Kommentarer till WSP RAPPORT Nordanstigs kommun VA-utredning Sörfjärden Sammanfattning När Nordanstigs kommun (KF) 2008-05-05 fattade beslutet om att inrätta verksamhetsområde för vatten och avlopp (va) i Sörfjärden hade KF MittSverige Vatten AB:s (MSV:s) förslag och ekonomichefens tjänsteutlåtande som beslutsunderlag. MSV ägs gemensamt av Nordanstigs och ytterligare två kommuner och är därmed direkt ansvarig för kommunernas allmänna va- lösningar. Av KF: s protokoll framgick inget underlag om kommunens framtida utveckling och befolkningstillväxt samt undersökningar om påstådd attraktionskraft för permanent bosättning i Sörfjärden. Endast informatör för alternativet allmän va- anläggning var närvarande i KF, vd:n för MSV, tillika vd för Nordanstigs Vatten AB, d v s. ingen informatör/representant för alternativet enskild va- anläggning finns noterad. I KF:s beslutsunderlag ingick inte enligt protokollet föreskrivna prövningar enligt Miljöbalken (MB) och vattentjänstlagen (LAV), utan man hade bedömt. En miljökonsekvensbeskrivning utförd i efterhand, november 2008, innehöll inte föreskriven redovisning och jämförelse med alternativ va- lösning, samt delgavs inte den tillsatta vägvalsgruppen (VVG) förrän 2 år senare. VVG:s uppdrag fastställdes med kommunens representant/gruppledare i VVG i överenskommelse med kommunen 2009-10-30. VVG meddelades uppdraget så sent som 2010-02-08. Uppdraget bestod därmed av VVG upprättad kravspecifikation för valösningarna och medverkan vid upphandling av konsult för kommande utredning. Kravspecifikationen utformades som direktiv till utredande konsult att i jämförelse mellan de två alternativen, enskild respektive allmän va-anläggning, utifrån objektiva utgångspunkter, ta reda på för Sörfjärden lämplig va-lösning. Ramen för utredningstid och kostnader fastställdes till 200 timmar á 1000 kronor. I VVG: s uppdrag ingick inte att, inom fastställd ram för va- lösningar i Sörfjärden, ta fram prognoser om framtida befolkningsutveckling och vilka framtida va- lösningar som kunde bli aktuella. Detta borde rimligen ha funnits som underlag för KF när beslutet av lämpligt alternativ av va- lösning skulle tas i maj 2008. I den försenade utredningen har under avrapporteringen från utredaren och i de möten som hållits med dem, lagts fram sådana prognoser. Vidare har i vissa viktiga frågor, utredningens brist på objektivitet och inte styrkta referenser, orsakat obalans vad gäller fördelar/nackdelar med respektive alternativ och därmed påverkat utredningens slutsatser och rekommendationer. Om man vill använda länken (där sådan finns) för att förflytta sig till andra ställen i dokumentet (t ex. se lagtext, bilaga 1etc.) håll ned Ctrl och klicka på länken. Motsvarande för att återgå, Ctrl och klicka på återgå eller Tillbaka. Rubrikerna hänvisar till WSP:s slutrapport.
1 Bakgrund och syfte 1.2 Utredningens syfte Denna utredning skulle enbart omfatta av VVG utformade direktiv till utredande konsult, att i jämförelse mellan de två alternativen, enskild respektive allmän va-anläggning, utifrån objektiva utgångspunkter inom angiven ram, ta reda på för Sörfjärden lämplig va-lösning. Dels för i dag tillgängliga enskilda va-anläggningar med evidensbaserad teknologi, dels för planerad allmän anläggning. VVG meddelade på startmötet att utredningen inte skulle gälla Sörfjärden som omvandlingsområde. WSP:s information om pågående utredningsarbete va-lösning för Sörfjärden, fildatering 2010-06-29. I övrigt, möten och ingivna skrivelser under utredningsskedet. Bilaga1. 2 Förutsättningar och metodik Dagens tillgängliga enskilda va-system ska jämföras med den planerade allmänna vaanläggningen och ska utgå från dagens standard i båda alternativen. I VVG:s kravspecifikation har, som här ovan påpekats, inte i VVG ingått någon bedömning eller analys om framtida avloppslösningar eller antaganden avseende områdets framtida utveckling och därmed utgörande direktiv till utredningen i dessa avseenden. 20091030 Vägvalsarbetsgruppens kravspecifikation till utredningen gällande va Sörfjärden (Kompletterad KSAU, KS 20091110). Bilaga 2. 3 Gällande regelverk Den nya miljöbalken, (1998:808) (MB), med anslutande Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (MHL), som trädde i kraft 1999-01-01, samt ny lag, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), som trädde i kraft 2007-01-01. Enligt Rättsfall i Högsta Domstolen, Beslut av den 10 juni 2009 i mål nr T 3126-07, miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa alternativ. MB, LAV och HD: s rättfall bifogas inte. Rättsfallet beskrivet av Pia Pehrson, advokat och Viktor Falkenström, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma. Bilaga 3. Separat bilaga. VVG informerades efter 2 år om att miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättats av WSP. Den innehåller inte jämförelsen med alternativ va-lösning. Bifogas inte. 3.1 Miljöbalken Rapporten ger en ensidig inriktning på enskild anläggning. För kommunal anläggning gäller också att, Såväl vattenverken som verken för avloppsrening är särskilt utpekade som miljöfarlig verksamhet när de är av viss storlek, men miljöbalken syftar till en övergripande reglering av de miljömässiga effekterna av all verksamhet. I 9 kap. miljöbalken finns nu de mer övergipande bestämmelserna från miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. De innehåller bl.a. en samlad reglering till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar. Den för tillämpningen minst lika viktiga regleringen av detaljkaraktär återfinns i den anslutande
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt denna miljö- och hälsoskyddslagstiftning gäller regler om förprövning i fråga om utsläpp av avloppsvatten såväl från bostäder och samhällen som från industrier. Boken Vattentjänstlagen, sidan 20. Qviström, J. Vattentjänstlagen (2008). Bifogas inte. 3.3 Lag om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster träder i kraft om det behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. Utgångspunkten är att kommunen/huvudmannen ska visa skälet för att behovet finns. Detta innebär inte att kommunen är skyldig att bygga ut en allmän va- anläggning så snart det från vilken miljösynpunkt som helst finns behov av att lösa va- frågor i ett större sammanhang. Vidare ska, om kommunen/huvudmannen kan visa att behov (p g a visade påtagliga olägenter) för vattentjänster finns, även bevisa i detta fall att genom byggandet av allmän vaanläggning, så förhindras eller väsentligen motverkas påtagliga olägenheter. Det så kallade miljöskyddsrekvisitet. Boken Vattentjänstlagen, Qviström, J. Vattentjänstlagen (2008), sidan 47 och 48. Förutsättningar för avgiftsskyldighet: Här ska emellertid fastighetsägaren visa att behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt om han/hon ska undgå avgiftsskyldighet. LAV 24. Fördelsprövning. 3.4 Anläggningslagen Eftersom det är fastigheten och inte ägaren till denna, som är ansluten till gemensamhetsanläggningen, blir innebörden att den som förvärvar en fastighet ansluten till en gemensamhetsanläggning, har att följa lantmäteriförrättningens upprättade regelverk. 3.6 Europeiska regelverk I de avloppslösningar som styrgruppen föreslår finns, dels i form av certifierade avloppslösningar Conformity Declaration EN 12566-3, d v s Europa Standard, dels lösningar som i övrigt är godkända i Sverige. www.biorock.se. 3.6.1 EG: s avloppsdirektiv Styrgruppens föreslagna avloppslösningar följer direktiven. 4.1 Bebyggelse Det kan noteras att bebyggelsen i Sörfjärden nu enligt rapporten omfattar totalt 284 fastigheter, fördelade på 239 stycken fritidsfastigheter, 24 fastigheter permanentbebodda, och 21 fastigheter är obebyggda. Det gör att ca 84 % av nuvarande fastigheter är fritidsfastigheter. 4.3 Grundvatten Påverkan vid provtagning 1. Påverkan vid provtagning 2. Några större skillnader mellan provtagningarna har inte noterats. Inga för hälsan skadliga föroreningar påträffades.
