Rapport om enkätsammanställning av livsmedelshantering på äldreboende i Malmö stad 2003

Relevanta dokument
Kontroll av livsmedelshantering på ålderdomshem och sjukhem i Malmö kommun 1998

Egentillsyn. med haccp

Säker livsmedelshantering

Egenkontroll ger bättre koll

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelstillsyn av orientaliska restauranger i Malmö stad våren 2003

Redovisning av projektinriktad kontroll, PIK, 2002 i Stockholms län En fråga om hygien

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 2003

Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren 2011

Livsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö och Burlövs kommuner 1998

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Vägledning till införande av HACCP

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Livsmedelstillsyn av medelstora restauranger i Malmö stad sommaren hösten 2002

En inventering av Universitetssjukhuset MAS vårdavdelningskök 1998

Rapport om enkätsammanställning av livsmedelshantering på universitetssjukhuset MAS i Malmö stad 2003.

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Mål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun

Kostpolicy för äldreomsorgen

Länsstyrelsen tillfördes utökade resurser 2003 för att bedriva en intensifierad tillsyn över äldreomsorgen och tre äldrekonsulenter anställdes.

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Kostpolicy för äldreomsorgen

Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Upprättad Upprättad

Rengöringskontroll och livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad februari 2002

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

INFORMATION Februari 2014

Förslag till egenkontrollprogram

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER

Bild: januari 2015

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd

RAPPORT. Specialkosthantering i skolor och förskolor i Malmö Antagen av miljönämnden Rapport nr 4/2016 ISSN

ESLÖVS KOMMUN PROTOKOLL 13 (23) Vård- och omsorgsnämnden

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Revision vårdkök 2011

Livsmedelstillsyn av större restauranger i Malmö stad hösten 1999

Kostpolicy. Fastställd av kommunfullmäktige Tillägg fastställt av kommunfullmäktige

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kvalitetsmärkning av Stockholms restauranger Motion av Christopher Ödmann (mp) (2001:20)

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Produktionssystem Beskrivning Fördelar Nackdelar Traditionell. nylagad mat (smak, doft osv.).

AVTAL. Avtalsinnehåll. Avtalstid. Uppdraget. Kostens kvalitet och näringsvärde, matvolymer m.m. 1 ( 9 )

Motion "Lansera en laga-mat-garanti inom hemtjänsten"

Kostutredning / Kostutredning 2008 / Kommunledningsförvaltning / Teknisk service / Kostavdelning

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Livsmedelskontroll i förskolor 2009

Vid ägarbyte Namn på den tidigare anläggningen: Fast lokal i byggnad Tält/Marknadsstånd Ambulerande verksamhet

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet

Grön Inspiration. 1. Inspiration för salladsbuffén

Bra mat i äldreomsorgen

Kontrollprojekt Mottagningskök

Riktlinje Diarienummer: VON 2015/ Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden

Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med < 3 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 2002

KOSTPOLICY RIKTLINJER

Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren-sommaren 2003

Länsrapport 2012 Malmö. Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Resultat från normerande inspektioner av livsmedelsbutiker i samband med kommuninspektioner under åren

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 104

Kiruna kommun Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Delegationsordning för miljökontoret

Uppsala T I K O M M U N

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Mat och måltider för äldre

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Importera färdigförpackade livsmedel

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Riktad kontroll butik

Tillaga & kyla - en modernkylteknik

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn i Karlskoga kommun

Glassprojekt sommaren 2005

Mat för äldre inom vård och omsorg

UTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur

Person-/organisationsnummer Verksamhetens telefonnummer Mobiltelefon. Utdelningsadress (gata, box etc.) Postnummer Ortnamn

Lokalkrav för livsmedelsföretag

PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR

Transkript:

