Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 Konferens Regional utveckling 10 maj 2019

Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 Konferens Regional utveckling 10 maj 2019

Utgångspunkter Den regionala geografin Funktionella analysregioner i huvudsak Ekonomisk indelning med lokala arbetsmarknader som utgångspunkt Bygger på en prognos av SCB:s lokala arbetsmarknader fram till 2025 Lokala arbetsmarknader bygger på pendlingsströmmar över kommungränser Tre dominerande storstadsregioner FA-Åsele: 3000 inv. - 100 sysselsatta (2006-17) FA-Stockholm: 2 700 000 inv. + 205 000 sysselsatta (2006-17) Många små regioner i periferin

Regiongrupper stad/land Utgår från bosättningsstruktur i regionen och närhet till större städer. Indelning i 6 regiongrupper för att underlätta jämförelser mellan regioner i samma grupp Används även av EU, OECD men, bara ett av många sätt att gruppera regioner Befolkning 5 100 000 3 700 000 603 000 221 000 450 000 67 000

Tillväxtmodell Förutsättningar för tillväxt Arbetskraft Kapital Naturresurser Företag Tillgänglighet till marknader Indikatorer Tillväxt Volym Produktivitet Indikatorer Effekter av tillväxt Hälsa Miljöpåverkan Inkomster. Indikatorer

Rapporten med företag/näringsliv i fokus Ekonomisk tillväxt regionalt Företag och arbetsställens geografi Regionala miljöer förutsättning för företagens och näringslivets tillväxt Konkurrenskraftiga företag - näringslivets struktur och dynamik Tillväxt ger välfärd

Ekonomisk tillväxt

Det går bra för Sverige Hög tillväxt jämförd med många OECD/EU-länder Fortsatt högkonjunktur på grund av förbättringar i omvärlden [Konjunkturen mattas av framöver, enligt KI dec. 2018] BNP årlig förändring

hela Sverige? Regional tillväxt i olika delar av landet MÖBEL Samtliga FA-regioner har en positiv tillväxt! Mining Metro Storstäderna, regioner med större städer, råvaruregioner går mycket bra Många små regioner har det sämre Lönesummeutveckling i FA-regioner (2007-2016) genomsnitt per år

Arbetssökande Ekonomisk utveckling på kort sikt, år 2018 10,0 5,0 ÄLM ARJ 0,0 OSH GÖT -4,0-2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 HAP UMEÖRE STO KAL VÄX -5,0 SKÖ HALBOR KRI MMÖ MAL STN VÄV JÖN RIKET TRO LIN KKR VÄS LULESK HÄR ÖKX -10,0 ÖVI BOL SUN NYK LUD LID FAL KRA SKE LBY VIM GÄV KAR HUD ÖSD KSK -15,0 VLT VMO GOT LJD LYC AVE VAN SFT MOR -20,0 GÄL STR KIR -25,0 TOR -30,0 VIL JOK ASJ -35,0-40,0 ÅSE -45,0 Lönesumma

Slutsatser ekonomisk tillväxt Sverige har en bättre tillväxt än många andra jämförbara länder En positiv volymtillväxt i samtliga FA-regioner ger utrymme för fler ekonomiska aktiviteter och företag Flera tillväxtindikatorer visar dock på ökande skillnader mellan regioner (ffa mellan huvudstaden och övriga regioner)

Företagens och arbetsställens geografi

Företagens och arbetsställens geografi 1,2 miljoner företag. men bara 530 000 har analytisk signifikans Dessa företag organiseras i 583 000 arbetsställen T.ex. Norrlands inland: Stor andel företagare, många små företag, få ägs av utländska företag. Företag leds av 540 000 operativa företagsledare (30 procent kvinnor)

Uppmuntra kvinnligt företagande, bland annat i de nordliga glesbefolkade områdena, för att kunna utnyttja ekonomins hela potential (EU-Kommissionen: Prioriterade investeringsområden)

Slutsatser företag Stor andel av Sveriges företag (och arbetsställen) finns i storstadsregioner och täta regioner Avlägset belägna FA-regioner (glesbygder) har dock ett högt antal företag relativt befolkningen Multinationella företag (företag med dotterbolag i utlandet, utlandsägda) framför allt i storstadsregioner och regioner med industri

Regionala miljöer förutsättning för företagens och näringslivets tillväxt

Åldrande befolkning Demografisk struktur En hög försörjningskvot i många mindre FA-regioner Stor andel äldre, i genomsnitt äldre befolkning (arbetskraft) men även en större andel äldre företagare! Vad innebär en äldre befolkning för företagande/företag? Demografisk försörjningskvot Befolkning/befolkning 20-64 år

Förändring högutbildade 2007-17 Kunskapsmiljöer Stora regionala skillnader andel högutbildade Utflyttning av unga vuxna till utbildningsorter Få högutbildade återflyttare till landsbygdsregioner Lägre övergångsfrekvenser från Gym till HS inom tre år i mindre regioner Andel högutbildade

Slutsatser - Regionala miljöer Trots stor invandring - ungefär samma förändringsmönster som tidigare! Stora regioner kan bygga på självgående mekanismer (agglomerationsekonomier) En åldrande befolkning leder till en förändrad arbetsmarknad, andra konsumtionsmönster, växande behov av vuxenutbildning Tillgång till kunskap är helt avgörande för utvecklingen i landsbygdsregioner (digitalisering, distansutbildning, livslångt lärandet) Regioners (platsers, företagens) framgång är ett resultat av unika faktorer som inte lätt kan kopieras! - entreprenören Regioners (platsers, företagens) långsiktiga utmaningar kan kopplas till ett antal megatrender politiken.

Konkurrenskraftiga företag Näringslivets struktur och dynamik

Näringslivets dynamik (Global) konkurrens skapar dynamik bland företagen och i näringslivet Omvandling är oundviklig och till stor del nyttig process Överflyttning av kapital arbetskraft, och kunskap från ineffektiva till mer effektiva näringar och företag. Baksida: omställningskostnader! Regionala obalanser

Internationellt konkurrensutsatt sektor Näringar som har potential att utsättas för internationell konkurrens! Upplever större förändringstryck och är sårbara mot internationella chockar, men. även ett riktmärke för konkurrenskraft regionalt! Andel konkurrensutsatta sektor (Tillverkning/utv., kommunikation IT, kredit- försäkr. Företagstjänster, transport)

Internationellt konkurrensutsatt sektor Arbetsproduktivitet (lönesumma/sysselsatt) Storstäder har bättre förutsättningar! Men, IKS är mer produktiv i samtliga regiontyper Mindre och hög specialiserade regioner ofta sårbara mot plötsliga förändringar Dock: komplext samspel mellan olika branscher och sektorer Int. konkurrensutsatt sektor (Tillverkning/utv., kommunikation IT, kredit- försäkr. Företagstjänster)

Slutsatser näringslivets konkurrenskraft Dynamiken i näringslivet ger möjlighet att påverka (ekonomisk, miljö, jämställdhet ) Delar av näringslivet som konkurrerar internationellt är viktiga för Sveriges konkurrenskraft Stora skillnader i landet och storstäder har fördelar att få fram sådana företag Genom att undersöka värdekedjor kan kopplingar mellan olika delar av landet och internationellt undersökas (Regionala input/output modeller) I mindre regioner är sårbarheten stor Men, problemet är inte storleken på den konkurrensutsatta sektorn utan brist på diversifiering (och en låg produktivitet)

Tillväxt ger sysselsättning och inkomster

Förvärvsintensitet Andel förvärvsarbetande 20-64 år Kvinnor, män, utrikes- och inrikes födde

Slutsats tillväxt ger välfärd Arbetsmarknaden har utvecklats positivt i många traditionellt eftersläpande FA-regioner Skillnader mellan män och kvinnor minskade vad gäller deltagande på arbetsmarknaden Skillnader fortsatt stora för den utrikes födda befolkningen Inkomstskillnader mellan (stor)stad och glesbygd kvarstår och ökar! Stora inkomstskillnader inom storstadsregioner

På gång Långtidsutredning har en regional bilaga på gång. Näringsdepartementets analysgrupp (statliga myndigheter) skriver på ett analysunderlag där olika viktiga frågeställningar för den regionala tillväxtpolitiken ska arbetas fram Tillväxtverket har ett regeringsuppdrag om att beskriva framtida utmaningar och utmaningar för den regionala tillväxtpolitiken

Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 https://tillvaxtverket.se/download/18.28add10716631f04e22b fde/1538490436214/rapport%200256%20tillstånd%20och%20 trender%20för%20regional%20tillväxt.pdf