4.4.2 Sörfjärden Sörfjärdens medelvattenutbytestid sägs vara ca sex dygn och de förhöjda närsalter i yt- och grundvatten som transporteras till fjärden förs vidare till Bottenhavet inom ett fåtal dygn. Vid den regelbundna rengöringen av det planerade allmänna avloppsverket och vid bräddning (vid t ex. tekniska fel) finns risk för att strömmarna för med sig orenat avloppsvatten till strandområdet. Observationer av boende visar att då Sörfjärden varit isbelagd, tornar isberg upp sig mot strandområdet på våren efter påverkan av vind och strömmar. Även försök att bygga båtbryggor har misslyckats på grund av dessa krafter. Se även avsnitt 9.5. Den kartering som utlovades av MSV vid informationsmötet 2007 har inte utförts utan i utredningen hänvisas till datasimulerade bedömningar och strömningsförhållanden på andra platser utefter kusten. MittSverige Vatten AB informationsbrev. Separat Bilaga 5. Badförbudet utfärdades i augusti 2006 då det vid två tillfällen denna månad angavs vara förorenat. Varken före eller efter augusti 2006 har någon ytterligare förorening inträffat. NMK har inte kunnat lokalisera källan, men personer har gjort observationer som pekar på att en stor anhopning av kanadagäss vistades i området vid provtagningstillfällena och kan därmed ha orsakat föroreningarna. Enligt ovan nämnda miljörekvisit skulle de här påstådda föroreningarna och av liknande skäl inte kunna förhindras eller väsentligen motverkas genom att bygga en kommunal va- anläggning. 5 Framtida utveckling Spekulationen över framtida utveckling ingår enligt VVG:s direktiv därmed inte i denna utredning. Se bilaga 1 och 2. 5.1 Boende och bebyggelse I Sörfjärden är det tänkt att omvandla fritidshus till permanenthus. Inga dokumenterade undersökningar om hur stort intresse som kan finns för ökat permanent boende, med de höga anslutnings- och driftkostnader som drabbar fastighetsägarna, har genomförts. Om en allmän va- anläggning byggs ut i området, fortsätter området ofrånkomligt under en övergångstid att verka som det nuvarande fritidsområdet med hög- och lågsäsong och med stora belastningsvariationer på va- anläggningen. Övergångstidens längd kan inte förutses och överdimensioneringsproblemen som styrgruppen påtalat i 8.6 finns kvar. Detta måste anges i rapporten. 5.2 Krav på vattenförsörjning och avloppslösningar 6 Vattenförsörjning 7 Avloppslösningar Styrgruppen har muntligen framfört på möte 2 och skriftligen översänt begäran om att utredningen redovisar hur överdimensioneringsproblemen i kommunala LTA-systemet ska lösas så att vattentjänstlagens 24 andra stycket om god hushållning med naturresurser uppfylls, begäran om att utredningen redovisar hur fastighetsägarens skyldigheter enligt vattentjänstlagen (LAV) 20, skall lösas. Pumpen, som är försedd med någon skärande/finfördelande bearbetning, trycker ut avloppsvattnet i ett ledningsnät med klena rördimensioner. I regel används plastslang med dimension 40-50 mm för servisledningar och dimension 50-110 mm för grenledningar och huvudledningar. Tryckavloppssystemet kan därefter anslutas till närmaste punkt på kommunens befintliga spillvattennät.