1(4) Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 33/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Rapport om enkätsammanställning av livsmedelshantering på äldreboende i Malmö stad 2003 Underlaget till denna rapport har sammanställts av livsmedelsinspektörerna Eva Olsson och Carl Erik Kockum, Miljöförvaltningen, Malmö. Bakgrund och syfte Syftet med denna enkätundersökning var att kartlägga livsmedelshanteringen på äldreboende i Malmö samt utreda vilka verksamheter som omfattas av livsmedelslagen och skall vara godkända livsmedelslokaler. Miljönämnden godkänner lokaler enligt livsmedelslagstiftningen, där livsmedel hanteras som är avsett för försäljning till konsumenter. Formen för äldreboende har förändrats genom åren, från stora vårdhem och avdelningar på sjukhus till mindre boendeenheter under mer familjeliknande förhållande. I dessa har de boende eget rum, ev. pentry, det finns gemensamma samlingsutrymmen och ett gemensamt köksutrymme, avdelningskök. Lagstiftning Av livsmedelslagen, (1971:511), framgår att lagen inte gäller hantering i enskilt hushåll. I Livsmedelsverkets föreskrifter om hantering av livsmedel, SLV FS 1996:5 4, anges vad som menas med enskilt hushåll och punkt 3 har följande lydelse: Matlagning i gruppboende på behandlingshem och liknande inrättningar, där personal och vårdtagare under familjeliknande former hjälps åt att laga mat, om högst 10 personer deltar i måltiderna och måltiderna inte serveras till allmänheten. Livsmedelsverket har gjort en vägledning till ovanstående lagstiftning, se bilaga 1. /1 Bo Svensson, Livsmedelsverket, presenterade ett arbetsmaterial angående en ny vägledning om mathantering i avdelningskök på sjukhus och äldreboende, se bilaga 2. Detta arbets- /2 material kommer från en arbetsgrupp, bestående av representanter från Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Boverket samt Kommunförbundet. Redovisningen skedde vid en temadag om livsmedel arrangerad av Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund 2003-10-08. Tillsyn Offentliga livsmedelstillsynen Miljönämnden är den myndighet som i de flesta fall godkänner livsmedelslokaler samt utövar regelbunden tillsyn av kommunens livsmedelsverksamheter. Tillsynen har till syfte att se till så att hanteringen av livsmedel sker under goda hygieniska förhållanden samt att gällande livsmedelslagstiftning följs.

2(4) Egentillsyn Enligt 53 livsmedelsförordningen får Livsmedelsverket meddela föreskrifter om att näringsidkare inom livsmedelshanteringen är skyldig att utöva tillsyn över verksamheten (egentillsyn) och om program som närmare reglerar hur kontrollen skall utövas (kontrollprogram). Avsikten med egentillsynen är bl.a. att varje näringsidkare själv skall kontrollera att hanteringen sker i enlighet med livsmedelslagstiftningens bestämmelser. Enligt Statens Livsmedelsverks föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn m.m., SLV FS 1990:10, står det följande: 1 b: Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet i vilken livsmedel hanteras skall identifiera de steg i verksamheten som är kritiska från livsmedelshygienisk synpunkt och tillämpa erforderliga säkerhetsförfaranden för att eliminera eventuella risker. Detta förebyggande arbete skall ha sin utgångspunkt i följande principer: - identifiering av de led i hanteringen där livsmedelshygieniska risker kan uppstå och en värdering av dessa risker, - bedömning av vilka av dessa led som kan styras (kritiska styrpunkter), så att tänkbara risker kan elimineras eller reduceras, - effektiv övervakning vid dessa kritiska styrpunkter, - fastställande av åtgärdsgränser vid de kritiska styrpunkterna och vilka åtgärder som skall vidtas om avvikelser konstateras. En översyn skall fortlöpande ske av tänkbara livsmedelshygieniska risker, kritiska styrpunkter och övervakningen vid dessa punkter. Sådan översyn skall också göras när verksamheten ändras. Exempel på kritiska styrpunkter som har betydelse för att förebygga livsmedelshygieniska risker är värmebehandling, varmhållning, avsvalning, kylförvaring, upptining, rengöring av lokaler, inredning och utrustning, råvarors kvalitet och vattenkvalitet. 2: Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet i vilken livsmedel hanteras är skyldig att utöva egentillsyn som är anpassad efter verksamhetens omfattning och art. Syftet med egentillsynen skall vara både att förebygga hälsorisker och att säkerställa redligheten. Egentillsynen skall i fråga om livsmedelshygienen så långt det är möjligt ansluta till de principer som anges i 1 b. Genomförande Under våren 2003 skickade Miljöförvaltningen ut en enkät till äldreboende i Malmö stad, se bilaga 3, angående livsmedelshanteringen i avdelningsköken. /3 Enkätresultat

