Kommunikationsformer i nära relationer Kommunikationsformer i nära relationer André Jansson F ör inte alls länge sedan var den fasta telefonen och det handskrivna brevet de dominerande kommunikationsformerna för att hålla kontakten med nära och kära. Under de senaste två decennierna har förhållandena närmast revolutionerats. En person som är ute och reser och vill skicka en hälsning till en vän kan idag välja mellan alltifrån traditionella vykort till SMS/MMS, e-post eller någon av de många chattfunktioner som erbjuds på nätet. Den fasta telefonin har kompletterats med såväl mobiltelefoni som internetbaserade telefonitjänster som erbjuder både ljud, bild och olika textfunktioner via olika plattformar. Den som har tillgång till den nya tekniken ställs alltså inför en rad valmöjligheter. Vilken kommunikationsform som väljs i en viss situation beror på vilken teknik som finns tillgänglig, vilken typ av relation det handlar om och vilken typ av innehåll man vill förmedla eller dela. Det beror också på vem man är vilka vanor man har, hur väl man behärskar olika tekniker och vilken typ av kommunikation man trivs med i olika situationer. När en person väljer att ringa kanske en annan väljer att skicka en bild via Facebook (jfr Madianou och Miller, 2012). Den ökade differentieringen ger upphov till nya frågor om samhällets medialisering. Vi kan idag konstatera att medier generellt och i ökande grad upplevs som oumbärliga för det sociala livet. I takt med att användningen av nya tekniker blir en del av själva umgänget blir det också svårt att tänka sig hur det skulle vara att leva utan dem. Den vardagliga naturaliseringen av nya tekniker kan ses som en indikator på medialiseringen som social kraft (Jansson, kommande-a). Samtidigt ska man vara försiktig med att dra generella slutsatser. Det är viktigt att ta reda på hur stark ställning enskilda kommunikationsformer har inom olika grupper i samhället. Syftet med det här kapitlet är att belysa dessa förhållanden empiriskt och på så vis bidra till den övergripande teoretiska diskussionen om hur det sociala livet omdanas som en konsekvens av samhällets medialisering och, omvänt, hur enskilda tekniker formas och ges betydelse i skiftande sociala miljöer (jfr Williams, 1974). Kapitlet inleds med en kort teoretisk orientering, som utmynnar i ett par mer specifika frågeställningar. Därefter redovisas de resultat som framkommit i 2012 års nationella SOM-undersökning beträffande hur olika grupper värderar olika kommunikationsformers betydelse för att känna närhet med vänner och anhöriga. Jansson, André (2013) Kommunikationsformer i nära relationer i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 553
André Jansson Nära relationer i det transmediala landskapet När man talar om att samhället medialiseras åsyftas en komplex förändringsprocess där teknisk utveckling samspelar med ekonomiska, sociala och kulturella processer i samhället (Krotz, 2007). Nya medier bidrar till att skapa nya behov och nya sätt att umgås och arbeta på, vilket i sin tur gör att vissa sektorer av samhället blir extremt sårbara. Vi kan ta banktjänster som ett exempel. Om det idag blev driftstopp i både internetbanker och system för korttransaktioner skulle det skapa kaos i både vardagslivet och samhällsekonomin. Det är inte möjligt att snabbt backa tillbaka till det tillstånd som rådde före dessa medieteknikers intåg. Samtidigt måste nya tekniker ha relevanta egenskaper för att få social betydelse. De formas och tas i bruk utifrån varierande förutsättningar och behov. Vissa tekniker kan visa sig bli helt oumbärliga för vissa grupper och inom vissa samhällsformer, medan de i andra sammanhang får en mer marginell betydelse. Den som reser mycket lär sig till exempel att kortbetalning är en mer normaliserad transaktionsform i vissa länder än i andra. På liknande vis fyller telefonibaserade banktjänster en viktigare