Problem som uppkommit i LTA-system är bland annat svavelvätebildning. Orsaken till detta är lite oklar, men vid undersökningar har det framkommit att LTA-system ofta är överdimensionerade, vilket leder till långa uppehållstider. Det kan bidra till förutsättningar för svavelvätebildning. Ytterligare en effekt av överdimensionerade system är risk för sedimentation i ledningarna. Andreas Wiberg Svenskt Vatten AB. Skrivelse sidan 2, Internet. Separat bifogad. Bilaga 4. I styrgruppens förslag kan flera av enskilda avloppsalternativen kombineras till avloppslösning. Se även punkt 3.6 ovan. Utredningen tar fram avloppslösningar som anges som inte kommersialiserbara alltså ej evidensbaserade enligt direktiven. Varför denna överarbetning i en mycket försenad utredning? Extrakostnader? De av kommunen och VVG gemensamt framtagna direktiven för utredningen ska gälla. 8 Avloppslösningar för utvärdering Vad utredningen inte tar upp: Avloppets föroreningar och dolda resurser Avloppsvatten har under större delen av 1900-talet betraktats som ett avfall som samhället vill bli kvitt till en så låg kostnad som möjligt. För centrala system, d. v. s. de kommunala reningsverken, har teknikutvecklingen så småningom även fokuserats på recipientskydd och recirkulation av fosfor. För de enskilda avloppsanläggningarna är det däremot fortfarande främst tanken om kvittblivning som dominerar. Tekniskt och ekonomiskt finns inget som talar för att det skulle vara svårare att miljöanpassa enskilda avloppsanläggningar minst lika långt som centrala reningsverk. Tvärtom kan möjligheterna vara större i små eller enskilda anläggningar, där möjligheten att begränsa vattenmängd och tillförsel av miljöskadliga ämnen är mycket större än i stora system. Åtgärder för miljöanpassning kan tillämpas både vid källan (förebyggande åtgärder eller källsortering) och i slutet av röret (behandling eller rening). Vad som passar bäst beror på var olika miljöpåverkande ämnen har sitt ursprung samt vilka mängder av föroreningar och/eller dolda resurser som finns i avloppet. Medelvärden för olika ämnens förekomst i hushållspillvatten sammanfattas i tabell 1. Det är dock viktigt att komma ihåg att vattenmängder och innehåll av olika ämnen varierar mycket från hushåll till hushåll. Miljöteknikdelegationens Rapport 1998:4. Enskilda avlopp -funktionskrav och teknik, 2:a (rättade) upplagan, sidan 9. Läs mer. Referenser. Se även punkt 3.6. 8.6 Gemensamt avloppsreningsverk för hela området med SBR-teknik enligt tidigare förstudie Den allmänna anläggningen utgörs av anläggning med LTA-system som MSV föreslagit kommunen och som antagits i kommunfullmäktige 2008-05-05. Utsläppspunktens placering fanns inte entydigt bestämd i förslaget. Utredaren förklarade att utsläppspunktens placering framgick av den miljökonsekvensbeskrivning som de upprättat i november 2008, ett halvår efter KF:s beslut och som fanns tillgänglig för VVG: s granskning först i slutskedet av utredningen, 2 år senare. En reningsanläggning i denna storlek är komplex och dess funktion kan styras och optimeras för ett gott reningsresultat. Driften kräver god kompetens i verksamheten, vilket en kommun eller ett vattenbolag i kommunalt ägande har i teorin. I praktiken är det bevisligen så att, mänskliga faktorn, felande teknik och kommunens/kommunala bolagets ekonomi kan spela en avgörande roll när allvarliga
händelser inträffar. De allmänna anläggningarnas storlek, drift och skötsel, kan därför vara avgörande för folks miljö och hälsa i ett fritidsområde. Åretruntdriften påverkar de fritidsboende negativt, se avsnitt 6.2 ovan och vad som sägs i 20 vattentjänstlagen. Driftstörningar under lågsäsongsperioden med falsklarm kan uppstå. I referenserna åberopas några exempel bland andra, där va- verk både i egen kommunal och i kommunalt bolags verksamhet som uppenbarligen har allvarliga problem. Vi har dokumenterat detta från Gnarp/Hudiksvalls Tidning, Sundsvalls Tidning, Ljusnan, SVT, Båtpolitik och debatt. 8.6.1 Funktion och beskrivning LTA-system Att konstatera: I den kommunala anläggningen placeras en pumpanläggning med tillhörande reglersystem och larmenhet. Fastighetsägaren har enligt 20 LAV, tillsyns- och skyddsansvar, året runt, även de ca 10 månader per år då huset är obebott. Det framgår inte klart huruvida avsikten med regelverket är att tvinga ca 203 stycken ägare av fritidshus i Sörfjärden att permanent bosätta sig i fritidshusen eller att sälja fastigheterna p g a. de höga anslutnings- och driftkostnader som blir aktuella. Ägarna är i dag permanent bosatta på platser i Södra Sverige upp till mellannorrland. Den alternativa va- lösningen, med idag tillgängliga och godkända va- lösningar, är därför att föredra. Drift Ansvar För närvarande finns ca 24 fastigheter för permanentboende i området och själva idén med kommunens plan på att bygga en allmän va- anläggning med LTA- enheter, är ju att öka detta permanentboende och utökat tillfälligt boende i fritidshusen. Se slutrapporten kapitel 5, avsnitt 5.1, och även dess avsnitt 8.6.3, Drift och skötsel, ansvar. Oavsett att en huvudman för den allmänna anläggningen är ansvarig, kan genom strömavbrott och/eller genom felande teknik samt oförutsedda händelser, larm utlösas även under lågsäsongsperioden då folk inte vistas i fritidshusen, men däremot i husen för permanentboende. Se även kapitel 10. Vi har via internet inhämtat dokumentation och konstaterat fastighetsägares problem kopplat till LTA-system i Gällstaö Samfällighetsförening, Box 10, 178 21 EKERÖ. Bilaga 7. 9.1 Reningsförmåga Vid en jämförelse mellan en trekammarbrunn med infiltration, och ett avloppsreningsverk kan konstateras att infiltrationsanläggningen har väl så bra reningsförmåga som ett gemensamt avloppsreningsverk. Se kapitel 8, här ovan. När det gäller medicinrester finns ett flertal undersökningar från övriga EU- länder, där det konstaterats att medicinrester finns i bottensedimenten utanför avloppsreningsverken. I Sverige förekommer i princip inga undersökningar. Se Bilaga 8 Läkemedelsrester och Docent Mats Eriksson Läkemedelsrester, Bilaga_9, samt apotekets nya skrift Läkemedel i Miljön, Bilaga 10. 9.4 Kretslopp och hushållning med naturresurser Ett avloppsreningsverk kan inte återvinna näringsämnen, endast rena bort dem.
