KRAV-aktuellt. Ekologiskt lantbruk har ett försprång

Relevanta dokument
Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Ekologisk produktion

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omställning. av Åsa Rölin

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V A P R I L

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

KRAV-aktuellt. White Guide 2014 Lilla Bjers gårdskrog vann pris för Årets Hållbara Gastronomi sid 3. läs också

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Policy för hållbar utveckling och mat

Okunskap och myter om bröd

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

KRAV-aktuellt. Ekologiskt fortsätter att gå bra! Prenumerera på nyheter: Juni

Information juni 2004

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Klass 6B Guldhedsskolan

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Analys av kompetensutvecklingen

Slutrapport för projektstöd

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Hur äter vi hållbart?

Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Konsumenter granskar sillmarknaden

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Näringsdepartementet Anneke Svantesson Stockholm.

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

Jag gör saker som jag är rädd för, saker jag inte kan. TEXT: Marko Gyllenland FOTO: Raimo Gedda. Farmen-Amanda: Jag har gått Igenom så mycket!

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

KRAV-aktuellt N Y H E T S B R E V T I L L F Ö R E TA G A N S L U T N A T I L L K R A V D E C E M B E R

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Policy Brief Nummer 2011:1

Utvalt. Menigos egna. Vårt sortiment av egna varor

Ekologisk hållbarhet och klimat

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

En styrelse som gör skillnad

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Information och utbildningsmaterial

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen!

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Korastning javisst, men hur?

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel

3 juni Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Juseks studerandesektion Årsmötesskola

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Förslag till nya Allmänna regler 2015

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren

Lantbrukets effekter på Åland 2014

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

Vårt dagliga bröd och gifterna

Tid för brukarengagemang

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Ett livsviktigt arbete

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Transkript:

KRAV-aktuellt OKTOBER- 2009 NYHETSBREV TILL FÖRETAG ANSLUTNA TILL KRAV Ekologiskt lantbruk har ett försprång Det ekologiska jordbruket har kommit en bit på väg och har ett försprång, säger forskaren Johanna Björklund på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet). Nya klimatregler ökar KRAV-märkets värde

några ord Kristin Cooper ny pressansvarig på KRAV Jag kommer ihåg när mina föräldrar lade om sitt lantbruk till KRAV. Hur fantastiskt det var att se suggorna bada i gyttjepölar och hur vi jagade kultingar som smet under elstängslet. De här minnesbilderna är en av många exempel på vad jag vill förmedla till media. Min uppgift är att visa och förklara vad ett KRAVanslutet lantbruk verkligen innebär för miljön, människorna och djuren. En annan viktig uppgift är att tydliggöra KRAVs mervärden i jämförelse med andra ekologiska märkningar. Att jobba för KRAV ger mig möjligheten att kombinera min erfarenhet inom media med känslan för vad som är ett uthålligt ekologiskt lantbruk. Som journalist har jag alltid arbetat aktivt med webben för att både förenkla och fördjupa kommunikation. Det vill jag gärna fortsätta med. Hör gärna av er med synpunkter och idéer: kristin.cooper@krav.se Redaktör: Solweig Wall Ellström solweig.wall.ellstrom@krav.se Tel: 018-17 45 20 Formgivning: José Barrios Lancellotti Ansvarig utgivare: Solweig Wall Ellström Utgiven av KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Tel: 018-15 89 00 e-post: info@krav.se - webb: www.krav.se Repro och tryck: Grafiska Punkten, Växjö Omslagets foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se Ledamot i KRAVs regelkommitté fick djurskyddsstipendium Hon kämpar mot mulesing av får och har startat föreningen Djurvänliga Konsumenter. För detta arbete har Katarina Lingehag-Ekholm fått 10 000 kronor i stipendium av Djurskyddet Sverige. Hon är också en av ledamötena i KRAVs regelkommitté. Det var väldigt roligt att få stipendiet, när man lägger ned så mycket jobb, säger hon. När Kalla Fakta i TV 4 förra året avslöjade djurplågeriet i produktionen av merinoull var det Katarina Lingehag-Ekholm som försett redaktionen med fakta. Det handlade om mulesing som innebär att australiska fårfarmare flår fårens bakdelar utan bedövning för att hindra flugor att lägga ägg i pälsen. Programmet fick stort genomslag. Katarina Lingehag-Ekholm har stor kännedom om djurrättsliga frågor och många kontakter med såväl forskare som producenter bland annat genom sitt arbete som intendent vid Malmö Museer. Som medlem i KRAVs regelkommitté bidrar hon med sitt djurrättsliga kunnande. Regelkommittén utses av KRAVs styrelse och består av personer som representerar olika faktaområden och intressen. Det är regelkommittén som beslutar om innehållet i förslagen till regler innan de går ut på remiss till intressenter och allmänhet. När svaren kommit in och bearbetats är det regelkommittén som diskuterar sig fram till det slutliga förslaget som läggs till styrelsen för beslut. Det är jätteroligt att vara med i regelkommittén som är en ovanligt kreativ och påläst grupp och väldigt professionell, säger Katarina Lingehag-Ekholm. KRAVs regler åter öppna på webben Vid halvårsskiftet beslutade KRAV att åter öppna reglerna på sin webbplats. Det är ett svar på den kritik vi fått från potentiella kunder och andra som använder reglerna yrkesmässigt, säger Lars Hällbom, chef för Regler/Konsument på KRAV. Det var ett rättvisetänkande som låg bakom att reglerna skyddades bakom lösenord. Tanken var att alla som yrkesmässigt använder reglerna skulle vara med och betala, inte bara de KRAV-anslutna. Men KRAV lyckades inte hitta en bra teknisk lösning. 2 Oktober 2009