funktion för somliga grupper än för andra. Medialiseringens styrka och uttryck varierar således. Även medialiseringen av det sociala livet tar sig skiftande uttryck. I vardagen fattas inga formella beslut om införandet av nya system, som i fallet med medierade banktjänster låt vara att hushållet i viss mån fungerar som en styrande moralisk ekonomi (Silverstone m fl, 1992). Istället anpassas användningen av olika kommunikationstekniker successivt till umgängesformer och givna begränsningar i tid och rum. Medialiseringens gränser kan därför vara svårare att urskilja eftersom graden av oumbärlighet inte är lika tydligt kopplad till formaliserade processer vars existens är beroende av medier. Det sociala livets medialisering handlar mer om upplevda behov och skapandet av kommunikativa rutiner. Medialiseringen kan förstås som en funktion av i vilken mån olika medier ses som förutsättningar för att det sociala livet ska fungera och i vilken mån olika handlingsmönster och beslut är beroende av mediernas existens (Jansson kommande-a). Vi kan ta olika former av mobilitet som exempel. För de flesta människor känns det lättare att ge sig ut på längre resor eller bosätta sig på större avstånd från vänner och anhöriga om man vet att det ändå går att hålla kontakten via medier. Därmed inte sagt att medierna gör det sociala livets relationer oberoende av tid och rum. Det mesta talar istället för att behovet av möten, och därmed resor, också tilltar då det blir möjligt att hålla mer regelbunden kontakt över stora avstånd (se t ex Urry, 2007). Nya medier, som till exempel smarta mobiltelefoner, fungerar å ena sidan som tekniker för kanalisering och bearbetning av olika känslor (längtan, glädje, lust och så vidare) på avstånd (Elliot och Urry, 2010). Å andra sidan fungerar de som bryggor till direkt samvaro. Dessa funktioner har medierna haft även i gångna tider. Brevskrivande är kanske det mest klassiska exemplet på hur människor försökt upprätthålla känslan av närhet 554
Kommunikationsformer i nära relationer i perioder av fysisk frånvaro. Idag ser emellertid medielandskapet radikalt annorlunda ut och graden av mobilitet och geografisk utspridning har ökat. Medier används inte bara för att koordinera olika aktiviteter i en rörlig tillvaro, utan också för att ge och få emotionell bekräftelse på att etablerade relationer alltjämt består. Inte minst nya sociala medier spelar stor roll för denna typ av fatisk kommunikation det vill säga kommunikation som syftar till att bekräfta relationen som sådan (Miller, 2008). Det faktum att nya medieplattformar blivit alltmer portabla och möjliggör omedelbar kommunikation gör dessutom att social bekräftelse kan sökas och ges mer eller mindre fortlöpande (Tomlinson, 2007). Kommunikativa praktiker flätas på så vis samman med vardagens olika aktiviteter i allt högre grad (se t ex Jansson, kommande-b). Enligt Schulz (2004) är dessa sammanflätningar, eller vad han kallar för amalgameringar, ett av medialiseringens tydligaste uttryck i vår tid. Ju starkare amalgameringarna blir och ju starkare de sociala förväntningarna på att kommunicera blir, desto mer oumbärliga upplevs medierna något som i den offentliga debatten bland annat beskrivits som ett tilltagande mobil- och Facebook-beroende. Medielandskapets pluralisering innebär att mönstren för hur olika medietekniker upplevs och används kan se väldigt olika ut i olika samhällsgrupper och beroende på situation. Ett visst kommunikativt behov, till exempel att berätta om en vardaglig upplevelse för sin partner, kan uppfyllas med hjälp av en rad olika plattformar och kanaler. Valet av kanal beror då ofta på innehållets karaktär eller vad som passar i situationen (Madianou och Miller, 2012). En viss teknisk plattform kan också byta skepnad och social innebörd beroende på om den används för mailskrivande, telefoni eller social delning av till exempel