För att rena avloppsvattnet från fosfor tillsätts kemikalier, i överskott. Överskottskemikalierna och 10 % av fosforn går ut i havet. Avloppsslammet kan ej användas till annat än deponi. För att undvika problem i ledningsnätet under lågsäsong måste man tillsätta ca 10-15 000 m 3 vatten i ledningarna per år. Den ökade energiförbrukningen i avloppsreningsverk och pumpar mm. Kan uppskattas till ca 1000 kr per hushåll och år. I avsnitt 9.4 sidan 39, noteras i rapporten att Lösningar för enstaka hushåll är i regel självfallslösningar, som inte är beroende av pumpning. Det är oklart vilken typ av självfallslösning som utredaren avser. 9.5 Driftsäkerhet och kontroll Konsekvenserna av bristfälligt renade avloppsutsläpp bedöms i utredningen som måttlig. Strömningsförhållandena i Sörfjärden har gjorts i form av datasimulerade bedömningar. Risk för påverkan i strandområdet kan inte uteslutas. Vad som tillkommer ifråga om driftsäkerhet och kontroll finns dokumenterat och framstår inte som tillfälligheter. Tillbaka. Utsläppspunktens placering fanns inte entydigt bestämd i MittSverige Vatten AB:s förslag. Utredaren förklarade att utsläppspunktens placering framgick av den miljökonsekvensbeskrivning som de upprättat i november 2008, ett halvår efter KF:s beslut och som fanns tillgänglig för VVG: s granskning först i slutskedet av utredningen, 2 år senare. 9.7 Samlad bedömning uppfyllande av aktuella krav Eftersom ett kommunalt avloppsreningsverk i Sörfjärden inte kommer att fungera tillfredställande under lågsäsong, så innebär det att jämfört med enskilda anläggningar ger fördelsprövningen enligt LAV, att bättre lösningar kan erhållas med olika enskilda anläggningar. Tabell 9.10 Beräknade investeringskostnader (inkl moms) Olerstäktens kostnader finns ej redovisade i tabellen, utan endast omnämnt i efterföljande text. VA- huvudmannens kostnader redovisas per fastighet. Detta kan ge en felaktig bild av kostnaderna, när det inte är fastställt hur många fastigheter som ingår. VA- huvudmannens totalkostnad skulle ge ett bättre värde. Tabell 9.11 Beräknade investeringskostnader för enskilt vatten (gemensamt) Olerstäkten och Byns vattenförening har redan ett bra året runt vatten. Deras investering blir då 0 kr. Dessa fastigheter motsvarar nästan hälften av alla fastigheter. 9.8.5 Sammanställning av investeringsbehov Att särskilja vatten och avlopp som i tabellerna 9.13 och 9.14, blir onödigt rörigt. Antingen har man allmänt vatten och avlopp, eller enskilt (gemensamt) för båda. Tabell 9.15 Allmänt vatten och avlopp Fastighetsägarnas kostnad på 149 000 kr täcker sannolikt kostnaden för allmänt VA. Detta under förutsättning att kommunen övertar Olerstäktens anläggningar rakt av utan ersättning.
VA- huvudmannens totalkostnad är ej redovisad. 10 Kommentarer kring föreslagen utformning av allmän vaanläggning Utredaren kan inte se några större problem med ett LTA-system. Detta efter att ha tagit kontakt med ett antal kommuner. Efter egna kontakter med fastighetsägare som nyttjar LTA system så upplever de LTA systemet som problematiskt när det uppstår driftstörningar i någon enhet. Falsklarm och fel i reglerutrustning är vanligt förekommande. Även om huvudmannen åtgärdar felen, så uppstår olägenheter för fastighetsägaren. Se även 8.6.1 ovan och ansvar. Gällstaö Samfällighetsförening, Box 10, 178 21 EKERÖ. År 2009-2010. Bilaga 7. I detta kapitel beskriver utredaren en jämförelse mellan traditionella självfallssystem och LTA- system och noterar, Däremot ser man inte att ansvarsfrågan eller risken för driftstörningar innebär ett större bekymmer för fastighetsägare jämfört med traditionella självfallssystem. Vad menas med detta?? Vilseledande information. Tillbaka. Att stänga av vattnet och kallställa fastigheten vintertid blir i fortsättningen omöjligt, därför att vattenmätare och reglerutrustning tar skada. 10.3 Risk för svavelvätebildning Utredarens förslag på problemet med svavelvätebildning verkar desperat, och föga utprovat. Svenskt Vatten AB Box 47607 117 94 Stockholm Bilaga 4. Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 svensktvatten@svensktvatten.se 10.4 Placering av reningsverk och utsläppspunkt Reningsverkets utsläppspunkt är teoretiskt framräknad. Man befarar att utsläppen kan driva in mot badstranden. Enligt rapporten blir utspädningen så stor att olägenheterna betecknas som försumbara? 10.6 Reningsverkets funktion under lågsäsong Expertis inom reningsverksbranschen kan inte svara på frågan hur ett avloppsreningsverk fungerar vid låg belastning. (Av oss) Tillfrågade biologer påstår med bestämdhet att den biologiska reningen slås ut. 11.3 Krav på avloppsanläggningar I rapporten konstateras att inga krav på hög skyddsnivå har ställts från miljökontoret. De av oss föreslagna avloppslösningarna klarar normal och hög skyddsnivå. 11.4 Behov av samordnade lösningar Dricksvattenförsörjningen är tryggad för hela Sörfjärden. Den använder samma vattentäkt som kommunen/mittsverige Vatten AB planerat att expropriera och utnyttja. Befintliga avloppslösningar i den tätare delen av området ska i likhet med övriga delar av området uppfylla kraven enligt MB. Ombyggnad till nya enskilda anläggningar, gemensamt eller enskilt, sker enligt direktiven och i samarbete med kommunen/miljökontoret. 11.6 Räcker inte en gemensam vattenförsörjning? Vilket(a) behov kan anses föreligga för Olerstäkten enligt andra stycket?
