Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark



Relevanta dokument
Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Lättfattligt om Naturkultur

Rön från Sveriges lantbruksuniversitet. Lennart Eriksson Tord Johansson Roland Hörnfeldt Lotta Woxblom Folke Bohlin Anders Lindhagen

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Odla poppel & hybridasp!

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Skogsstyrelsens författningssamling

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Förslag till nytt naturreservat

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Efterbehandling av torvtäkter

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kronobergs läns författningssamling

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Fältstudie Skog Rådde gård

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

SCA Skog. Contortatall Umeå

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Räkna med frost Om Frostrisk

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Viltåkrar och planteringar i jordbrukslandskapet

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

REKOMMENDATIONSAVTAL OM TELE- OCH EL- LEDNINGAR

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Produktionshöjande åtgärder

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Skogsbrukets kostnader 2010

Kontroll av variation i återväxttaxering i samband med kalibrering P5/7

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Konstgräs i trafikmiljö

Köksdörrmodeller. Hov Ambassador Herrgård Serenad Villa Prisma Empire

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Sveriges lantbruksuniversitet

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Ser du marken för skogen?

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen.

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV


Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Framtidens lövskog den 15:e mars 2013, Vreta Kluster, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet Östergötland

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Del rapport Gjorda restaurerings arbeten i Lumsånn

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR KONSEKVENSANALYS...466

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Äppelgården Stadsdelen 10, kvarteren Planläggnings- och byggnadsnämnden

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Riktlinjer för enskilda avlopp

Välkommen till Naturstig Miskarp

Vanlig syn utmed norrländska vägar

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Transkript:

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder och intensitet olika stor: Delar av en åker eller små åkrar 1 ha Åkrar > 1 ha Större fält > 10 ha Åkerns status Nyligen brukad åker Legad obrukad några år Ej brukad åker. Tät gräs- och örtvegetation Planterad snarast! Plöj eller fräs! Plöj och fräs! Behandla med herbicider mer än tre veckor före plantering! Markförhållanden (Jordart och vattentillgång) De flesta åkerjordar ligger på sediment ofta med inslag av lera. Lerjordar är i regel svåra att odla träd på speciellt om de innehåller styva leror. Gran och hybridasp är typiska arter som inte skall planteras på styva lermarker av sedimenttyp. I de flesta fall kan moränjordar med inslag av lera, även med inslag av styv lera, odlas med de flesta av de arter som nämns nedan. Vid sidan av lämplig jordart är vattentillgången viktig. Det skall vara rörligt vatten. Marker där vatten finns kvar under lång tid på vår eller höst samt efter kraftigt regn påverkar trädens tillväxt negativt p.g.a. att marken blir syrefattig. I nedanstående förslag har trädarterna relaterats till de bäst lämpade jordarterna: Sediment Styva lerjordar Lättlera, Silt (=mjäla och finmo) Mo, Sand Moränjordar Inslag av lera Siltig, moig och/eller sandig Torr sandig morän Ek, Glasbjörk Glasbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär hybridlärk, ask, Glas- och vårtbjörk, gran Glasbjörk, gråal, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär, ek, Gran, douglasgran Vårtbjörk, hybridasp, hybridpoppel, fågelbär, gran, grå- och klibbal, douglasgran Tall, (vårtbjörk)

Val av trädart Norrland Svealand Götaland Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, lärk, (hybridpoppel) Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, hybridlärk, (fågelbär) Glasbjörk, vårtbjörk, gråal, klibbal, hybridasp, hybridpoppel, hybridlärk, fågelbär, ask, ek, douglasgran Vegetation och vilt För att minimera effekterna av konkurrensen från gräs och örter bör åkern planteras så fort som möjligt efter det att den tagits ur bruk. Då kan en plantering ske direkt på den nyligen skördade marken utan uppkomst av en kraftig gräs- och örtväxt. I regel krävs att marken fräses en eller två gånger före plantering. Alternativt eller som komplement behandlas åkern med herbicider sensommaren året innan planteringen. Efter herbicidbehandlingen bör man inte bearbeta jorden eftersom frön från örter då kan komma upp till ytan och börja gro. De flesta trädplanteringar på åkermark måste stängslas. Undantag kan göras vid plantering av gran och möjligen al. Skötsel Efter plantering av träd på åkermark krävs en intensiv skötsel av planteringen. På näringsrika åkrar växer träden snabbt. Tidiga röjningar, gallringar med korta intervall emellan och en kort omloppstid kännetecknar skötseln av åkerplanteringar. Nedan följer exempel på skötselsystem för de vanligast förekommande trädarterna vid plantering på före detta åkermark. Beroende på målet med anläggningen varierar intensiteten av skötselåtgärderna. Det finns också exempel på anläggning och skötsel av björk respektive gran där syftet är att skapa för allmänheten (betraktaren) ett attraktivt skogslandskap här kallat för rekreationsskog. Huvudmomenten blir då att tidigt glesa ut beståndet, stamkvista en eller flera gånger samt planera för en lång omloppstid.