bilder. I ett transmedialt kommunikationsklimat flödar således emotionella och sociala uttryck mellan olika tekniker och lagras i allt högre grad i det så kallade molnet för att kunna nås oberoende av plats och tekniktillgång (Jansson, kommande-b). Utifrån dessa förutsättningar utvecklas mer eller mindre distinkta medierutiner för hur olika kanaler ska användas. Det handlar inte minst om oskrivna krav och förväntningar på när, var och hur vissa typer av kommunikation kan och bör äga rum. Graden av rutinisering är i sin tur avgörande för i vilken grad olika kommunikationsformer upplevs som oumbärliga för olika typer av relationer inom olika grupper. Mot bakgrund av medialiseringens förändrade skepnad är syftet med det här kapitlet att besvara följande frågeställningar: (1) I vilken grad uppfattas olika kommunikationsformer vara oumbärliga för att upprätthålla nära sociala relationer inom olika demografiska grupper? (2) Hur hänger upplevelsen av oumbärlighet samman med sociala mönster och livsstil? Frågeställningarna kommer att besvaras på grundval av data från 2012 års nationella SOM-undersökning. Generella svarsmönster I den nationella SOM-undersökningen 2012 ställdes en fråga om hur viktiga olika kommunikationsformer anses vara för att känna närhet med vänner och anhöriga. 555
André Jansson Frågan besvarades på en elvagradig skala från inte alls viktig (0) till helt avgörande (10). Formuleringen helt avgörande kan i det här sammanhanget ses som en indikation på att kommunikationsformen ifråga upplevs som oumbärlig för att upprätthålla nära sociala relationer. Mot bakgrund av resonemangen om transmediala livsmiljöer tog SOM-frågan inte sikte på specifika tekniska plattformar (som datorer eller mobiltelefoner), utan på förmedlingsformer som i sin tur kan stödjas av en rad olika plattformar: telefoni, videosamtal, e-post, chatt, Facebook och andra sociala nätverk. Facebook angavs som en separat kategori på grund av dess dominerande ställning som socialt medium. Som framgår av Tabell 1 intar telefoni (fast och mobil tillsammans) en särställning. Hela 86 procent av befolkningen anser att denna kommunikationsform har avgörande betydelse för att känna närhet med vänner och anhöriga. Det ska jämföras med e-post och Facebook som anses ha avgörande betydelse hos 24 respektive 13 procent av befolkningen. Videosamtal och chatt ligger ännu lägre med 6 procent. För dessa kommunikationsformer gäller också att närmare två tredjedelar av befolkningen anser att de inte alls är viktiga för nära relationer. Den sista kommunikationsform som angavs i frågan, andra sociala nätverk, syftade på ospecificerade sociala tjänster på nätet. Efter att ha analyserat svarsmönstren framgår emellertid att frågan i hög grad tolkats som mellanmänskliga kontakter. 1 På grund av den låga validiteten ingår inte delfrågan i den fortsatta analysen. Det ska också nämnas att kategorin ej svar slagits samman med kategorin inte alls viktig. Svarsmönstret i Tabell 1 pekar tydligt på att de som hoppat över en viss kommunikationsform inte heller anser den vara viktig. Tabell 1 Bedömningar av hur viktiga olika kommunikationsformer är för att känna närhet med vänner och anhöriga (procent) Andra Telefon Video- sociala (fast/mobil) samtal E-post Chatt Facebook nätverk Avgörande 86 6 24 6 13 9 Inte alls viktig 1 65 28 62 51 62 Ej svar 0 7 5 7 6 7 Antal svar 1587 1587 1587 1587 1587 1587 Kommentar: Tabellen visar andelar som anser kommunikationsformen vara avgörande (värdena 8-10) respektive inte alls av viktig (värde 0) för att känna närhet med vänner och anhöriga. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. 556