3(4) I bilaga 4 kan ses vilka verksamheter som enkäten skickades ut till samt de svar som de avgivit till Miljöförvaltningen. /4 Tabell 1. Sammanställning över resultatet från enkäten. 1 Fråga i enkäten Antal Antal, i mindre omfattning Antal 1. Lagas mat i avd.kök.? 77 st (96%) 3 st ( 4%) 2. Levereras färdiglagad mat? 43 st (54%) 37 st (46%) 3. Deltar de boende i matlagn./serv.? 6 st (8%) 2 21 st 53 st (66%) (26%) 6. Finns särskild kökspersonal? 23 st (29%) 57 st (71%) 7. Särskilda skyddskläder? 58 st (72%) 22 st (28%) 8. Separat handtvättställ? 31 st (39%) 49 st (61%) 9. Separat städutrymme? 27 st (34%) 53 st (66%) 10. Utförs kvalitetskontroll? 47 st (59%) 33 st (41%) 11. Kontinuerlig 68 st (85%) 12 st (15%) information/utbildning? 12. Rutiner för mathantering då 70 st (88%) 10 st (12%) vårdboende är sjuka? 3 13. Används kök för annat 27 st (34%) 53 st (66%) än livsmedelshantering? 1 Alla frågor i enkäten finns inte med i tabellen, se bilaga 4 för övriga svar. 2 Besvarat frågan med ja men angett att det endast är i mindre omfattning och gett exempel på enklare moment som de boende hjälper till med. 3 Frågan kan ha misstolkats då diskning av kärl här avser andra kärl än kökskärl. Kommentarer Livsmedelshanteringen på äldreboende varierar från de som tillagar all mat i avdelningsköket till de som inte har någon hantering alls i avdelningsköken. 96 % av verksamheterna har någon form av livsmedelshantering i avdelningsköken. Över hälften av verksamheterna får färdiglagad mat levererad, 54 %, oftast är det lunch som levereras, men det kan även vara att samtliga måltider levereras till verksamheten. Resterande uppger att de tillagar alla måltider i avdelningsköken. Särskild kökspersonal har 29 % av verksamheterna, 72 % har speciella skyddskläder. I 39 % förekommer ett separat handtvättställ i köket och i 34 % finns ett separat städutrymme för köket. Ovanstående resultat visar att rutinerna för personalhygien och rengöring bör ses över så att samtliga har separata skyddskläder och städmaterial för köket samt att separat handtvättställ finns för personalen vid livsmedelshantering. 59 % av verksamheterna uppger att de har kvalitetskontroller, t.ex. temperaturkontroller och 85 % får någon form av kontinuerlig information/utbildning i livsmedelshygien samt att 88 %

4(4) har rutiner för hur livsmedelshanteringen ska skötas då de boende är sjuka. Rutiner för att hanteringen av livsmedel sker korrekt är något som samtliga verksamheter får utarbeta. Angående hantering i köken utöver livsmedelshantering så kan denna fråga i enkäten ha missuppfattats då det finns de som svarat ja, diskning av kökskärl, vilket inte är en hantering utöver livsmedelshanteringen. De boende tillhör en känslig målgrupp, som innefattar bl.a., äldre och sjuka, när det gäller livsmedelshantering och är därför också känsligare för att drabbas av matförgiftningar. Därför är det viktigt att personalen har goda kunskaper i hygien, så väl i humanhygien som livsmedelshygien, för att säkerställa att livsmedel hanteras bra ur livsmedelshygienisk synpunkt. De verksamheter som får färdiglagad mat levererade från godkända livsmedelslokaler bör beakta tiden från tillagningen till dess att den serveras. Detta är en känslig hantering och det är viktigt att tiden för varmhållningen minimeras, och att temperaturen kontrolleras. I Livsmedelsverkets föreskrifter, SLV FS 1996:5 19, anges att livsmedlets temperatur inte ska understiga +60 C vid varmhållning. I vägledning till ovanstående lagstiftning rekommenderas att varmhållningstiden inte överstiger 2 timmar, se bilaga 1. Förvaltningens förslag Enligt livsmedelslagen och Livsmedelsverkets vägledning omfattas dessa verksamheter av livsmedelslagstiftningen och således ska alla avdelningskök som hanterar livsmedel godkännas som livsmedelslokaler. Stadsdelsförvaltningarna kommer att få ta del av denna rapport och får som huvudansvariga för verksamheterna se till att den vidarebefordras till äldreboendena i sin stadsdel. Dessa verksamheter måste omgående inkomma med ansökan om godkännande av livsmedelslokal, för sina avdelningskök, till Miljöförvaltningen.