Exempel på skötselprogram för olika trädarter för odling på åkermark Nedan följer exempel på hur man kan anlägga och sköta bestånd på åkermark. Före varje art anges syftet med aktiviteten t.ex. timmer- eller biobränsleproduktion. I exemplen ges förslag på lämpliga föryngringsmetoder och fortsatta skogsvårdsåtgärder fram till slutavverkningen. Björk Vid anläggning av björk på åkermark är det vanligaste syftet att producera massaved och timmer. Vid satsning på kvalitetstimmer för fanér har program utformat av finska forskare (Raulo) används. Vid odling av masurbjörk kärvs att planteringen kompletteras med ytterligare träd t.ex. vårtbjörk för att dana masurbjörkens virkeskvalitet. I vissa fall kan det vara lämpligt med en odling som i första hand ger ett landskapsetisk gott intryck. Detta innebär långa omloppstider med tidiga gallringar för att få grova träd i ett glest bestånd. Björk 1. (8-9 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 50 = 30 m Timmer och fanér Plantering av 2 500 plantor/ha Eventuell röjning vid 2 m höjd till 2 000 st/ha Gallring 1 vid ca 20 års ålder till 700 st/ha Gallring 2 vid ca 35 års ålder till 400-600 st/ha Slutavverkning vid 50 års ålder Björk 2. 8-9 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 50 = 30 m Timmer Plantering av 2 500 plantor/ha Gallring 1 vid ca 20 års ålder till 1 000-1 500 st/ha. Gallring 2 vid ca 35 års ålder till 700-800 st/ha. Gallring 3 vid ca 50 års ålder till 400-500 st/ha Masurbjörk (6-7 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 50 = 26 m. Plantering av 1 000 masurbjörkplantor/ha (3,1 x 3,1 m) + 2 000 vårtbjörkar/ha. Gallring 1 av vårtbjörk vid 20 års ålder till 1000 st/ha. Gallring 1 av vårtbjörk vid 35 års ålder. Alla vårtbjörkar tas bort. Slutavverkning vid 50 års ålder Björk med lång omloppstid Rekreationsskog. Plantering av 1 500 pl/ha Stamkvistning vid 15 års ålder till 900 st/ha Gallring vid 30 års ålder till 600 st/ha Slutavverkning vid 70-80 års ålder

Grå- och klibbal Syftet med odling av al på åkermark är att skapa bestånd för framtida uttag av timmer och fanér. Hittills finns få planteringar på åkermark där al har används. Anvisningarna bygger därför på egna erfarenheter från försöksplanteringar. Vidare har skötselanvisningar för etablerade bestånd på skogsmark används för att producera massaved och timmer. I vissa fall kan ett antal av stammarna ge fanér. Al 1 (9-10 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 24m. I vissa fall kan högläggning praktiseras Plantering av 2000 plantor/ha Röjning vid 10 års ålder till 1600 st/ha Gallring 1 vid 20 års ålder till 800 st/ha. Gallring 2 vid 35 års ålder till 400 st/ha. Slutavverkning vid 50 55 års ålder Al 2 (9-10 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 24m. I vissa fall kan högläggning praktiseras Plantering av 2 000 plantor/ha Röjning vid 5 år till 1600 st/ ha. Gallring 1 vid 20 års ålder. 1 000 st/ha. Gallring 2 vid 30 års ålder. 600-700 st/ha. Gallring 3 vid 45 års ålder. 400 st/ha. Hybridasp Syftet med odling av hybridasp är att under en kort omloppstid få en produktion av massaved och timmer. Vidare att med den rotskottsproduktion som erhålls efter slutavverkningen få ett tätt bestånd för tidig avverkning och leverans som biobränsle. Omloppstiden blir då i sist nämnda fall cirka tio år. Hittillsvarande försök pekar på markförhållandenas betydelse d.v.s. inga vattensjuka eller torra marker lämpar sig för en hög produktionsnivå. Undvik täta jordarter. Angivna produktionsvärden bygger på resultat från egna försök samt information från Skogforsk. Hybridasp (12-20 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29m Plantering av 1 000-1 500 plantor/ha. Gallring 1 vid 10 års ålder till 600-800 st/ha. Gallring 2 vid 20 års ålder till 350-400 st/ha. Slutavverkning vid 25-30 års ålder I nästa generation. Satsa på bestånd av rotskott med 10-årig omloppstid.

