Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3.
Många faktorer pekar på att individens utbildning och investeringar i humankapital blir allt viktigare i dagens kunskapssamhälle. Utbildning och ökad kompetens har en värdeskapande effekt som lägger grunden för en nations ekonomiska utveckling. Det finns också ett samband mellan högre utbildning och tillgång till arbete samt högre lön. Att många påbörjar och genomför högskole- och universitetsutbildning borgar för en utveckling mot en fortsatt välutbildad befolkning och arbetskraft. Samtidigt som kraven i arbetslivet har höjts har fler insett de ekonomiska och sociala fördelar som högre utbildning medför, vilket har lett till att antalet nybörjare till högre utbildning ökat. En fortsatt tillväxt av deltagande i högre studier tillsammans med att studenternas bakgrund blir allt mer diversifierad leder till en ökad efterfrågan av nya typer av utbildningar. 95
96 Kapitel 5 Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv I de flesta länder är det lägsta behörighetskravet en gymnasieexamen eller motsvarande för att få tillgång till högre utbildning. Till detta behörighetskrav ställs i de flesta länder ytterligare inträdeskrav såsom inträdesprov, betygsgränser eller antagningsintervjuer. Dessa procedurer används normalt sett för att begränsa antalet studenter, antingen för att antalet kandidater överstiger utbildningsinstitutionens kapacitet eller p.g.a. att man nationellt vill begränsa antalet studenter. I Europa varierar antagningsprocedurerna beroende på utbildning och land. Tre olika huvudtyper kan dock urskiljas. Dels förekommer nationella styrningar där antalet studieplatser begränsas och antagningen kontrolleras på central nivå. Anledningen till att begränsa antalet studieplatser kan vara arbetsmarknadsskäl då man inte vill att allt för många, eller för få, unga människor examineras från specifika utbildningar jämfört med antalet lediga jobb. Dessutom förekommer det att enskilda utbildningsinstitutioner själva bestämmer antagningsproceduren och antalet studieplatser begränsas till institutionens kapacitet. Institutioner kan också bestämma att välja studenter efter förmåga. Till sist, i den tredje typen av antagningsprocedur, krävs endast gymnasieexamen eller motsvarande för tillträde till de flesta utbildningar. I dessa fall är utbildningen kostnadsfri och utbildningsinstitutionerna tar in samtliga sökanden. I exempelvis Grekland styrs urvalet till högre utbildning och begränsningar av antalet studieplatser på central nivå. Den vanligaste typen av antagningsprocedur är att urvalet bestäms av utbildningsinstitutionen själv med hänsyn tagen
Kapitel 5 Högskolenivå 97 till sin egen kapacitet och/eller nationellt specificerade kriterier. Detta tillvägagångssätt används bl.a. i de nordiska länderna förutom Island. Det finns även vissa länder som inte har några inträdeskrav för majoriteten av utbildningar. Detta förekommer t.ex. i Tyskland, Italien, Frankrike, Österrike, Beneluxländerna och Island. I Belgien råder en stark tradition med fri tillgång till högskoleutbildning och i Österrike är universiteten enligt lag skyldiga att ta emot samtliga studenter som registrerar sig. I vissa länder sker all högre utbildning i offentlig regi och där är den också helt och hållet finansierad av offentliga medel. I andra länder tilldelas offentliga utbildningsinstitutioner ett anslag samtidigt som de tar ut inskrivnings- och terminsavgifter. I flertalet länder betalar studenter en registrerings- eller terminsavgift till utbildningsinstitutionen. Denna avgift varierar mellan länder och inom ett land beroende på utbildningsinriktning eller kurs. I Sverige, Finland, Norge och Tyskland är den högre utbildningen finansierad av offentliga medel och där betalar studenterna endast en mindre avgift till någon studentorganisation eller motsvarande men det finns länder såsom exempelvis Danmark där inte heller dessa avgifter existerar.