11.7 Rapportens slutsats Det syns oklart på vilka grunder som utredningen visar på att det för hela området föreligger ett behov av en allmän anläggning för vattenförsörjning enligt 6 Lagen om allmänna vattentjänster och tydligt behov av allmän anläggning också för avlopp? Lagen säger i 6 Om det med hänsyn till skyddet. Detta Om innebär att kommunen/huvudmannen ska visa att det av angivna skäl finns ett behov av allmänna vattentjänster. Detta Om finns även med i LAV 1 och i 24. Utredaren ska utifrån gällande regelverk ange skäl för 6 LAV, inte enbart egen bedömning. Om kommunen anger skäl som visar på ett sådant behov (t ex. på grund av konstaterade olägenheter), ska kommunen också uppfylla miljörekvisitet, d v s. visa att genom att bygga en allmän anläggning så förhindras eller väsentligen motverkas de påtagliga olägenheterna. Lagstiftaren är mycket tydlig på den punkten. I Utredningen kap. 3, avsnitt 3.3, beskrivs lagen. Tabell 12.6 Sammanfattning utsläppsberäkningar Den redovisade MKB från nov 2008 anger antalet permanentboende till 150 personer. Dessa uppgifter har här korrigerats. De enskilda anläggningarna har ofta en infiltrationsanläggning, medan den kommunala anläggningen använder havet som recipient. Som jämförelse kan nämnas att Gnarpsån släpper ut ca 3,5 ton fosfor per år. Vår analys Utredningens/slutrapportens beskrivning skiljer sig i vissa delar från direktiven m a p syfte, förutsättningar och metodik, samt framtidsprognoser, på det sätt som här ovan är beskrivet. Här har nu i objektivt syfte också noterats Miljöbalkens bestämmelser beträffande allmänna va- anläggningar och hur man betraktar denna verksamhet, vilket saknas i slutrapporten. Det har konstaterats i flera europeiska länder och i andra delar av världen att allmänna reningsverk inte klarar att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester och kemikalier. Kunskapen om problemet finns också i Sverige, om läkemedelsresters menliga inverkan på fiskars och fåglars reproduktion. Dessa problem har konstaterats även vid mycket små koncentrationer. Fisk har visat sig vara känslig för kronisk exponering av diklofenak i halter så låga som 5μg/l. Diklofenak har även visat sig kunna bioackumulera i flera olika organ hos fisk, framför allt lever och gälar. Även om inte Naturvårdsverket har jämförelsemetoder mellan de två avloppsalternativen, vet man att allmän anläggning i dag inte klarar avskiljningen tillfredsställande. Enskilda anläggningar är då bättre lämpade i detta fall i fritidsområden, åtminstone till dess att lösningar på problemet tagits fram. Om jämförelsen inte låter sig göras via Naturvårdsverkets regler eller råd, kan utökade kontakter med t ex. SLU, ha kunnat ge stöd för ställningstagande i utredningen. Med fjärden som recipient så strömmar avloppsvatten ut i i denna oavsett var i Sörfjärden man positionerar utsläppspunkten från det allmänna avloppsverket. De i rapporten redovisade strömnings- och vindförhållandena, avser enligt uppgift från konsulten, datasimulerade värderingar. Den kartering som MittSverige Vatten AB utlovade vid informationen år 2007 har inte genomförts. Risken kan inte uteslutas att dessa förhållanden för in avloppsvattnet till strandområdet. Vid avloppsreningsverkets regelbundna rengöring, och om det uppstår tekniska fel i verket, eller om bräddning uppstår av andra skäl, följer det orenade avloppsvattnet med till strandorådet genom osäkerheten i strömningsförhållandena.
Den höga vattenomsättningen transporterar föroreningar vidare ut till Bottenhavet inom ett fåtal dygn. Dålig omsättning i avloppsnätet under lågsäsong ger en överdimensioneringseffekt, vilket man tror är upphov till problemet svavelvätebildning och sedimentering i avloppsledningarna. För närvarande finns ingen lösning på problemet. I utredningen föreslås kostnadskrävande åtgärder. Den planerade allmänna LTA- anläggningen, medför ett långtgående intrång i den personliga äganderätten och fastighetsägaren har enligt vattentjänstlagen ett tillsyns- och skyddsansvar för ingående komponenter, trots att kommunen äger anläggningen. Detta förslag från MSV kan inte ses som en långsiktigt hållbar lösning, dels med tanke på miljön, dels på det stora slöseriet med naturresurser (LAV 24, 2:a stycket). I slutrapportens avsnitt 9.4 sidan 39, noteras i rapporten att Lösningar för enstaka hushåll är i regel självfallslösningar, som inte är beroende av pumpning. Det är oklart vilken typ av självfallslösning som utredaren avser. I slutrapporten utvecklas inte var likheten mellan traditionella självfallssystemen och SBR med LTA- systemen finns, när det gäller fastighetsägarens ansvar. Skillnaden är att i traditionella självfallssystemen har inte fastighetsägarna (för t ex småhus) avloppspumpar och tillhörande reglerutrustning, samt larmfunktioner inom fastigheterna och för vilka fastighetsägare enligt lag är ansvariga. Utredaren konstaterar att en kommunal va- anläggning blir mycket dyr, och att kostnaden blir fördelad på för få fastigheter. Extra driftinsatser blir nödvändiga vid lågsäsong. Hur dessa kostnader fördelas är oklart. Avloppsreningsverkets funktion är ej säkerställd vid lågsäsong. För att eliminera driftstörningar vid lågsäsong, föreslår utredaren att man kanske kan prova olika lösningar. Ett ökat vattenflöde med 10-15 000 m 3 vatten, samt en ökad energiförbrukning med ca 1000 kr per år och hushåll är i strid med vattentjänstlagens 24 Utredningen andas en misstro mot enskilda anläggningar. LTA- enheternas olägenheter för fastighetsägarna, samt fastigheternas anpassning till LTAsystemet med avseende på att el och vatten skall vara påkopplat året runt har ej tydliggjorts i utredningen. När det gäller enskilda va-anläggningar har fastighetsägaren hela ansvaret. Småhus, framför allt fritidshus, förvärvas knappast av personer, ointresserade av eller okunniga i drift och skötsel av vad som tillhör fastigheten. Uppstår brister i drift och skötsel av va- anläggningen, får fastighetsägaren föreläggande om åtgärder av tillsynsmyndigheten. Några större skillnader mellan två utförda provtagningar på grundvattnet år 2010 har inte noterats. Inga för hälsan skadliga föroreningar påträffades. Slutrapporten meddelar i tabell 4.2 status för befintliga avloppsanläggningar, upprättad på åberopad inventering, som av styrgruppen kritiserats som oseriös. Tabellen med de upp till 50 år och äldre befintliga avloppsanläggningarna finns också redovisad i den MKB som Styrgruppen fick del av först efter 2 år. Vad som gäller här är nya (upprustade) och idag tillgängliga enskilda va- anläggningar. Miljöteknikdelegationens Rapport 1998:4, redovisar positiva egenskaper hos enskilda vaanläggningar jämfört med allmän va-anläggning. Utvecklingen på området enskilda va- anläggningar har gått framåt till att med fördel kunna jämföras med allmänna anläggningar. Detta redovisas inte i slutrapporten på ett objektivt sätt.
