REMISSVAR Rnr Till Näringsdepartementet

Transkript

1 Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM tel 08/ fax 08/ e-post REMISSVAR Rnr 1.07 Till Näringsdepartementet En ny konkurrenslag (SOU 2006:99) samt Tröskelvärden för koncentrationsprövningar Bättre omsättningsgränser för anmälan av företagskoncentrationer N2006/10823/NL N2006/7644/NL SACO tillstyrker såväl utredningens förslag som Konkurrensverkets förslag till justerade omsättningsgränser vid prövning av företagskoncentrationer. Effektivare förfarande Utredningen menar att Konkurrensverket bör sträva efter att fortsätta att förbättra kvaliteten på sina utredningar och sin processföring samt verka för ett mer formaliserat och därmed ett mer förutsägbart förfarande vid myndigheten. Utredningen menar vidare att det inom ramen för det pågående förändringsarbetet avseende domstolarnas inre organisation bör finnas goda möjligheter att skapa en organisation som bättre förmår utnyttja de tillgängliga resurserna. En förutsättning för att förfarandet i domstol skall vara effektivt, ändamålsenligt och rättssäkert är, enligt utredningen, att rätten fullt ut använder sig av de möjligheter som rättegångsbalken erbjuder att utöva en aktiv formell och materiell processledning. Utredningen föreslår en fakultativ möjlighet för domstolarna att kumulera mål om skadestånd på konkurrensrättslig grund med mål om konkurrensskadeavgift, att Konkurrensverket bör få möjlighet att förena beslut med vite när verket godtar åtaganden i samband med en företagskoncentration eller i ett ärende där Konkurrensverket överväger att ålägga ett företag att upphöra med en överträdelse av någon av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EG-fördraget, att uppgifter som ett vittne eller en part har lämnat vid förhör hos Konkurrensverket bör få förebringas vid förhör i domstol, om den hördes uppgifter avviker från vad han eller hon tidigare anfört eller den som skall höras förklarar att han eller hon inte kan eller inte vill yttra sig, att reglerna om rättegångskostnader ändras samt att reglerna om preskription i konkurrenslagen avseende konkurrensskadeavgift ändras. SACO tillstyrker förslagen.

2 2 Bör Konkurrensverket få besluta om konkurrensskadeavgift? Utredningen föreslår att Konkurrensverket inte ska ha någon generell behörighet att fatta beslut om konkurrensskadeavgift, men att verket bör få besluta om konkurrensskadeavgift i ärenden som inte är tvistiga. Konkurrensverket skall ha möjlighet att utforma ett utkast till beslut som blir rättsligt bindande om det godtas av det berörda företaget (avgiftsföreläggande). Prövningstillstånd i ledet Stockholms tingsrätt Marknadsdomstolen Utredningen föreslår att samtliga av Stockholms tingsrätt meddelade avgöranden i konkurrensärenden och konkurrensmål som får överklagas till Marknadsdomstolen bör underkastas krav på prövningstillstånd. Även för anslutningsöverklaganden och för överklaganden i skadeståndsmål som kumulerats med mål om konkurrensskadeavgift bör, enligt utredningen, krävas prövningstillstånd. Prövningstillstånd bör dock inte krävas vid överklagande av Stockholms tingsrätts beslut avseende fråga om undanröjande av ett avgiftsföreläggande. Dispensgrunderna bör vara desamma i Marknadsdomstolen som i hovrätt, när den reform av rättegångsbalken som riksdagen beslutat träder i kraft. SACO tillstyrker förslagen. Åtaganden från företag Utredningen föreslår att nuvarande 23 a konkurrenslagen bör ändras på så sätt att det klart framgår att den rättsliga följden av att verket godtar ett åtagande endast är att Konkurrensverket, med hänsyn till åtagandet som lämnats, inte längre finner anledning att ingripa mot det aktuella förfarandet. EG:s nya koncentrationsförordning och konkurrenslagens koncentrationsbestämmelser Utredningen föreslår att den materiella bedömningen av en företagskoncentration bör vara densamma, oavsett om prövningen sker enligt konkurrenslagen eller EG:s koncentrationsförordning. Även när det gäller de formella reglerna talar, enligt utredningen, starka skäl för att huvuddragen i systemen bör vara desamma; dock bör konkurrenslagens regler, liksom är fallet redan i dag, spegla den svenska rättskulturen när det gäller förfarandet vid myndigheter och i domstolar. Begreppet företagskoncentration Utredningen föreslår att det i konkurrenslagen skall anges att en företagskoncentration uppkommer genom transaktioner som medför en varaktig förändring av kontrollen över ett eller flera företag. Med uttrycket part i en företagskoncentration avses den eller de som förvärvar kontrollen över ett eller flera företag eller