98 Kapitel 5 Högskolenivå Relativt hög andel högskoleutbildade i Sverige Med högre utbildning avses i detta avsnitt högskoleoch universitetsutbildning motsvarande nivå ISCED 5 och ISCED 6. ISCED 5 motsvarar högskoleutbildning och ISCED 6 forskarutbildning. Enligt ISCED 97 delas högskoleutbildningen (ISCED 5) in efter den teoretiska graden i utbildningen. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem som kort respektive lång högskoleutbildning. Se Bilaga B för mer information om innehållet i ISCED. Andelen med någon form av högre utbildning uppgick år 2001 till 32 procent i Sverige, vilket är en relativt hög utbildningsnivå för jämfört med övriga oecdländer. Endast fyra länder hade en högre andel av högskoleutbildade bland sin befolkning. Dessa länder var Kanada, vars andel högskoleutbildade översteg 40 procent, usa, Irland och Japan. Sverige redovisar alla personer som uppnått åtminstone 20 högskolepoäng men mindre än 120 poäng som personer med kort högskoleutbildning. Detta kan vara en anledning till varför andelen med kort utbildning i Sverige är relativt hög sett i ett internationellt perspektiv. Ytterligare en bidragande faktor till denna höga andel är att många av Sveriges lärare, tekniker, sjuksköterskor m.fl. med äldre utbildning har kortare än tre års högskoleutbildning. En student som idag väljer att utbilda sig inom dessa områden studerar minst tre år vid högskola innan examination och därmed klassificeras de som personer med lång högskola. Rankar man däremot länderna efter andelen med längre högskoleutbildning hamnar Sverige först på nionde plats. Andelen med längre högskoleutbildning uppgår till 17 procent i Sverige. Framförallt utmärker sig usa och Norge, där hela 28 respektive 26 procent av 25 64-åringarna har en längre högskoleutbildning.
Kapitel 5 Högskolenivå 99 Andelen högskoleutbildade ökar Studerar man befolkningen i arbetsför ålder finner man att utbildningsnivån har höjts markant under de senaste decennierna. En av orsakerna till denna snabba höjning är naturligtvis att äldre personer med i genomsnitt lägre utbildning har ersatts av yngre personer med i genomsnitt högre utbildning. Denna omvandling har påskyndats av arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och bidragit till att andelen unga människor som väljer att ta en högskoleexamen har ökat. Studerar man utbildningsnivån fördelat på åldersgrupper finner man att andelen högskoleutbildade är betydligt högre bland 25 34-åringar än bland 55 64 åringar. Inom oecd var det år 2001 endast 10 procent av 55 64-åringarna som hade en längre högskoleutbildning eller forskarutbildning jämfört med hela 18 procent av 25 34 åringarna. Jämfört med genomsnittet för oecd är utbildningsnivån högre i Sverige inom samtliga åldersgrupper Källa: oecd, Education at a Glance 2002.
100 Kapitel 5 Högskolenivå för såväl kort som lång högskoleutbildning. I Sverige slår också mönstret med högre utbildning i de yngre åldersgrupperna igenom sånär som på andelen med längre högskoleutbildning bland 45 54 åringar vilken överstiger motsvarande andel för 35 44 åringarna. Detta beror bl.a. på att den svenska högskolan utvecklades kraftigt under 1960-talet vilket sammanföll med 40-talisternas ökade efterfrågan på högre utbildning. Källa: oecd, Education at a Glance 2002.
