Handlingsplan för Lunds stadskärna

Möjligheter till handelsutveckling Handlingsplan för Lunds stadskärna APRIL 2011

INNEHÅLL BAKGRUND & SAMMANFATTNING SYFTE OCH MÅL TIDPLAN ARBETSGRUPP DEL I: NULÄGE UTVECKLINGSSTRATEGIER MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERGRIPANDE HANDELSSTRUKTURER STADSKÄRNANS HANDELSSTRÅK GOD TILLGÄNGLIGHET DEL II: UTVECKLINGSFÖRSLAG A. STADSKÄRNANS INNEHÅLL STADSKÄRNANS IDENTITET STÄRK STADSKÄRNANS IDENTITET ARBETSGRUPPENS PRIORITERADE HANDELSSTRÅK OCH PLATSER Beställare: Lunds kommun i samarbete med Lund Citysamverkan Olle Anderberg fastighetsutvecklare och analytiker Katarina Majer fastighetsutvecklare och analytiker Susanne Klint arkitekt SAR/MSA Tyréns AB, Region Syd Isbergs gata 15 205 19 Malmö 010 452 20 00 www.tyrens.se B. UTVECKLING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG ETT ATTRAKTIVT HANDELSSTRÅK MED INTRESSANTA MÖTESPLATSER OCH MÅLPUNKTER FÖRSTÄRKA KOPPLINGEN MELLAN HANDEL OCH KULTUR FÖRSTÄRKA ATTRAKTIONSKRAFTEN FÖR STADSKÄRNAN AVSEENDE HANDEL, EVENEMANG OCH MÖTEN GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR MED MÄTBART RESULTAT STADSKÄRNAS INNEHÅLL PRIORITERADE STRÅK OCH PLATSER HANDELSSTRÅKET - UTVECKLING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG LUND C KNUT DEN STORES TORG OCH BANTORGET UTVECKLINGSFÖRSLAG STORTORGET UTVECKLINGSFÖRSLAG MÅRTENSTORGET UTVECKLINGSFÖRSLAG ÅTGÄRDSFÖRSLAG SNABBA, MINDRE FÖRÄNDRINGAR I NÄRTID OCH LÅNGSIKTIGA, MER OMFATTANDE STADSUTVECKLINGSPROJEKT NÄSTA STEG: GENOMFÖRANDE AV SNABBA OCH LÅNGSIKTIGA ÅTGÄRDER BAKGRUNDSMATERIAL OCH KÄLLOR 2

BAKGRUND & SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen har initierat en utredning i syfte att lägga grunden för den framtida planeringen av trafik och gaturum för att kombinera ett levande, tillgängligt centrum med dagens och framtidens resandeströmmar. Såväl stadsmiljö som förutsättningar för busstrafik och kommersiell aktivitet ska förbättras. Arbetet har delats in i tre olika steg: nulägesbeskrivning, vision samt åtgärder. Nuläget beskrivs i rapporten Lunds Stadskärna - dagens förhållanden (juli 2007). En vision för stadens önskade utveckling fram till år 2020 fastställdes av kommunstyrelsen i maj 2008. Denna handlingsplan för Lunds stadskärna ska ses som en del av detta visionsarbete med ett speciellt fokus på handelns utvecklingsmöjligheter. Arbetet med Handlingsplanen för Lunds stadskärna startade under hösten 2010 där en arbetsgrupp med representanter från kommunen, fastighetsägare, handel, citysamverkan tillsammans med konsultföretaget Tyréns tagit fram detta arbete. Genom gruppdialog, workshop, sammanställningar och avstämningar samt förankring med Lund citysamverkans styrelse finns nu ett underlag till hur stadskärnans handelsstråk och främsta mötesplatser kan utvecklas. En gemensam målbild finns nu kring handelsutveckling, gemensamma målsättningar, stadskärnans identitet och övergripande förslag till snabba och långsiktiga åtgärder i stadskärnan. Handlingsplanen presenterar utvecklingsförslag för Handelsstråket, Lund C Bantorget/Knut den stores torg, Stortorget och Mårtenstorget samt förslag till åtgärder som syftar till att lyfta fram möjliga förbättringsåtgärder inom handels-, fastighets- och stadsutveckling. Handlingsplanen ska även ses som en startskott för igångsättandet av arbetet med att utveckla stadens mest centrala handelsstråk och platser. 3

BAKGRUND Lund Citysamverkan är ett trepartssamarbete mellan handel, fastighetsägare och kommun vars ändamål är att verka för utveckling och marknadsföring av Lunds Stadskärna. Huvudmålet är att skapa en levande och trevlig miljö för boende och besökare att vistas i. För att fortsätta utvecklingen av Lunds stadskärna har Citysamverkan utsett en arbetsgrupp som tillsammans med konsultföretaget Tyréns AB tagit fram en gemensam målbild för Lunds stadskärna. Denna arbetsgrupp innehåller representanter från de tre parterna. Under hösten/vintern 2010-2011 har arbetsgruppen tillsammans med Tyréns tagit fram ett material som handlar om stadskärnans identitet, gemensamma målbilder samt prioriteringar av handelsstråk och mötesplatser. SYFTE OCH MÅL Målet med handlingsplanen är att skapa ett grunddokument med förslag till hur stadskärnan kan utvecklas baserat på gemensamma målbilder från berörda aktörer. Dokumentet tar sin utgångspunkt i det arbete som genomförts i arbetsgruppen och stämts av med Citysamverkans styrelse. Syftet med handlingsplanen är att: Formulera en gemensam målbild som gör det enklare att prioritera och fatta rätt beslut Se nya möjliga investeringar och idéer som skapar nyfikenhet och bidrar till en utveckling av stadskärnan Förenkla att gå från ord till handling Framtagande av Åtgärdsförslag Stärka Lunds identitet 4

TIDPLAN 1. 2. 4. Del 1. 3. Del 2. Del 3. Del 4. Handlingsplan för Lunds stadskärna 5. Del 5. Genomförandefas Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 ARBETSGRUPP I arbetsgruppen har följande personer deltagit: Fastighetsägarna Leve Lund: Ulf Wallén, Adam Falkenström, Peter Mellvé Handelsföreningen: Bengt Larsson och Ingvar Holm Lunds kommun: Torsten Schenlaer, Johanna Wittenmark, Britt Steiner och Håkan Lockby Lund Citysamverkan: Aina Frid och Mia Dahl Tyréns: Katarina Majer, Susanne Klint och Olle Anderberg. Arbetsgruppen har träffats vid fem mötestillfällen innehållande olika arbetsmoment som workshop, gruppdialoger, avstämningar. Mellan mötena har Tyréns sammanställt resultaten och presenterat dessa för Citysamverkans styrelse. 5

DEL 1 NULÄGE ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSSTRATEGIER Stadskärnor i Sverige och runt om i världen spelar en stor roll som mötes- och handelsplats samt som plats för underhållning och upplevelser. Till sin fördel har stadskärnan ofta en trivsam och historisk miljö. Stadskärnans utformning, struktur och evenemang m.m. är direkt avgörande för hur staden uppfattas. Stadens centrum betyder mycket för invånarnas och besökarnas uppfattning om stadens identitet, karaktär och atmosfär. För att kunna anta denna betydelsefulla och viktiga roll är det av största vikt att centrum fungerar så väl som möjligt. En av Lunds stadskärnas utmaningar blir att möta de konkurrensfördelar som de externa handelsplatserna har. Det måste vara lätt att ta sig till stadskärnan, den måste ha en bra funktion och en tydlig struktur och innehåll. Och inte minst att det finns ett utbud som är bättre eller allra minst i nivå med andra konkurrerande handelsplatser. Den stora utmaningen ligger i att stadskärnan måste hantera flera ägarparters intressen medan externa handelsplatser oftast endast har en part som tar helhetsansvar. Viktiga faktorerna vid utveckling av stadskärnan: Lättillgängligt en stad ska kännas lätt att överskåda och orientera sig i. Med hjälp av informationstavlor/skyltar ökar tydligheten. Det ska finnas bra parkeringsmöjligheter och god tillgång till kollektivtrafik på ett bekvämt avstånd till det kommersiella centrumet. Öppettiderna anpassas efter kunden med generösa öppettider då kunden är ledig, det vill säga även kvällstid och helger. God form och utsträckning handelsstråken i stadskärnan bör ligga väl koncentrerat med tydliga och attraktiva mötesplatser/torg. Det bör finnas tydliga riktlinjer för skyltning, fasadutförande, uteservering och belysning mm. Intressant utbud för att få till ett intressant och variationsrikt utbud av butiker inom detaljhandel, restauranger, serviceverksamheter krävs tydlig samordning och långsiktig planering. Stadskärnan ska kunna erbjuda ett innehåll med spännande evenemang och aktiviteter under hela året. Andra grundförutsättningar för ett intressant innehåll är att behålla den goda mixen av historiska byggnader/platser, nybyggnation, arbetsplatser och bostäder. Mötesplatser för att få till en intressant handelsdestination krävs avkopplande och trivsamma mötes- och samlingsplatser utefter handelsstråken. Ofta är dessa mötesplatser torg. Fungerande stråk och torg är framgångsfaktorer för alla handelsplatser. Konkurrensfördelarna för stadskärnan är övriga mötesplatser som parker, kulturinstitutioner med mera som inte finns tillgängliga i ett externt köpcentra. God skötsel, underhåll, trygghet och säkerhet en stadskärna som satsar på trygghet, säkerhet och som parallellt även har en effektiv och kontinuerlig städning upplevs som en attraktiv plats och skapar bra förutsättningar grund för utökad handel och annan kommers i centrum. 6

MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna att utveckla handeln i Lunds stadskärna är goda då en växande befolkning och prognoser om en fortsatt ökad konsumtion innebär att marknadsunderlaget växer de kommande åren. I Lunds tätort växer marknadsunderlaget för detaljhandeln från 4,6 mdkr till närmare 6 mdkr mellan åren 2009 och 2015. Totalt omsatte detaljhandeln i centrum 2,2 miljarder kr 2009. Detta motsvarar en marknadsandel i Lunds kommun på 38 %. Sällanköpsvaror stod för merparten av omsättning (ca 67%). Centrum har även en betydande andel restauranger och caféer och den kartlagda omsättningen visar att omsättningen för denna verksamhet uppgår till ca 400 miljoner kr i stadskärnan. 120 110 100 90 80 70 60 101 100 97 97 106 93 105 93 105 105 105 102 102 101 105 108 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Tyréns, Handeln i Sverige Dagligvaror Mer om marknadsförutsättningarna finns att läsa i Handelsutredning för Lunds stadskärna genomförd våren 2009 och uppdateringar av handelsutredningen genomförda hösten 2010. Försäljningsindex för både dagligvaror och sällanköpsvaror i Lund har fluktuerat över tiden. För sällanköpsvaror ser vi en negativ trend under de senaste åren och index är lägre än för jämförbara kommuner. Både marknadsunderlaget och försäljningsindex pekar mot att det finns utrymme att utveckla och stärka handeln framförallt inom sällanköpsvaror. Försäljningsindex för detaljhandel för Lunds kommun 1999-2009 Sällanköpsvaror 102 100 107 97 106 100 Definitioner och begrepp Detaljhandel Med detaljhandel avses i egentlig detaljhandel, d.v.s. exklusive bilföretag, bensinstationer och systembolag. Detaljhandeln kan delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Dagligvaruhandel Dagligvaruförsäljning i varuhus och stormarknader samt total försäljning inom branscherna livsmedel, parfym, tobak, tidningar och blommor. Sällanköpshandel Sällanköpsvaruförsäljning i varuhus och stormarknader samt total försäljning inom branscherna beklädnad, fritidsvaror, hemutrustning och byggvaror. Försäljningsindex Relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget. Om index är över 100 har kommunen ett inflöde av köpkraft och vice versa. 7

ÖVERGRIPANDE HANDELSSTRUKTURER FÖR LUNDS STADSKÄRNA Stadskärnans A-stråk utgörs idag av stråket från Lilla Fiskaregatan, stråket kring Stortorget, delar av Stora Södergatan, Botulfsgatan, Västra Mårtensgatan och Mårtenstorget. B-stråken utgörs av Bangatan, delar av Clemenstorget, Klostergatan, delar av Stora Södergatan samt Östra Mårtensgatan. C-stråket utgörs av delar av Clemenstorget, S:t Petri Kyrkogata, delar av Bredgatan, Lilla- och Stora Gråbrödersgatan, Kattesund, delar av Stora Södergatan samt delar av Bankgatan. Det markerade området visar Lund Citysamverkans geografiska arbetsområde. Här finns den största koncentrationen av Lunds restaurang och handelsutbud. A-,B- och C-stråk I stadskärnan finns olika stråk (vanligtvis A- till C-nivå) med olika typer av handel. Ett A-stråk är det bästa kommersiella läget och innehåller ofta starka kedjeföretag och varumärken. Karakteristiskt för A-stråket är att stora flöden av människor rör sig där. Gågatan tillhör vanligtvis stadens A-stråk. Ett B-stråk ligger i anslutning till A-stråken men har betydligt svagare flöden. Här finns lokalt starka handlare etablerade samt service och andra typer av verksamheter. STADSKÄRNANS HANDELSSTRÅK Uppdatering 2011 Ett C-stråk innehåller en mängd blandade besöksintensiva verksamheter utöver handel. Flödena är avsevärt lägre än i A- och B-stråk. Följande definition är hämtad ur Stadskärnehandboken. Citysamverkans geografiska område 8

STADSKÄRNANS HANDELSSTRÅK Starka destinationer, ankare och målpunkter är viktigt för att skapa en levande och konkurrenskraftig stadskärna. Ankarnas/målpunkternas/ destinationernas lokalisering påverkar flödena av människor i hela centrum. Det är av stor vikt att stråken mellan ankarna har ett starkt och bra butiksutbud så att ankarnas och destinationernas uppgift att binda samman handeln tillvaratas. Målet ska vara att förstärka och förtäta på strategiskt utvalda platser så man når en balans avseende utbud, mötesplatser och kundflöden över hela stadskärnan. Så här ser dagens situation ut för Lunds stadskärna: Klostergatan har utvecklats till en stark mat-/deli och restaurangdestination. Här finns flera verksamheter som komplet terar varandra. Gatan bör fortsätta vara givet mat och restaurangstråk som kom pletteras med specialbutiker. Gråbrödersgatan sammankopplar Klostergatan och Lilla Fiskaregatan. Här ligger idag butiker med service, inredning och caféer. Stråket har en lugnare karaktär än de två anslutande gatorna vilket gör att gatan har goda möjligheter att förstärkas inom redan befintligt butiksutbud. Lilla Fiskaregatan är det naturliga handelstråket som tillsammans med Klostergatan förbinder centrums östra och västra delar. Fiskaregatans utbud domineras av ett blandat butiksutbud inom exempelvis beklädnad och hemutrustning, service och hemelektronik. Skomakaregatan/Botulfsgatan är en direkt förlängning av huvudstråket via Fiskaregatan/ Stortorget. Här fortsätter butiksutbudet inom beklädnad, hemutrustning. I Södergatans/Östra och Västra Mårtensgatans och Lilla Södergatans/Lilla Tvärgatans butiksutbud domineras inom beklädnad och hemutrustning, service samt Åhlénshuset och verksamheter i Kattesund. Filmstaden ligger på Västra Mårtensgatan. Ankare ICA Malmborgs COOP Gleerups H&M-huset Åhléns Lindex Kappahl/Team Sportia/Hemtex Stadium Destinationer Mat COOP/torghandeln/Saluhallen/Mårtenstorget/Tehuset Java Mode Lilla Fiskaregatan/Skomakaregatan /Södergatan mellan Gleerups och Lilla Tvärgatan + H&M-huset Heminredning S Gråbrödersgatan/Lilla Fiskaregatan (Panduro, Granit, Udda Tina, Trädgårdsbutiken) Klostergatan (S:t Jacobs + Bengtssons Ost+ Klostergatans fisk + Grand Hotel + Patisseriet + Klostergatans vin o delikatess + tebutik) Restaurang och café Området kring stationen (Bangatan, Bantorget, Knut den Stores torg) Klostergatan, Stortorget + Området kring Mårtenstorget Målpunkter Lunds C Stortorget Mårtenstorget Botulfsplatsen Kv Galten Stadsparken/Högevall/Mejeriet Lundagård/Kulturen Turistbyrån 9

GOD TILLGÄNGLIGHET Gång och Cykel En god tillgänglighet till stadskärnan är viktigt för handelns utveckling. Vanligaste färdmedlet för besökare i stadskärnan är cykel följt av till fots, med buss, bil och slutligen med tåg. Tillgänglighet med cykel är god i stadskärnan. Med några undantag är det tillåtet att cykla på alla gator i båda färdriktningar. Även fotgängare har god tillgänglighet till stadskärnan. Parkering Stadskärnan har flera parkeringsmöjligheter i strategiska lägen. Enligt Lunds kommun är P- anläggningarna uppdelade enligt nedan: Mårtenstorget/Öster täcker de flesta områdena öster om Stora Södergatan. Lund C/Väster täcker ett stort område från Trollebergsvägen i väster till de centrala delarna av Lund, väster om Stora Södergatan och Kyrkogatan. Stortorget/Söder är ett stort område som täcker parkeringsområdet öster om Lund C och söder om Stortorget. Lunds kommuns parkeringskarta 10

Kollektivtrafi k Lund C är en viktig knutpunkt för resande med tåg, stads- och regionbuss. För stadsbusstrafiken utgör Botulfsplatsen en viktig bytespunkt och flertalet regionbussar angör kv Galten. Tillgängligheten till övriga större städer i Skåne och Köpenhamn är god både med bil och med tåg. Exempelvis tar turen med tåg Lund C- Köpenhamns 47 minuter, Lund C-Helsingborgs C 27 minuter och Lund C-Malmö C 12 minuter. 11

DEL 2 UTVECKLINGSFÖRSLAG A. STADSKÄRNANS INNEHÅLL För att kunna utveckla en gemensam målbild för stadskärnan presenteras här vilka gemensamma ståndpunkter som arbetsgruppen enats om och styrelsen för Lund citysamverkanstår bakom. Genom att klarlägga vilka förslag parterna kommit överens om gällande handelsutvecklingen och marknadsposition presenteras i detta avsnitt de gemensamma målsättningar gällande handelsutvecklingen. STADSKÄRNANS IDENTITET Karaktäristiskt för Lunds stadskärna är KÄNSLA studenter, kunskap, internationell, liv, rörelse, möten och impulser STRUKTUR kompakt stad med varierat innehåll, gammalt och nytt, korta avstånd UTBUD ett varierat kulturliv, affärs- och restaurangutbud samt en lockande torghandel Vidare presenteras stadskärnans identitet som sammanfattas i begreppen känsla, struktur och utbud. Dessa begrepp kommer att användas när det prioriterade handelsstråket och mötesplatserna presenteras som ledord för utveckling. 12

STÄRK STADSKÄRNANS IDENTITET GENOM: -att vara inkubator för handel, galna idéer, nytänkande, kultur -utveckling av nya och befintliga mötesplatser, stråk och målpunkter - att skapa möjligheter till mer mingel och strosande i lugna, mysiga och trevliga Lund -att utveckla informationskanaler för olika typer av marknadsföring Arbetsgruppens synpunkter på Lunds stadskärnas identitet Kompakt stad med varierat innehåll och korta avstånd Kombinationen av gammalt och nytt Gamla byggnader och gatunät Domkyrkan, medeltida stad, Universitetshuset, trånga och gemytliga gator En blandning av stilar en planerad oplanering. Välkända besöksmål; Domkyrkan, Universitetet och Lundagård Mer cyklar än biltrafik Ett varierat affärutbud och lockande torghandel Lund är den gamla lanthandeln (som kan försvinna och blir då istället Ica Nära). Det måste finnas allt i stadskärnan. Annat än kedjebutiker (småbutiker är viktigt) det finns ett unikt utbud av småbutiker Mysigt att strosa, mer än shopping Utbud av kultur (kör, teater, och mötesplatser Lundakänslan Stadens internationella karaktär genom studenter det ställer krav En småstad på sommaren staden byter skepnad Liv och rörelse Många kändisar i media från Lund (Hipp Hipp Anders Janson och Johan Wester, Måns Zelmerlöv, Ola, Kattis Ahlström, Anna-Lena Brundin, David Batra, Nour el Refai, Amanda Jensen, Timbuktu, Linus Törnblad m fl) viktiga ambassadörer Möjliga möten med nya och gamla bekanta. Många har kopplingar till Lund. Återkommer till samma tema - träffa folk stöta ihop på stan Mångfald Många eldsjälar bland invånarna 13

ARBETSGRUPPENS PRIORITERADE HANDELSSTRÅK OCH PLATSER PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN I STADSKÄRNAN 1 Saluhallen - Mårtenstorget 2 Knut den stores torg - Lilla Gråbrödersgatan Lundagård - Kulturen 7 3 Bytaregatan - Klosterg - Knut den stores torg P 4 Åhléns/Kattesund - Dammgården 5 Lund C /Bangatan - söder om 8 6 Bantorget - Nygatan - Stadsparken - Badet Arenan 5 2 Lund C P 7 Clemenstorget LUNDAGÅRD 8 Västra stations torget 3 Bantorget Bantorget 9 Domkyrkan,/besökscentrum - Kyrkogatan Kungsgatan 13 14 9 13 10 Stadsparken (P) - Grönegatan - L:a Fiskareg BOTANISKA TRÄDGÅRDEN 15 Stortorget 11 Östra delen av stadskärnan 11 12 Botulfsplatsen Kattesund 4 13 Klostergatan och L:a Fiskaregatan 14 Botaniska trädgården - Centrum 6 12 1 Saluhallen Mårtenstorget P 15 Stortorget 16 16 Råbygatan - Mårtensgatan - L:a Tvärg - Galten STADSPARKEN 17 Råbygatan (P) P Betydelsefulla kopplingsståk Handelsutveckling Övriga handelsstråk Betydelsefulla platser Platser för handelsutveckling Övriga platser (möte/handel) 14 10 17 P Bilden visar arbetsgruppens prioriterade platser och stråk.