3 3 delar därav, företaget självt eller vart och ett av de företag som slås samman. Om en koncentration består av flera transaktioner varigenom delar av ett eller flera företag förvärvas, ska vid beräkningen av omsättningen dessa transaktioner behandlas som endast en koncentration. Regeln bör dock omfatta endast transaktioner vilka äger rum inom en tvåårsperiod. Substanstest Utredningen föreslår att konkurrenslagens förbudsbestämmelse avseende företagskoncentrationer bör ändras på så sätt att förbud ska meddelas avseende företagskoncentrationer som är ägnade att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det, om ett förbud kan meddelas utan att väsentliga nationella säkerhets- eller försörjningsintressen åsidosätts. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om koncentrationen medför att en dominerande ställning skapas eller förstärks. Påståenden om effektivitetsvinster och om ett av de berörda företagen hotas av konkurs Utredningen föreslår att påståenden om effektivitetsvinster och om att ett av de samgående företagen hotas av konkurs bör bedömas på samma sätt enligt konkurrenslagen som enligt EG-rätten. Liksom inom EG-rätten bör sådana påståenden prövas inom ramen för substanstestet. Accessoriska begränsningar och de särskilda bedömningsgrunderna som gäller i vissa fall för självständigt fungerande gemensamma företag Utredningen föreslår att det i konkurrenslagen ska införas en regel som gör klart att prövningen av en företagskoncentration omfattar de rättshandlingar som är konstitutiva för koncentrationens uppkomst och sådana konkurrensbegränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för att genomföra koncentrationen, s.k. accessoriska begränsningar. Det bör också göras tydligt i lagen att andra konkurrensbegränsningar som eventuellt förekommer i samband med en företagskoncentration kan prövas enligt förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen och i EG-fördraget. Några andra regler om accessoriska begränsningar bör, enligt utredningen, inte finnas i konkurrenslagen. Konkurrensverket bör inte heller i beslut, enligt vilka verket lämnar en företagskoncentration utan åtgärd, uttala sig om huruvida anmälda avtal och förfaranden är att anse som accessoriska eller inte. Den nuvarande bestämmelsen i 34 b första stycket konkurrenslagen, som reglerar den situationen att bildandet av ett självständigt fungerande gemensamt företag i vissa avseenden skall bedömas enligt 6 och 8 samma lag, bör, enligt utredningen, flyttas så att det klart framgår av konkurrenslagen att fråga är om en särskild bedömningsgrund i koncentrationsprövningen. Nuvarande bestämmelse i konkurrenslagen om att förfarandereglerna för företagskoncentrationer skall tilllämpas vid prövningen av accessoriska begränsningar och gemensamma företag bör tas bort.

4 4 Åtaganden Utredningen föreslår att Konkurrensverkets rätt att godta åtaganden från företag i koncentrationsärenden uttryckligen skall framgå av konkurrenslagen. Tidpunkten för anmälan om företagskoncentration och sanktionsmöjligheter m.m. Utredningen föreslår att det i konkurrenslagen bör föras in en bestämmelse om att en anmälan om företagskoncentration får göras så snart part eller annan medverkande kan visa att de avser att genomföra koncentrationen. Av lagen ska uttryckligen framgå att en anmälningspliktig företagskoncentration skall anmälas till Konkurrensverket innan den genomförs och att Konkurrensverket, inom 25 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan kommit in till verket, skall antingen meddela beslut om att genomföra en särskild undersökning av företagskoncentrationen eller meddela beslut om att lämna koncentrationen utan åtgärd. Utredningen gör bedömningen att det saknas praktiska skäl för att i dagsläget föreslå regler om direkta sanktioner mot bristande uppfyllelse av anmälningsplikten. Inte heller i övrigt anser utredningen har det kommit fram några skäl som talar för att närmare överväga om Konkurrensverket bör få sådana sanktionsmöjligheter och utredningsbefogenheter som kommissionen har. Förlängning av tidsfrister Utredningen föreslår att det i konkurrenslagen bör föras in en bestämmelse som innebär att tidsfristen för Konkurrensverkets beslut om att genomföra en särskild undersökning av en företagskoncentration eller lämna den utan åtgärd förlängs till 35 arbetsdagar i de fall part lämnar åtaganden. Bistånd till kommissionen Utredningen föreslår att bestämmelsen i 3 andra stycket lagen om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler avseende Konkurrensverkets befogenheter när verket bistår kommissionen vid undersökningar skall upphävas. I övrigt bedömer utredningen att reglerna för svenska myndigheters bistånd till kommissionen, när denna genomför en undersökning i Sverige, är ändamålsenliga. Förbud i väntan på slutlig prövning Utredningen föreslår att även Marknadsdomstolen i ett pågående mål om företagskoncentration skall kunna förbjuda parterna och andra medverkande i koncentrationen att vidta någon åtgärd för att fullfölja företagskoncentrationen. Avgift för anmälan om företagskoncentration