Kapitel 5 Högskolenivå 101 Tillgång till och deltagande i högre utbildning Inom oecd beräknas idag nästan varannan ung person komma att påbörja en längre högskoleutbildning under sin livstid, förutsatt att andelen av olika åldersgrupper som påbörjar en lång högskoleutbildning förblir på dagens nivå. I Sverige förväntas så många som drygt två tredjedelar komma att påbörja en längre högskoleutbildning. 1 Det är endast i Finland och på Nya Zeeland som den andelen är högre. Den genomsnittliga åldern då man påbörjar sina högskolestudier skiljer sig åt mellan oecd-länderna. Traditionellt sett har inträdet till längre högskolestudier skett ganska direkt efter att gymnasiestudierna avslutats. Detta är fortfarande fallet inom många oecd-länder. I exempelvis Frankrike, Irland, Slovakien och Tjeckien är mer än 80 procent av högskolenybörjarna yngre än 22 år. I många andra länder sker övergången till högskolestudier senare. I Danmark, Island, Nya Zeeland och Sverige har mer än hälften av nybörjarna hunnit fylla 22 år. I Sverige var dessutom 30 procent av dem som påbörjade en lång högskoleutbildning äldre än 30 år. Varför man i genomsnitt påbörjar högskolestudierna senare i bl.a. Sverige kan bero på att övergången till dessa senareläggs p.g.a. resor eller att man väljer att arbeta en tid innan man påbörjar sina studier. Dessutom kan tänkas att man efter en tids förvärvsarbetande inser att man vill vidareutbilda sig och att det svenska systemet stimulerar till studier även för äldre. 1. Detta är enligt beräkningar av oecd och inkluderar även utbytesstudenter. Om ingen hänsyn tas till utbytesstudenter beräknas 59 procent påbörja längre högskolestudier.
102 Kapitel 5 Högskolenivå Inom eu har antalet högskolestudenter i genomsnitt mer än fördubblats under de senaste 25 åren. Under läsåret 1999/2000 fanns det bland Europas 30 länder över 16 miljoner högskolestudenter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga elever och studenter i utbildningssystemet. I genomsnitt studerade en fjärdedel av dessa studenter inom tekniska och naturvetenskapliga områden. Källa: oecd, Education at a Glance 2002. 1. Om man vill veta hur stor del av en kohort som påbörjar högskolestudier är man tvungen att följa åldersgruppen under en lång följd av år. En metod för att uppskatta övergången till högskolestudier är beräkningen av den summerade nybörjarfrekvensen, till vilken det endast behövs data för ett år där nybörjarna fördelas efter ålder. Nettonybörjarfrekvensen som redovisas i figuren representerar andelen personer i en tänkt åldersgrupp som påbörjar antingen kort eller lång högskoleutbildning någon gång under sin livstid. Denna nettonybörjarfrekvens är definierad som summan av nettonybörjarfrekvensen för varje enskilt åldersår. Den totala nettonybörjarfrekvensen är därför summan av andelarna av nybörjare i kort respektive lång högskoleutbildning med en viss ålder i förhållande till hela populationen med samma ålder. Den totala nettonybörjarfrekvensen för kort respektive lång högskoleutbildning kan inte summeras till en enda nybörjarfrekvens för högre studier på grund av problemet med dubbelräkning av nybörjare. Beräkningen får ses som en grov uppskattning på hur stor andel av en årskull som kan beräknas påbörja högskolestudier under sin livstid om nuvarande rekryteringsmönster står sig över tiden.
Kapitel 5 Högskolenivå 103 Högskoleexaminerade Andelen personer i befolkningen med högskoleexamen är en indikator som beskriver hur väl ett lands utbildningssystem lyckas med att producera kunskap på hög nivå. De länder som uppvisar en hög andel högskoleexaminerade är också de länder som har den största möjligheten att utveckla eller åtminstone bibehålla en välutbildad arbetskraft. Examinerade efter studieinriktning Nästan 30 procent av samtliga högskoleexaminerade i Sverige från minst treåriga utbildningar år 2000 kom från tekniska och naturvetenskapliga områden. Jämfört med övriga oecd-länder är detta en relativt hög andel Endast sju länder uppvisar en högre andel. Detta är positivt för Sverige då framförallt behovet av teknisk och naturvetenskaplig kompetens har betonats allt mer de senaste åren. Beträffande andelen examina inom vård och omsorg, uppvisar Sverige tillsammans med Norge den högsta andelen. Däremot har Sverige en relativt låg andel inom den samhällsvetenskapliga sektorn, för vilken andelen är knappt 22 procent vilket skall jämföras med oecdgenomsnittet på nästan 34 procent. Källa: oecd, Education at a Glance 2002. 1. Till det tekniska och naturvetenskapliga området hör enligt oecd:s definition biologi och miljövetenskap, fysik och kemi, matematik och statistik, data och teknik, tillverkning samt byggnadsteknik och arkitektur. 2. Forskarutbildning ingår ej.
