Småskalig marin fiskodling



Relevanta dokument
Testbädd för vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Testbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Odla och levandeförvara fisk

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Planering för va-enbruk

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion?

Utlysning av projektmedel

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Slutrapport, januari Vattenbruk på västkusten

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv

Protokoll 8 juni 2015

Odling av makroalger längs västkusten

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Verksamhetsberättelse

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

VÄLKOMNA TILL EN RAS

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Framtidens mat från sjö och hav

att arbeta för att man inom EU inför ett gemensamt tak för utsläpp av näringsämnen från fiskodling i öppna kassar i Östersjön

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan

Till lunch kommer ni att veta

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

PROJEKTRAPPORT. Syfte: Syftet är att utveckla ett centrum för maritim/marin innovationsutveckling i Västra götalandsregionen.

Regional drivkraft för nationell utveckling

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Underlagsmaterial samråd

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Produktionen av matfisk skattas till ton. Produktionen av sättfisk skattas till 700 ton. Antalet sysselsatta skattas till 400 personer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

4 kommuner i gemensamt arbete

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

Vattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning

European Union European Regional Development Fund. Hållbar rödingodling Northcharr

Med denna skrivelse vill Matfiskodlarna redogöra för vad som ska anses vara bästa möjliga teknik vid produktion av matfisk avseende arten regnbåge.

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag

Summary of presentations given on November 29 th Friederike Ziegler, general introduction to seafood LCA

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

VÄSTErHAVET. TEMA: havet som resurs. Aktuellt om miljön i Skagerrak, Kattegatt & Öresund

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Lysekils Kommun,

Verksamhetsberättelse

Protokoll nr 3, 2019, från möte med Fiskekommunerna, FK

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Vreta Kluster Trädgård

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson,

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin.

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas

Va#enbruksforskning i Sverige

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Projekt inom fiske och vattenbruk. Leaderträffen 17 januari 2019

Figur A. Produktion inom svenskt vattenbruk

Främjande av fritidsfiske och fisketurism. Daniel Melin (50 %) Tobias Kreuzpointner (50 %)

Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar X

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Ostronfisketurism i Bohuslän. Ostron-nätverksmöte, Strömstad

Sjömat i Sverige 2013.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sida 1(5) Datum: 8 februari 2002

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Protokoll nr 1, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Maritim strategi för Västra Götaland. Wether Islands in Bohuslan - Photo Lisa Nestorson

Temadag: Det nya marina vattenbruket

SMÅSKALIG MARIN FISKODLING OCH LEVANDELAGRING. Beskrivning av teknik och ekonomi

EU-finansiering för hållbara transporter. Thea Ohlander Arfwidsson

Protokoll nr 3, 2018, från möte med Fiskekommunerna, FK

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Gästnattsrapport januari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

SVERIGE I VÄRLDEN OCH I EU (2015, källa: FAO och Eurostat)

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Tillväxt genom internationellt arbete

Rapport Tillväxtprogram nötkött utnyttja potentialen, steg 1 &2. Partnerskap Alnarp projekt nr 129 och 156

Ostrea Förvaltnings AB

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Transkript:

Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth!

Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda stöd och rådgivning för idéutveckling Fungera som Projektarena - pla@orm för projektutveckling Kunskapsbaserad informabon Bll vacenbrukets aktörer och samhället NaBonellt samarbete och samverkan med ansvariga myndigheter www.vbcv.science.gu.se