notiser Nya klimatregler ökar KRAV-märkets värde Nu stärker vi de KRAV-märkta produkternas konkurrenskraft ytterligare genom att svara upp på konsumenternas behov av att minska sin klimatpåverkan, säger Lars Nellmer, vd på KRAV. Han syftar på de nya klimatregler som KRAV är på gång att ta in i sitt regelverk. De nya reglerna ger ökade möjligheter att marknadsföra KRAVmärkt mat som klimatcertifierad. KRAV driver ett projekt tillsammans med sex andra organisationer för att få fram regler som minskar klimatpåverkan från matproduktionen och nu är den första omgången regler klara. De berör växthus, växtodling och mjölkproduktion. Reglerna syftar till att effektivisera och minska energianvändningen och ställer krav på en övergång till förnybara energikällor. Reglerna syftar också till att minska utsläppen av växthusgaser vid gödselhantering och produktion av foder samt att hålla djuren friska eftersom de då är mer klimateffektiva. Tanken är att reglerna efterhand ska föras in i KRAVs regler. För växthusproduktionen behövs det väldigt små förändringar mot gällande KRAV-regler, säger Lars Hällbom, chef för Regler/Konsument på KRAV. För djurhållningen tror han att det kan bli diskussion om hur stallgödseln ska hanteras optimalt och om andelen lokalproducerat foder och vad som menas med det. KRAV kommer att föreslå regeländringar i de ordinarie revisionerna och då är alla välkomna att påverka utvecklingen genom att ge sina synpunkter, säger Lars Hällbom. Djurhållningen revideras 2010, växtodlingen 2011 och förädlingen 2012. Klimatreglerna för växthus var ute på remiss i våras och har redan antagits. Läs mer om dem på nästa uppslag. Håll också utkik på www.krav.se efter remisser under Företag/Regler. Klimatregler för fiske remissas i höst och de handlar främst om att båten får förbruka en begränsad mängd bränsle per kilo fisk. Det blir sannolikt ingen förändring för fiskare som redan är anslutna, säger Lars Hällbom. Däremot menar han att det är troligt att fiske som ändå är diskutabelt ur miljösynpunkt, till exempel bottentrålar, också faller bort på grund av detta. Klimatregler för fiske remissas i höst och de handlar främst om att båten får förbruka en begränsad mängd bränsle per kilo fisk. Fler butikskampanjer Vårens lyckade butikskampanj som KRAV ordnade tillsammans med KF Väst, Coop, Domstein och Arla gav lust till mer samarbete. Under vecka 39 och 40 är det återigen butikskampanj tillsammans med KF Väst och Coopbutiker. Denna gång är temat Klimat. Sju Gårdar vinnare på Dagligvarugalan Mjölkproducenten Sju Gårdar tilldelades 2009 års Ekologiska pris på Dagligvarugalan. Priset som sponsras av KRAV har instiftats för att främja en långsiktig utveckling med ekologiska värden, ansvarstagande och kvalitetsutveckling. Grattis till ett välförtjänt pris, önskar KRAV. Ekologiskt fortsätter öka En försäljningsökning på 35 procent för ekologiskt i dagligvaruhandeln, är den siffra som analysföretaget Nielsen anger för första kvartalet i år jämfört med samma tid 2008. Ärter, bönor och linser hör till de mest snabbväxande kategorierna. En annan raket är den KRAV-märkta fisken som har lanserats på bred front i dagligvaruhandeln. Idag finns över 80 KRAV-märkta fisk- och skaldjursprodukter på marknaden. En senare beräkning av butikernas försäljning av ekologiska livsmedel har gjorts av Ekoweb för hela första halvåret. Den visar en ökning på 30 procent. Vi ser ständigt nya produktlanseringar på ekomarknaden och det stimulerar förstås försäljningen, säger Katarina Wolf på KRAV. Att årets ökning av efterfrågan ser ut att plana ut något i jämförelse med 2008 års ökning som låg på 46 procent är helt naturligt. Det viktiga är att ha en konstant tillväxt i den hållbara livsmedelsindustrin. Då törs också producenterna satsa. Internationellt spår det ledande marknadsanalysföretaget Organic Monitor att ekologiskt kommer att fortsätta öka 2009 även om det blir i en långsammare takt på grund av finanskrisen. (Källa:Ekoweb) Oktober 2009 3

