TV-historia Louise Christiansson 2009-10-11
1. Televisionens framväxt Svensk television hade en relativt sen start, och startsträckan komplicerades av en maktkamp mellan politiker och näringsliv, mellan icke kommersiella och kommersiella principer (Svanberg s.24). Många intressenter Bland de krafter som verkat för den svenska televisionen måste självklart vissa namn nämnas som jobbat med tekniken. Den svenske uppfinnaren Ragnar Berglund som arbetade tillsammans med innovatörer utomlands, och som 1894 lämnade in patentet Elektrisk fjerrskådningsapparat, är ett av de namnen. Skotten John Logie Bairds vars TV-system möjliggjorde Sveriges första TV-bilder är ett annat (Svanberg s.19-20). Utan tekniken skulle inte politikerna och näringslivet komma att ha någon television att ha en maktkamp om. KTHteknologerna Hans Werthén och Björn Nilsson är också viktiga personer i televisionens barndom, de hade stort inflytande under 40-talet och tillsammans med KTH och andra organisationer låg de bakom bildandet av Nämnden för televisionsforskning och Radiotjänst som arbetade med att föra televisionens utveckling framåt (Svanberg s.25). När det gäller intresset för televisionen fanns det flera organisationer som kom att påverka utvecklingen. Telestyrelsen som ville påverka produktionen, radiohandlare som ville sälja TV-mottagare, Näringslivet som ville göra reklam. Även filmbranschen ville påverka, då de såg TV:n som ett hot. Televisionen och filmen var två branscher som skulle komma att både kriga och samarbeta. För filmbolag skulle komma att producerade TV, men i Hollywood pågick till en början ett kallt krig mellan film och TV som gjorde att filmbolag även i Sverige inledningsvis inte ville beblanda sig med TV (Svanberg s.30). Politikernas roll Hos Regeringen var intresset litet för att utveckla den svenska televisionen. Något som kan beskrivas som en oförmåga hos politikerna att se potentialen med mediet (Svanberg s.28). Den dåvarande kommunikationsministern menade att en ordentlig och mycket noggrann utredning av televisionen var viktig, den utredningen tog tid och gjorde att den kom att kallas TVfördröjningsutredningen. Den utredningen blev tre TVutredningar under 50-talet. Regeringen pressades i det här läget av Danmark och vetskapen om att de var snabbare med utvecklingen av televisionen. Intresset som hos regeringen varit litet för televisionen, och på så sätt bromsat dess utveckling, blev plötsligt mycket större efter den s.k. Sandrews-veckan 1954. En vecka då filmföretaget Sandrew sände kommersiell TV som blev en succé. Tillståndet för dem att sända kommersiell TV hade
nämligen getts av Telestyrelsen Radiobyrå, något som politikerna insåg att de inte gillade. Tillståndet fråntogs Telestyrelsen och istället införde Regeringen den ickekommersiella licensfinansierade Rikstelevisionen 1956 (Svenberg s.35). Efter detta ville man ifrån TV:s sida gärna värva kompetenta branschmänniskor från SF (Svanberg s.36). De personer som tog med sina erfarenheter från SF till Televisionen har också de puffat på svensk televisions utveckling. Arvet från biofilmen De tidiga TV-dokumentärerna utvecklades från de dokumentära biograffilmerna, det är tydligt att influenser hämtades från biofilmen. TV-dokumentären som växte fram hade både gemensamma konventioner och motivval med dess föregångare. Det som hade visats på vita duken, bland annat dokumentärfilmer om natur, djur, resor och porträtt, var populärt att producera som innehåll även för TV. Arvet från biofilmen tog sig också i uttryck på ett tydligt sätt där TVdokumentärerna hade liknande estetiska och strukturella konventioner (Furhammar s.21-22). Dessa innebar att man strävade efter estetiskt tilltalande bilder, man undvek att filma ur orealistiska perspektiv, kameran skulle vara i ögonhöjdsperspektiv. Även musik och speakerröst arbetade man med på samma sätt inom biofilm och de tidiga TVdokumentärerna. Inom båda var speakern överordnad bilden i en slags hierarki (Furhammar 23). Radiotraditionen inom televisionen TV kallades i sin barndom för Radio med bild, eller Bildradio, vilket säger en del om hur man såg på televisionen när den kom. Likt radio var det orden som var bärare av budskapet, bilden var underordnad den information tittaren fick via speakern. De första årens TV-program kännetecknades av just långa oavbrutna ordflöden (Furhammar s.26). Många av de som arbetat med radio och som gick över till att producera TV tog med sig många idéer från radioproduktionen, vilket gjorde att radions framställningssätt, språkrytm och programvärderingar följde med till det nya mediet (Furhammar s.26). 2.1 Samspelet mellan teknik, form och innehåll TV-bilden har genom gått en dramatisk utveckling de senaste 40 åren. En utveckling där teknik och innehåll och format mötts, förändrats och gått framåt parallellt. Kamerorna TV är teknik. Det är teknik som möjliggör den (Svanberg s.40). Det uttalandet innebär att tekniken också sätter gränser. Den första generationens kameror hade flera begränsningar som i hög grad påverkade och styrde både form och innehåll.