Bilaga 1 1(1) Företag >> Vägledningar >> Vägledning till 4, 17 och 19 SLVFS 1996:5 med ändring 2002:51 om hantering av livsmedel i storhushåll med konventionell tillagning För att få en likvärdig bedömning av SLVs föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1996:5) om hantering av livsmedel har en vägledning tagits fram för de paragrafer där tolkning ofta efterfrågas. Bedömningsgrunderna är liktydiga med Livsmedelsverkets ställningstagande i samband med tolkningen av regler om hantering av livsmedel i storhushåll med konventionell tillagning. 4 Med enskilt hushåll enligt 3 första stycket livsmedelslagen (1971:511) menas även sådant konsumtionsförhållande som kan jämställas med enskilt hushåll såsom 3. Matlagning i gruppboende på behandlingshem och liknande inrättningar, där personal och vårdtagare under familjeliknande former hjälps åt att laga mat, om högst 10 personer deltar i måltiderna och måltiderna inte serveras till allmänheten. Med vårdtagare menas här personer som förbereds för att slussas ut i samhället. Det kan också vara lätt dementa personer som klarar av sin egen skötsel och som till fullo deltar i matlagningen. Vårdformen ska vara inriktad på och förutsätta att alla kan delta under familjeliknande förhållanden. För att det skall anses som gruppboende under "familjeliknande former" skall följande kriterier vara uppfyllda: Högst 10 personer deltar i måltiden. Måltiderna är inte öppna för allmänheten och personalen äter tillsammans med gruppen. Gruppboende där förhållandena är sådana att de boende normalt inte deltar i matlagningen och därmed till stor del är beroende av personalinsatser för att få mat kan inte anses som enskilt hushåll. 17 Värmeberedda livsmedel som skall serveras kylda, eller förvaras kylda för återuppvärmning, skall så fort som möjligt efter beredningen kylas ned till erforderlig kyltemperatur. Värmebehandlade rätter, som är avsedda att serveras kalla, kräver särskild omsorg vid hantering såväl i kök som i kallskänk och under förvaring. Omedelbart efter värmebehandling måste dessa maträtter så snabbt som möjligt nedkylas till högst +8 C (helst +4 C) i särskilt nedkylningsutrymme. Den rekommenderade längsta tiden för nedkylning är fyra timmar. Det är emellertid önskvärt att förkorta den tiden. För förportionerad färdiglagad mat bör en nedkylningstid på en timme eftersträvas. Efter nedkylning skall kalla rätter, som inte genast serveras, placeras i kylutrymme. De bör då vara övertäckta och förvaras väl åtskilda från råvaror. Åtskillnad innebär separata kylskåp eller separata hyllsektioner i kylrum. 19