Kommunikationsformer i nära relationer Det är också möjligt att urskilja några tydliga mönster i hur värderingen av olika kommunikationsformer hänger ihop med varandra (Tabell 2). Värderingen av telefoni korrelerar relativt svagt med övriga kommunikationsformer, vilket har att göra med dess generella status som oumbärligt medium. Viss korrelation finns dock mellan telefoni och e-post (0,154). Tabell 2 Korrelationer mellan värderingen av olika kommunikationsformer (Pearson s R) Telefon Video- (fast/mobil) samtal E-post Chatt Facebook Telefon (fast/mobil) 1 0,053 * 0,154 ** -0,018 0,016 Videosamtal 0,053 * 1 0,327 ** 0,376 ** 0,272 ** E-post 0,154 ** 0,327 ** 1 0,240 ** 0,243 ** Chatt -0,018 0,376 ** 0,240 ** 1 0,571 ** Facebook 0,016 0,272 ** 0,243 ** 0,571 ** 1 Kommentar: Analysen baserar sig på en skala 0-10, där 0 betyder inte alls viktig och 10 helt avgörande. Symbolen */** anger statistiskt signifikanta korrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. Den starkaste korrelationen återfinns mellan Facebook och chatt (0,571), vilket tyder på att dessa kommunikationsformer anses vara viktiga inom en relativt särpräglad grupp. Även värderingen av videosamtal och e-post korrelerar med dessa kommunikationsformer, vilket tillsammans ringar in något av en transmedial sfär där man kan anta att de enskilda kommunikationsformernas sociala relevans i hög grad är situations- och relationsbunden. E-post kännetecknas annars av att inta ett slags mellanposition med måttliga korrelationer överlag och starkast korrelation med videosamtal (0,327). I de kommande analyserna ges en tydligare bild av hur dessa mönster hänger samman med sociala bakgrundsfaktorer. Mediegenerationer och social reproduktion I de fortsatta analyserna anges medelvärden utifrån den elvagradiga skalan för att få fram så överskådliga jämförelser som möjligt mellan olika grupper. Det framgår här att kvinnor överlag (i högre grad än män) anser att medierade kommunikationsformer är viktiga för att känna närhet med vänner och anhöriga (Tabell 3). Störst skillnad är det för Facebook, som får medelvärde 2,89 bland kvinnor och 1,98 bland män. Värdena måste ändå i båda fallen tolkas som relativt låga; Facebook betraktas alltjämt inte som en oumbärlig kommunikationsform i detta avseende. Skillnaderna mellan män och kvinnor torde höra samman med att kvinnor generellt sett är mer 557
André Jansson socialt orienterade i sin medianvändning och lägger större vikt vid att underhålla nära relationer (se t ex Bergström, 2011; Westlund, 2011). Sociala medier används också i klart högre utsträckning av kvinnor än av män (se även Bergströms kapitel i denna volym). Betydligt större variationer återfinns beträffande ålder. Det gäller särskilt Facebook och chatt som bland de yngsta (16-29 år) uppvisar medelvärden på 5,14 respektive 3,47, medan de ligger nära noll bland 65-85-åringar. På det hela taget påvisar Tabell 3 att värderingen av de olika kommunikationsformerna i hög grad följer ett generationsmönster. Telefoni är förvisso det starkaste mediet i samtliga åldersgrupper, men dess styrka försvagas något bland de yngre. E-post utmärker sig genom att ha sin starkaste position band medelålders personer, vilket kan bero på att kanalen etablerades under 1990-talet och i hög grad kommit att rutiniseras via den professionella sfären. Det är dock inga dramatiska skillnader mellan de olika mediegenerationerna när det gäller just e-post. Tabell 3 Bedömningar av hur viktiga olika kommunikationsformer är för att känna närhet med vänner och anhöriga i relation till kön och ålder 2012 (medelvärden) Telefon Video- (fast/mobil) samtal E-post Chatt Facebook Samtliga 8,98 1,29 4,15 1,51 2,46 Kön Kvinna 9,22 1,43 4,38 1,60 2,89 Man 8,70 1,14 3,89 1,41 1,98 Ålder 16-29 år 8,52 1,96 3,32 3,47 5,14 30-49 år 8,99 1,47 4,89 1,95 3,26 50-64 år 9,03 1,26 4,86 1,15 1,98 65-85 år 9,14 0,80 3,13 0,42 0,76 Kommentar: Tabellen visar medelvärden på en skala mellan 0-10, där 0 betyder inte alls viktig och 10 helt avgörande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. Värderingen av e-post utmärker sig istället av att vara nära kopplad till social position (Tabell 4). Bland personer med högre utbildning och hemvist i (högre) tjänstemannahushåll hamnar medelvärdet för e-post kring 6 på den 10-gradiga skalan. Mönstret synliggörs också utifrån den europeiska yrkeskategoriseringen ESeC där e-post anses vara viktigare för nära relationer ju mer kvalificerad och ledande befattning man har 558