Poppel Syftet med odling av poppel på åkermark är att producera massaved och timmer eller råvara för biobränsletillverkning. Underlag till exemplen är i första hand baserade på egna erfarenheter från försök och inventerade planteringar men även från utländska rapporter. Avsättning av poppeltimmer är hittills av liten omfattning. Poppel 1 (15-25 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29m Plantering av 1 000 plantor/ha Gallring 1 vid 15 års ålder. 400-500 st/ha. Slutavverkning vid 25års ålder Poppel 2 (15-25 m 3 sk ha -1 ) m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29m Biobränsleprodukter Markbehandling (Fräsning eller herbicidbehandling Plantering av 2 500-3 000 plantor/ha Slutavverkning vid 15 års ålder Fågelbär Fågelbär bör anläggas i blandbestånd för att få hög virkeskvalitet. Eftersom arten är ljuskrävande bör konkurrerande träd avverkas successivt för att undvika tillväxtnedsättningar hos fågelbärsträden. På grund av fågelbärs höga markkrav har för exemplen ett och två ett högt ståndortsindex för björk valts och för exempel tre ett ståndortsindex för ask (Ask 32). Fågelbär 1 bygger på en tysk modell med den skillnaden att intervallen för de tre första ingreppen har förlängts från tre till fem år för att få färre antal ingrepp och jämnare intervall mellan dessa. Vid 40 års ålder har beståndet sitt slutgiltiga stamantal. Fågelbär 2 är ett förslag till anläggning av ett blandbestånd med björk och fågelbär. Till skillnad från de två övriga exemplen så föreslås två gallringar för att förbilliga skötseln. Fågelbär 3 bygger på en modell som rekommenderas i Frankrike. Fram till första gallring har det franska programmet följts. Gallringsprogrammet är hämtat från Skogforsk. Pga. att speciella program för fågelbär saknas och att det dominerade trädslaget i beståndet är ask, har ett gallringsprogram för ask används. Fågelbär Monokultur (6-7 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 50 =32 m Timmer och fanér Markbehandling Fräsning/herbicidbehandling Plantering 3 000 plantor/ha Gräsbekämpning Röjning 1 vid 10 års ålder (H=5 m) till 1 500 st/ha + stamkvistning Röjning 2 vid 15 års ålder (H=8 m) till 1 100 st/ha + stamkvistning Gallring 1 vid 20 års ålder (H=11 m) till 800 st/ha Gallring 2 vid 25 års ålder (H=14 m) till 600 st/ha Gallring 3 vid 30 års ålder (H=17 m) till 450 st/ha Gallring 4 vid 35 års ålder (H=20 m) till 340 st/ha Gallring 5 vid 40 års ålder (H=25 m) till 200 st/ha Slutavverkning vid 70 års ålder

Fågelbär och björk (6-7 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 50 =32 m Timmer och fanér Markbehandling Fräsning/herbicidbehandling Plantering 1 500 plantor/ha av vårtbjörk och 300 plantor/ha av fågelbär Gräsbekämpning Ansning av fågelbär (klykor och grova grenar) under 2 år Stamkvistning av fågelbär vid 15-18 års ålder av 150-200 st/ha Gallring 1 vid 25 års ålder till 800 st/ha av björk Gallring 2 vid 40 års ålder till 500 st/ha av björk Fågelbär och ask (6-7 m 3 sk ha -1 år -1 ) Ask 32 Timmer och fanér Markbehandling Fräsning/herbicidbehandling Plantering 2000 plantor/ha varav 300 plantor/ha fågelbär Gräsbekämpning Ansning (klykor och grova grenar) under 2 år Stamkvistning år 15-18 av 150-200 st/ha Gallring 1 vid 25 års ålder till 800 st/ha Gallring 2 vid 30 års ålder till 800 st/ha Gallring 3 vid 35 års ålder till 400 st/ha Gallring 4 vid 45 års ålder till 300 st/ha Gallring 5 vid 50 års ålder till 250 st/ha Gallring 6 vid 60 års ålder till 130 st/ha Slutavverkning vid 70-80 års ålder (D~ 40-45 cm) Bok Syftet med odling av bok på åkermark är att producera timmer. Plantering av bok på åkermark förekommer i liten utsträckning i Sverige. Erfarenheter från skötta och avverkade bestånd som producerats via plantering på åker är få. Generellt brukar boken föryngras via naturlig föryngring under skärm. Bokbestånd bör växa i sluttningar och på vindskyddade platser. Bok (7-8 m 3 sk ha -1 år -1 ) Bok 32 Timmer Plantering av 8 000 plantor/ha (1,8 meters radavstånd och 0,7 meter mellan plantorna i raden. Gräsbekämpning kan vara nödvändigt Under de första 30-40 åren görs efterhand punktröjningar(-gallringar) Gallring 1 vid 40 års ålder till 1500 st/ha Gallring 2 vid 45 års ålder till 1100 st/ha Gallring 3 vid 50 års ålder till 850 st/ha Gallring 4 vid 55 års ålder till 700 st/ha Gallring 5 vid 60 års ålder till 500 st/ha Gallring 6 vid 70 års ålder till 400 st/ha Gallring 7 vid 80 års ålder till 300 st/ha Gallring 8 vid 90 års ålder till 200 st/ha Slutavverkning vid 120 års ålder