Bilaga 1 2(2) Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger +60 C. Med varmhållning avses tidsutrymmet mellan tillagning och servering. Vid all varmhållning minskar livsmedlets näringsinnehåll och den sensoriska kvaliten kan förändras så att varan blir oacceptabel för konsumenten. För att begränsa riskerna för detta rekommenderar Livsmedelsverket därför att potatis varmhålles mindre än en timme och övrig mat högst två timmar. Varmhållningen avbryts av servering, som i allmänhet sker genom portionering av bleckkantinförvarad mat eller brickdukning i ett centralt beläget kök. Är serveringstiden lång kan den få ett avgörande inflytande på matens kvalitet. I sådana fall bör därför varmhållningstiden förkortas. Portionering till små karotter eller uppläggningsfat (6-8 portioner) som placeras på bordet för omedelbar fortsatt portionering till gästen skall inte anses som varmhållning. Uppläggning på serveringsfat för uppställning på bordspis eller dylikt vid t.ex. en personalservering är en del av varmhållningen och temperaturen i sådan mat skall således inte understiga +60 C. Portionering görs successivt av matgästerna. Denna serveringsmetod medför ofta en större sänkning av temperaturen i maträttens ytskikt. Vid planering av förvaringsutensilier bör detta beaktas. Många maträtter tål inte förvaring i värme vare sig under varmhållning eller vid servering. Det är därför ur smaklighets- och näringssynpunkt viktigt att maträtter inte hålls varma i onödan. Det bör observeras att smakligheten hos en rätt i hög grad är beroende av dess temperatur när den äts. Under idealiska förhållanden med kort varmhållningstid är den önskvärda serveringstemperaturen på maträtter +65 C och för kokt potatis +70 C. Uppdaterad: 2003-04-01 Upplysningar: Tillsynsavdelningen, Enheten för kommunstöd Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel: 018-175500

2003-09-17 Bilaga 2 1(1) VÄGLEDNING Krav på mathanteringen i avdelningskök på sjukhus och andra vårdinrättningar/äldreboenden Den livsmedelshantering som sker vid avdelningskök på sjukhus och liknande vårdinrättningar/äldreboenden faller inom ramen för sådan yrkesmässig hantering som avses i livsmedelslagen. Detta innebär att lagstiftningens krav vad gäller godkännande av lokal, hantering av livsmedel, personalhygien och tillsyn och egenkontroll gäller fullt ut för denna typ av verksamhet. Det är den lokala tillsynsmyndigheten (kommunen) som är ansvarig för godkännande och tillsyn. Krav på lokalen Avdelningskök på sjukhus och vårdboenden/äldreboenden skall godkännas av den lokala Miljö- och hälsoskyddsnämnden i enlighet med gällande regler för den verksamhet och den omfattning som köken är avsedda för (se Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1996:6) om livsmedelslokaler, Livsmedelsverkets hemsida med Vägledning till 7 SLVFS 1996:6 och ABC Krav på livsmedelslokaler ). Om befintlig kök inte uppfyller kraven för godkännande i samtliga delar får godkännandet genom villkor begränsas till den hantering som tillsynsmyndigheten bedömer lämplig. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att: Det i köket finns handtvättställ Det i direkt anslutning till köket finns möjlighet för vårdpersonal att byta till arbetskläder som endast används vid arbete i köket. Det i anslutning till köket finns möjlighet till förvaring och rengöring av kökets städutrustning. Krav på verksamheten På varje sjukhus och vårdboende/äldreboende ska det finnas en person som är ytterst ansvarig för alla kök och den mathantering som sker där. En ansvarig skall finns för respektive kök. Den personal som arbetar med mat skall ha grundläggande kunskaper i livsmedelshygien (t.ex. SLV/SAMS kursen eller motsvarande, se www.livsmedelsverket.se). Separata arbets-/skyddskläder skall användas vid livsmedelshantering. Separat städutrustning skall användas vid rengöring i kök med tillhörande biutrymmen. Egenkontrollprogram skall finnas för att säkerställa matsäkerheten. Krav på de boende Den som deltar i matlagningen får inte ha eller kunna misstänkas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan medföra att smittämnen överförs via livsmedlen som han hanterar. Den som deltar i matlagningen ska ha särskilda skydds/arbetskläder när de deltar i arbetet. God handhygien ska iakttagas under matlagningen.

