FÖRORD En ny elförbindelse mellan Skogssäter och Stenkullen behövs för att de regionala näten inte ska överbelastas och orsaka allvarliga strömavbrott vid ett fel i stamnätet. Ledningen behövs också för att vi ska kunna ta hand om ny vindkraft i regionen och för att vidga den flaskhals i nätet som idag begränsar importen och exporten av el mellan Sverige, Norge och Danmark. För att ge plats åt den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen föreslår Svenska kraftnät att den befintliga ledning Borgvik Kilanda flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans och Lilla Edets kommuner. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskriver de förväntade miljökonsekvenserna orsakade av ledningsflytten, dels under drifttiden och dels under byggnationen. MKB:n är framtagen som underlag för tillståndsprövning enligt ellagen för den sträcka som planerar att flyttas vid Öresjö.
PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Ansvarig tillstånd Kommunikatör Kartor Mkb-handläggare
INNEHÅLL SAMMANFATTNING 7 1. BAKGRUND OCH SYFTE 10 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 10 1.2 Behovet av planerad elförbindelse 11 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 11 1.4 Avgränsningar 11 1.4.1 Angränsande projekt och kumulativa effekter 12 1.5 Metod 12 1.6 Tidplan 13 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 14 2.1 Koncession 14 2.2 Markupplåtelse och ledningsrätt 14 2.3 Övriga tillstånd 16 2.4 Samråd 16 2.4.1 Samrådets genomförande 16 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17 3.1 Nätutvecklingsplan 17 3.2 Nationella miljömål 17 3.3 Miljökvalitetsnormer 19 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy 20 3.5 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 20 3.6 Säkerhet 21 3.6.1 Elsäkerhet 21 3.6.2 Säkerhetsskydd 21 4. ALTERNATIVSREDOVISNING 22 4.1 Nollalternativ 22 4.2 Förordat alternativ 22 4.3 Utredda och avförda alternativ 24 4.3.1 Avfört sträckningsalternativ 24 4.3.2 Utredda tekniska utföranden 27 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 29 5.1.3 Fundament 30 5.1.4 Ledningsgata och markbehov 31 5.2 Rivning av befintlig ledning 31 5.3 Elektriska och magnetiska fält 32 5.3.1 Elektriska fält 32 5.3.2 Magnetiska fält 32 5.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 32 5.3.4 Magnetfält för aktuell ledning 33 5.4 Ljudeffekter 33 5.5 Framtida underhåll i driftsfasen 34 5.5.1 Ledningsunderhåll 34 5.5.2 Skogligt underhåll 34 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖ- KRAV 35 6.1 Bedömningsgrunder 35 6.2 Miljökrav 35 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKON- SEKVENSER 36 7.1 Läshänvisning 36 7.1.1 Inventeringar och utredningar 36 7.2 Miljökonsekvenser 36 7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö 36 7.2.2 Landskapsbild 37 7.2.3 Naturmiljö 37 7.2.4 Kulturmiljö 40 7.2.5 Rekreation och friluftsliv 41 7.2.6 Naturresurser 43 7.2.7 Infrastruktur 43 7.2.8 Planförhållanden 44 7.2.9 Tidsbegränsad påverkan under byggskedet 45 8.SAMLAD BEDÖMNING 46 9. REFERENSER 47 10 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 48 5.1 Elförbindelsens tekniska utförande 29 5.1.1 Översiktlig beskrivning 29 5.1.2 Stolptyper och linor 29
BILAGOR Bilaga 3a Allmänna intressen, naturvärden Bilaga 3b Allmänna intressen, kulturvärden Bilaga 3c Allmänna intressen, värdetrakter skog Bilaga 3d Bedömningsgrunder Bilaga 3e Samrådsredogörelse Bilaga 3f Naturvärdesinventeringar inklusive fågelinventeringar Bilaga 3g Arkeologisk utredning
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 7 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga i ansökan om nätkoncession för ledningsflytt av befintlig 400 kv-ledning Borgvik Kilanda. Ledningsflytten avser en sträcka på omkring 2 kilometer vid Öresjö i Trollhättans och Lilla Edets kommuner. Bakgrund Svenska kraftnät har genom nätstudier kommit fram till att stamnätet måste förstärkas med en ny 400 kv-luftledning mellan station Skogssäter i Trollhättans kommun och station Stenkullen i Lerums kommun för att möta kraven på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har utrett flera alternativ och hållit samråd om den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen under 2013, 2014 och 2015. Det alternativ som förordas innebär att den nya ledningen Skogssäter Stenkullen byggs i den befintliga ledningsgatan för ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö, detta för att minimera påverkan på omgivningen. Med anledning av detta behöver den befintliga ledningen Borgvik Kilanda flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans och Lilla Edets kommuner. Området där lednings-flytt av Borgvik Kilanda är aktuellt visas i figur 1. Alternativsutredning För ledningsflytt vid Öresjö har två alternativa lokaliseringar studerats. Utgångspunkten har varit att hitta sträckningskorridorer med så lite påverkan som möjligt på boendemiljön, natur- och kulturvärden samt andra allmänna och enskilda intressen. Det alternativ som förordas är att flytta cirka 2 kilometer av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö österut, se figur 2. Det andra alternativet som har undersökts är att flytta den befintliga ledningen österut till en lokalisering parallellt med den befintliga ledningen Skogssäter Kilanda och vidare mot sydväst längs en befintlig regionledning. Samråd Samråd har genomförs med de som kan anses vara berörda av projektet. En vid samrådskrets har valts. Samrådshandlingar skickades med brev till berörda myndigheter, företag, organisationer och fastighetsägare. Med övriga enskilda och allmänhet som kan tänkas vara berörda informerades om samrådet via annonsering i dagstidningar. Via samrådet har berörda fått möjlighet att yttra sig om projektet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fattat beslut om att ledningsflytten vid Öresjö inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Beskrivning av utbyggnadsförslaget Det alternativ som förordas är att flytta cirka 2 kilometer av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö österut, som mest cirka 75 meter. Den nya ledningssträckan går mestadels i ny ledningsgata i obruten skogsmark. I den norra och södra delen ansluter förordat alternativ till den befintliga ledningssträckan för Borgvik Kilanda vilket gör att den nya ledningsgatan successivt blir mindre bred i vardera änden. Förordat alternativ kommer i huvudsak att uppföras som portalstolpar av stål, vilket är samma utförande som den befintliga ledningen. Även de nya fas- och topplinorna kommer bli lika som den nuvarande utformningen. Bergfundament kommer att användas för uppförande av de nya stolparna och samtliga befintliga stolpfundament kommer att avlägsnas när den befintliga ledningssträckan rivs. Väsentliga miljöaspekter Förordat alternativ har så långt det varit möjligt planerats för att minimera påverkan på boendemiljöer, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Svenska kraftnät har också beaktat påverkan på naturresurser såsom produktionsskog och vattenskyddsområden. Vad gäller boendemiljön så bedöms de samlade konsekvenserna som små för det förordade alternativet. Konsekvenserna för landskapsbild och rekreation och friluftsliv bedöms som små. Detta eftersom ledningsflytten i huvudsak görs i ett slutet skogslandskap. Dock kommer skogsmark att behöva avverkas. För intrång i skogsmark utgår ersättning till fastighetsägaren enligt expropriationslagen. Förordat alternativ berör Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. I samrådet har Försvarsmakten förespråkat det förordade alternativet under förutsättning att ledningen håller som högst samma höjd som befintlig ledning. Det förordade alternativet kommer att hålla samma höjd på stolparna som den befintliga ledningen och konsekvenserna bedöms därmed som små. I övrigt bedöms kraftledningen ge en påverkan under själva byggtiden, exempelvis genom begränsad framkomlighet på vägar, anläggningsbuller och tillfälliga skador på skog och på övrig mark. Denna påverkan är dock lokal. Påverkan under drifttiden bedöms som liten. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 11 1.2 Behovet av planerad elförbindelse Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet måste stärkas i området, för att möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Vid ett fel på en av de två 400 kv-ledningarna som idag finns på sträckan Skogssäter Stenkullen, så kommer elkraft från den felande ledningen att omfördelas till Vattenfalls regionnät då kapaciteten i kvarvarande stamnätsledning inte är tillräcklig. Det kan i sin tur leda till att regionnätet överbelastas med följden att apparater och ledningar kan komma att kopplas bort automatiskt. Detta kan medföra långvariga elavbrott med allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunktioner och allmänheten. Med en ny ledning mellan Skogssäter och Stenkullen ökar kapaciteten och man säkerställer att ett avbrott på en ledning kan klaras utan allvarliga driftstörningar och risker för överbelastningar på regionnätet. Behovet av ytterligare en stamnätsledning mellan Skogssäter och Stenkullen är tydlig i den systemanalys av kraftsystemet som gjorts. Utredningen har gjorts med förutsättningen att effektkapaciteten för export och import genom Haslesnittet (Norge) ligger kvar på nuvarande nivå men med möjligheten till en ökad energiöverföring till södra Norge. Den nya ledningen Skogssäter Stenkullen behövs också för att ta hand om den nya vindkraft som planeras i Dalsland, Bohuslän och Västra Götaland. Ledningen möjliggör fortsatt utbyggnad av förnyelsebar produktion. Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldiga att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Den aktuella delen av stamnätet är i dagsläget så svag att den redan i normalläget begränsar möjligheten till elhandel med södra Norge och Danmark. Enligt EU-regler är det inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands stamnät leder till följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Ett första steg i förstärkningsarbetet var att en ny 400 kv-ledning mellan Lindome och Stenkullen driftsattes år 2012. Ledningen innebar att det nu finns tre 400 kv-ledningar i nord sydlig riktning söder om Stenkullen. Stamnätet mellan Trollhättan i norr och Malmö i söder är till stora delar ålderstiget. Flera av ledningarna är byggda i mitten av femtiotalet vilket innebär att de i nuläget är 60 år. Processtiden för att ersätta en 400 kv-ledning eller bygga en ny överstiger 10 år varför den tekniska livslängden för stolpar och faslinor, som är 70 år, kan komma att överskridas. Svenska kraftnät har därför inlett ett reinvesteringsarbete för att byta ut de äldre ledningarna. Innan detta kan utföras behöver en ny ledning mellan Skogssäter och Stenkullen vara på plats. Skulle så inte vara fallet skulle systemet drivas med endast en 400 kv-ledning i drift på västkusten under tiden för renoveringarna. I driftsfasen innebär det att effektflödet måste anpassas till att även den enda 400 kv-ledningen kan falla bort, vilket i sin tur innebär ett mycket högt elpris i södra Sverige då elbehovet till stora delar måste tillgodoses genom import från Danmark och Tyskland. Med den nya ledningen Skogsäter Stenkullen kommer dessutom överföringsförlusterna att minska eftersom dessa minskar då ytterligare ledningar byggs. Ju mindre ström som överförs per ledning, desto mindre blir förlusterna. Förbindelsen mellan Skogssäter Stenkullen innebär minskade överföringsförluster om cirka 52 GWh årligen. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen nås följande mål: > > Svenska kraftnät uppfyller sina åtaganden gentemot EUkommissionen genom att skapa förutsättningar för ett fritt handelsflöde. > > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > > Lin- och stolpbyten på äldre parallella 400 kv-ledningar i området vars tekniska livslängd snart är uppnådd möjliggörs. > > Tillgodose ett kommande ökat överföringsbehov i regionen. > > Utbyggnad av vindkraftsproduktionen möjliggörs. > > Nätets överföringsförluster minskar. För att möjliggöra en bra sträckning av den nya ledningen Skogssäter Stenkullen krävs en mindre flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö, vilket behandlas i denna MKB. 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en så kallad nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. miljöbalken, 1998:808). 1.4 Avgränsningar MKB:n beskriver det av Svenska kraftnät förordade alternativet (luftledning med förordad sträckning) för ledningsflytt av Borgvik Kilanda vid Öresjö. En översiktlig konsekvensbedömning ingår i alternativutredningen för att motivera avfört alternativ, både vad gäller teknikval och alternativa sträckningar (se vidare i avsnitt 4). MKB:n beskriver konsekvenser som kan förutses uppkomma vid anläggning och drift vid ledningsflytt av Borgvik Kilanda vid Öresjö. MKB:n kommer att ligga till grund för ansökan om ny nätkoncession. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ Då man i dagsläget inte undersökt behovet eller lokalisering av nödvändiga arbetsvägar och eftersom planering av dessa utförs av entreprenör, tas inte dessa upp i aktuell MKB. För arbetsvägar kommer samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 i miljöbalken att genomföras i ett senare skede. Byggande av arbetsvägar kommer att regleras i en åtgärdsplan för mark och vatten, en plan som Svenska kraftnät använder för att genomföra miljöhänsyn i byggprocessen för kraftledningar. I dagsläget är inte exakta stolpplaceringar fastställda då projekteringen av ledningen inte är färdigställd. Dock är samtliga vinkelpunkter bestämda då de bestäms av sträckningen för ledningen. Det är därmed ledningssträckningen som denna MKB beskriver och inte påverkan av varje enskild stolpplats. Konsekvensbedömningarna i denna MKB görs med avseende på både byggskede och driftskedet, dvs. när ledningen är byggd. I driftskedet är även nödvändiga underhållsåtgärder inkluderade. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning i avsnitt 6 samt bilaga 3d. Denna MKB behandlar påverkan, effekt och konsekvens inom de intresseområden som redovisas nedan. Dessa har bedömts som relevanta för det aktuella projektet: > > bebyggelse och boendemiljö > > landskapsbild > > naturmiljö > > kulturmiljö > > friluftsliv och rekreation > > naturresurser inklusive areella näringar > > infrastruktur > > planförhållanden 1.4.1 Angränsade projekt och kumulativa effekter Med kumulativa effekter avses hur en verksamhet eller åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter eller åtgärder påverkar miljön i ett område. Det finns två angränsande projekt som tillsammans med aktuell ledningsflytt kommer att innebära en påverkan på miljö i området. Det ena projektet är den nya 400 kv-luftledningen som planeras mellan station Skogssäter i Trollhättans kommun och station Stenkullen i Lerums kommun. Bakgrunden till behovet av denna elförbindelse har beskrivits i avsnitt 1.2. Vilka direkta och indirekta effekter som projektet Skogssäter Stenkullen kan antas medföra på människors hälsa och miljön framgår av tillhörande MKB. MKB:n finns tillgänglig på Svenska kraftnäts hemsida, http://www.svk.se/natutveckling/utbyggnadsprojekt/skogssater-stenkullen/. Det andra angränsande projektet är station Skogssäter. Station Skogssäter ligger cirka 1,5 km norr om planerad ledningsflytt. På grund av både ålders- och driftsäkerhetsskäl behöver stationen byggas om och förnyas. Förutom denna reinvestering av anläggningen behöver stationen byggas ut. Därtill krävs åtgärder inom stationen för anslutning av den nya ledningen Skogssäter Stenkullen. Stationsprojektet bedöms inte ge upphov till några betydande effekter på människors hälsa och miljön. 1.5 Metod Vid framtagande av denna MKB har följande arbetsmetod använts: Sträckningskorridorer, sträckningsalternativ, utbyggnadsförslag Vid lokalisering av en ny kraftledning finns det många aspekter att ta hänsyn till. Närheten till bostäder och platser där människor vistas varaktigt, känslig natur- och kulturmiljö, landskapsbild, kommunal planering och infrastruktur är några av de viktigaste aspekterna. Byggtekniska förhållanden och markanvändning har också betydelse, liksom strävan efter att sträckan ska vara så kort som möjligt. Två sträckningskorridorer för ledningsflytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö arbetades fram. När korridorerna definierades var en viktig utgångspunkt att så få bostadshus som möjlig ska drabbas av högre magnetfält än vad som tillåts enligt Svenska kraftnäts policy. Hänsyn togs också till andra kända intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv. Utifrån sträckningskorridorerna har två sträckningsalternativ tagits fram, varav det ena utgör det slutgiltiga utbyggnadsförslag (dvs. det förordade alternativet). Med hjälp av genomförda inventeringar och information från GIS-databaser har underlag tagits fram som visar bland annat bebyggelse, riksintressen och natur- och kulturmiljövärden. Information om fornlämningar har hämtats från Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsinformationssystem FMIS. Information om skogliga naturvärden och historia har hämtats från Skogsstyrelsens databas Skogsdataportalen. Information om kulturmiljöer och naturvärden (inklusive skyddade områden) har hämtats från Informationskartan i Västra Götalands län som ägs av länsstyrelsen. Därtill har naturvärdesinventering och inventering av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar genomförts i flera etapper mellan 2013 2015, inför upprättande av MKB till koncessionsansökan för den nya ledningen Skogssäter Stenkullen. Materialet ligger till grund för att beskriva området och för bedömningen av konsekvenser vid en ledningsflytt enligt förordat alternativ (utbyggnadsförslaget). SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD För att bygga en kraftledning behövs både tillstånd från Energimarknadsinspektionen, Ei, samt tillåtlighet till att använda marken. Det kan också krävas andra tillstånd eller dispenser, om till exempel lagskyddat natur- eller kulturvärde påverkas. 2.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd så kallad nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En MKB biläggs ansökan om nätkoncession. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna för den planerade ledningen, se avsnitt 2.4. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Ei (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner, fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs i sådant fall av regeringen. 2.2 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. I samband med tecknande av MUA träffas även en överenskommelse om intrångsersättning. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. Svenska kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. Dessa frivilliga överenskommelser ligger sedan som grund vid ansökan om ledningsrätt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken, även om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt ledningsrättslagen (1973: 1144) och gäller på obegränsad tid. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäterimyndigheten. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas. När ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslutande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador. Intrångsersättning Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekommendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogsnorm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn taget till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersättning för själva virket (den på rot stående skogen). En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen, på flera sätt varav de vanligaste återges nedan: > > Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning + 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan. > > Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligast förekommande skadan utgörs av estetiska störningar, exempelvis om ledningen hamnar i SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 17 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nätutvecklingsplan Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet Perspektivplan 2025. Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Nätutvecklingsplan 2016 2025 ligger till grund för verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. 3.2 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade ledningsflytten Borgvik Kilanda och hur dessa kan komma att påverkas. De nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av projektet har markerats med fet stil i nedanstående uppräkning av de nationella miljökvalitetsmålen och beskrivs mer utförligt nedan, tillsammans med bedömning av projektets inverkan på miljökvalitetsmålen. > > 1. Begränsad klimatpåverkan > > 2. Frisk luft > > 3. Bara naturlig försurning > > 4. Giftfri miljö > > 5. Skyddande ozonskikt > > 6. Säker strålmiljö > > 7. Ingen övergödning > > 8. Levande sjöar och vattendrag > > 9. Grundvatten av god kvalitet > > 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård > > 11. Myllrande våtmarker > > 12. Levande skogar > > 13. Ett rikt odlingslandskap > > 14. Storslagen fjällmiljö > > 15. God bebyggd miljö > > 16. Ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Byggnation av ny luftledning mellan Skogssäter och Stenkullen syftar bland annat till att omhänderta en ökad elpro- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ duktion från vindkraft. Vindkraft är en förnybar energikälla och är en del i att minska koldioxidutsläppen från energiproduktionen. Genom att tillhandahålla ett driftsäkert ledningsnät säkerställer Svenska kraftnät att elproduktionen från vindkraft kan omhändertas och distribueras ut till kunderna. En flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö möjliggör för nybyggnationen av ledningen Skogssäter Stenkullen, vilken i sin tur har en positiv inverkan på miljömålet om en begränsad klimatpåverkan. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Elektriska och magnetiska fält uppkommer kring kraftledningar i drift. De elektriska och magnetiska fälten avtar dock snabbt med avståndet från ledningen. Lokaliseringen vid flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö har valts utifrån beräkningar av elektriska och magnetiska fält och dess utbredning i anslutning till bostadsbebyggelse. Ledningens placering har valts så att inga bostadsfastigheter hamnar inom områden där fälten överskrider riktlinjerna i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy (se beskrivning av magnetfältspolicyn i avsnitt 3.5). Genom att följa riktlinjerna i magnetfältspolicyn medverkar Svenska kraftnät till att miljömålet om en säker strålmiljö kan uppnås. Myllrande våtmarker Miljömålet anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion ska bibehållas. Kraftledningens stolpar och stödlinor lokaliseras huvudsakligen till fastmarksområden för att förbättra förankringen av stolparna samt för att undvika intrång i våtmarker. I något enstaka fall kan dock grundläggning av stolpar inom befintligt våtmarksområde krävas. Grundläggningen kommer att ge en lokal påverkan men bedöms inte som helhet påverka våtmarkens vattenhållande förmåga eller vattenströmning. En flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö motverkar därmed inte uppfyllandet av miljömålet. Levande skogar Miljömålet anger att skogen ska behållas i det skick den är nu, skogens biologiska mångfald ska vara bevarad och arter ska kunna sprida sig inom sina naturliga områden. Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och det ska finnas förutsättingar för fortsatt bevarande och utveckling av naturvädena. Skogens värde för friluftslivet ska bevaras i nuvarande skick. För kraftledningar krävs att ett område under och runt om ledningen hålls fritt från högre vegetation, i form av att en så kallad ledningsgata skapas. Det innebär att skog avverkas och att körvägar anläggs. I drift innebär inte ledningen någon barriär för vilt då djur kan röra sig fritt under ledningarna och vandra mellan skogs- och andra naturområden på ömse sidor om ledningsgatan. Sly och buskvegetation som gynnas i ledningsgator kan medföra en positiv påverkan på vilt och därmed positiva effekter för jakt. De nya randzonerna i ledningsgatan skapar förutsättningar för nya arter och oftast återfinns viktiga biotoper just i randzonerna mellan öppen mark och skog. Vissa fågelarter kan påverkas negativt då de riskerar att kollidera med kraftledningarna i samband med bytesjakt. Omfattningen av påverkan vid en flytt av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö bedöms dock som liten. Friluftslivet påverkas genom att ledningsgatan blir en öppen korridor i skogslandskapet och att de värden som är kopplade till skogen just i denna del försvinner eller begränsas. Vare sig kraftledningen eller ledningsgatan förhindrar dock friluftslivet. Påverkan är jämställd med avverkning av skog inom skogsbruket. Utifrån ovanstående bedöms sammantaget inte miljömålet motverkas av en flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska vara en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att det främjar en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Befintliga boendemiljöer prioriteras högt vid ny lokalisering av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö. Ledningen har därför anpassats efter befintlig bebyggelse och passerar huvudsakligen genom glesbebyggda områden. Vid det förordade alternativet behöver inga bostadshus erbjudas förvärv enligt de riktlinjer som är framtagna i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Lokaliseringen har även anpassats utifrån natur- och kulturvärden så att påverkan ska bli så liten som möjligt. Även påverkan på landskapsbilden har minimerats genom att ledningen i huvudsak har lokaliserats till skogsområden. Störningar som kan uppkomma från kraftledningar är ett visst mått av buller från koronaurladdningar samt elektriska och magnetiska fält. Dessa störningar avtar dock snabbt på relativt korta avstånd. Hänsyn till boendemiljöer har tagits vid projekteringen så att inga eller så få störningar som möjligt ska uppkomma. Genom det förordade alternativets lokalisering bedöms inte luftledningen motverka miljömålet om en god bebyggd miljö. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 19 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Det förordade alternativet passerar huvudsakligen genom skogsmark där ett aktivt skogsbruk sker. Förordat alternativ medför inte något större hinder för möjligheten till ett aktivt friluftsliv i området. I drift innebär inte ledningen någon barriär för växter, då de kan sprida sig fritt längs med och tvärs över ledningsgatan. Däremot påverkas ekosystemet under kraftledningen genom att högre växtlighet inte kan tillåtas och genom att en fort-löpande röjning inom ledningsgatan sker. Detta påverkar ekosystemet genom en ökad instrålning av solljus vilket innebär såväl gynnande som missgynnande av vissa arter. Exakta stolpplaceringar har ännu inte bestämts. Kommande stolpplaceringar kommer att anpassas för att ge minsta möjliga negativa påverkan på naturmiljön, i första hand genom att placera stolparna utanför områden med höga naturvärden, och i andra hand genom att vidta skyddsåtgärder. Tillgången på naturmiljö som grund för god hälsa och livskvalitet samt goda livsmiljöer för växt- och djurliv påverkas, men inte i sådan utsträckning att miljömålet motverkas. 3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). > > Samtliga miljökvalitetsnormer, förutom normerna för fiskoch musselvatten, bedöms tillämpliga för detta projekt. Luft Miljökvalitetsnormer för utomhusluft regleras genom luftkvalitetsförordningen (2010:477). Det finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Miljökvalitetsnormer avser dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning, samt dels föroreningsnivåer som inte bör överskridas. För båda nivåer finns bestämmelser om skyldigheter att vidta åtgärder om en föroreningsnivå överskrids eller riskerar att överskridas. Luftkvaliteten längs ledningssträckningen är i dagsläget god och flytten av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för luft. Vatten Miljökvalitetsnormer har fastställts för alla Sveriges ytvatten, grundvatten och kustvatten, enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Miljökvalitetsnormerna syftar till att skapa god vattenstatus och är framåtsyftande. Därmed är det främst föroreningskällor vilka ger/riskerar att ge långtidspåverkan som ska åtgärdas för att säkerställa att normerna kan uppnås. Detta utesluter dock inte att skyddsåtgärder krävs för tillfälliga åtgärder (allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken). Miljökvalitetsnormerna för vatten uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska uppfylla vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att normen god status skulle ha uppnåtts för alla vattenförekomster till år 2021/2027. Normerna fastställs för varje vattenförekomst efter att den nuvarande statusen har undersökts och klassificerats. Ytvattenförekomster bedöms utifrån ekologisk status/potential och kemisk status. Den ekologiska statusen omfattar biologiska, fysikalisk-kemiska och hydrologiska kvalitetsfaktorer och bedöms i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som god status eller uppnår ej god status. Vattenförekomsternas status, gällande MKN och tillhörande åtgärdsprogram uppdateras i sexårscykler. Under 2015 presenterades förslag avseende nya statusklassningar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ och miljökvalitetsnormer för cykeln 2016-2021 och nya åtgärdsprogram för samma cykel har tagits fram. I december 2016 beslutade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten de nya åtgärdsprogrammen, förvaltningsplanerna och miljökvalitetsnormerna. Detta projekt passerar igenom sekundär skyddszon för Köperödssjöarnas vattenskyddsområde. Köperödssjöarna är Uddevalla kommuns huvudvattentäkt och Öresjö omfattas av skyddsområdet runt vattentäkten. Vattenförekomstens ekologiska och kemiska status är god, med undantag för kvicksilver. Projektet bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. Den påverkan som byggandet av kraftledningen orsakar är framförallt hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, dvs. den fysiska miljön i och kring ett vatten. I dag byggs kraftledningar och omgivande driftvägar på ett sätt som inte påverkar dessa faktorer. För övriga problem som omfattas av vattenförvaltningen (t.ex. försurning, övergödning och miljögifter) bedöms inte projektet ha någon påverkan på uppfyllelsen av normerna. Buller Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller regleras i Sverige genom förordning (2004:675). Förordningen ger kommuner och Trafikverket skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Någon egentlig nivå för störningar definieras inte i förordningen, utan normerna är så kallade målsättningsnormer. Bullret som uppkommer under anläggningsarbetet vid ledningsflytten är i liten omfattning och under en begränsad tid. Åtgärden bedöms därför inte påverka miljökvalitetsnormerna för buller. 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.5 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 μt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.2. 2 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 3 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200μT. 1 Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 21 3.6 Säkerhet 3.6.1 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22), Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3 och ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande vilket innebär att de är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd. Det innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. 