Kommunikationsformer i nära relationer (ej redovisat i tabell). Bland arbetare och jordbrukare har e-post en avsevärt svagare position, vilket återigen tyder på att kanalen införlivats via jobbrelaterad kommunikation och underlättas av att det finns god tillgång till datorer i vardagen (se även Bergströms kapitel i denna volym). E-postens möjligheter till ett längre textformat kan också förklara varför den värderas högre bland personer med högre utbildning. Det ska här noteras att även värderingen av Facebook stärks av högre utbildning. Men här är korrelationen med ålder också stark. Det är snarast så att de med låg utbildning, som huvudsakligen är äldre, utmärker sig genom att anse att Facebook inte alls är viktigt för att känna närhet med vänner och anhöriga. Det föreligger inte någon större skillnad mellan personer i högre tjänstemannahushåll (2,67) och arbetarhushåll (2,50). Utifrån ESeC-kategoriseringen kan istället konstateras att Facebook är högst värderad bland yrkesutbildade inom handel, service och omsorg, vilket understryker att ålder, kön och utbildning samverkar som bakgrundsfaktorer. Chatt och videosamtal anses vara något viktigare bland personer med högre utbildning, hemmahörande inom tjänstemannaklass. Skillnaden är marginell när det gäller chatt, men relativt tydlig när det gäller videosamtal. Denna kommunikationsform förefaller ha högre social status än chatt, vilket kan bero på att den dels är mer resurskrävande, dels har en tydligare koppling till tjänstemannasfärens arbetsliv. Tabell 4 Bedömningar av hur viktiga olika kommunikationsformer är för att känna närhet med vänner och anhöriga i relation till social position 2012 (medelvärden) Telefon Video- (fast/mobil) samtal E-post Chatt Facebook Samtliga 8,98 1,29 4,15 1,51 2,46 Utbildning Låg 8,93 0,72 2,22 0,63 1,14 Medellåg 8,85 1,06 3,74 1,78 2,54 Medelhög 9,02 1,49 4,81 1,78 2,90 Hög 9,14 1,81 5,68 1,65 3,05 Subjektiv familjeklass Arbetarhem 8,75 1,14 3,01 1,62 2,50 Jordbrukarhem 9,04 0,45 2,51 0,53 0,86 Tjänstemannahem 9,16 1,34 5,26 1,37 2,55 Högre tjm.hem 9,18 1,83 6,61 1,79 2,67 Företagarhem 9,24 1,45 5,00 1,60 2,04 Kommentar: Tabellen visar medelvärden på en skala mellan 0-10, där 0 betyder inte alls viktig och 10 helt avgörande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. 559
André Jansson Resultaten åskådliggör således hur värderingen av olika kommunikationsformer inte bara följer fördelningen av resurser, utan också handlar om vilka typer av kommunikation som internaliserats genom utbildning och yrkesliv, samt vilken social status dessa former tillskrivs. Det ligger nära tillhands att tala om socio-kulturella distinktioner (Bourdieu, 1984). Analyserna indikerar att framför allt e-post, och i viss mån videosamtal, uttrycker större kapitaltillgång, medan värderingen av Facebook och chatt inte är lika sociokulturellt präglad. Resultaten bör också tolkas i ljuset av korrelationsanalysen i Tabell 2, som visar starkast korrelation mellan värderingarna av chatt och Facebook, samt en klar koppling mellan e-post och videosamtal. Livssituation, umgänge och livsstil En mer nyanserad bild av de olika kommunikationsformernas betydelse kan utkristalliseras om vi väger in faktorer kopplade till livssituation, umgänge och livsstil. Telefonins särställning manifesteras återigen genom att endast i marginell grad påverkas av var man bor och vilken typ av hushåll man bor i (Tabell 5). Noterbart är dock att telefoni är den enda kommunikationsform som inte anses vara den viktigaste bland