mat & klimat Ekologiskt lantbruk har ett försprång Livsmedelsproduktionens utsläpp står för närmare 20 procent av världens utsläpp av gaser som påverkar klimatet och måste minska. Det ekologiska jordbruket har kommit en bit på väg och har ett försprång, säger forskaren Johanna Björklund på Centrum för Uthålligt Lantbruk vid SLU(Sveriges Lantbruksuniversitet). Kortsiktigt är kanske klimatpåverkan i den ekologiska produktionen inte så mycket mindre, menar hon, men de stora skillnaderna kommer på lång sikt. Mycket växtrester och djurgödsel plöjs ned i det ekologiska lantbruket varav en liten rest blir mull. Den innehåller kol som tagits upp från luften när växterna levde. Sättet att gödsla i ekologisk produktion gör det sannolikt att mullhalten blir högre med tiden och därmed förs mer koldioxid bort från luften. Det är den ena stora fördelen för ekologisk produktion. Den andra är den biologiska mångfalden. Vi måste bygga produktionen på fler arter för att klara kommande förändringar, säger Johanna Björklund och förklarar att den biologiska mångfalden ökar med 30 procent vid ekologisk produktion. Johan Rockström, professor och VD för Stockholm Resilience Centre är inne på samma resonemang. Ett ekosystem, till exempel en skog, sjö eller en åker kan se ut att må bra för blotta ögat, men kan vara nära kollaps och därmed inte klara en påfrestning som torka eller en storm, säger han och ger exempel på att skogar som hade hög biologisk mångfald klarade sig mycket bättre efter stormen Gudrun. De hade större motståndskraft. Hur väl ett ekosystem klarar klimatförändringar beror framför allt på tre faktorer: motståndskraften, förmågan att anpassa sig efter en klimatförändring och förmågan att återhämta sig om systemet kollapsar. Det hela kallas för resiliens. Resiliens kräver mångfald, säger Johan Rockström och förklarar att den ekologiska produktionen har en högre resiliens främst av två skäl: Den kräver en varierad växtföljd och den är i mindre grad beroende av fossila bränslen eftersom konstgödsel inte används. Ekologisk produktion förlitar sig i högre grad på det biologiska systemet och bidrar till en ökad resiliens ett mer robust ekosystem. Ekologisk produktion förlitar sig i högre grad på det biologiska systemet och bidrar till en ökad resiliens ett mer robust ekosystem. Fördel ekologiskt Soldriven produktion av näringsämnet kväve genom klöverodlingar som fångar luftens kväve. Ingen konstgödsel som leder till utsläpp av växthusgaser från produktion, transport och gödslad mark. Fördelen kan dock bli mindre om skördarna blir lägre. Mer självförsörjande på energi. Odling av gräs i fleråriga vallar ger ökad mullhalt som binder växthusgasen koldioxid en fördel som minskas av kornas utsläpp av växthusgasen metan när de äter mycket grovfoder. Biologisk mångfald som gör systemet mer robust för klimatförändringar. LÄS MER OM KRAV OCH KLIMAT PÅ WWW.KRAV.SE 4 Oktober 2009