3.6.2 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 4. ALTERNATIVSREDOVISNING 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö inte flyttas och att nuvarande sträckning och utförande behålls. Det innebär också att de miljökonsekvenser som flytten medför inte skulle uppstå. Nollalternativet innebär begränsningar för lokaliseringen av den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. Innan koncessionsansökan för Skogssäter Stenkullen skickades in i juni 2016 utreddes tre alternativa lokaliseringar av den nya förbindelsen utan flytt av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö. På grund av dess påverkan på omgivningen, alternativt på grund av tekniska svårigheter, valdes de dock bort. De tre tidigare bortvalda alternativen utgjordes av: 1. Bygga den nya ledningen Skogssäter Stenkullen mellan den befintliga ledningen Borgvik Kilanda och Öresjö. Alternativet passerade över Munkebo, precis öster om området med områdesbestämmelse vid Öresjö. Alternativet innebar ett intrång i ett relativt tätbebyggt och välbesökt område för permanentbostäder och sommarhus. För att kunna bygga ledningen Skogssäter Stenkullen igenom detta område skulle en sommarstuga behöva förvärvas och rivas. Dessutom skulle landskapsbilden påverkas i större utsträckning eftersom det delvis öppna landskapet vid Öresjö berörs. 2. Bygga den nya ledningen Skogssäter Stenkullen parallellt med den västra sidan av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda, utan att den befintliga ledningen flyttas. Det innebär att bostäder skulle behöva förvärvas på grund av för höga magnetfältsnivåer. 3. Bygga den nya ledningen Skogssäter Stenkullen på den östra sidan av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda för att undvika den trånga passagen förbi bostäderna vid Öresjö. På denna sida av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda skulle Skogssäter Stenkullen kunna byggas parallellt med befintlig ledning Skogssäter Kilanda på dess västra eller östra sida. Dessa alternativ skulle innebära två eller fyra korsningar (beroende på sidval av ledningen Skogssäter Kilanda) av egna ledningar. Korsningar av egna ledningar leder till en ökad risk för att två eller flera ledningar kopplas bort samtidigt, vilket systemet inte är anpassat för. Det sista alternativet, att bygga parallellt på östra sidan av ledningen Skogssäter Kilanda, skulle dessutom innebära intrång i avfallsanläggningen öster om Skogssäter Kilanda, vilket skulle kunna innebära påverkan på förorenad mark. Ovanstående alternativ 1 och 2 skulle innebära större miljöpåverkan än att flytta befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö och förlägga den nya ledningen Skogssäter Stenkullen parallellt med denna. Alternativ 3 kan inte genomföras då kravet på driftsäkerhet inte kan uppfyllas med dessa utformningar. 4.2 Förordat alternativ Det alternativ som förordas är att flytta en del av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö. Sträckan som flyttas är omkring 2 kilometer lång. Ledningsgatans mitt flyttas österut, som mest med omkring 75 meter. I den norra och södra delen ansluter den flyttade ledningen till befintlig sträckning och flytten av ledningsgatan blir succesivt mindre i vardera änden. Förslaget innebär att den flyttade ledningen Borgvik Kilanda löper parallellt med den nya ledningen Skogssäter Stenkullen söder om stationen Skogssäter så långt som det är möjligt innan Skogssäter Stenkullen viker av åt sydväst. Utbyggnadsförslaget för det förordade alternativet visas i figur 5. Ombyggnaden av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö, möjliggör att den nya 400 kv-luftledningen Skogssäter Stenkullen kan nyttja delar av den gamla ledningsgatan tillhörande den befintliga ledningen Borgvik Kilanda. Lösningen innebär att kraftledningarna kommer längre ifrån bebyggelsen vid Öresjö jämfört med nuläget och att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls för samtliga permanentbostäder i området. Förslaget innebär minst åtgärder på befintlig ledning. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 27 4.3.2 Utredda tekniska utföranden Parallellbyggnad eller sambyggnad Sambyggda ledningar innebär att en och samma stolpe används för två eller flera ledningar. Parallellbyggda ledningar innebär att en eller flera ledningar byggs bredvid varandra. Ledningar som byggs bredvid varandra bör byggas med ett så stort avstånd mellan sig att de systemsäkerhetsmässigt inte kan påverka varandra vid till exempel ett mekaniskt fel på en stolpe. I det aktuella fallet förordas parallellbyggnad av ledningarna (dvs. aktuell ledningsflytt Borgvik Kilanda vid Öresjö och ledningen Skogssäter Stenkullen) och att de placeras på ett sådant avstånd att de inte riskerar att påverka varandra vid eventuella fel. En sambyggnad av ledningarna i gemensamma stolpar innebär att den befintliga ledningen Borgvik Kilanda behöver rivas innan en ny sambyggd ledning kan byggas. Anledningen till det är att en sambyggd ledning kräver andra typer av stolpar. Det går inte att sambygga ledningarna med de befintliga portalstolparna. Om den befintliga ledningen först ska rivas innebär det att elsystemet under den perioden tappar en ledning. En systemanalys av en sådan bortkoppling visar att effekten då istället skulle överföras till det regionala nätet. I ett sådant driftläge kan andra stamnätsledningar i regionen komma att kopplas bort. Konsekvenserna av ett sådant felfall är att ledningarna i området kan överbelastas och kopplas ifrån och att området blir strömlöst. Samma scenario skulle inträffa om det skulle bli ett fel på den sambyggda ledningen med ett samtidigt fel på två ledningar som följd (eftersom det då också endast återstår en ledning i drift i det aktuella området). Därför görs bedömningen att en sambyggnad av de två stamnätsledningarna inte är lämplig ur ett driftsäkerhetsperspektiv. Växel- eller likström Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 1. Det möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning som är en förutsättning för en gemensam elmarknad. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Likströmsförbindelser används främst för att koppla samman växelströmsnät som inte är synkrona och/eller åtskilda av hav. 1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion tillkommer både på land och till havs. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av eventuell likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur 7. Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används framförallt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya förbindelser längs vägen. HVDC används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och kontinenten. HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar. Den befintliga ledningen vid Öresjö är utformad som en luftledning med växelströmsteknik. Förutom den mindre ändring av sträckning som föreslås förbi Öresjö kommer förbindelsen att ha samma utformning som i dagsläget. Det innebär att växelströmsteknik måste fortsätta att användas för att ledningen ska ha kvar sin funktion i elnätet Markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Därför byggs växelström normalt som luftledning. Det är av elektrotekniska skäl inte möjligt att bygga 400 kv-växelströmsförbindelser som markkabel några längre sträckor. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. För övergången mellan luftledning och markkabel behövs en så kallad terminalstation i bägge ändar av markkabeln. Terminalstationer innebär att mark behöver tas i anspråk och medför även ett ökat underhållsbehov samt risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får cirka MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström bedöms inte vara ett tillräckligt driftsäkert alternativ. Figur 8. Illustration av standardstolpar, till vänster stagad A-stolpe och till höger ostagad B-stolpe Figur 9. Exempel på stolpar. A-stolpe till vänster med avstånd mellan ytterfaser cirka 18 meter. B-stolpe till höger med avstånd mellan ytterfaser cirka 22 meter. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 29 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Elförbindelsens tekniska utförande 5.1.1 Översiktlig beskrivning Den planerade ledningen kommer att utgöras av en cirka 2 kilometer lång 400 kv-luftledning i ny sträckning vid Öresjö. I den norra och södra delen ansluter den flyttade ledningen Borgvik Kilanda till befintlig sträckning för aktuell ledning och flytten av ledningsgatan blir succesivt mindre i vardera änden. Det innebär att det förordade alternativet kommer att löpa parallellt med den nya ledningen Skogssäter Stenkullen på den aktuella sträckan. 5.1.2 Stolptyper och linor Den nya sträckningen vid Öresjö avses i huvudsak att uppföras med portalstolpar i stål (standardstolpar för 400 kv-ledning) med samma utformning som den befintliga ledningen Borgvik Kilanda. Även de nya fas- och topplinorna kommer att bli som de befintliga. Någon väsentlig skillnad i utformningen mellan den befintliga och den nya ledningen kommer därför inte vara aktuellt. Ledningen har tre faser och två topplinor ovanför dessa, se figur 8 och figur 9. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, blir generellt mellan 20-35 meter. På grund av terrängen kan samma avstånd för vissa stolpar bli cirka 35-40 meter. Upp till topplinan tillkommer cirka 4 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen cirka 300 meter. Stolparnas utformning anpassas bland annat efter landskapets topografi, marktekniska förutsättningar samt för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. Ledningen går genom ett av Försvarsmaktens stoppområden där inga objekt över 20 meter normalt tillåts. Svenska kraftnät har bedömt att den del av ledningen som byggs parallellt med befintlig stamnätsledning inom stoppområdet kan hålla samma höjd som befintlig ledning. I skogsmark används stagade portalstolpar eftersom de medför mindre markintrång än de bredare ostagade portalstolparna. De ostagade portalstolparna används i jordbruksmark. I den aktuella ledningssträckningen berörs endast skogsmark. I punkter där ledningen svänger eller byter riktning används så kallade vinkelstolpar, se figur 10. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen. Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina, eller i undantagsfall med punktjordtag vid varje stolpe. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena topplinan kommer att förses med optofiber som bland annat används för intern telekommunikation. Figur 10. Illustration av standard vinkelstolpe. Används när ledningen byter riktning. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