Enskilda anläggningar för WC och slamtransport, kan medföra en något ökad transportverksamhet jämfört med en allmän avloppsanläggning. Däremot innebär slamtransporten att samma typ av föroreningar samlas för utlopp till recipient från ett redan befintligt allmänt avloppsreningsverk och att man därmed minimerar miljöpåverkan, till skillnad från att bygga ett nytt allmänt avloppsverk. Vår slutsats Om det skulle byggas en allmän va-anläggning i Sörfjärden uppstår ofrånkomligen en tidsmässigt mycket svårberäknad övergångstid med hög- och lågsäsongsperioder, med snarare minskat än ökat permanentboende. Den kommunala bedömningen av intresset för ökad permanent bosättning i Sörfjärden innehåller inget underlag i form av seriöst genomförda undersökningar med information om givna förutsättningar för boendet, t ex. den höga kostnaden för fastighetsägare. Ytterligare en nackdel är den obesvarade frågan om hur anläggningens funktion blir vid lågsäsongsbelastning. På redovisade grunder uppstår miljöproblem med avloppsanläggningens funktion beträffande avskiljning av läkemedelsrester och kemikalier. Erfarenheter med utsläpp från allmänna avloppsanläggningar i flera länder, uppvisar skador på fiskar och fåglar. Oavsett var i fjärden man placerar det allmänna avloppsverkets utsläppspunkt, riskerar de utspädda föroreningarna även i mycket låg koncentration, som 1 miljondels gram per liter med skador på fiskarnas lever, njure och gälar, att långsiktigt försämra Sörfjärdens och Bottenhavets miljö. Risk finns även för förorening av strandområdet i Sörfjärden. Utspädning innebär inte att föroreningarna försvinner. Av WSP utförd MKB november 2008 redovisar inget va- alternativ. Lösning av problemet med gasutveckling och sedimentering i avloppsnätet saknas. Ofrånkomligt är att det uppstår en övergångsperiod av okänd längd och som medför problem genom överdimensionering av avloppsnätet under lågsäsong. Den lösning av problemet som för närvarande tillämpas med användning av dricksvatten för rengöring av avloppsnätet, strider mot 24 LAV, god hushållning med naturresurserna. Enligt lagstiftaren finns ingen skyldighet för kommunen att bygga ut en allmän vaanläggning så snart det från vilken miljösynpunkt som helst finns behov av att lösa va- frågor i ett större sammanhang. Inga skäl som föranleder behov av allmänna vattentjänster har heller påvisats i rapporten. Professionell personal med ansvar för allmän va- anläggning bör kunna lyckas bättre än vad som här dokumenterats. Konstaterade allvarliga händelser visar emellertid på att brister finns med risk för miljö och hälsa. I Olerstäktens va-anläggning har inte konstaterats några brister eller fel. Däremot finns brister och fel hos en del av fritidshusens va-anläggningar. Något samband mellan badförbudet och dessa brister och fel, har inte konstaterats. Inga överföringar av skadliga föroreningar från befintliga avloppsanläggningar till befintliga vattenbrunnar har bevisats. Provtagningarna på grundvattnet uppvisade inga för hälsan skadliga föroreningar. Provtagningarna på brunnar är såvitt känt gjorda även i öppna grävda brunnar vilka inte kommer att utnyttjas.
Regelbunden provtagning med kontroll av enskilda nya va- anläggningar kan göras möjlig. Enskilda redovisade va- anläggningar får, genom utbildning av fastighetsägare och entreprenörer samt uppföljning/kontroll av tillsynsmyndighet, anses uppfylla kraven i MB. Dessa i dag tillgängliga enskilda anläggningar anses även av Miljöteknikdelegationen ha flera fördelar framför allmän anläggning och ska kunna användas i Sörfjärden. Kommentarerna daterade 2011-02-01 Karl-Erik Nordlund Kjell Edholm
Referenser Litteraturförteckning Miljöbalken (1998:808). Anslutande förordning (1998:899). Miljödepartementet 1998. Rättsnätet. Bifogas inte. Tillbaka. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, 2006. Qviström, J. Miljödepartementet. Bifogas inte. Tillbaka. Vattentjänstlagen (2008), Qviström, J. Stockholm, Norstedts Juridik AB. Bifogas inte. Handbok som redovisar lagstiftarens förarbeten och tolkning av MB och förordning. Tillbaka. Rättsfall: Högsta Domstolens beslut av den 10 juni 2009 i mål nr T 3126-07, beträffande Saken: Tillstånd till invallning av Kyrkviken i Arvika kommun. Bifogas inte. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, skall redovisa alternativ. Tillbaka. WSP, miljökonsekvensbeskrivning, 2008-11-07, Upprättad av: Cajsa Hellstedt, Granskad av: Anders Rydberg. Bifogas inte. Tillbaka. Rapporter, skrivelser, broschyrer, allmänt kända uppgifter Miljöteknikdelegationens Rapport 1998:4, Enskilda avlopp funktionskrav och teknik, 2:a (rättade) upplagan. Miljöteknikdelegationen stimulerar kommersialisering och ger möjligheter till näringslivsutveckling. Miljöteknikdelegationen är en fristående myndighet som sorterar under Närings- och Handelsdepartementet. Delegationens kansli nås på följande adress: Miljöteknikdelegationen, 117 86 Stockholm, tel. 08-681 94 68, fax 08-681 93 65. Mer information finns på delegationens hemsida. Från den kan även många av delegationens publikationer hämtas gratis. Tillbaka. Bilagan visar att WSP: s utredning inte ska innehålla några framtidsprognoser. WSP:s information om pågående utredningsarbete va- lösning för Sörfjärden. Bakgrund Bilaga 1. Beslutet om inrättande av verksamhetsområde för VA i Sörfjärden har ifrågasatts av flera fastighetsägare i området. Nordanstigs kommun har efter informationsmöte juli 2009 beslutat att låta utföra en utredning som förutsättningslöst ska bedöma om behov av allmänt va föreligger enligt gällande lagstiftning. Utredningen genomförs av konsult (WSP), och för att säkerställa att inriktningen på utredningen blir sådan att alla berörda parter känner förtroende för genomförandet har en särskild styrgrupp tillsatts: Vägvalsgruppen. Vägvalsgruppen utgörs av en grupp med representanter för fastighetsägare och boende i Sörfjärden samt företrädare från kommunen. Uppdragets syfte och målsättning Målet är att utföra en objektiv utredning som syftar till att klarlägga om det enligt 6 LAV (Lagen om Allmänna Vattentjänster) finns behov av allmän va- försörjning, och således en kommunal skyldighet att ordna detta, eller om ett fortsatt nyttjande av enskilda anläggningar kan anses tillgodose behovet på ett tillfredsställande sätt.