Vad som var möjligt att producera begränsades av flera saker. Kamerors storlek och vikt på ca 50 kg gjorde att det krävdes kraftiga stativ, det säger sig själv att dessa kameror inte lätt kunde flyttas runt och på så sätt påverkade innehållet. Lamporna som krävdes gjorde också studion mycket varm, vilket ledde till att man hade svårigheter att spela in t.ex. matlagningsprogram för att råvarorna blev dåliga. Dagens kameror har svårighet med att hantera kontraster, detta kan man dock lösa på olika sätt med dagens kameror. Med den första generationens kameror hade man större problem med det. Vitt och svart i samma bild skapade problem, vilket ledde till att kostymörer fick klä personer i bild i andra färger. Låg rödkänslighet gjorde att även rött blev ett problem för kameran. Kamerornas begräsningar skapade mycket arbete med att se till att allt i bild hade färger som fungerade. Zoomtekniken som ersatte tekniken med tre fasta objektiv på kameran förändrade under sextio-talet hur fotografen kunde styra över bilden vid inspelningen. I och med den tekniska utvecklingen förändrades också bildspråket och närbilder kunde ta plats i bild. Även ljuskänsligheten utvecklades och gjorde det möjligt att filma i miljöer med enbart befintlig belysning (Furhammar s.66). Kamerornas utveckling skulle också komma att påverka dokumentären märkbart, då de senare kamerorna var lättare och tystgående, vilket gjorde att tvåmansteam kunde sköta inspelningar och kameran i sig blev mer diskret (Furhammar s.65). Den första generationens kameror hade alltså svårigheter med bland annat färger, med att inte vara mobila, med att inte kunna zooma till en början. Hur det var möjligt att klä sig i bild, vart man kunde flytta kameran, eller om fotografen kunde zooma eller ej är exempel på tekniska begräsningar som styrde tidig TV-produktions innehåll och form. När det gäller färg-tv:s frammarsch under 70-talet bidrog det till att allt som hade spelats in i svart-vitt skulle spelas in i färg, vilket gjorde att TV-innehållet under 70-talet blev som en lång reprisrunda (Furhammar s.133). TV-studion Under televisionens första decennie i Sverige var alla TVprogram i princip direktsända (Svanberg s.41). Dessa sändningar gjorde man ifrån TV-studios som till en början var mycket små. Teknis-studion, i vilken man producerade både teater och showprogram för TV, var bara 6x12 meter. Att ha ett litet utrymme påverkar direkt innehållet, eftersom det innehåll man vill ha med i TV-programmet faktiskt måste rymmas på den lilla ytan (Svenberg s.49). När antalet studiolokaler ökade så ökade också antalet studioproducerade teaterproduktioner för TV (Svanberg s.51). Något som direkt visar sambandet mellan bra och fler studiolokaler, och TVproduktioner och innehåll i TV är, eftersom fler och större TV-studios direkt bidrog till ett rikare innehåll med fler produktioner.
