Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

Relevanta dokument
Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

MA2047 Algebra och diskret matematik

Logik och kontrollstrukturer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

7, Diskreta strukturer

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

7, Diskreta strukturer

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Grundläggande logik och modellteori

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

En introduktion till logik

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Föreläsning 1, Differentialkalkyl M0029M, Lp

Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

LMA033/LMA515. Fredrik Lindgren. 4 september 2013

Lite om bevis i matematiken

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Semantik och pragmatik

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

Varför är logik viktig för datavetare?

Induktionsprincipen Starka induktionsprincipen Välordningsprincipen Divisionsalgoritmen

INDUKTION OCH DEDUKTION

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Boolesk algebra

Semantik och pragmatik (Serie 4)

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

Induktion, mängder och bevis för Introduktionskursen på I

8. Naturlig härledning och predikatlogik

Digital- och datorteknik

Semantik och pragmatik

1 Suddig logik och gitter

Algebra I, 1MA004. Lektionsplanering

Boolesk algebra. En abstype för booleska uttryck

Logik. Boolesk algebra. Logik. Operationer. Boolesk algebra

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

Booleska variabler och översättning mellan programuttryck och booleska variabler

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

När du läser en definition bör du kontrollera att den är vettig, och försöka få en idé om vad den egentligen betyder. Betrakta följande exempel.

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Finns det tillräckligt med information för att bestämma hur många av eleverna som fick 1 poäng? Vad tycker du?

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Mängdlära. Kapitel Mängder

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

2 Matematisk grammatik

Elementär logik och mängdlära

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Hur implementera algoritmerna på maskinnivå - datorns byggstenar

Anteckningar i. Inledande Matematik

Algebra och talteori MMGL31. Repetition. Idag. Föreläsning 9 VT FLS och primtalstestning. Carmichaeltal. Rabin-Miller test.

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Abstrakt algebra för gymnasister

Induktion och rekursion

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

1. Öppna frågans argument

Diskreta strukturer. 1 Introduktion. 1.1 Konventioner

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Något om logik och logisk semantik

DD1350 Logik för dataloger

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

LOGIK, MÄNGDER OCH FUNKTIONER

Induktion och rekursion

Diskret matematik. Gunnar Bergström

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Matematik 1c. address: URL: Daniel Bosk

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Föreläsning 3: Booleans, if, switch

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

9. Predikatlogik och mängdlära

Filosofisk logik Kapitel 18. Robin Stenwall Lunds universitet

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Likhetstecknets innebörd

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Transkript:

Föreläsning 1 Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section 1.1-1.3 i kursboken Definition En utsaga (proposition) är ett påstående som antingen är sant eller falskt Det finns oändligt många primtal Om x = 3 så är x 2 = 9. 3>5 Vi använder bokstäver som p, q, r för att beteckna utsagor och skriver exempelvis p: 4 är ett primtal för att definiera p som utsagan 4 är ett primtal. En utsaga har sanningsvärde T (True) om den är sann och sanningsvärde F (False) om den är falsk. Med hjälp av logiska operatorer bildar man sammansatta utsagor. De logiska operatorerna defineras av deras sanningstabell Negation - inte Negationen av p skrivs p p p T F F T Observera att vi nu arbetar abstrakt med utsagor, vi låter en bokstav (p, q, r etc) beteckna en utsaga vilken som helst, utan att vi har bestämt något sanningsvärde., jfr hur man arbetar med bokstäver för tal i algebra, (x + y) 2 = x 2 + 2xy + y 2...