30 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 5.1.3 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för principskisser se figur 11. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bland annat hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundament som Svenska kraftnät anlägger ska hålla så länge som möjligt. Andra viktiga parametrar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under byggnation och drift. Jordfundament Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från angrepp av röta och skadeinsekter. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i RE-ACH-förordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternativen stål och betong har använts inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Eftersom hela flytten av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö sker inom ett vattenskyddsområde har Svenska kraftnät, i enlighet med våra principer, beslutat att inte använda kreosotfundament i vid den aktuella ledningsflytten. Bergfundament kommer att användas för samtliga stolptyper. Berg- och pålfundament Där stolpar ställs på berg eller där berg finns mindre än två meter ner i marken används istället bergfundament där fundamentet gjuts i betong på berget. Där markens stabilitet är otillräcklig för jordfundament, till exempel i våtmarker, används pålfundament. Då slås pålar ner i marken och på dessa gjuts en betongplatta där stolpbenen i sin tur förankras. Figur 11. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe, bergfundament och pålfundament. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 5.3 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (μt) och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 μt. 5.3.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 5.3.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur ledningarna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen, se figur 13. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen 1 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. 5.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem 2. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information. Figur 13. En typisk magnetfältskurva som visar att magnetfältet normalt avtar med kvadraten på avståndet från ledningen. 1. En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95 % av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 2. http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_ id=1581 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 5.5 Framtida underhåll i driftfasen 5.5.1 Ledningsunderhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:3 och ändringsföreskrift ELSÄK-FS 2010:3) besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar, jordtag m.m. kontrolleras. Beroende på vilka fel som upptäcks vid besiktningen, blir de tekniska underhållsåtgärderna olika från fall till fall. Därmed byts delarna i anläggningarna ut kontinuerligt vilket gör att det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. När underhållsarbeten genomförs är de entreprenörer som har anlitats ålagda att följa Svenska kraftnäts riktlinjer och de lagar som gäller. Kulturminnesskydd Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas, markeras dessa med fornlämningsband. Om ej tidigare identifierade fornlämningar påträffas under underhållsåtgärder anmäls detta omedelbart till länsstyrelsen. Naturvårdshänsyn Vid underhållsåtgärder som innebär att det kan finnas risk att arbetet väsentligen kan komma att ändra naturmiljön ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 5.5.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med cirka åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid, så långt det är möjligt, tas till markägares synpunkter. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen och inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark och i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, till exempel hällmarker, myrimpediment och tallhedar med tillhörande kantzoner, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Innan åtgärder som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön samråder Svenska Kraftnät med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Vid avverkning tas naturhänsyn genom att till exempel avverka på tjälad mark i våtmarker och mark med dålig bärighet. Under senare tid har andra metoder provats. Istället för att avverka träden kan de toppas med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet av faslinorna (dvs. inom 4,5 meter) vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 7 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 7.1 Läshänvisning I avsnitt 7.1.1 beskrivs de inventeringar och utredningar som legat till grund för nulägesbeskrivningen. I avsnitt 7.2 presenteras nuläget och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå vid den planerade ledningsflytten vid Öresjö. Under respektive miljökonsekvens finns en mer detaljerad beskrivning och konsekvensbedömning för förekommande intressen, värden och restriktioner. Slutligen bedöms konsekvensen av påverkan förutsatt att de försiktighetsmått/skyddsåtgärder som beskrivs under rubriken förslag till åtgärder genomförs. Intresseområdena beskrivs generellt från norr till söder. Någon uppdelning på respektive kommun görs inte, detta eftersom det endast är två kommuner som berörs (Trollhättans och Lilla Edets kommuner) samt att sträckan är relativt kort. I beskrivande text används referering till objekt (t.ex. naturvärde, kulturvärde m.m.) i form av ett ID-nummer som går att finna i kartbilagorna 3a 3c till denna MKB. 7.1.1 Inventeringar och utredningar Natur- och kulturinventeringar har utförts mellan 2013 2015 inom projektet Skogssäter Stenkullen. De naturvärdesinventeringar som har gjort inom projektet Skogssäter Stenkulen täcker in de alternativ som utreds i denna MKB. I ett tidigt skede i projektet Skogssäter Stenkullen inhämtades rapporterade fynd av fridlysta och rödlistade arter från ArtDatabanken. I samband med naturvärdesinventeringarna gjordes även observationer av fridlysta och rödlistade arter. Observationerna har utgjort underlag för naturvärdesklassningen av naturvärdesobjekt. Även fågelinventeringar genomfördes under 2014 2015 längs planerad 400 kv-ledning Skogssäter Stenkullen och täcker in de alternativ som utreds i denna MKB. Genomförda naturvärdesinventeringar inklusive fågelinventeringar presenteras i bilaga 3f. De områden som beskrivs i denna MKB redovisas på sidorna 9-11 och 67 i bilaga 3f. Inga av de områden där skyddsvärda fåglar observerades berörs vid en flytt av den befintliga ledningen Borgvik Kilanda vid Öresjö. En översiktlig kulturhistorisk förstudie genomfördes i slutet av 2013 av Västarvet kulturmiljö/lödöse museum (Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2013:17). Förstudien utgjorde en inledande del av en arkeologisk utredning steg 1. Lödöse museum slutförde sedan under 2014 2015 den påbörjade arkeologiska utredningen steg 1 inom utredningsområdet för Skogssäter Stenkullen (Västarvets kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015:29). Slutligen genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 för de sex objekt med status utredningsobjekt från den arkeologiska utredningen steg 1 (Västergötlands museum Rapport 2016:2). Utredningsområdet för de arkeologiska utredningarna steg 1 och 2 omfattade en cirka 70 kilometer lång korridor med cirka 100 meters bredd. Den föreslagna sträckningen (utbyggnadsförslaget) för det förordade alternativet är inkluderat i detta utredningsområde. Den arkeologiska utredningen presenteras i bilaga 3g. De områden som beskrivs i denna MKB redovisas på sidorna 14-20 samt 40-44 i bilaga 3g. 7.2 Miljökonsekvenser 7.2.1 Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Med begreppet bebyggelse avses byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, såsom permanentbostäder, skolor, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Ekonomibyggnader är undantagna. Området för ledningsflytt enligt det förordade alternativet är idag glest bebyggt. Samlad bebyggelse finns närmst i Öresjö och ett friluftsområde i Munkebo finns på cirka 200 meters avstånd. Det finns enstaka byggnader i närheten av förordat alternativ. Dessa redovisas i figur 6. Påverkan och konsekvenser Ledningar som är i drift och i närhet av bebyggelse påverkar huvudsakligen boendemiljön genom magnetfältsutbredning och förändrad landskapsbild. Boendemiljön påverkas visuellt av ledningen och det intrång ledningen gör i naturmiljön, se avsnitt 7.2.2. Närboende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. Att minimera påverkan på boendemiljöer är en grundläggande planeringsförutsättning. Den samlade bebyggelsen SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 37 vid Öresjö kommer att undvikas genom att ledningen Borgvik Kilanda placeras längre ifrån bebyggelsen jämfört med nuläget. Vid en lokalisering enligt det förordade alternativet visar de magnetfältsberäkningar som har utförts att magnetfältsnivåerna inte kommer att överskridas vid närliggande bebyggelse. Påverkan på boendemiljön bedöms därför som obetydlig. När ledningen anläggs kan även buller från arbetsmaskiner påverka boendemiljön för närboende. Avverkning av skog för skogsgatan, schaktning, grävning och pålning för fundamenten är annat som kan orsaka buller. Detta buller uppkommer endast under byggskedet och ger upphov till tillfälliga störningar. När ledningen är i drift kommer koronaurladdningar kring ledningen att skapa ljud. Ljuden alstras lokalt runt ledningen och är vanligtvis svåra att uppfatta. Förordat alternativ berör endast områden där människor inte vistas mer än tillfälligt, dvs. inga bostäder återfinns i direkt anknytning till ledningen. Därmed bedöms ljuden inte ge upphov till påtagliga störningar för närboende. Förslag till skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder behöver vidtas. 