flerpersonshushåll och i urbana miljöer. Övriga kommunikationsformer är klart högre värderade i storstäderna än i landsbygden, vilket till vis del kan ha att göra med utbredningen av olika kommunikationsnätverk och -tekniker, men också handlar om att sociala strukturer som till exempel ålder och utbildning slår igenom. Till detta ska läggas skillnader i livsstil och värderingar, där stad och land representerar olika umgängesideal. Ett ökat umgänge med grannar, vilket är vanligare bland äldre och i landsbygd, kan kopplas till en lägre värdering av chatt och Facebook (ej redovisat i tabell). Videosamtal och e-post särskiljer sig i viss mån från chatt och Facebook genom att tillskrivas större vikt bland personer som bor i flerpersonshushåll, det vill säga med partner och/eller hemmavarande barn eller föräldrar. Detta kan delvis kopplas till ålders-/generationsprofilen som identifierades i Tabell 3, men indikerar också att e-post och videosamtal är kommunikationsformer som lämpar sig för mer intima utbyten mellan till exempel familjemedlemmar. Chatt och Facebook är i högre grad knutna till ungdomliga livsstilar där dessa kommunikationsformer anses vara mer oumbärliga ju oftare man umgås med vänner (ej redovisat i tabell). Resultaten inskärper bilden av att nya medier och kommunikationstekniker sällan ersätter direkta umgängesformer och gemenskaper, utan snarare inkorporeras i och utsträcker dessa (se t ex Ling, 2008). Samtidigt finns det intressanta mönster som visar att medierad kommunikation har stor betydelse i situationer då nära relationer inte kan upprätthållas genom vardagligt umgänge. Detta gäller särskilt umgänget med andra familjemedlemmar. En ej tabellredovisad analys visar att e-post, chatt och videosamtal anses vara särskilt viktiga för att känna närhet med vänner och anhöriga bland personer som bara umgås sporadiskt (någon gång i halvåret eller kvartalet) med familjen. Likaså 560
Kommunikationsformer i nära relationer upplevs dessa kommunikationsformer ha större social betydelse bland personer som bott utomlands en längre tid (Tabell 5). Den nationella SOM-undersökningen gör det inte möjligt att studera personer som för närvarande bor utomlands, men resultatet bekräftar ändå att transmediala kommunikationsformer har starkt fäste inom mobila grupper i samhället. Tabell 5 Bedömningar av hur viktiga olika kommunikationsformer är för att känna närhet med vänner och anhöriga i relation till boendeförhållanden 2012 (medelvärden) Telefon Video- (fast/mobil) samtal E-post Chatt Facebook Samtliga 8,98 1,29 4,15 1,51 2,46 Hushåll Bor ensam 9,14 1,06 3,59 1,54 2,49 Delar hushåll 8,93 1,35 4,33 1,51 2,45 Boendeort Ren landsbygd 9,08 0.74 3,19 0,91 1.65 Mindre tätort 8,96 1,16 3,93 1,36 2,29 Stad, större tätort 8,94 1,36 4,38 1,64 2,58 Sthlm, Gbg, Malmö 8,95 1,76 4,78 1,91 3,13 Bott utomlands Nej 8,99 1,16 4,02 1,40 2,32 Ja, <1 år 8,80 2,16 4,79 2,87 4,68 Ja, > 1 år 8,81 3,34 6,50 2,78 3,69 Kommentar: Tabellen visar medelvärden på en skala mellan 0-10, där 0 betyder inte alls viktig och 10 helt avgörande. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. Mycket av det som diskuterats hittills kan illustreras genom att ta reda på hur värderingen av olika kommunikationsformer korrelerar med olika livsstilar. Tabell 5 tar i beaktande fyra sådana idealtypiska livsstilar, vilka har skapats genom faktoranalys. Den första kallas upplevelseorienterad och kännetecknas bland annat av hög grad av mobilitet (tjänsteresor), uteliv, politiskt intresse och deltagande i olika evenemang. Det är en relativt karriärorienterad och urban livsstil. Den andligt orienterade livsstilen utmärks av mer traditionella kulturintressen som till exempel biblioteksbesök och bokläsning, samt ett intresse för andliga frågor. Den materiellt orienterade livsstilen är traditionellt manlig, icke-urban och präglas bland annat av 561