Miljöförvaltningen avdelning Livsmedelshygieniska avdelningen BILAGA 3 1(2) Inventering av livsmedelshanteringen på särskilt boende i Malmö kommunen 2003 Verksamhet: Avdelning/våning Adress: Antal vårdplatser/avdelningskök 1. Lagas mat i avdelningsköket? 2. Levereras färdiglagat mat till avdelningsköket? 3. Deltar de boende i matlagning/servering?... 4. Vid leverans av färdiglagad mat: levereras maten varmhållen eller kyld till avdelningsköket?......... 5. Vid levereras av färdiglagad varm mat: Leverantör Leveranstid Serveringstid... 6. Finns särskild kökspersonal? 7. Har personalen särskilda skyddskläder (kökskläder) när de arbetar i köket? \\DCNWCS1\HEM\HEM\MJ\STAB\monman\Skrivbordet\Rapport till web\03_33_la\bilaga 3.doc Besöksadress Bergsgatan 17 Postadress SE-205 80 Malmö, Sweden Telefon +46 40 34 10 00 Fax +46 40 30 41 05 www.malmo.se miljo@malmo.se

2(2) 8. Finns det ett separat handtvättställ i köket? 9. Finns det ett separat städutrymme för köket? 10. Utförs det någon kvalitetskontroll beträffande Er livsmedelhantering (t. ex. kontroll av förvarings-, mottagnings-, tillagnings- och varmhållningstemperaturer)? 11. Får personalen som hanterar livsmedel kontinuerligt information/utbildning om livsmedelshygien? 12. Finns det personalrutiner, beträffande livsmedelhantering, då vårdboende är sjuka? 13. Används köket för andra ändamål än livsmedelshantering, tex. diskning av kärl, plantering av blommor m m? Övrigt (kompletteringar/anteckningar)................................. Underskrift... För verksamheten Namnförtydligande... Tjänstebefattning Datum

1(13) Bilaga 4 Limhamn - Bunkeflo SDF Annetorpsgården Västanväg 119 8 vårdpl. / avd. kök Hyllie Park Elinelundsvägen 55 A 216 23 Limhamn 10-12 vårdpl./avd.kök Hylliehemmet Sticklingevägen 19 216 23 Limhamn 8-10 vårdpl./avd.kök Högsåkern Högsåkerringen 47 216 22 Limhamn 23 vårdpl./ 2 avd.kök Lingongården Tycho Brahegatan 52 216 14 Limhamn 3-7 vårdpl./avd.kök Lotsgården Lotsplan 1 216 42 Limhamn 30 vårdpl./ 4 avd V Annetorpsgården V Eget centralkök godkänt Kokar potatis, sallad, efterätt skalar potatis, dukar m.m det händer V Samhall Dammfri V/K - - V Mathildenborg Annetorpsgården

2(13) Mathildenborg Rudbecksgatan 1 216 17 Limhamn 92 vårdpl/ 4 avd V V Eget centralkök godkänt Sjöstjärnan Villavägen 2 216 11 Limhamn 31 vårdpl. GODK. Tygelsjögården Tygelsjö Kyrkoväg 1 8 vårdpl. / avd.kök Öresundsgården Idrottsgatan 47 216 16 Malmö 21-22 vårdpl./avd.kök något V K Tuppens restaurang V Mathildenborg - - Södra Innerstaden SDF Augustenborg 1-2 Norra Grängesbergsg. 35 A 214 48 Malmö 16 vårdpl./2 avd.kök Basen Nobelvägen 41 214 33 Malmö 8-9 vårdpl./avd.kök Lönngården Norra Grängesbergsgatan 34 214 50 Malmö 7-10 vårdpl./avdkök - - - - - -

Styrkan Spånehusvägen 91 214 39 Malmö 24 vårdpl./3 avd.kök - - till lunch 3(13) Södervärns vårdboende Sigtunagatan 13 7 vårdpl. / avd.kök Trevnadens vårdboende Lönngatan 28 214 49 Malmö 48 vårdpl./ 5 avd Trygghetens vårdboende Palmgatan 17 8-10 vårdpl. /avdkök Vishetens vårdboende Amiralsgatan 82 214 37 Malmö 11-12 vårdpl./avd.kök på helger V Medirest delvis V Medirest - - Helg V Medirest Centrum SDF Engelbrekt Grynbodgatan 2 211 33 Malmö 8 vårdpl./avd.kök Gråbröder Gråbrödersgatan 9 8 vårdpl. / avd.kök - - V Stadshusets restaurang

4(13) Havsuttern Möllevångsgatan 18 214 20 Malmö 24 vårdpl./4 avd.kök Kvälls mat V K Bäckagården ja Humle Humlegatan 9 211 27 Malmö 16 vårdpl. Kasper Byggmästaregatan 6 211 30 Malmö 44 vårdpl./5 avd.kök Lekatten Södra Förstadsgatan 97 a 214 20 Malmö 20 vårdpl. Lundavägen Lundavägen 6 212 18 Malmö 11 vårdpl./avd.kök Lärkträdet Celciusgatan 22 212 14 Malmö 10 vårdpl./avd.kök Nobelgårdens gruppboende Östra Farmvägen 1 212 16 Malmö 6 vårdpl Stettin Östra Promenaden 23 211 28 Malmö 9 vårdpl./avd.kök Dukning V Medirest Oxie vårdhem V Medirest fm ja V Medirest Bellevue park samhall V Samhall V Medirest

5(13) Vårdboendet Rönnen Östra Farmvägen 1 212 16 Malmö 14 vårdpl. Västergård Grynbodgatan 7 211 33 Malmö 42 vårdpl./4 avd.kök Smörgås V V V/K V Stadshusets restaurang Medirest ja Rosengårdens SDF Apelrosen von Trois väg 8 213 73 Malmö Kryddgården Thomsons väg 58-64 9 vårdpl. / avd. kök Persborg 1 Björneborgsgatan 3 A 213 61 Malmö Persborg 2 Sveaborgsgatan 3 A 213 61 Malmö 8 vårdpl./avd.kök EJ BESVARAT ENKÄT - - EJ BESVARAT ENKÄT - -

6(13) Riddargårdens gruppboende von Troils väg 4-6 6 vårdpl. / 1 avd.kök Delvis - - Rosengårdens gruppboende von Troils väg 8 213 73 Malmö 7 vårdpl./avd.kök Törnrosen Bennets väg 8 213 67 Malmö Östervången von Troils väg 8 213 73 Malmö 18 vårdpl. - - EJ BESVARAT ENKÄT K Husie SDF Bellisgården Bellisgatan 13 212 32 Malmö 15 vårdpl./avd.kök Blombuketten Stenkällevägen 83 212 33 Malmö 9-12 vårdpl./avd.kök Husiegård Ernst cobssons väg 7 212 38 Malmö 10-12 vårdpl./avd.kök - - delvis ork intresse bakning - - - - -

7(13) Kirseberg SDF Bardisanen Norra Bulltoftavägen 63 212 43 Malmö 24 vårdpl./ 3 våningar Garnisonslyckan Högamöllegatan 10 212 19 Malmö 8 vårdpl./ 1 avd.kök Håkanstorp Danska vägen 16 a 212 29 Malmö 16 vårdpl./avd.kök Kirsebergs sjukhem Avd 40 Simrisbanvägen 14 212 24 Malmö 25 vårdpl./ 1 avd.kök Kortvård Simrisbanvägen 14 212 24 Malmö 24 vårdpl. Helg servering V Kirsebergs Catering V - servering V Kirsebergs Catering Medirest V Medirest

8(13) Kirsebergs sjukhem Avd 34 Simrisbanvägen 10 212 24 Malmö 13 vårdpl. Medirest Kirsebergs sjukhem Avd 35 Simrisbanvägen 10 212 24 Malmö 12 vårdpl. Kirsebergs Torg 5 B Kirsebergs Torg 5 B 212 20 Malmö 12 vårdpl./avd.kök Mjödet Kirsebergsgatan 39-45 212 19 Malmö 11 vårdpl./avd.kök Segevångsgården Segesvängen 1 212 27 Malmö 60 vårdpl. Medirest - - V Kirsebergs Catering - Bäckagården Skanör Hyllie SDF Bellevuegården Eddagatan 1 217 67 Malmö 50 vårdpl./ 5 avd Varm Eget centralkök godkänt