7.2.2 Landskapsbild Beskrivning Med landskapsbild avses hur landskapet uppfattas visuellt. Riktning, skala, landform och struktur är centrala faktorer och begreppen öppet och slutet används för att beskriva landskapsbilden. Upplevelsen av landskapet är i hög grad subjektiv och beroende av betraktaren. Landskapet i området utgörs i huvudsak av sluten, småkuperad skogsmark, till stor del bestående av produktionsskog med litet värde för landskapsbilden. Sedan början av 2000- talet har ett flertal avverkningar utförs i det aktuella området. Området är idag påverkat av kraftledningar, se figur 15. Påverkan och konsekvenser En luftledning ger alltid en visuell påverkan på omgivningen genom stolpar, ledning och den trädfria ledningsgatan. Störst påverkan på landskapsbilden har stolparna. Påverkan på landskapsbilden styrs till stor del av landskapets karaktär och närheten till bebyggelse. Om landskapet är platt och öppet höjs exponeringsgraden och luftledningen upplevs ofta som mer störande. Generellt exponeras luftledningen mindre vid passage genom sluten skogsmark. Ett skogslandskap är dock ett föränderligt landskap och ett kalhygge kan blotta en tidigare dold luftledning. Påverkan på landskapsbilden beror även på hur väl ledningen följer landskapets riktningar (dalgångar, infrastruktur, bebyggelse m.m.). Landskapsbilden påverkas i större omfattning om ledningen korsar gränser i landskapet och bryter rumssamband. Även i ett skogslandskap kan ledningen ge en stor påverkan i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar. Påverkan på landskapsbilden blir generellt mindre vid parallellförläggning än om ledningen förläggs i obruten mark. Vid parallellförläggning kan befintlig ledningsgata nyttjas för den nya ledningen vilket minimerar intrånget totalt sett. Detta gäller även samlokalisering med annan infrastruktur i landskapet, under förutsättning att infrastrukturen återfinns i samma riktning som den nya ledningen. Vid parallellförläggning med befintliga ledningar och infrastruktur koncentreras även synintrycket till områden där det redan finns en påverkan. Parallellförläggning innebär en ökad bredd på ledningsgatan vilket generellt sätt innebär en större påverkan på landskapsbilden lokalt. För förordat alternativ förbi Öresjö bedöms exponeringen bli liten eftersom ingrepp huvudsakligen kommer att ske i sammanhängande skogsmark med gles bebyggelse. Därmed kommer påverkan på landskapsbilden att bli liten, i huvudsak lokal, och ledningen blir inte synlig på större avstånd än idag. I den norra och södra delen ansluter ledningen Borgvik Kilanda till befintlig sträckning för den aktuella ledningen. Det innebär att ledningen Borgvik Kilanda och ledningen Skogssäter Stenkullen kommer att byggas parallellt med varandra i en gemensam ledningsgata. Den gemensamma ledningsgatan berör ett område som redan idag är påverkat av kraftledningar. De som påverkas visuellt av ledningen, och som kan uppleva den som förfulande eller störande i landskapet, är i huvudsak de som nyttjar området kring Öresjö för rekreation och friluftsliv. Därtill kan ledningssträckningen vara synlig för de som färdas på den allmänna vägen 2027 (Torsredsvägen) som ledningen korsar söder om Hultemossen. Sammantaget bedöms förordat alternativ ge små konsekvenser på landskapsbilden, främst i form av en lokal påverkan och konsekvens i anslutning till ledningsgatorna. Då flera ledningar idag finns väl synliga i landskapet bedöms den ytterligare visuella störningen av upplevelsevärdet i landskapet vara begränsad. Förslag till skyddsåtgärder I den mån det är möjligt ska stolparnas placering och höjd följa landskapets karaktär. 7.2.3 Naturmiljö Beskrivning Begreppet naturmiljö är vidsträckt och omfattar till exempel berggrund, jordlagret, yt- och grundvatten och land- och vattenlevande organismer och djur. Bevarandet av värdefulla arter och naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Naturmiljön har juridiskt skydd genom bland annat områdesskydd och artskydd. Nedan beskrivs aktuella naturvärdesobjekt inom sträckningen för det förordade alternativet. Naturvärdesobjekten visas på karta i bilaga 3a och 3c. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 39 Områden med måttliga naturvärden Skogliga naturvärden, klass 3 Det förordade alternativet korsar ett skogligt naturvärde (NVI_1) som åt väster ligger i direkt anknytning till ett annat utpekat skogligt värde (NVI_2). De två områdena återfinns precis norr om kommungränsen mot Lilla Edets kommun. Områdena finns utpekat i kommunalt naturvårdsprogram. Det östra området (NVI_1) utgörs av en ekskog med rikligt med hasselbuskar och inslag av gran samt en mindre bergbrant i den sydvästra delen av objektet. En kraftledningsgata för befintlig 130 kv-ledning korsar i nord-sydlig riktning. Det västra området (NVI_2) utgörs av en lövskogslund och har en snarlik träd- och buskvegetation som det östra området. Båda områdena bedömdes ha naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde, i samband med genomförd naturvärdesinventeringen. Våtmarksinventeringen, klass 4 Förordat alternativ går genom den östra delen av Hultemossen, ett område utpekat som klass 4 (innehåller objekt utan nämnvärda naturvårdsintressen) i länsstyrelsens våtmarksinventering (NVI_58). I samband med den naturvärdesinventering som har genomförts bedömdes Hultemossen ha naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Förordat alternativ berör endast en mindre del av mossen, som sedan tidigare är påverkad av mänskliga aktiviteter i form av dikning, torvtäkt och två andra kraftledningar. Lövskogsinventeringen, klass 3 Väster om det förordade alternativet i Lilla Edets kommun, vid gränsen mot Troll-hättans kommun, återfinns ett utpekat lövskogsområde Hagarna (Original-ID 1462_16). Området utgörs av ett litet hagmarksområde med blandade lövträd. Trädskiktet domineras av klibbal med inslag av björk, sälg och ask. Området bedömdes ha naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) i samband med lövskogsinventeringen. Övriga naturområden Skoglig värdetrakt I höjd med Öresjö och söderut passerar förordat alternativ genom värdetrakt för skog (Original-ID 14_17), se bilaga 3c. Med värdetrakt avses ett landskapssnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakten benämns Bredfjället och innefattar ett vidsträckt område på 185 km 2 som omfattar både Trollhättans, Lilla Edets och Uddevallas kommun. Bredfjället är till stor del täckt av blåbärsgransskog, men tallskog med stort lövinslag av framförallt ek dominerar på de höga partierna. Området finns utpekat i Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län. Det är en regional strategi för arbetet med naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal i skogsmark med inriktningen att prioritera bevarandeåtgärder för befintliga skogsbiologiska värdekärnor. Påverkan, konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder En luftledning kan lokalt ge en stor påverkan på naturmiljön, särskilt i områden med höga skogliga naturvärden. Påverkan uppkommer bland annat i samband med att träd avverkas vilket gör att livsmiljöer försvinner och habitat förändras. Varaktiga förändringar av hydrogeologin kan uppstå om stolpar placeras i våta miljöer. Därtill kan en luftledning även ge en påverkan under anläggningsskedet, exempelvis genom att habitat förstörs vid anläggande av tillfartsvägar, grumlig i vattendrag och hydrologiska förändringar i våtmarker. Förordat alternativ berör framförallt produktionsskog. Eftersom ledningen Borgvik Kilanda och ledningen Skogssäter Stenkullen kommer att byggas parallellt med varandra i en gemensam ledningsgata blir påverkan begränsad jämfört med om en två ny ledningsgator hade byggts. Avverkning av skog i ledningsgatan medför en lokal påverkan där livsmiljöer kan komma att fragmenteras, vilket medför försämrade livsvillkor och barriärer för växt- och djurlivet. Samtidigt erhålls kantzoner som skapar nya förutsättningar för en ökad artrikedom. Nedan beskrivs konsekvenser och förslag till skyddsåtgärder för ovan beskrivna och berörda naturvärdesobjekt inom sträckningen. Naturvärdesobjekten visas på karta i bilaga 3a och 3c. Små till måttliga konsekvenser Skogligt naturvärde (NVI_1) Påverkan: Det förordade alternativet innebär att den befintliga ledningsgatan utvidgas österut. Objektet kommer att påverkas i form av avverkade träd i ledningsgatan, vilket kommer påverka objektets naturvärden negativt. Skyddsåtgärder: Hasselbuskar ska bevaras och kommer att sparas i största möjliga utsträckning. Buskarna kan gynnas av den regelbundna röjningen i ledningsgatan genom ökat ljusinsläpp. I största möjliga mån ska värdefulla lövträd bevaras. Om möjligt kan träden beskäras istället för att avverkas. Små konsekvenser Våtmark (NVI_58) Påverkan: Området som berörs av alternativet är beläget i den östra delen av Hultemossen. Denna del är sedan tidigare påverkad av befintlig luftledning. För förordat alternativ kommer troligen minst en stolpe att placeras i ett blött parti, vilket tillfälligt och lokalt kan påverka de hydrologiska förhållandena, men bedöms inte under drift påverka naturvärden knutna till blöta områden, såsom kärlväxter, fåglar och eventuellt groddjur. Skyddsåtgärder: I största möjliga utsträckning placeras stolparna på de torrare partierna. De små och krokiga tallarna som växer på mossen sparas i största möjliga utsträckning. För att minska påverkan kommer i första hand markskydd att användas vid arbete i våta områden, exempelvis stockmattor. I möjligast mån plöjs jordlinan ner istället för att grävas ned. Genom plöjning kan ett 30-40 cm brett MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 41 nativet. Därför bedöms en arkeologiska utredning steg 2 inte behöva genomföras, vilket även var bedömningen i den genomförda arkeologiska utredningen steg 1. Befintliga ledningar inom det aktuella området är väl synliga och ytterligare en ledning i föreslagen sträckning bedöms påverka kulturlandskapet i begränsad omfattning. Kulturhistoriska lämningar kan skadas under byggnationen av kraftledningen och under framtida röjnings- och underhållsarbeten. Kända lämningar ska i möjligaste mån skyddas under arbetet med uppförandet av en ny ledning och vid framtida underhållsarbeten. Den negativa påverkan på kulturhistoriska lämningar bedöms som liten under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder följs. Vid placering av kraftledningsstolpar är det viktigt att ta hänsyn till kulturhistoriska lämningar och utpekade värdefulla kulturmiljöer. Möjligheten att undvika enskilda lämningar genom att anpassa stolplägen är normalt god. Även markförläggning av jordlina kan normalt sett anpassas så att kulturhistoriska lämningar inte skadas. I det fortsatta planeringsarbetet kommer Svenska kraftnät att sträva efter att undvika kända lämningar och kulturmiljöer vid placering av stolpar, plöjning av jordlina och tillfarts- och arbetsvägar. Där kulturmiljöer eller lämningar som saknar lagskydd enligt kulturmiljölagen ändå blir berörda kommer hänsyn att tas till dessa. Svenska kraftnät kommer i de fallen att anpassa placeringen av ledningsgatan, stolparna och lokalvägnätet till lämningar och kulturmiljöer i samråd med antikvarisk expertis. Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under underhållsåtgärderna avbryts arbetena och anmälan sker till berörd länsstyrelse, i enlighet med rådande anmälningsplikt. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli obetydliga eftersom det endast finns enstaka lämningar inom ledningsgatan för sträckningen (kulturmiljövärdet bedöms som litet i området) och eftersom intrång sannolikt kan undvikas. Förordat alternativ berör inte några utpekade riksintressen för kulturmiljövård eller inom kommunerna utpekade bevarandemiljöer. För övriga kulturhistoriska lämningar ska skyddsåtgärder vidtas så att dessa inte skadas vid markarbeten (se förslag till skyddsåtgärder). Då flera ledningar redan finns väl synliga i landskapet bedöms den visuella störningen av upplevelsevärdet i kulturlandskapet vara begränsad. Förslag till skyddsåtgärder: Placering av kraftledningsstolpar, plöjning av jordlina och anläggande av tillfarts- och arbetsvägar ska i största möjliga mån undvikas kring kända lämningar (objekt 101, 104 och 205). Vid åtgärder i närheten av kända lämningar ska försiktighetsåtgärder vidtas. Detta gäller lämningar både inom, i nära anslutning och utanför ledningsgatan (se tabell 5). Kända lämningar markeras med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med ledningsarbetet. Även skyddsområden kan upprättas kring berörda lämningar för att minska risken för körskador. Om det vid framtida underhållsåtgärder finnas risk för att någon fornlämning i området kan komma att beröras ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. kulturmiljölagen. 7.2.5 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Med rekreation avses avkopplande aktiviteter som sker utomhus och med friluftsliv avses vistelse och fysisk aktivitet utomhus med naturkontakt. Friluftsliv och rekreation bygger på tilltalande natur, där även frånvaro av störningar är värdefullt. Ett områdes värde för friluftsliv kan delvis utläsas i om det ingår i ett område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv eller i regional och/eller kommunal planering. Området kring Öresjö är ett av Trollhättans viktigaste friluftsområde med hög besöksfrekvens, enligt Trollhättans Friluftsplan. I denna MKB bedöms området ha måttliga värden för rekreation och friluftsliv eftersom området inte utgör riksintresse för friluftsliv. De största värdena finns i anslutning till Öresjön såsom båtliv, fiske och bad. Enligt friluftsplanen har också området Ladkasen Ängens gård Brandsbo Öresjö stor till måttligt stor besöksfrekvens. I område finns flera vandringsleder och motionsspår samt Friluftsfrämjandets friluftsanläggning vid Munkebo. Anläggningen och tillhörande vandrings- och motionsspår är beläget inom förordat alternativ, se figur 16. Påverkan och konsekvenser Förordat alternativ berör inte områdena närmast Öresjö eller friluftsanläggningen vid Munkebo, där de största friluftsvärdena finns. Alternativet föreslås korsa vandringsleder och motionsspår på flera ställen. Efter färdig byggnation bedöms inte ledningen påverka tillgängligheten i området, och vandringsleder och motionsspår kommer att kunna användas på samma sätt som före byggnationen. Under byggtiden kan tillgängligheten till området tillfälligt komma att begränsas. Ledningen kan dock komma att påverka naturupplevelsen för de som utnyttjar området för rekreation, detta genom en förändrad landskapsbild. På grund av en möjlig påverkan på naturupplevelsen bedöms påverkan på friluftslivet som liten även om alternativet efter byggskedet inte bedöms påverka tillgängligheten i området. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet bli små för förordat alternativ på sträckan förbi Öresjö. Förslag till skyddsåtgärder: Hänsyn ska tas till befintliga stigar och vandringsleder som ledningen kommer att korsa, både under byggskedet och efter avslutad byggnation. Möjligheterna till att nyttja stigarna ska kvarstå efter anläggandet av kraftledningen och eventuell skyltning ska bevaras. Vid röjning av ledningsgatan ska sönderkörning av stigar och vandringsleder i största möjliga mån undvikas och uppläggning av röjningsavfall ska inte förekomma där detta riskerar att hindra framkomligheten. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 43 7.2.6 Naturresurser Beskrivning Det finns olika typer av naturresurser. Vissa betecknas som förnyelsebara medan andra inte kan återanvändas. Här likställs naturresurser med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde, till exempel skogs- eller jordbruk, vindkraft samt vatten-, grus- och bergtillgång. Förordat alternativ passerar huvudsakligen igenom skogsmark och områden med produktionsskog. Boniteten i området kring Öresjö och Lilla Edet är hög (cirka 9-12 m 3 sk/ha/ år). I övrigt är boniteten i området generellt låg till genomsnittlig (cirka 5-9 m 3 sk/ha/år). Alternativet korsar utkanten av en tertiär skyddszon för vattenskyddsområdet, Köperödssjöarnas vattentäkt, med högt värde. Alternativet korsar också ett sänkningsföretag; Öresjö m.fl. 1924 (senaste sänkning 1943). Vid byggnation av ledningar behövs massor till fundament och arbetsvägar. Påverkan och konsekvenser Ny kraftledning i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk under drifttiden och avverkas för att hålla ledningsgatan öppen. Brukandet av naturresursen kommer endast att påverkas i mindre utsträckning eftersom skogsbruk kommer att kunna bedrivas i anslutning till den öppna gatan och skogsmaskiner kan korsa ledningsgatan. Påverkan bedöms därmed som liten. Eftersom ledningen Borgvik Kilanda och ledningen Skogssäter Stenkullen kommer att byggas parallellt med varandra i en gemensam ledningsgata blir intrånget i skogsmark mindre än vid anläggning av två separata ledningsgator. På de sträckor där ledningen byggs parallellt med en befintlig kraftledning innebär det också att dagens kantzon förflyttas, istället för att två nya kantzoner uppstår. På så sätt blir påverkan mindre än vid en ny lokalisering. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark eller övrig mark tas i anspråk eller indirekt på grund av till exempel estetiska störningar. Den indirekta skadan på omgivningen betecknas ofta miljöskada. I samband med framtida underhållsarbeten i kraftledningsgatan kan tillfälliga skador uppkomma i skog eller på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät. Inga verksamheter som härrör från den planerade kraftledningen kommer strida mot de skyddsföreskrifter som omfattar tertiär skyddszonen för Köperödssjöarnas vattentäkt. Någon påverkan på vattenskyddsområdet bedöms därför inte uppstå. Kreosotimpregnerade fundament för uppförande av nya stolpar kommer inte att användas. Någon påverkan på sänkningsföretaget bedöms inte uppstå. Vid byggnation av en kraftledning uppstår vanligtvis ett massunderskott och massor behöver hämtas från täkter. Inriktningen är att återanvända utgrävda och sprängda massor i den mån det är möjligt, dvs. massbalans eftersträvas. Därtill ska transportsträckorna försöka hållas nere för massorna. Detaljprojektering av ledningen och projektering av arbetsvägar kommer att göras i ett senare skede och erforderliga tillstånd kommer att sökas. Entreprenören måste dock följa Svenska kraftnäts åtgärdsplan för mark och vatten för övrigt byggarbete med ledningen och föreskrivna försiktighetsåtgärder i aktuell MKB. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturresurser som små eftersom förordat alternativ endast påverkar brukandet/användandet av naturresurserna i mindre utsträckning. Möjligheten till skogsbruk kvarstår i hög grad kring planerad ledning. Därtill är naturresursernas kvalitet påverkad sedan förut, till exempel är skogsmark redan påverkad av befintliga ledningsgator. Förslag till skyddsåtgärder: Inga skyddsåtgärder behöver vidtas. 7.2.7 Infrastruktur Beskrivning Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, vatten- och avloppsledningar, telenät, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Förordat alternativ korsar väg 2027 (Torsredsvägen) söder om Hultemossen. Alternativet är som närmst belägen på cirka 9 kilometers avstånd från Trollhättan Vänersborgs flygplats. Alternativet återfinns inom ett av Försvarsmaktens så kallade stoppområden (Riksintresse Totalförsvar MB 3:4) för höga flygobjekt, se figur 17. Försvarsmakten tillåter normalt inte objekt över 20 meter inom dessa stoppområden. Några vindkraftverk finns inte i området och någon framtida etablering är därmed inte aktuellt. Påverkan och konsekvenser När ledningen är i drift har den en obetydlig påverkan på väg 2027 (Torsredsvägen). Samråd har genomförts med Trollhättans Vänersborgs flygplats och ledningen bedöms inte påverka flygplatsens luftrum. Förordat alternativ går igenom ett av Försvarsmaktens stoppområden där inga objekt över 20 meter normalt tillåts. Under samrådet för flytt av befintlig ledning Borgvik Kilanda vid Öresjö framförde Försvarsmakten att de förespråkar det förordade alternativet, under förutsättning att den nya ledningen håller som högst samma höjd som den befintliga ledningen. Svenska kraftnät kommer därför att behålla samma höjd på stolparna inom stoppområdet som för den befintliga ledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna på infrastruktur som små vid det förordade alternativet. Förslag till skyddsåtgärder: Inga skyddsåtgärder behöver vidtas. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
46 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 8. SAMLAD BEDÖMNING I detta avsnitt ges en samlad bedömning av miljökonsekvenserna för förordat alternativ. Berörda miljöaspekter är sammanfattade i tabell 6. Miljöaspekterna presenteras var och en för sig med en bedömning. Inga miljömål bedöms motverkas av planerade åtgärder. För beskrivning och bedömning av miljömålen se avsnitt 4.1. Bebyggelse och boendemiljö De magnetfältsberäkningar som har utförts visar att inga bostäder kommer att få högre magnetfält än vad Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillåter. Landskapsbild samt rekreation och friluftsliv Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten eftersom flytten av ledningen huvudsakligen görs i ett slutet skogslandskap. Ledningen byggs delvis i befintlig ledningsgata parallellt med den planerade ledningen Skogssäter Stenkullen. Det område som berörs är redan påverkat av befintliga kraftledningar. Rekreation och friluftsliv påverkas inte fysiskt utan främst visuellt av en luftledning, detta eftersom känslan av orördhet kan påverkas. Tillgängligheten kan dock begränsas tillfälligt under byggskedet. Eftersom påverkan på landskapsbilden bedöms som liten begränsas även påverkan på rekreation och friluftsliv. Naturmiljö Påverkan på naturmiljö bedöms bli liten. Det förordade alternativet berör framförallt skogliga värden i form av lövskog bestående av ek, rikligt av hasselbuskar men även med inslag av barrträd. I övrigt medför alternativet inte några skador på värdekärnor. Konsekvenserna för de enskilda naturvärdena blir i huvudsak små eftersom objekten till stor del undviks. Kulturmiljö Förordat alternativ berör ett fåtal kulturhistoriska lämningar, vilka inte