Projektarena för samverkansprojekt PROJEKTNAMN PROJEKTÄGARE/medverkande PROJEKTPERIOD FINANSIERINGSKÄLLA 1. Genomförda och pågående projekt Marin fiskodling på den svenska västkusten del 2: teknisk/ekonomisk möjlighetsstudie GU/VBCV 2013-2014 Möjligheter för etablering av marin fiskodling på västkusten GU/VBCV 2012-2013 Fiskeområde Norra och Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Fiskeområde Norra och Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen, GU Kvalitetssäkring av levande havskrä[or \ll konsument* GU/VBCV 2012-2013 Fiskeområde Norra Bohuslän, Fiskeområde Södra Bohuslän, GU CodS- restaurering och förvaltning av torsk i Skagerrak/Ka1ega1* GU 2012-2014 Interreg IVA Nephrops* GU 2012-2014 EU 7 FP (SME projekt) Metodik för insamling av ostronyngel* Möjlighetstudie för småskalig, miljöanpassad marin fiskodling i kustva1en* Samförvaltning Norra Bohuslän/Strömstads kommun 2013-2014 Jordbruksverket (EU:s fiskefond, Matlandet Sverige) Samförvaltning Norra Bohuslän/Strömstads kommun 2013-2014 Jordbruksverket (EU:s fiskefond, Matlandet Sverige) Va1enbruk på västkusten - samverkan kring planering för e1 utvecklat va1enbruk* Fiskekommunerna/Lysekils kommun 2013-2014 Fiskeområde Norra Bohuslän Utveckling av nya diagnos\ska verktyg för utval av avelsdjur \ll selek\vt avelsprogram på Ostrea edulis* Ostrea Sverige AB 2013-2015 Jordbruksverket (EU:s fiskefond) NON- FOOD for FOOD microorganisms a future sustainable feed source for farmed fish* SLU, GU 2010-2014 Formas SMOLTPRO - sustainable smolt produc\on - an integrated approach Animal welfare and animal welfare- enhancing measures* GU/VBCV 2010-2014 Formas SLU, GU 2014-2016 Formas, Jordbruksverket 2. Ansökningar under evaluering NOMACULTURE - Development of novel, high- quality marine aquaculture in Sweden GU/VBCV 2014-2017 Formas/MISTRA Infrastruktur för marint va1enbruk- e1 kläckeri GU/VBCV 2013-2015 VINNOVA

Innovationsstöd och rådgivning för idéutveckling Musholm. Danskt fiskodlingsföretag Bright Water Fish Sverige AB Everts sjöbod. Förvaring och rening av ostron Orkney Fisheries ass. Hummer och krä[odling Ocean Light AB/Flocazur. Va1enreningstekniker Ostrea Sverige AB. Ostronkläckeri, projektansökning

Informationsspridning till vattenbrukets aktörer och övriga samhället Va1enbrukskonferenserna European Mari\me Day Swedish Mari\me Day Almedalen VRF:s årsmöten Bokmässan Vetenskapsfes\valen Västerhavsveckan Havsbruk som håller i längden bok från FORMAS Media: Kossornas planet, \dningsar\klar, öppna föreläsningar osv

Nationellt samarbete och samverkan med ansvariga myndigheter NaBonell strategi och handlingsplan för utveckling av svenskt hållbart vacenbruk (JV) Va1enbruks NaBonella vacenbruksrådet centrum (JV) Norr NaBonellt kompetenscentrum för vacenbruk Na\onellt (NKfV). kompetens Diskussioner med FORMAS, MISTRA centrum och andra för Va1enbruk forskningsfinansiärer för satsning på forskning Va1enbruks runt utveckling centrum Va1enbruks av marint vacenbruk Väst centrum Ost Samrådsgrupp inom VBCV med VGR, Fiskekommunerna, samförvaltning Norra Bohuslän och skaldjursodlarnas PO

Samrådsgruppen Fiskekommunerna Strömstad- Tanum- Sotenäs- Lysekil- Uddevalla- Orust- Tjörn- Stenungsund- Kungälv- Göteborg- Öckerö och Västra Götalandsregionen SSPO - Svenska skaldjursodlares producentorganisabon

- syfte: Stödja utvecklingen av marint vattenbruk

- mål: Etablera en flexibel infrastruktur för forskning, utbildning och information runt marint vattenbruk: Ett marint kläckeri!