Lunds C Bantorget Bantorget Stortorget Kattesundd Saluhallen Mårtenstorget Galten Ringarna på kartan illustrerar handelns koncentration i stadskärnan samt arbetsgruppens önskade utvecklingsområden. Den lilla ringen i mitten utgör en viktig sammanhållande länk mellan de större ringarna. 15

PRIORITERADE UTVECKLINGSORÅDEN I STADSKÄRNAN 1 Huvudstråket: Lund C - Bantorget - Fiskaregatan - Stortorget - Mårtenstorget - Mårtensgatan 2 Bangatan - Lilla Fiskaregatan via Knut den stores torg/bytaregatan och via Klostergatan/Gråbrödersgatan 3 a Bantorget - Nygatan - Stadsparken Lund C 3h P 3f 1 P 2 3e LUNDAGÅRD b Lilla Fiskaregatan - Grönegatan - Stadsparen c Södergatan/Kyrkogatan d Mårtenstorget - Södra Esplanaden via Galten och via Råbygatan e Knut den stores torg - Lundagård - Kulturen 3g BANTORGET 3a 3b STORTORGET 3c MÅRTENSTORGET BOTANISKA TRÄDGÅRDEN f Lund C - Bangatan - Clemenstorget g Trollebergsvägen P h Västra Stationstorget - Väster STADSPARKEN P Galten 3d 16 P Utifrån prioriterade utvecklingsområden önskar arbetsgruppen att stadskärnan ska utvecklas enligt kartan.

B. UTVECKLING OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG ETT ATTRAKTIVT HANDELSSTRÅK MED INTRESSANTA MÖTESPLATSER OCH MÅLPUNKTER I detta utvecklingsförslag har ett stort fokus lagts på att lyfta fram det unika med Lunds stadskärna, men även hur Lunds ska uppfattas som tillgängligt och lätt att orientera sig i. Handelsstråket i Lunds stadskärna är uppbyggt kring parallella stråk, såsom Bangatan Bytaregatan, Klostergatan Lilla Fiskaregatan, Skomakaregatan Botulfsgatan samt Södergatan. En viktig del i arbetet med att utveckla handelsstråket i Lund är att just skapa förutsättningar för A-stråkens fortsatta utveckling samt på sikt att uppgradera B- respektive C-stråk utmed huvudstråket och i dess närhet. De tre nämnda mötesplatserna fungerar även som målpunkter, d.v.s. platser där människor samlas och sluter upp under evenemang men även under dygnets alla timmar, som en 24-timmars stad. Mötesplatserna har även betydelsefulla kopplingar till stadskärnans andra viktiga målpunkter - kulturellt utbud och fritidsutbud såsom Kulturen, Skissernas Museum, Domkyrkan/Domkyrkoforum, Konsthallen, Högevallsbadet, Ishallen och Arenan. Stadens mötesplatser och målpunkter är viktiga för att Lund ska sticka ut och visa sina unika karaktärer. De mötesplatser som vi lägger extra fokus kring i handlingsplanen är Lund C - Bantorget/Knut den Stores torg, Stortorget och Mårtenstorget. Dessa mötesplatser fungerar inte enbart som enskilda mötesplatser utan även som anslutningspunkter till kringliggande gator och stråk. 17

FÖRSTÄRKA KOPPLINGEN MELLAN HANDEL OCH KULTUR Lunds stadskärna har ett rikt samlat handels-, restaurang och kulturutbud. Inom några hundra meter kan besökaren få tillgång till en palett av spännande shopping, restauranger och caféer för olika smaker, Saluhallen, torghandel och kulturutbud såsom Domkyrkan, Kulturen, Mejeriet, Skissernas Museum, biografer, en nyrenoverad simhall med äventyrsbad, Arena och skridskohall mm. En av målsättningarna med denna handlingsplan är att stärka synergierna mellan stadens utbud gällande handel, restaurang, kultur och alla andra publika institutioner. Det ska upplevas som enkelt och välkomnande oavsett vilka aktiviteter besökaren väljer, dvs. ett kombinerat besök på Kulturen med en shoppingrunda på stan ska kännas självklart. FÖRSTÄRKA ATTRAKTIONSKRAFTEN FÖR STADSKÄRNAN AVSEENDE HANDEL, EVENEMANG OCH MÖTEN För att få till kraften i stadens olika mötesplatser krävs att människor vill besöka och stanna på dessa platser. Genom att skapa evenemang och aktivteter som inbjuder besökaren till kontinuerliga besök skapas förutsättningar för ett rikt folkliv. Handlingsplanen tar fasta på torgens möjligheter som mötesplatser genom att skapa förutsättningar för att platserna kan formas och omformas efter olika evenemang, t ex vid Humorfestivalen, Lundakalaset, Kulturnatten, Litteralund och kan torgen fungera dels som arenor för dessa evenemang, dels som inslussare och marknadsföringsplatser för evenemangen. Här föreslås att mötesplatserna förstärks med olika karaktärsdrag, Mårtenstorget som Matoch Gourmetdestination, Stortorget som stadens hjärta och arena för musik, kultur, konst, teater och möten samt Bantorget som en sammankopplare för sport och aktiviteter, kan dessa platsers speciella karaktärsdrag förstärkas vid olika typer av evenemang, oavsett om det är större eller mindre evenemang. 18

GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR MED MÄTBART RESULTAT Arbetsgruppen har utifrån förutsättningarna som presenterades i nulägesdelen formulerat följande gemensamma och mätbara målsättningar för Lunds stadskärna: Lunds stadskärna har gynnsamma förutsättningar att utvecklas då det sker en kraftig ökning av marknadsunderlaget för handel. Ambitionen är att Lunds stadskärna ska ta del av den växande marknaden. I jämförelse med andra kommuner har Lund ett lägre försäljningsindex. Målsättningen är att Lunds stadskärna ska bidra med att öka försäljningsindex i kommunen för dagligvaror till åtminstone 100 (idag 100). För sällanköpsvaror är målsättningen att försäljningsindex ska närma sig jämförbara kommuner 118 (idag 106). Jämförbara kommuner är Helsingborg, Linköping, Jönköping och Örebro. Försäljningsindex bör årligen följas upp. Lunds stadskärna har idag en marknadsandel i kommunen på 38%. Målsättningen är att stadskärnans marknadsandel ska följa en positiv utveckling (>38%). Marknadsandelen bör årligen kartläggas. Det finns potential för hela centrum att växa. Handeln ska utvecklas på strategiska platser i stadskärnan. Arbetsgruppen har enats om att (i enighet med Lunds citysamverkans geografiska benämning av stadskärnan) arbeta med utvecklingsprojekt inom detta geografiska område. 19

STADSKÄRNANS INNEHÅLL: STADSRUMMET ska innehålla attraktiva och intressanta platser, tydliga stråk och funktioner - utveckla mötesplatser - större variation och utbud i kvarteren - verksamhetsförtätning - överraska STADSKÄRNANS IDENTITET ska uppfattas tillgänglig, öppen och kommunicerbar - ha ett rikt folkliv, puls samt ett bra utbud av handel, kultur och evenemang - nytänkande - synergier mellan det gamla och nya Lund HÄNDELSER/AKTIVITETER I STADSKÄRNAN ska uppmuntra till liv och rörelse samt skapa nyfikenhet och besökslust - aktiviteter i samarbete mellan kultur/handel/restaurang - evenemang som förstärker identiteten Lunds stadskärna ska TRAFIK/RÖRELSER I STADSKÄRNAN Funktionella trafiklösningar som gynnar handeln och folklivet - utveckla strategiska stråk och kopplingar - koppla handel till parkering och p-ledningssystem uppfattas som tillgänglig, öppen och kommunicerbar innehålla attraktiva och intressanta platser, tydliga stråk och funktioner bjuda på händelser/aktiviteter som uppmuntra till liv och rörelse samt skapa nyfikenhet och besökslust utformas med funktionella trafiklösningar som gynnar handeln och folklivet 20

PRIORITERADE STRÅK OCH PLATSER Handelsstråket Lund C Knut den stores torg och Bantorget Stortorget Mårtenstorget LUND C / BANTORGET STORTORGET MÅRTENSTORGET 21

22 HANDELSSTRÅKET HANDELSSTRÅKET - UTVECKLINGSFÖRSLAG Handelsstråket (Lilla Fiskaregatan-Klostergatan- Gråbrödersgatan-Skomakaregatan-Södergatan-Kattesund-Botulfsgatan-Västra och Östra Mårtensgatan och övriga gator i anslutning till handelsstråket) Det är viktigt att hitta ett sammanhang i handelsstråken där besökaren/kunden upplever stråket som attraktivt att röra sig utmed och därmed ökar chansen till att kunden även stannar längre och uträttar fler ärenden samt även tar sig tid att besöka en restaurang eller ett café. Handlingsplanen syftar till att skapa en helhet för hela handelsstråkets utbud samt parallellt utveckla de olika delarna utmed hela handelsstråket för att göra stadskärnan mer attraktiv både i sina specifika stråk och som en totalupplevelse. För att behålla och utveckla ett levande och konkurrenskraftigt handelsstråk i Lund behövs starka destinationer och kommersiella ankare som kan attrahera kunder av egen kraft och skapa kundflöden i hela citykärnan. Ankarnas lokalisering påverkar kundflödena i hela centrum. Det är även av största vikt att stråken mellan ankarna har ett starkt och bra butiksutbud så att ankarnas uppgift att binda samman handeln tillvaratas. Målet ska vara att förstärka och förtäta på strategiskt utvalda platser så man når en balans avseende utbud, mötesplatser och kundflöden över hela stadskärnan.