bedöms skadas. Eftersom det redan finns ett flertal kraftledningar i området bedöms den visuella påverkan på kulturmiljön som liten. Naturresurser Förordat alternativ innebär små konsekvenser för skogsbruket trots att produktiv skogsmark tas i anspråk för ledningsgata. Intrånget begränsas eftersom alternativet till stor del byggs i skogsmark som redan är påverkat av kraftledningar. Brukandet av skogen som helhet bedöms endast i mindre utsträckning påverkas av denna ledningsflytt. Infrastruktur Förordat alternativ berör Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. Alternativet kommer att hålla samma höjd på stolparna som den befintliga ledningen. Under samrådet för ledningsflytt vid Öresjö framförde Försvarsmakten att de förespråkar det förordade alternativet, under förutsättning att den nya ledningen håller som högst samma höjd som den befintliga ledningen. Ledningsflytten korsar även en befintlig allmän väg som inte bedöms påverkas under driftskedet. Flytten bedöms inte heller påverka luftrummet för Trollhättans Vänersborgs flygplats. Planförhållanden Förordat alternativ berör inga detaljplaner eller områdesbestämmelser för Öresjö. Genom att följa de rekommendationer som anges i kommunernas översiktsplaner bedöms det föreslagna alternativets påverkan på kommunala planer som liten. Samlad bedömning Sammantaget bedöms den planerade ledningsflytten vid Öresjö medföra små konsekvenser på motstående intressen, förutsatt att ledningen flyttas enligt det förordade alternativet. Det förordade alternativet berör ett område som redan är påverkat av kraftledningar. Alternativet innebär att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy innehålls. Vid denna lokalisering anser Svenska kraftnät att ledningen inte kommer medföra oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljö. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 47 9. REFERENSER Cowi, 2006. Naturvärdesinventering på fältnivå för 400 kv ledning Skogssäter Stenkullen. 2016-04-27. InfoVisaren Trollhättans Stad. https://www.infovisaren.se/ iv/trollhattan/infovisaren.aspx?prodnr=1 https://www.infovisaren.se/iv/trollhattan/infovisaren.aspx?prodnr=3 Kommunkarta Lilla Edets kommun. http://www.lillaedet.se/ kommunpolitik/kartorochgeografiskinformationgis/kommunkarta.945.html Lilla Edets kommun, 2012. Översiktsplan: ÖP 2012. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-13. Tillgänglig: http://www. lillaedet.se/download/18.6d1ce35139f0a7aae8169/%c3%9 6versiktsplan.pdf Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samverkan med Skogsstyrelsen Region Väst, 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västra Götalands län. Länsstyrelsens rapportserie 2006:41. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2009). Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Köperödssjöarnas vattentäkt i Uddevalla kommun. Beslut 2009-08-28. Länsstyrelsens WebbGis. Infokartan i Västra Götalands län. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ Riksantikvarieämbetets Fornsök (FMIS). http://www.fmis. raa.se/cocoon/fornsok/search.html Skogsstyrelsens Skogskarta. https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ Svenska kraftnät, 2016. Miljökonsekvensbeskrivning: Ny 400 kv ledning Skogssäter Stenkullen. Juni 2016. Svenska kraftnät (2016) Teknisk riktlinje. Krav på systematiskt arbete inom arbetsmiljö, miljö, elsäkerhet och kvalitet. avseende miljö och hälsa. TR 13-01 utg. 5 och TR13-04-01. Trollhättans stad, 2000. Friluftsplan. Trollhättans stad, 2014. Översiktsplan 2013: Plats för framtiden. Antagen av Kommunfullmäktige 2014-02-10. Tillgänglig: http://www.trollhattan.se/globalassets/dokument/ bygga-bo-och-miljo/hallbart-samhalle/op2013/op2013_ plats-for-framtiden.pdf Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum 2015. Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen Arkeologisk utredning steg 1. Rapport 2015:29. Västergötlands museum, 2016. Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen arkeologisk utredning steg 2. Rapport 2016:2. miljömål.se den svenska miljömålsportalen. http://www. miljomal.se/ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
48 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 10. ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen bedömer från fall till fall och beslutar om en planerad verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. En luftledning som har en spänning på minst 220 kilovolt och en längd av minst 15 kilometer innebär dock alltid betydande miljöpåverkan. Vid betydande miljöpåverkan ställs bland annat krav på mer omfattande samrådskrets och miljökonsekvensbeskrivning. Biologisk mångfald Artrikedom i ett ekosystem. Biotopskydd Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter. Bonitet Skogsmarks förmåga att producera virke. Detaljplan Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglerbara markanvändning och bebyggelse. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken er upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen Myndigheten som beslutar om koncession. Fasledare/faslina En 400 kv kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. Fornlämningar Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager i medeltida städer. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men i vissa fall kan länsstyrelsen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av anläggningens intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Jordlina En mindre ledning som grävs ner i kraftledningsgatan, längs med hela luftledningen eller punktvis vid enskilda stolpar, och utgör luftledningens anslutning till jord. kv Elektrisk spänning mäts i volt, kv=1000 volt. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Om kraftledningen ansluter till annat land är Regeringen tillståndsgivande instans. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ 49 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild Den visuella upplevelsen av landskapet. Ledningsgata Det område under och intill en kraftledning som måste hållas fritt från hög vegetation. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsgata för kabel måste hållas fritt från vegetation med djupgående rotsystem. Ledningsrätt Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.fl. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i ledningsrättslagen. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Medgivande om förundersökning (MFÖ) När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöks markförhållandena mer ingående. För att kunna göra det behövs tillträde till berörda fastigheter och alla fastighetsägare kontaktas för att Svenska kraftnät ska få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär bland annat att markförhållanden och artbestånd inventeras, mätningsarbeten utförs, en utstakning av ledningsvägen sker och värderingsunderlag samlas in. Att fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökning innebär inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljökvalitet Kvalitet hos mark, luft, landskap etc. Miljökonsekvens Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I en MKB beskrivs den valda utredningskorridoren och vilken påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat. Den beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska påverkan för omgivningen. Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av kap. 7 miljöbalken. Naturvårdsavtal Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses motiverade kan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur den specifika marken skall skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man lagenligt kan binda sig i Sverige. Naturvärden/naturvärdesområde Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som ännu inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte allt för avlägsen framtid. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet eller åtgärden genomförs. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper. Portalstolpe Vanlig stolptyp med två ben för att hålla uppe luftledningar. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap. 6 miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument. Samlad bedömning En sammanställd värdering av faktorer där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsfattaren att samlat bedöma projektets eller åtgärdens effekter. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT
50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖ Samråd Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls med de myndigheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Sliper En sliper är en balk som används för att omfördela last. Genom att sammanfoga flera sliprar och förlägga dem under jord, där de hålls på plats av trycket från den ovanliggande jorden, skapas så kallade jordfundament som håller luftledningsstolpar på plats. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast eller en stolpe i längsled. Topplina Lina som sitter högst upp i elstolpen och verkar som åskledare. Ibland innehåller topplinan optofiber som behövs för kommunikation mellan olika anläggningar i stamnätet. Utredningskorridor/Sträckningskorridor De områden som utreds för olika sträckningsalternativ. Bredden på dessa kan vara ca 400 meter men varierar i olika projekt. Vattenverksamhet Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller som på annat sätt kan påverka yt- eller grundvatten. Våtmark Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan och vegetationstäckta vattenområden. Våtmarksinventeringen En landsomfattande inventering av våtmarker som inleddes 1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet var bl.a. att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyrgradig skala där: > > Klass 1. Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. > > Klass 2. Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. > > Klass 3. Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur och kulturvärden begränsas. > > Klass 4. Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt vad som framkommit i inventeringen. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. Värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och/eller skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen och hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. Övriga kulturhistoriska lämningar Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i skogsvårdslagen (1979:429). Vanliga lämningstyper i skogsmark är yngre bebyggelse- och skogsbrukslämningar som till exempel kolbottnar, såg- och kvarnlämningar och husgrunder. Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet regleras via det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING