader 9041 7417 Oförbrukade bidrag från annan statlig 523 - myndighet Summa oförbrukade bidrag 523 0 Summa periodavgränsningsposter 9564 7417 Totalt 1,3 1,4 Kvinnor 1,4 1,5 Män 1,0 1,2 Anställda 29 år 0,9 1,7 Anställda 30 49 år 1,4 1,1 Anställda 50 år 1,0 2,0 Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna (60 dagar eller mer) 16,6 8,1 Stockholm 6 februari 2014 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Dan Sjöblom, generaldirektör 80

Projektägare: Kristina Geiger Projektledare: Rigmor Öberg Produktionsledare och kommunikatör/redaktör: Charlotte Råsbrant Bergström Projektmedarbetare: Tanja Gross Projektassistent: Monica Holmgren Formgivning och produktion: YRA Foto: Studio CA, Bildarkivet.se Tryck: TMG Tabergs 2014

Adress 103 85 Stockholm Telefon 08-700 16 00 Fax 08-24 55 43 konkurrensverket@kkv.se