Projekt Småskalig marin fiskeodling ARBETSMATERIAL 20130530 STYRGRUPP Samförvaltning Norra Bohuslän Projektbudget 850 kkr + 40 kkr Slutredovisning senast 20140901 Logga Fiskefonden på alla handlingar PROJEKTÄGARE STRÖMSTADS KOMMUN + Ekonomifunk\on + Lönefunk\on. Styrgrupp Projektet - Susanne Lindegarth- Koordinator - Ane1e Ungfors Projektledning o ansvar delmål 1 - Erland Lundqvist- Projektansvarig mot Samförvaltning NB o Strömstads kommun - Rune Nilssen PrakGskt piloiörsök - Maria Kvarnbäck Ansvar delmål 2 DELMÅL 1 Ane1e En teore\sk modell \llämpbar för småskaligt va1enbruk. - Teknik, ekonomi, marknad - Flödet Hav \ll Bord - 2 st case Slutrapport Tillämpbar modell småskaligt havsbruk AneMe Sammanställning Case o Workshop AneMe Sanningar o myter i Folder Webb Maria Slutsatser erfarenheter a1 starta småskaligt Havsodlingsprojekt Maria DELMÅL 2 Sanningar och myter kring havsbruk. - Folder, Webb och infomöten Case E1 prak\skt pilolörsök på tex Havska1 eller Läppfisk i Norra B Marknad, ekonomi, flöde Workshop H 2013 Erfarenheter Aquadomesprojektet Sammanställning från det avslutade Aquadomes- projektet. - Erfarenheter och slutsatser

Ak\viteter Utredning/teknisk rapport om odlingssystem för småskalig fiskodling. Studiebesök, li1eraturgenomgång m.m. Workshop Förädling, marknad och ekonomi för odlad fisk (17 jan 2014, Rökeriet) Faktabaserad informa\on om fiskodling och va1enbruk - 25 svar om va1enbruk Prak\skt case burfångad torsk, \llväxt slutet system Affärsmodellering, två odlingstekniker, småskalig verksamhet a) havsbaserad odling, regnbåge, b) landbaserat slutet system, torsk Temadag slutseminarium kring teknik och ekonomi för småskalig fiskodling

Rekommenda\on om teknisk utrustning och system för småskalig marin fiskodling Genomgång av befintliga system för havsbaserad och landbaserad fiskodling Fokus på metoder som har en låg miljöbelas\ng Fokus på lämplighet för småbrukare Skri[lig rapport, Ane1e Ungfors Temadag / Slutseminarium augus\ 2014

Studiebesök Musholms AS, Danmark Storskalig kasse, säsongsbaserad regnbågsodling

Studieresa Norra Danmark Danish Salmon helt ny1 våren 2013, en recirkulerande landbaserad marine farm för produk\on av lax, Hirtshals, 100 million DKK, 95 % RAS, DTU aqua (olika RAS, inomhus mindre sötva1ensystem samt större utomhus saltva1ensystem med stor tank och damm). Alfred Jokumsen/Lars- Flemming Pedersen. BIOMAR test facilitet, testar olika födopellets på fiskarter Larkenfelt Model Trout Farm, Farsö

Studieresa Åland Projekt Aquabest slutkonferens (www.aquabestproject.eu) Fokus på fiskodling och musselodling i Östersjön, inkl fysisk planering Ålands Fiskodling Öring, sik, gös kläckning, stödutsä1ning, yngelförsäljning

Landbaserat slutet system Exempel Ålands fiskodling

Landbaserade odlingar med höggradig rening Utgör en väldigt kontrollerbar miljö med tanke på ljus, temperatur, vacenkvalitet, sjukdomar, utsläpp, rymningar m.m. Piggvarsodling, Guangdong, Kina Foto: Thrandur Björnsson

Prak\skt case Testa befintligt landbaserade förvaringssystem som Kvalietskrä[a har, för fisk inkl fodermatning. I samarbete med Flocazur AB. Troligen torsk under minimimå1et på 30 cm, eller kanske något större? Mars- Maj- Augus\. Alterna\vt läppefisk maj- juni. Täthet torsk: 40 kilo per kubikmeter. Foder: Simkrabba, råräka, sill Torrpellets som är rikt på protein (52-55 %) och har en låg fe1halt (15-18 %)

Kvalitetskrä[an, Fjällbacka Reningsutrustning Flocazur

Affärsmodell Resultat från workshop 17 januari, två case a1 arbeta vidare med: 1. Havsbaserad odling regnbåge 2. Landbaserat recirkulerande system - levandefångad torsk 40 ton resp. 100 ton Konsultuppdrag, presenterar affärsplan