5 5 Utredningen föreslår att anmälan om företagskoncentration ska vara avgiftsfri. Vem får överklaga vissa av konkurrensverkets beslut? Utredningen föreslår att bestämmelsen om talerätt i nuvarande 60 andra stycket konkurrenslagen bör ändras på så sätt att endast att den som berörs av Konkurrensverkets beslut har rätt att överklaga. Bestämmelser om konkurrensskadeavgiftens storlek Utredningen föreslår att det införs ett argumentationsschema i konkurrenslagen som beskriver hur domstolarna skall gå till väga när konkurrensskadeavgiften skall bestämmas. Överträdelsens allvar och varaktighet bör alltjämt vara utgångspunkten för att fastställa avgiftens storlek och bör sammanvägt utgöra ett utgångsbelopp (sanktionsvärde). När sanktionsvärdet har fastställts för ett företag bör detta justeras med hänsyn till försvårande och förmildrande omständigheter. Slutligen kan konkurrensskadeavgiften i vissa fall behöva sänkas med beaktande av bestämmelsen om nedsättning av avgiften. Utredningen föreslår vidare att beloppsgränserna i nuvarande 27 konkurrenslagen tas bort. Konkurrensskadeavgiften får dock inte överstiga tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. En kriminalisering på konkurrensrättens område och individuella sanktioner som kan utgöra alternativ till straff Utredningen föreslår inte någon kriminalisering på konkurrensrättens område. Utredningen föreslår i stället att sanktionsmöjligheterna för vissa allvarliga överträdelser av konkurrensreglerna bör utökas med bestämmelser om näringsförbud. Det skall vara möjligt att meddela näringsförbud för personer som rättsligt eller faktiskt utövar ledningen över företag som ingår eller tillämpar avtal som är förbjudna enligt konkurrenslagen eller EG-fördraget och som innebär att företag i samma produktions- eller handelsled fastställer försäljningspriser, begränsar eller kontrollerar produktion eller delar upp marknader. För att ett förbud skall kunna meddelas skall, i likhet med vad som i dag gäller enligt lagen om näringsförbud, krävas att personen i fråga därigenom grovt åsidosatt vad som ålegat honom eller henne i näringsverksamhet, och att ett förbud är påkallat från allmän synpunkt. Vid prövningen av om ett näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt skall bl.a. särskilt beaktas om förfarandet varit ägnat att allvarligt hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Näringsförbud skall inte anses påkallat från allmän synpunkt om exempelvis den som kan komma i fråga för ett sådant förbud själv eller inom ramen för den bedrivna näringsverksamheten har medverkat till att i väsentlig mån underlätta Konkurrensverkets utredning av överträdelsen. SACO har i remissvaret över Konkurrensbrott en lagstiftningsmodell (SOU 2004:131) avstyrkt en kriminalisering på konkurrensrättens område, eftersom en kriminalisering kommer i konflikt med programmet för eftergift och nedsättning

6 6 av konkurrensskadeavgift. Programmets funktion att avslöja karteller riskerar att bli verkningslöst om en kriminalisering införs. SACO:s tidigare ställningstagande kvarstår. Konkurrenslagens struktur och överskådlighet Utredningen föreslår en helt ny konkurrenslag. Vidare föreslår utredningen att de kvarvarande bestämmelserna i lagen om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler som rör tillämpningen av EG:s konkurrensregler arbetas in i konkurrenslagen. Ikraftträdande Utredningen bedömer att den nya konkurrenslagen kan träda i kraft först den 1 januari De övriga ändringar i lagar och förordningar som vi föreslår bör i huvudsak träda i kraft vid samma tidpunkt. Avslutande synpunkt Utredningens olika förslag syftar till att undanröja de trögheter som identifierats i det nuvarande förfarandet enligt konkurrenslagen. Trots ingående analys och noggranna överväganden går det dock inte att på förhand avgöra i vilken utsträckning förslagen kommer att få avsedd effekt. Av detta skäl anser SACO att ett nytt förfarande enligt konkurrenslagen bör utvärderas noggrant och, om det anses nödvändigt, att nya eller kompletterande åtgärder för att effektivisera förfarandet införs. Förslag till justerade omsättningsgränser vid prövning av företagskoncentrationer I rapporten Tröskelvärden för företagskoncentrationsprövningar, Konkurrensverket (2006:99) föreslås att gränsen justeras för parternas sammanlagda omsättning till att avse mer än 1 miljard kronor i Sverige och att gränsen höjs för parternas enskilda omsättning till mer än 200 miljoner kronor i Sverige för minst två berörda företag. SVERIGES AKADEMIKERS CENTRALORGANISATION Mikael Halápi