104 Kapitel 5 Högskolenivå Skillnader mellan könen I genomsnitt för oecd är 54 procent av alla som genomgår en längre högskoleutbildning kvinnor. I mer än tre av fyra oecd-länder är andelen kvinnor som tar examen lika hög eller högre än männens andel. Fortfarande är det stora skillnader i val av studieinriktning. Inom områdena humaniora, pedagogik och vård och omsorg är i genomsnitt mer än två tredjedelar av de examinerade inom längre högskoleutbildningar kvinnor. Däremot är endast en tredjedel av de examinerade inom matematik och datavetenskap och mindre än en fjärdedel examinerade från tekniska områden kvinnor. I Sverige är situationen något mer jämställd, då nästan 40 procent av de längre högskoleexamina inom matematik och datavetenskap avläggs av kvinnor. Motsvarande andel för det tekniska området är 25 procent. Forskarutbildning I Sverige har knappt 1 procent av befolkning mellan 25 64 år en forskarexamen. För att studera flödet av nytillkomna forskarexaminerade har oecd beräknat andelen av befolkningen som genomgår forskarutbildning. Genom att studera alla examinerade ett visst år kan de examinerades andel i varje ålder beräknas. Därefter summeras denna andel för varje åldersklass och man får då ett beräknat mått på hur stor andel av en viss åldersklass som förväntas avlägga en forskarexamen. I genomsnitt visar det sig att en person av hundra i en åldersklass avlägger en forskarexamen i oecd-länderna. I Sverige däremot, avlägger drygt 2,5 procent i en åldersklass en forskarexamen. Detta innebär att andelen forskarutbildade i Sverige på sikt kommer att stiga. Inom oecd är det fortfarande vanligare bland män än bland kvinnor att avlägga forskarexamen. För alla oecd-länder utom Italien är majoriteten av de forskarexaminerade män. I genomsnitt är två tredjedelar av de examinerade på denna nivå inom oecd män.
Kapitel 5 Högskolenivå 105 Källa: oecd, Education at a Glance 2002. 1. Beräknat som bruttofrekvenser.
106 Kapitel 5 Högskolenivå Studenter med utländskt medborgarskap Vilka räknas som utländska studenter? En utländsk student är en som inte är medborgare i det land som han eller hon studerar i. I de flesta länder är det inte möjligt att urskilja utländska studenter som är bosatta i landet till följd av tidigare migration från dem som uttryckligen befinner sig i landet enbart för att studera. Detta innebär att siffrorna kan vara något högre i vissa länder än vad de egentligen borde vara. Den internationella dimensionen av högre utbildning ges mer och mer uppmärksamhet. Detta går i linje med den generella trenden mot fri rörelse av kapital, varor och människor mellan olika länder. Ett sätt för elever att öka sin kunskap av andra kulturer och samhällen är att delta i högskoleutbildning i ett annat land. Studerar man andelen utländska studenter i förhållande till det totala antalet studenter i högre utbildning så är Schweiz, Australien och Österrike de största mottagarna, med en andel av utländska studenter som uppgår till mellan 12 och 17 procent. I Sverige utgör utländska studenter 7 procent av alla studenter i högre utbildning. Ett relativt litet antal länder tar emot den stora majoriteten av utländska studenter i absoluta tal. usa som är det land som tar emot mest utländska studenter. 29 procent av alla utländska studenter studerade i usa under läsåret 1999/2000. Därefter följde Storbritannien med 14 procent av samtliga utländska studenter, Tyskland (12 procent), Frankrike (8 procent) och Australien (7 procent). Dessa fem länder tar emot ungefär 70 procent av samtliga utländska studenter som studerar utomlands.
Kapitel 5 Högskolenivå 107 Källa: oecd, Education at a Glance 2002.