Konjunktion - och Konjunktionen av p och q skrivs p q p q p q T F F F T F F F F Disjunktion - eller Disjunktionen av p och q skrivs p q p q p q T F T F T T F F F OBS! Inte samma sak som antingen eller Implikation - om... så... p implicerar q skrivs p q p q p q T F F F T T F F T p. Om p q är sann kallas p ett tillräckligt villkor för q, och q ett nödvändigt villkor för OBS! Om p är falsk är p q oavsett sanningsvärde på q. Exempelvis

p: 1 > 2 q: 4 < 8 p q är sann, q p är falsk. OBS! p q och q p är inte samma sak. q p kallas omvändningen av p q Ekvivalens - om och endast om p och q är ekvivalenta skrivs p q p q p q T F F F T F F F T p q är samma sak som (p q) (q p) Om en sammansatt utsaga skapas mha flera logiska operationer så gäller följande Prioritetsregler: (1) Parenteser (2) (3) (4) (5) och Jämför / och beräknas före + och. p q r betyder ( p) (q r) Utsagan ((p q) r) måste skrivas med parenteser.

för p q r p q r p q r p q r F T T T T F F T T T F T F T T T F F F F T F T T F T F F F T F F F T F F för ((p q) r) p q r p q (p q) r ((p q) r) T T F T T F T T F T F T F T F T F F F F T F T F F T F T T F F F F F F F T T F Definition Två utsagor P och Q sammansatta av utsagorna p 1,... p n är logiskt ekvivalenta om oavsett sanningsvärde på p 1,... p n antingen både P och Q är sanna eller både P och Q är falska. Vi skriver P Q De tidigare sanningstabellerna visar att p q r och ((p q) r) inte är logiskt ekvivalenta. p p (Dubbel negationslagen) De Morgan s lagar Bevis för den andra (p q) p q, (p q) p q

p q p q (p q) F T F F T F T F T F F F T p q p q p q T T F F F T F F T T F T T F T F F Kontrapositiva lagen p q q p q p kallas kontrapositiva satsen till p q. Bevis p q p q q p T T F F T T F F T F F T T F T F F Implikationslagen p q p q Bevis p q p p q T T F T T F F F F F F T T (Viktigt) (p q) p q Bevis: (p q) ( p q) enligt implikationslagen. ( p q) ( p) q enligt de Morgan s lag. ( p) q p q enligt dubbel negation.

Om man vill ta reda på sanningsvärdet för en utsaga kan man lika gärna visa sanningsvärdet för en logiskt ekvivalent utsaga. Kanske är den enklare att visa? Definition Ett påstående P (x) som innehåller en variabel x från en mängd D kallas ett predikat (eller satsfunktion, eller öppen utsaga) om P (x) är en utsaga för varje x i mängden D. D kallas domänen för P. P (x): x 2 > 0 P (1) är sant men P (0) är inte sant. Ekvationer är öppna utsagor Med hjälp av kvantifierare kan man göra utsagor av öppna utsagor Universalkvantifieraren - för varje... - skrivs x P (x) är sann om P (x) är sann för varje x, falsk om det finns x för vilket P (x) är falsk. x R (x 2 > 0) är falsk x = 0 kallas för ett motexempel x R (x + 1 > x) är sann För att visa att x P (x) är sann måste man visa att P (x) är sann för varje x. Börja med ett godtyckligt x visar... Kan inte bara visa sant för ett enstaka x. För att visa att x P (x) är falsk räcker det att hitta ett motexempel x för vilket P (x) är falskt. Existenskvantifieraren - det finns... - skrivs x. x P (x) är sann om det finns minst ett x så att P (x) är sann, falsk om P (x) är falskt för varje x > 0 ( x < 0) är falsk

x (x 2 < x) är sann för exempelvis x = 1/2 gäller ju x 2 < x. ekvation f(x) = 0 x f(x) = 0 är sann om ekvationen har en lösning. För att visa att x P (x) är sann räcker det att hitta ett x för vilket P (x) gäller För att visa att x P (x) är falsk måste man visa att P (x) är falsk för varje x Börja med ett godtyckligt x visar... P (x) inte sant. Kan inte bara visa sant för ett enstaka x Generaliserade de Morgan s lagar För negation av uttryck med kvantifierare gäller (1) ( x P (x))) x P (x) (2) ( x P (x)) x P (x) ( generaliserat, generaliserat.)