Videobandspelaren Tidiga TV-produktioner sändes direkt och de kunde inte repriseras, eftersom det saknades inspelningsmöjlighet. När videobandspelaren uppfanns fanns det plötsligt möjlighet ett sända repriser, vilket gjorde mycket för TV-innehållet. Man kunde nu sända mer TV utan att behöva spela in nytt varje gång. Detta bidrog också till att produktionerna blev billigare i en mening, det man nu kostade på sig att filma kunde sändas mer än en gång (Svanberg s.58). En annan viktig konsekvens var att människorna som jobbade med TV-produktionerna fick möjlighet att titta på sin produktion i efterhand, något som ledde till en att kvalitén på innehållet i svensk TV höjdes markant under 60-talet. Hamlet TV hade inledningsvis inte speciellt hög status. Den kallades för dumburk och ansågs vara en ström av osorterat material som nådde oss i hemmet. För att TV skulle kunna produceras och fortsätta växa som medium var det sannolikt viktigt att dess kulturella status höjdes både hos medier och branschmänniskor som regissörer, skådespelare och manusförfattare. Uppsättningen av Hamlet 1955 bidrog starkt till just detta, och den hyllades av både kritiker och tittare. De intelektuella i Uppsala och Lund som varit mycket skeptiska mot Televisionen ändrade i och med uppsättningen av Hamlet uppfattning (Filmklipp: TV-historia 50-talet). Den erfarenhet som studioteknikerna förvärvat under arbetet med Hamlet blev också ovärdelig inom TV-produktionen (Svanberg s.54). För att televisionen skulle kunna utvecklas krävdes ju också ekonomin för det, något som hög kulturell status kan anses gå hand i hand med. Fotbolls-VM 1958 Med produktionsteknik och TV-innehåll är det som med allt annat, ekonomi och pengar måste vara en del av utvecklingen för att den ska gå framåt. TV kan inte produceras och expandera utan tv-licensbetalande tittare. 1958 var ett viktigt år för svensk television, det anses till och med vara TV:s genomslagsår i Sverige. Det var ett år då antalet tv-licenser steg med hundratusental i antal. Sveriges Radio hade det stora uppdraget att sända fotbolls-vm och distribuera det ut i världen. 32 matcher skulle televiseras på 12 platser i Sverige (Svanberg s.56). Denna stora satsning på allt ifrån kameror till utrustning för filmskarvning och apparatur för telefilmning bidrog till att föra utvecklingen framåt vad gäller TVproduktioner men också erfarenhetsmässigt för människorna som arbetat med sändningarna (Svanberg s.57). Erfarenhet och teknik man kunde ta vidare för att skapa kommande produktioner och innehåll för TV.
2:2 Nya teknikens påverkan Proffsbegreppet Begreppet proffs inom TV-produktionen och dess betydelse har förändrats sedan TV:s födelse (Svanberg s.13). Den generationen som först arbetade med Televisionen växte inte upp med tekniken. De fick lära sig all teknik den långa vägen och professionaliseringen, där de anställda inom TV-produktion skulle lära sig de specifika yrkesfunktionerna, var en mycket lång process (Svanberg s.174). Under 70- och 80-talet arbetade den generationen med den yngre generationen, gamla och unga arbetade tillsammans. När den yngre generationen kom var det människor som hade vuxit upp med tekniken, och som var hungriga och lätt kunde ta till sig kunskaper om TVproduktion. En viktig faktor är också att gränsen mellan professionell och icke-professionell inspelningsutrustning och redigeringsprogram suddas ut (Svanberg s.12). Man behöver inte längre vara rik för att producera för TV, fler röster kan göra sig hörda eftersom verktygen blir tillgängliga för fler producenter (Olsson s.231). Detta ledde till en slags avprofessionalisering, där den äldre generationen mest ansågs vara dyra och krävande, och många av de gamla proffsen gick arbetslösa. Ordet proffs fick en dålig klang (Svanberg s.176). Hur framtiden ser ut inom branschen vet ingen, men säkert är att när ny teknik och nya generationer med nytt blod kommer in i branschen, så utvecklas televisionen. Frågan är dock om amatöriseringen sker i för hög grad, vad händer om vi förkastar gammal kunskap för fort? TV som spegel av verkligheten Medierna brukar ibland kallas för en spegel av verkligheten, detta då kanske främst när man talar om synsättet på medierna när de kom. När TV kom till Sverige så var det just så man såg på det. TV som medium skilde sig från filmen just eftersom det i början ansågs vara ett direkt medium, till skillnad från filmen som man tyckte handlade om uppbrutna, manusskriva tagningar (Svanberg 62). Den äldre generationen ansåg att filmning och fotografering var så nära en perfekt verklighetsbeskrivning som man kunde komma, eftersom kameror aldrig ljuger (Svanberg s. 168). Idag är vi medvetna om att det finns en uppsjö av specialeffekter för både film och för fotografier. Vi förstår att kameror registrerar det man pekar den mot, och att det är i efterarbetet som producenter skapar den verkligenhet som de vill återge (Svanberg s.174). Men synen på att TV är en spegel av verkligheten finns faktiskt kvar idag, eftersom vi vid vissa tillfällen förväntar oss att det vi ser på TV inte är konstlat med t.ex. vid live-sändningar, samt dokumentärer och nyheter (Svanberg s.169). Vad händer om man inte har en hög sanningshalt när man producerar t.ex. en dokumentär, när tittarna i mycket hög grad förväntar sig att