André Jansson ett intresse för fordon och teknik, samt umgänge med grannar och spel på tips och trav. Den umgängesorienterade livsstilen kretsar kring umgänge med vänner och familj, samt aktiviteter som att hyra film/dvd och spela datorspel. Korrelationsanalysen visar att videosamtal och e-post framför allt hör hemma inom den upplevelseorienterade livsstilen, vilket bekräftar dels korrelationsanalysen i tabell 2, dels de demografiska mönster som observerats ovan. Chatt och Facebook korrelerar i något högre grad med den umgängesorienterade livsstilen, medan korrelationerna är signifikant negativa i förhållande till både de andligt och materiellt orienterade livsstilarna. Den andligt orienterade livsstilen kan ses som en bärare av kulturellt kapital tillsammans med anti-materialistiska värderingar, vilket tar sig uttryck som skepticism inför nya tekniker dock med e-post som ett tydligt undantag. Den materiellt orienterade livsstilen kännetecknas av en orientering mot praktiska projekt snarare än sociala relationer, vilket förklarar varför inga kommunikationsformer förutom telefoni anses vara särskilt värdefulla för att känna närhet med vänner och anhöriga. Tabell 6 Korrelationer mellan livsstilar och bedömningar av hur viktiga olika kommunikationsformer är för att känna närhet med vänner och anhöriga 2012 (Pearson s R) Upplevelse- Andligt Materiellt Umgängesorienterad orienterad orienterad orienterad Telefon (fast/mobil).022.087 **.073 **.037 Videosamtal.120 **.080 ** -.103 **.057 * E-post.249 **.155 **.074 **.063 * Chatt.126 ** -.094 ** -.206 **.190 ** Facebook.189 ** -.101 ** -.207 **.255 ** Kommentar: De fyra livsstilarna utgörs av variabler som genererats utifrån faktoranalys (principalkomponentsanalys, PCA) av 32 olika livsstilspraktiker (hur ofta man ägnar sig åt en viss aktivitet). 2 Faktoranalysen gjordes med varimax-rotering och antalet faktorer bestämdes till fyra. Symbolen */** anger statistiskt signifikanta korrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012. Sammantaget kan korrelationsanalysen ses som ett uttryck för hur olika kommunikationsformer flätas samman med befintliga sociala strukturer i form av olika rutiner och amalgameringar (Schulz, 2004; Jansson, kommande-b). Dessa processer sker med olika hastighet och tar sig olika uttryck i olika sociala miljöer. Medan telefoni idag otvetydigt och oavsett social kontext kan ses som en oumbärlig kommunikationsform för det sociala livets kontinuitet, skiktas införlivandet av nyare kommunikationsformer i förhållande till demografiska och sociala faktorer. 562
Kommunikationsformer i nära relationer Medialiseringen av sociala relationer en avslutande reflektion Analyserna i det här kapitlet har visat i vilken grad olika kommunikationsformer upplevs som viktiga för att känna närhet med vänner och anhöriga. Det har bland annat framkommit att sociala medier som Facebook och chatt ännu inte nått samma sociala genomslag som e-post, och i långt mindre grad än telefoni. Resultatet kan dels betyda att dessa medier inte uppfattas som särskilt relevanta för att känna närhet, utan snarare har betydelse för flyktig kommunikation och ytliga kontakter. Det kan dels handla om att dessa kanaler ännu inte naturaliserats över generationsgränser och sociala skikt. I SOM-frågan används formuleringen vänner och anhöriga vilket förutsätter ett visst inslag av generationsöverskridande. Ur ett mer övergripande teoretiskt perspektiv belyser resultaten att medialiseringen måste ses som en historisk utvecklingslinje vars styrka, till exempel i form av mediernas sociala oumbärlighet, lätt riskerar att överdrivas utifrån enskilda observationer i specifika miljöer. Den här studien visar hur medialiseringen präglas av betydande tröghet också inom en given nationell kontext. Även om den transmediala teknikutvecklingen kan fungera som smörjmedel, inte minst genom att nya kommunikationstekniker blir