mat & klimat miljö & hälsa Biogas bra för klimat och miljö Ändrad KRAV-regel underlättar för biogasanläggningar Trefaldig klimatnytta kan en biogasanläggning ge i form av förnybar energi, minskade metanutsläpp och mer effektiv gödsel. Rötning av stallgödsel leder till att näringsämnet kväve utnyttjas bättre. På gårdar utan djur kan anläggningen fungera som en metallko. Gräs och andra växter rötas i anläggningen och resultatet blir biogas och gödsel i form av rötrester. Nu visar ett försök vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att rötresterna höjer skördarna, att proteinhalten ökar i vete och att kvävet utnyttjas bättre jämfört med gröngödsling*. För att få ekonomi i rötgasanläggningar kan man behöva samarbeta med flera gårdar och kanske även ta med hushållsavfall. KRAV kommer därför att ändra sina regler så att rötrester från hushållsavfall insamlat i Stöd till biogas ett godkänt system och certifierat enligt SPCR 120 (eller motsvarande) får användas. Den certifierade rötresten har då hög kvalité med avseende på smittspridning och föroreningar. Stallgödsel och växtmaterial från ekologisk produktion får användas i rötningen, liksom konventionell stallgödsel, restprodukter och övriga gödselmedel som är tillåtna att använda i KRAV-godkänd odling. Även viss konventionell gödsel som inte är tillåten att gödsla med i KRAV-certifierad produktion kommer troligen att få användas, men inte gödsel från djur i burar eller från djur som utfodrats med GMO-foder. Slakteriavfall samt fekalier och urin från människor får heller inte användas. * Vid gröngödsling används växtmaterialet direkt som gödsel. Nu finns möjlighet att söka stöd hos länsstyrelserna för att bygga biogasanläggningar. Upp till 30 procent av de stödberättigade kostnaderna kan man få, meddelar Jordbruksverket på sin webbplats www.sjv.se. Klimatregler för växthus Flyttfåglar trivs KRAV har antagit regler för växthus som i princip överensstämmer med de regler som tagits fram i klimatprojektet som KRAV deltagit i. Reglerna träder ikraft 1 januari 2010, men den som upprättar en plan har möjlighet att anpassa sin produktion under tre år. De nya reglerna gäller för den som har uppvärmda växthus med en total yta på 200 kvadratmeter. Energianalys ska göras varje år och en plan ska upprättas över hur energianvändningen kan effektiviseras. Minst 80 procent av den årliga energianvändningen ska utgöras av förnybar energi eller spillvärme. Alternativt får den icke-förnybara energin uppgå till högst 2,5 kwh/m 2 per genomsnittlig odlingsvecka under kulturtiden. Uppvärmda växthus ska vara utrustade med energiväv eller plastfolie under vintern om det inte rör sig om dubbelmaterialhus. Ekologiska odlingar är ofta bättre rastplatser för flyttfåglar än konventionellt odlade marker. Det visar en forskningsstudie från Lunds universitet som fokuserat på det skånska jordbrukslandskapet. Forskning om miljö och hälsa här hittar du källorna Flera har hört av sig för att få källor till notiserna i den här spalten, särskilt de om hälsa. Därför lägger vi nu ut källorna på www.krav.se. Klicka på Företag och sedan på KRAV-aktuellt i högerspalten. Giftrester från konventionell odling i KRAV-märkt zucchini En KRAV-odling har drabbats av gifter som spreds för länge sedan. I somras hittade Livsmedelsverket rester av bekämpningsmedlet endosulfan i KRAV-odlad zucchini. Naturen har svårt att bryta ned endosulfan som förbjöds i Sverige 1995. Den funna halten låg under gränsvärdet för konventionell zucchini, men odlaren kan inte sälja Zucchinin som KRAVmärkt. 12 år tidigare hade den förre brukaren odlat fruktträdstammar och den nye odlaren bedömde att bekämpningsmedlen hade hunnit brytas ned. Men så var inte fallet och händelsen föranleder KRAV att se över reglerna för bedömning av mark. Hög halt av bekämpningsmedel i konventionell paprika och äpple Under sommaren upptäcktes bekämpningsmedlet oxamyl i konventionell grön paprika från Turkiet i halter som var 75 gånger högre än gränsvärdet. Vi ser mycket allvarligt på de höga halterna, säger Livsmedelsverkets enhetschef Arne Andersson på verkets webbplats. I maj fann Livsmedelsverket också höga halter av bekämpningsmedlet azinfosmetyl i konventionella Red Deliciousäpplen från Argentina. 2007 fick sammanlagt 7 partier om totalt 26 ton saluförbud på grund av för höga halter av kemiska bekämpningsmedel. Oktober 2009 5

regler Proteinfoder från första årets karens Nu får du utfodra dina ekologiska djur med proteinfoder från första årets karensårsmark från din egen gård. Detta beslut fattade EU i slutet av juni. Maximalt får 20 procent av djurens årliga foderintag komma från karensmark då kortare tid än 12 månader gått mellan skörd och karensstart. Tidigare var enbart bete och foder från fleråriga grödor tillåtna, men nu tillåts alltså även proteingrödor. Eget foder från första årets karens och inköpt foder från andra årets karens får tillsammans utgöra högst 30 procent. KRAV beklagar att reglerna kring användning av karensårsfoder är svåra att förstå och tycker att alla grödor borde få användas, säger Kjell Sjödahl Svensson på KRAV. Men ändringen är ett steg i rätt riktning, och den får tillämpas för KRAV-godkända djur! Ingen juliutgåva I år görs ingen särskild juliutgåva av KRAVs regler. Ändringar i förhållande till januariutgåvan hittar du på www. krav.se. Klicka på Företag och därefter på Regler. I vänsterspalten väljer du sedan Gällande utgåva. Regeländring om fjäderfä Regel 5.2.6 har förtydligats i den del som gäller fjäderfä. Perioder med utevistelse ska utgöra minst en tredjedel av varje individs liv. Detta är ett direkt citat från nya EU-förordningen och gäller redan nu. Nordnorsk sill godkänd för KRAV-certifierat fiske KRAV har godkänt fiske på sill i Norska havet och Barents hav. Fisket får ske med ringnot och godkännandet gäller till och med 7 augusti 2012. Nu är inget svenskt sillbestånd godkänt för KRAV-certifierat fiske. Det beror på att KRAVs fiskekommitté har bedömt att bestånden för närvarande är för svaga. Tidigare godkännande av fiske på svenskt sillbestånd löpte ut i april 2009. Magnihills engagerade KRAV-odlare får hög skörd Ekologiska odlare som satsar kan få fantastiska skördar, säger Wiveca Almgren, vd för familjeföretaget Magnihill beläget utanför Helsingborg. Företaget fryser in grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och potatis och har en omsättning på 120 miljoner kronor. 20 procent av produktionen är KRAVcertifierad och ärtor är en av de stora produkterna. KRAV-odlare kan till och med få högre skörd än konventionella, det handlar om engagemang, säger hon och tar som exempel att det gäller att vattna i rätt tid och få ogräset i schack. Magnihill hjälper också till genom att plocka fram rätt fröer och ta jordprover. Företagets vision är att bli Skandinaviens mest flexibla och innovativa leverantör av djupfrysta kvalitetsprodukter från växtriket. De KRAV-certifierade produkterna är en viktig del av detta. Genom att Magnihill sluter kontrakt med odlare kan de samarbeta och anpassa produktionen till kundernas önskemål. De KRAV-certifierade produkterna går framför allt till storhushåll. På frågan om Magnihill har balans mellan tillgång på råvara och efterfrågan på produkter säger Wiveca Almgren att det har tagit tid att bygga upp en leverantörsbank. Vi har balans nu och vi har också byggt upp reserver, säger hon. Svenska KRAV-odlade produkter står för 60 procent av företagets ekologiska råvaror, och när dessa tar slut täcker Magnihill upp med import. Främst handlar importen i övrigt om majs, paprika och andra för Sverige ovanliga grödor. Wiveca Almgren, Wiveca Almgren tror på ekologisk produktion. Den konventionella produktionen drivs för hårt, men det är aldrig för sent att ändra på odlingen, säger hon. Läsvärt om ogräsbekämpning Att få bukt med ogräsen på den ekologiska gården kan vara svårt, men till hjälp finns nu en rapport som sammanfattar kunskaper och erfarenheter från forskning och praktik. Den kommer från Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) och författare är Anders Heimer. Han har 20 års erfarenhet som rådgivare till ekologiska lantbrukare vid Hushållningssällskapet i Värmland. Rapporten som heter Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar går att ladda ned gratis från www.cul.se, klicka på publikationer och sedan på publikationslista. 6 Oktober 2009

regler Du har hela ansvaret för att produkten är godkänd Fram till och med 2007 förhandsgranskade certifieringsorganet produkter och kunden fick ett produktgodkännande som gällde i flera år. Det systemet ändrades bland annat för att det var krångligt för små producenter som har enkla produkter. Sedan dess gäller följande. Du anmäler produkterna till certifieringsorganet, men ditt företag ansvarar helt för att produkten uppfyller reglerna, vilket sedan kontrolleras vid revisionen. Eftersom certifieringsorganet inte längre gör något förhandsgodkännande ska det heller inte finnas något datum på certifikaten som anger hur länge produkterna är godkända. Men på en del certifikat från Aranea Certifiering finns fortfarande ett sådant datum. Aranea meddelar att detta beror på att de av tekniska skäl ännu inte är klara med ändringen av de certifikat som publiceras automatiskt på deras E-kontor. Behöver du hjälp med produktutveckling hittar du praktiska checklistor på www.krav.se, klicka på Företag och sedan på Stöd för produktutveckling. Använd lösenordet du tidigare fått med KRAVaktuellt. Mer hjälp kan du också få via vår tjänst Produktservice, som du når via produktservice@krav.se, eller via KRAVs växel 018-15 89 00. KRAV www.krav.se/utbildni utbildning Hållbar kunskap Vår första öppna utbildning arrangerar vi i Stockholm i september. Denna gång vänder vi oss framför allt till mindre restauranger, caféer, butiker och bagerier. Faller det väl ut blir det fler tillfällen där och på andra orter håll ögonen på vår hemsida! Trots kristider finns intresse för utbildning inom kommunsektorn. Efter vårens lyckade satsning i samband med sportlovet har vi bjudit in ett antal kommuner till en höstlovsutbildning av storkökspersonal. Miljöombud och konsumentupplysare är ytterligare några grupper som vi kommer att utbilda under hösten. Vi vänder vi oss också till restaurangskolor och förädlingsföretag. Mat och klimat fortsätter att intressera många, och vi föreläser bland annat på några universitet. Sedan förra KRAV-aktuellt har KRAV utbildning varit på Interfood/EkoNord-mässan i Göteborg. Där erbjöd vi ett antal utbildningsseminarier, bland annat om hållbart fiske, ursprungsmärkning, tillsatser, vår populära Ekologisk grundkurs och mycket mer. Staffan Carlberg, Ledare KRAV Utbildning staffan.carlberg@krav.se 018-17 45 11 www.krav.se/utbildning Restaurangregler förnyas Många inom restaurangbranschen upplever de nuvarande KRAV-reglerna för restaurang och storhushåll som komplicerade och otydliga. En stark önskan finns också om en gradering som visar hur ekologisk man är. För ett år sedan lade KRAV fram ett förslag till regler, men remissvaren visade att reglerna behövde omarbetas vilket görs nu. Ett nytt regelförslag kommer att remissas under första kvartalet nästa år. Då är du varmt välkommen med synpunkter. Håll utkik på www.krav.se. De nya reglerna beräknas träda ikraft 1 juli nästa år. Nytt lagförslag försvårar Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och certifieringsorgan är mycket otydlig i förslaget till ny svensk lag om ekologisk produktion, säger Kjell Sjödahl Svensson på KRAV. Enligt förslaget får certifieringsorganen fatta beslut om att återkalla certifikat, men de får inte underkänna en produkt eller produktion, det ska myndigheterna göra. Ingen kan förklara den praktiska skillnaden, säger Kjell Sjödahl Svensson, som när detta skrivs arbetar på ett remissvar till Jordbruksdepartementet. Krångligare att få certifiera kommer det också att bli om förslaget går igenom, och dessutom öppnar lagen för att kommunerna och Livsmedelsverket tar över viss ekologisk kontroll, berättar Kjell Sjödahl Svensson. Det är olyckligt eftersom de inte är med i de kalibreringssystem som finns och vi vet att kommunerna redan har svårt att klara de uppgifter de har idag. Vi hoppas att regeringen tänker om! Förenkla istället för att förstatliga och försvåra, uppmanar Kjell Sjödahl Svensson. Slaktkycklinggödsel ej tillåten Vi vill påminna om att från och med 1 januari 2010 får konventionell gödsel från slaktkyckling inte användas i KRAV-produktion (regel 4.3.5). Orsaken är djuretisk. Kontrollera också att inköpta gödselmedel är fria från inblandning av sådan gödsel. Oktober 2009 7