Gran Syftet med odling av gran på åkermark är i första hand en produktion av massaved och timmer under en kort omloppstid. Underlag för anvisningar till skötsel av gran odlad på åkermark är rikhaltigt. Utöver konventionella program har ett system för att skapa ett estetiskt tilltalande bestånd. Liksom för björkbestånd krävs lång omloppstid med tidig gallring för att skapa öppna bestånd med grova granar. Gran 1 (12-14 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29 m Plantering av 3 000 plantor/ha Gallring 1 vid 25 års ålder till 2200 st/ha Gallring 2 vid 40 års ålder till 1500 st/ha Gallring 3 vid 50 års ålder till 800 st/ha Gran 2 (12-14 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29 m Plantering av 3 000 plantor/ha Gallring 1 vid 25 års ålder till 2 000 st/ha Gallring 2 vid 40 års ålder till 1 500 st/ha Gallring 3 vid 50 års ålder till 1 000 st/ha Gallring 4 vid 65 års ålder till 500 st/ha Slutavverkning vid 75 års ålder Gran 3 (12-14 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 29 m Massaved Plantering av 1 600 plantor/ha Slutavverkning vid 40 45 års ålder Gran med lång omloppstid Rekreationsskog Plantering av 2 000 plantor/ha Stamkvistning 1 vid 15 års ålder av samtliga granar Gallring vid 20-25 års ålder till 1 000 st/ha Stamkvistning 2 av samtliga kvarstående stammar efter gallring Slutavverkning vid 80 års ålder

Sitkagran Sitkagran har ännu inte blivit en art som odlas på åkermark i någon större utsträckning i Sverige framför allt för att den inte är en inhemsk art här. Nedanstående exempel bygger på erfarenheter från odling av gran på åkermark samt korrigering för en snabbare tillväxt och kortare omloppstid än för gran. Sitkagran (15-25 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 32 m Timmer och massaved Plantering av2 500-3 000 plantor/ha Stamkvistning Gallring 1 vid 25års ålder till 1 500 st/ha Gallring 2 vid 40 års ålder till 800 st/ha Gallring 3 vid 50 års ålder till 500 st/ha Hybridlärk Syftet med odling av hybridlärk är en produktion av i första hand timmer. Hybridlärk har under de senaste tjugo åren blivit en etablerad art för plantering på åkermark. Hittills har små kvantiteter av hybridlärk avverkats, speciellt som timmer. Det saknas höjdutvecklingskurvor för hybridlärk till skillnad från sibirisk och europeisk lärk. Produktionsprognoser kan för närvarande göras med stöd av material från Europeisk lärk. Vidare finns produktionsvärden för hybridlärk från en svensk licentiatstudie (Marie Stern Larsson). Hybridlärk 1 (13-15 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 28 m Plantering 2 500-3 000 plantor/ha Gräsbekämpning kan vara nödvändigt Gallring 1 vid 15 års ålder till 1 500 st/ha Gallring 2 vid 20 års ålder till 900 st/ha Gallring 3 vid 25 års ålder till 500 st/ha Gallring 4 vid 30 års ålder till 300 st/ha Slutavverkning vid 40-45 års ålder Hybridlärk 2 (13-15 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 28 m Plantering 3 000-3 500 plantor/ha Gräsbekämpning kan vara nödvändigt Gallring 1 vid 15 års ålder till 2 100 st/ha Gallring 2 vid 20 års ålder till 1 600 st/ha Gallring 3 vid 25 års ålder till 1 200 st/ha Gallring 4 vid 30 års ålder till 800 st/ha Gallring 5 vid 35 års ålder till 500 st/ha Gallring 6 vid 40 års ålder till 300 st/ha Slutavverkning vid 50-55 års ålder

Douglasgran Syftet med odling av douglasgran är att uppnå en hög produktion av massaved och timmer. Då odling av douglasgran för närvarande inte kan ske i stor skala p.g.a. att arten inte är inhemsk och därmed uppstår problem med tillståndsgivning och i certifieringsfrågor. Rekommendationen bygger på praktiska erfarenheter från skogsägare i Sverige samt från skötselhandböcker bl.a. från England. Timmer av douglasgran kan troligen säljas till talltimmerpriser. Douglasgran (14-18 m 3 sk ha -1 år -1 ) H 40 = 31 m Plantering 2 500-3 000 plantor/ha helst under skärm Gallring 1 vid 20 års ålder till 1 500-2 000 st/ha Stamkvistning Gallring 2 vid 40 års ålder till 1 000-1 500 st/ha Gallring 3 vid 50 års ålder till 800 st/ha