Lunds kommersiella centrum behöver länkas samman med hjälp av tydligare destinationer och en förnyad och förstärkt butiksmix utmed befintliga gågator. Om Lunds stadskärna ska kunna utvecklas på bästa sätt bör handelsstråket upplevas som attraktivt, ha en enhetlig struktur, dvs. ett ha ett väl avvägt skyltprogram för utformningen, en intressant butiksmix med tydliga ankare, möjlighet till klustring, dvs. förstärkning och sammankoppling av olika branscher utmed handelsstråket, synliga entréer (gärna med entréer utan trappor), tillgängliga butiker, väldisponerade butiksytor, lagerytor med goda inlastningsmöjligheter. Totalupplevelsen av butiksutbudet utmed hela handelsstråket ska av besökaren uppfattas som tilltalande och funktionell. KÄNSLA Ett mysigt handelsstråk i stadskärnan med varierat utbud av små och större butiker, caféer, restauranger. STRUKTUR Ett butiksutbud och restaurangutbud i en medeltida stadskärna med en intressant mix av olika byggnader från olika stilepoker. Viktiga aktörer för utveckling: Fastighetsägare, befintliga och nya näringsidkare restaurang/ café/butiker, Lunds kommun UTBUD Ett rikt och varierat butiks-, café- och restaurangutbud utmed hela handelsstråket 23

LUND C - KNUT DEN STORES TORG OCH BANTORGET - UTVECKLINGSFÖRSLAG Lund C Porten till Lund - och dess närområde är en viktig del av stadskärnan. Tillgängligheten till ett starkt resecentrum är en av stadskärnans konkurrensfördelar. För att kunna dra nytta av denna kraft som ett resecentrum handlar det om att locka in besökare till resten av stadskärnan. Det måste finnas ett butiks- och restaurangutbud som gör att människor vill stanna. Vidare är det viktigt att presentera tydlig och uppdaterad information om stadskärnans utbud. 24

Knut den stores torg har en viktig funktion för att länka samman Lund C med stadens övriga handelsstråk. Butiksstråket tar vid utmed Bytaregatan Bytaregränd mot Bantorget och Klostergatan. Det är viktigt att hela butiksstråket upplevs som attraktivt, väl belyst, tätt med butiker och hela området ska vara tillgängligt. KÄNSLA Entré - Ett öppet stråk till stadskärnan som kopplar ihop Lund C med övriga centrum STRUKTUR Byggnader (både större till mindre gatuhus), torgyta/stråk, butiker i nedanvåningen UTBUD Ett butiks-, café- och restauranghotellutbud utmed Knut den stores torg/bytaregatan som kopplar samman stadskärnan Clemenstorget Lund C Knut den Stores torg Trollebergsvägen Bantorget Nygatan Stadsparken Mot Arenan Viktiga tvärgator som korsar området kring Lund C Bangatan och Bantorget sammankopplar Lund C med de viktiga handelsstråken Lilla Fiskaregatan och Klostergatan. Torget är även en mötespunkt för stråket Nygatan som i sin tur förbinder stadskärnan med Stadsparken, Högevallsbadet och Arenan. Det är viktigt att hitta olika funktioner för torget som användning av området söder om den gamla stationen, mötesyta i mitten av torget och info om Stadskärnans olika faciliteter med fokus här på sport och fritid. KÄNSLA En välkomnande entré till Lunds stadskärna och handelsutbud sport och fritid, mötesplats, koppling till handelsstråken och Arenan Högevallsbadet Stadsparken Mejeriet STRUKTUR lättöverskådligt och informativ torgyta/stråk som kopplar Lund C med handelsstråket samt sport- och fritidsanläggningar. UTBUD En mix av restauranger, hotell och butiker runt Bantorget och utmed Bangatan. Viktiga aktörer för utveckling: Fastighetsägare, befintliga och nya näringsidkare restaurang/hotell/ café/ butiker, Lunds kommun Viktiga aktörer för utveckling: Lunds kommun, Fastighetsägare, befintliga och nya näringsidkare restaurang/ hotell/ café/butiker 25