www.krav.se Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webb: www.krav.se E-post: info@krav.se Vi var där Axplock från KRAVs aktiviteter, vill du läsa mer om dem, gå till www.krav.se/aktiviteter Ekonord 2009 I maj deltog KRAV på EkoNord i Göteborg, Nordens största ekologiska mässa. KRAV informerade och gav möjlighet att smaka på följande KRAV-märkta produkter: Lindvalls kaffe, Chokladbollar från Delicato, Mariekex från Göteborgskex, Greenly dryck från Saturnus, Smakis dryck från Östenssons, Snacks från Estrella, Philadelfiaost från Kraft Europé, Kaviar från Abba Seafood AB, Bröd från Fazer samt nötter och mandlar från Anacardia. KRAV satsade också på ett brett seminarieprogram under mässan som ingick i inträdet. På www.krav.se kan du se och höra dem. Mossagården På Mossagårdens ekofestival i Skåne var det mycket populärt att cykla ihop sin egen smoothie. KRAV sponsrade denna begivenhet på festivalen som hölls under tre julidagar. Smaklust Det var massor av smaklust i KRAV-tältet! På matfestivalen Smaklust visade KRAV upp bredden på KRAV-märkt mathantverk tillsammans med Härjedalsbröd, Pipers Glace, Torfolk gård, Stockholms Butikskött, Upplandsbonden och Ungern Trade. I KRAV-tältet var stämningen hög när besökarna provsmakade, handlade och fick information om KRAV. Kocken Erik Månelds wok av KRAV-godkända produkter spred också glädje bland de många besökarna. Totalt deltog 350 företag i festivalen som hölls i Tantolunden i Stockholm under tre augustidagar. 100 000 besökare kom. Jordens mat Till Jordens mat på Gunnebo Slott utanför Göteborg kom det mycket folk den 12-13 september. På denna ekologiska marknad som arrangerades för andra året i rad av Gunnebo Slott och Trädgårdar tillsammas med KRAV kunde besökarna handla i ett 20-tal marknadsstånd. Rune Kalf Hansen och Mats-Eric Nilsson höll matlive show, Monika Ahlberg föreläste och lagade mat och Thomas Berglund från Almnäs Bruk berättade om ekologisk produktion och bjöd på ost. Mycket populära var också KRAV-grönsakerna som Erik Måneld wokade vid KRAVs marknadsstånd. Ett medvetet val för en hållbarlivsstil