de ser just sanning? Detta leder till problematik och som kanske delvis kan lösas med hög etik och moral hos medieproducenterna. Nyheternas utveckling TV-nyheterna har utvecklats mycket sedan TV:s barndom. Från att ha bestått av en person som suttit framför en tråkig kuliss 1958 och läst upp till telegram, till idag då vi ser stora studios med flera nyhetsuppläsare, modern grafik och både liveinslag och inspelade sådana från hela världen. TVnyheter hade i början svårt att konkurrera med nyheter i tidningen och radio, men Aktuellt blev trots det en succé (Svanberg s.143). En viktig uppfinning för Nyhetsprogrammen var telepromtern som gjorde det möjligt för nyhetsuppläsaren att titta rakt in i kameran och läsa nyheter, istället för att läsa på ett papper (Svanberg s.96). Under 1970-talet gjorde studioutvecklingen att Nyhetsprogrammen fick ett rejält lyft då chroma-keyutvecklingen kom och skapade nya möjligheter för ett livligare och djupare bildrum (Svanberg s.160). Även 1980- talet blev ett viktigt decennium för Nyheterna, då stor utveckling skedde och man kunde göra nyhetsinslag på ett helt annat sätt än tidigare. Nya kameror och redigeringsteknik förenklade arbetet och gjorde det möjligt att vara på platser och berätta händelseförlopp på ett mer mycket täckande sätt än tidigare. Den starka utvecklingen gjorde att Nyheterna täckte fler områden och var mer korrekta. (Filmklipp: TV-historia 80-talet). Sedan dess har Text-TV haft sin storhetstid under 1990-talet och även TV4:s digitalsatsning gjorde att Nyheterna fick ett storts kvalitétslyft vad det gäller innehåll och utseende (Svanberg s.138). Sedan har internet gjorde entré. Idag ser en trend med konvergens utvecklas mellan medierna och har möjlighet att läsa nyheter, lyssna på radions nyheter och titta på TV-nyheter, allt på samma plattform: webben. Vi kan även ta del av alla sorters nyheter med dagens mobiltelefoner var vi än befinner oss. Medierna i det offentliga samtalet I en demokrati är det offentliga samtalet viktigt, och det är viktigt att det finns fria medier och mångfald bland medierna. När TV kom och började växa så accepterades det som medium mer och mer. Att det under TV:s första tid bara fanns en kanal och bara ett Nyhetsprogram gjorde att den kanalen fick hög auktoritet, man trodde på det som sades i hög grad (Filmklipp: TV-historia 60-talet). Och att en ensam TV-kanal har hög auktoritet är inte idealt i en fungerande demokrati, speciellt inte om kanalen är statlig. När Sveriges andra kanal kom så blev den en kontrast till TV1, det visade sig genom att den ansågs vara vänsterställd, och journalisterna beskylldes för att stå på de strejkandes sida under strejken som började strax efter TV2:s start (Filmklipp: TV-historia 70-talet). Detta gör ett annat ord relevant, som är opartiskhet, och som är mycket aktuellt i mediernas rapportering idag.
Genrer Olika genrer har funnits lika länge som Televisionen, även om du i början inte var lika utvecklade som senare. Redan under Sandrews-veckan 1954 visade man olika sorters program, t.ex. underhållnings- och föreläsningsprogram och husmorsgymnastik (Svanberg s.33). Under TV:s första decennier var Samhällsprogram populära och därför satsade man mycket på det. Men efter 1970-talet så förändrades detta och underhållningen, de mer lättsamma programmen, efterfrågades mer. Under 80-talet dök också infotainment upp, som blandade den sorts informationsprogram man haft under 70-talet med underhållning som kom starkt under 80-talet (Filmklipp: TV-historia 80-talet). En annan genre som kom under 80- talet ifrån USA till Sverige var Såpan och även Sverige producerade serier i denna genre (Filmklipp: TV-historia 80-talet). Under 90-talet tog genrerna ett ytterligare steg då målgruppsanpassade kanaler skapades. Nu kunde tittaren som gillade en speciell genre titta på en kanal som var inriktad på just den genren, t.ex. sport. Och som med mycket annat påverkade USA världen när det gällde TVproduktion, och internationalisering gjorde att TV-utbudet i Sverige utökades med TV-produktioner från USA (Filmklipp: TV-historia 90-talet). Detta är en tydlig trend bland de kommersiella kanalerna i Sverige idag, där en stor del av produktionerna är Amerikanska, och där många programidéer kommer ifrån USA.