billigare, enklare att använda och erbjuder fler funktioner, tar det tid innan ny teknik förankras på djupet i det sociala livets mer privata domäner. Genom att urskilja olika mediegenerationer och värderingsmönster, till exempel i relation till social position och livsstil, har resultaten i det här kapitlet bidragit till en diskussion om medialiseringens olika hastigheter och förutsättningar. Resultaten åskådliggör att det pågår en kamp om medialiseringens former och innebörder och att denna kamp hänger samman med samhällets sociala strukturer. Noter 1 Analyserna visar att värderingen av andra sociala nätverk till viss del följer samma demografiska mönster som Facebook och chatt (unga personer i urbana miljöer), samt korrelerar mer med dessa kommunikationsformer än övriga. Samtidigt tillskrivs emellertid andra sociala nätverk stor betydelse bland dem som aldrig använder Internet (vilket inte gäller chatt och Facebook). Frågan förefaller alltså ha tolkats på två olika sätt. 2 Följande aktiviteter ligger till grund för livsstilsanalysen: Motionerat/tränat; spelat på tips/trav/lotteri etc; gått på restaurang/bar/pub på kvällstid; rökt cigaretter/ cigarr/pipa; snusat; gått på bio; gått på teater; gått på klassisk konsert/opera; gått på rockkonsert/popkonsert; kört bil; åkt med kollektivtrafik; umgåtts med vänner; umgåtts med grannar; umgåtts med familj; ätit kött; druckit sprit/vin/ starköl; diskuterat politik; deltagit i demonstration; ätit frukost utanför hemmet; varit på tjänsteresa; arbetat övertid; tecknat/målat; skrivit dagbok/poesi; besökt bibliotek; deltagit i studiecirkel/kursverksamhet; hyrt dvd/video; läst någon bok; lyssnat på ljudbok/talbok; läst högt ur bok/tidning för något barn; spelat datorspel/tv-spel; mekat med eller vårdat bil/mc/moped; bett till Gud. 563
André Jansson Referenser Bergström, Annika (2011) Valår på nätet, i Holmberg, Sören; Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö: Fyrtioen kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: SOM-institutet. Bourdieu, Pierre (1984) Distinction: A Social Critique of the Judgment of Taste. London: Routledge. Elliott, Anthony och John Urry (2010) Mobile Lives. London, New York: Routledge. Jansson, André (kommande-a) Indispensible Things: On Mediatization, Materiality and Space, i Lundby, Knut (red) Mediatization of Communication (Handbook of Communication Sciences, Vol 22). Berlin: De Gruyter Mouton. Jansson, André (kommande-b) Mediatization and Social Space: Reconstructing Mediatization for the Transmedia Age, Communication Theory. Krotz, Friedrich (2007) The Meta-Process of Mediatization as A Conceptual Frame, Global Media and Communication 3(3): 256-260. Ling, Rich (2008) New Tech, New Ties: How Mobile Communication is Reshaping Social Cohesion. Cambridge, MA: MIT Press. Madianou, Mirca och Daniel Miler (2012) Migration and New Media: Transnational Families and Polymedia. London: Routledge. Miller, Vincent (2008) New Media, Networking and Phatic Culture, Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies, 14(4): 387-400. Schulz, Winfried (2004) Reconstructing Mediatization as an Analytical Concept, European Journal of Communication 19 (1): 87-101. Silverstone, Roger; Eric Hirsch, och David Morley (1992) Information and Communication Technologies and the Moral Economy of the Household, i Silverstone, Roger och Eric Hirsch (red) Consuming technologies: Media and information in domestic spaces. London: Routledge. Tomlinson, John (2007) The Culture of Speed: The Coming of Immediacy. London: Sage. Urry, John (2007) Mobilities. Cambridge: Polity Press. Westlund, Oscar (2011) Ständigt uppkopplad och uppdaterad, i Holmberg, Sören; Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö: Fyrtioen kapitel om politik, medier och samhälle. Göteborg: SOM-institutet. Williams, Raymond (1974) Television: Technology and Cultural Form. London: Fontana. 564