9(13) Dekoren Esperantogatan 25 b 215 84 Malmö 19 vårdpl./ 2 avd.kök, enstaka tillfälle - - ja Delsjögatans gruppboende Delsjögatan 8 217 65 Malmö 8 vårdpl. Fosieborg Lindeborgsgatan 361-365 215 81 Malmö 47 vårdpl. / 6 avd.kök Holma gruppboende Påskliljegatan 3-5 215 27 Malmö 8 vårdpl./1 avd.kök Liljans gruppboende Påsklilljegatan 15-17 215 27 Malmö 11 vårdpl./ 1avd.kök Lindeborgs gård Lindeborgsgatan 44 215 81 Malmö 9 vårdepl./ avd.kök - -, delvis - - våren- 03, ibland, skala potatis, ibland, skala potatis mycket lite - - - - - -

10(13) Påskliljan Påskliljegatan 19 215 27 Malmö 16 vårdpl./ 2 avd.kök Stensjögatans gruppboende Stensjögatan 56 217 56 Malmö 8 vårdpl./avd.kök skalar potatis V K Samhall - - Fosie SDF Bladholmens boende Lyckesholmsgatan 45 213 74 Malmö 8 vårdpl./avd.kök Eriksfält Beckasingatan 1 214 59 Malmö 17 st vårdpl Fosietorps vårdboende Ormvråksgatan 15 215 62 Malmö 12 vårdpl Gullvik 2 Gymnasistgatan 21 a 215 51 Malmö 6 vårdpl./ avdkök Gullvik 3 Censorsgatan 6 d 215 51 Malmö 8 vårdpl./ avdkök avdukning - - - - - - - - - -

Gullvik 4 Gymnasistgatan 31 c 215 51 Malmö 8 vårdpl./ avdkök Heleneholms vårdboende Ystadvägen 23 a 214 45 Malmö 8 vårdpl./avd.kök Kvällsmål - - dukning - - / / / men på gång 11(13) / Lindgården Lindängsplan 10-12 215 74 Malmö 154 vårdpl. Lindängelund Axel Danielssons väg 24 10 vårdpl. / avd. Rosenholm Kastanjegatan 1 216 63 Malmö 9 vårdpl./ avdkök Södergården Jöns Risbergsgatan 4 214 32 Malmö 8 vårdpl. Söderkullahemmet Tornfalksgatan 5 214 60 Malmö 12-13 vårdpl./avd.kök - Eget centralkök godkänt Kvällsmål servering - - - - förberedn. skala potatis - - - - Västra innerstaden SDF

12(13) Basunen Nordlinds väg 102 217 73 Malmö 11-15 vårdpl/avd.kök Frihemmet Major Nilssonsgatan 13 217 73 Malmö 45 vårdpl. V Medirest V V K Eget centralkök godkänt Gyllebogården Mellanhedsgatan 26 a 217 73 Malmö 10 vårdpl./avd.kök Kronprinsen Regementsgatan 54 217 48 Malmö 10 vårdpl./avdkök Marietorp Marietorps allé 13 217 75 Malmö 6 vårdpl./avdkök Rönnens vårdboende Östra Farmvägen 1 211 16 Malmö 34 vårdpl./4 avd.kök Skogshill Marietorps allé 30 217 74 Malmö Storskarven Norra vägen 1-5 230 44 Bunkeflostrand V Medirest - - V Stadshusets rest. mycket sparsamt V Samhall EJ BESVARAT ENKÄT EJ BESVARAT ENKÄT

Strandhemmet Nordmannagatan 6 A 217 74 Malmö 21 vårdpl. Vittlingen Strandgatan 46 216 12 Malmö 6-8 vårdpl./avd.kök Kvällsmål Kvällsmål dukning Mathildenborg V Mathildenborg 13(13) Vårdboendet Jylland Ängdalavägen 22 217 47 Malmö 8 vårdpl./avdkök Oxie SDF Kvällsmål V Medirest Blomstergården Stengodsvägen 4 238 30 Oxie 13-15 vårdpl./avd.kök Oxie vårdhem Oshögavägen 2 238 32 Oxie 8-16 vårdpl./avd.kök V= Levereras varm till verksamheten K= Levereras kall till verksamheten - - V V V/K Eget centralkök godkänt