Oavsett ansvar/huvudmannaskap ska utredningen också jämföra och utvärdera olika va-lösningar utifrån funktion, hållbarhet och ekonomi. Bedömningen ska göras för olika storlek på anläggningar. Ekonomi ska belysas ur både den enskilda fastighetsägarens perspektiv och som totala kostnader. Syftet är att få en heltäckande bild över vilka olika lösningsalternativ som kan komma ifråga, deras prestanda, påverkan på hälsa och miljö samt kostnader. Vägvalsgruppen har upprättat en kravspecifikation över vad man anser att utredningen ska innehålla. Planerat och påbörjat arbete Utredningsarbetet har inletts, ett startmöte har genomförts med styrgruppen. Fältbesök har skett i området. Tillgängligt underlagsmaterial har samlats in från olika källor. Ett avstämningsmöte har genomförts där redovisning skett av tillhandahållet och insamlat underlagsmaterial. Beslut har fattats om att kompletterande undersökningar av vattenkvalitet i brunnar och ytvatten ska genomföras under sommaren. Informationsmöte En viktig del i genomförandet är att fortlöpande hålla Er boende i området underrättade om arbetet. Detta sker till viss del via representanterna i Vägvalsgruppen, men detta informationsmöte utgör ett viktigt komplement där ni som intresserade ges möjligheter att ställa frågor, och för oss i projektgruppen ges en möjlighet att få ta del av ytterligare synpunkter som därmed kan fångas upp i utredningsarbetet. Tidpunkten för mötet har valts utifrån att så många som möjligt ska kunna närvara. Välkomna till informationsmötet! Återgå.
Bilagan visar överenskommelsen med kommunen och utredningens omfattning. Bilaga 2. VVAG: s direktiv 2009-10-30. Kompletterad KSAU, KS 2009-11-10. Översänd till VVAG via mail den 8 februari 2010. 20091030 VÄGVALSARBETSGRUPPENS KRAVSPECIFIKATION TILL UTREDNINGEN GÄLLANDE VA SÖRFJÄRDEN (Kompletterad KSAU, KS 20091110) VA I SÖRFJÄRDEN På Vägvalsarbetsgruppen: s (VVAG: s) möten har gruppmedlemmarnas kravspecifikationer och synpunkter behandlats och protokollförts. Det har bland annat angivits att direktiven ska vara tydliga. VVAG ger här nedan sådana specifikationer för va- lösningar i Sörfjärden som, tillsammans med gällande lagar och författningar *), ska ingå i kommande utredning. (steg 1). Kommer utredningen fram till att enskilda anläggningar tillgodoser kraven, förutsätts att beslutet om att inrätta verksamhetsområdet upphävs enligt kommunalrådets löfte. I ett nästa steg (steg 2) inger fastighetsägaren, på kommunens uppmaning, till kommunen en detaljbeskrivning av befintliga fastigheters va- lösning, där sådan beskrivning saknas eller är ofullständig. *)Kommunens skyldigheter enl. Va lagstiftningen skall vara tillgodosedd 2006:412 VVAG: s utgångspunkter, allmänna bakgrundsfakta Föreslagen lösning skall vara långsiktigt hållbar och uppfylla godkänd miljönivå, vidare skall utredaren se Sörfjärden med en helhetssyn som kan bestå av ett antal delar. Samtliga fastigheter skall ha möjlighet till vattenförsörjning av kvalitet enligt Livsmedelsverkets krav året runt. Hälsoskyddet anses tilllgodosett genom att området vattenförsörjs genom brunnar med fler än 50 anslutna fastigheter och godkänt kontrollprogram som ej kan påverkas av eventuella infiltrationsanläggningar. Vid inrättande av verksamhetsområde i Sörfjärden har KF i Nordanstigs kommun, som beslutsunderlag 2008-05-05 enligt protokoll 40 haft, dels MittSverige Vatten AB: s (MSV: s) förslag och dels ekonomichefens tjänsteutlåtande.. I nuläget finns (enligt MSV: s förslag, bilaga 5) 203 befintliga fastigheter. Av dessa är, enligt inventering ca 187 stycken fritidsfastigheter, och resterande permanentbostäder. (Vår anm.) Ägarna till fritidshusen är permanent bosatta på orter från sydligaste Sverige till mellannorrland. Fritidsbostäderna är byggda och bebodda ca två sommarmånader per år och då maximal belastning inträffar. Övrig tid, ca 10 månader beräknas ca 40 permanentboende personer, utnyttja va- anläggning. Vidare framgår att Ol- Erstäkten omfattar 81 fastigheter, varav ca sextio är bebyggda. Dessa fastigheter, byggda under 1990-talet, betjänas av en samtidigt byggd och godkänd gemensamhetsanläggning dimensionerad för 240 fastigheter och av hög teknisk standard. Totalt ca 203 fritidsfastigheter + 50 exploateringsfastigheter + Ol- Erstäktens 81 fastigheter för fritids- och permanentboende (f. n. 8 stycken permanent bosatta). Summa 334 fastigheter + Golfbana + Camping + festplats. Den allmänna respektive de enskilda va- anläggningarna skall beräknas för maximal belastning,
Miljökraven för Sörfjärden skall tydliggöras för befintliga och tillkommande anläggningar. Skyddsnivån för området skall belysas enligt dokumenterad modell samt föreslå tekniker som klarar kraven. Årsbelastningen skall belysas ytterligare i utredningen och årseffekterna jämföras mellan allmän va-anläggning och enskilda anläggningar. PE fastställs enligt naturvårdsverkets författningssamling. NFS 2006:7 Allmänt ramdirektiv för va- anläggningar Utredningen ska omfatta fastighet med en eller flera va- anslutna byggnader gemensamhetsanläggningar befintliga fastigheter samt aktuella utvecklingsområden Ol- Erstäktens befintliga gemensamhetsanläggning Allmän anläggning anses i huvudsak utredd dock skall utredningen komplettera genomförd utredning med att presentera tänkt lösning för maxbelastning (334x5=1670 personer + golfbana +camping +festplats) hur tänkt reningsverk kommer att fungera vid lägsta belastningen c:a 40 personer som utnyttjar anläggningen under höst och vinter. I den mån det behövs skall utredningen kompletteras med kostnader för mark, vägar, installationer samt ansvarfördelning i driftfrågor. VVAG noterar som direktiv följande allmänna råd: Naturvårdsverket, Enskilda avlopp : 1. Nytt jämfört med de upphävda råden från 1987 är att betoningen ligger på anläggningarnas funktion istället för deras konstruktion. 2. NFS 2006:7, Bilaga 2 En drift- och underhållsinstruktion för avloppsanordningen skall (vår anmärkning) innehålla de uppgifter som är nödvändiga att känna till för att kunna säkerställa anordningens funktion. Funktionskrav för system- och detaljlösningar för enskild vaanläggning Flexibla lösningar inom ramen för funktionskraven och anpassade till fastighetens läge och markförhållanden, ska vara möjlig. Det ska vara tekniskt/funktionsmässigt och ekonomiskt möjligt att byta/ersätta detaljerna 1 4 se nedan, om utrymmet är begränsat, eller om infiltrationen är gammal och igensatt. I steg 2 sker samråd med kommunen. Krav vid befintliga enskilda avloppsanläggningar Ingen avledning av dag- eller dränvatten får ske till infiltrationsanläggning eller markbädd. 1. Slamavskiljare Utformning och funktion ska uppfylla kraven enligt svensk standard för slamavskiljare för 1-5 hushåll.
2 Reningsanläggning Kraven gäller rening av WC- och eller BDT- vatten. 3 Infiltration Vid tillsyn bedöms om anordningen uppfyller gällande krav. Samråd med kommunen., se nedan. 4. Markbädd Samråd med kommunen 5. Urinsortering i vattentoalett 2c. Sluten tank Samråd med kommunen Vid tillsyn bedöms om anordningen uppfyller gällande krav. Markbäddar inrättade före år 1987 har inte haft Naturvårdsverkets allmänna råd som grund för inrättandet. Till 2 kap. 7 MB Avvägningar i det enskilda fallet Vid bedömningen av om det är orimligt att vidta försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 MB för en anordning bör bl.a. följande beaktas : Se NFS 2006:7. Om en avloppsanläggning är inrättad i enlighet med tillstånd och den fungerar som det ursprungligen var avsett, kan exempelvis krav på långtgående fosforreduktion bli orimligt kostnadskrävande i förhållande till den miljönytta som en uppgradering av en i övrigt väl fungerande anordning skulle medföra. Krav på nyanläggning av enskilda avloppsanläggningar Ingen avledning av dag- eller dränvatten får ske till infiltrationsanläggning eller markbädd. 1. Slamavskiljare Utformning och funktion ska uppfylla kraven enligt svensk standard för slamavskiljare för 1-5 för 1-5 hushåll. Bestäms i samråd med kommunen. 2 Reningsanläggning Kraven gäller rening av WC- och eller BDT- vatten. Bestäms i samråd med kommunen. 2a. Infiltration Samråd med kommunen. 2b Markbädd Samråd med kommunen. 2c. Sluten tank Samråd med kommunen. 3. Minireningsverk Samråd med kommunen. 4. Urinsortering i vattentoalett (VK) och typ VK förmultning, el. VK Kretsloppsanpassning. Samråd med kommunen.
VVAG: s KRAVSPECIFIKATION TILL UTREDNINGEN GÄLLANDE ALLMÄNT VA I SÖRFJÄRDEN Utsläppspunktens läge i havet, infiltration i våtmark För allmän (kommunal) va-anläggning ska utredningen visa på reningsverkets läge och utsläppspunktens entydiga läge i havet. Utsläppspunkten skall ligga där förhärskande strömningsriktningar på vatten och vindar kartlagts och inte påverkar badvattenkvalité i Sörfjärden. placering av reningsverk och utsläppspunkt för våtmark redovisas det av utredningen framgå bekräftat antal fastigheter/personer anslutna till allmänna anläggningen vid utsläpp i havet respektive våtmark och så att belastningen på respektive recipient kan beräknas. VVAG: s KRAVSPECIFIKATION TILL UTREDNINGEN GÄLLANDE JÄMFÖRELSE MELLAN ALLMÄNT OCH ENSKILT VA I SÖRFJÄRDEN Respektive alternativs funktion, effektivitet och miljö Jämförelse ska ske utifrån objektiva utgångspunkter, mellan allmän va- anläggning och de enskilda anläggningarna, specificerade under ramdirektiv ovan. Enskilda lösningar med senaste evidensbaserad teknologi ska ingå. Utredningen skall redovisa avskiljningsgraderna med avseende på Tot- P, Tot- N och BOD 7, samt läkemedelsrester, för resp alternativ Särskild hänsyn ska tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser. Ekonomi Utredningen skall för varje alternativ redovisa de kostnader som uppstår för kommunen och den enskilde fastighetsägaren, vidare skall de av utredningen presenterade förslagen kunna jämföras ekonomiskt utan att omräkningar behöver ske. Utredningen skall utifrån redovisade alternativ; tekniskt och optimal ekonomi för kommunen och den enskilde fastighetsägaren, lämna en rekommendation på vilket alternativ som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet. Tillbaka. Thord Wannberg Karl-Erik Nordlund Kjell Edholm Kommunes representant Bertil Olson Lennart Jönsson Bertil Åsen Representant för allmän anläggning
Bilaga 3 Bilagan avser styrka att MKB ska redovisa alternativ. Separat bilaga. Tillbaka Bilaga 4. Bilagan avser styrka SBR och LTA- anläggningens problem med gasbildning och sedimentering. Se sidan 2 i separat bilaga. Tillbaka. Andreas Wiberg Svenskt Vatten AB. Skrivelse sidan 2, Internet Bilaga 5. Bilagan avser styrka MittSverige Vatten AB:s information med bland annat utlovad Kartering i Sörfjärden. Karteringen inte utförd. Separat bilaga. Tillbaka. Bilaga 6. Bilagorna avser styrka allvarliga händelser med allmänna avloppsverk vilket bedöms som stora långsiktiga nackdelar för miljön. GNARP/HUDIKSVALLS TIDNING Gnarps avloppsverk behöver rengöras. I slutet av månaden ska föroreningarna i verket skrapas bort. Relaterat Det här gör vi varje år, säger Gunilla Edmark, miljö och kvalitetschef på Mittsverige Vatten. Reningsverket består av tre stationer som renar avloppsvattnet. Föroreningarna som tas bort från vattnet faller till botten av bassängen. Och med regelbundna mellanrum måste bassängen rengöras. Det påminner om en blöt jordsörja. Den avvattnas och används som gödsel, säger Gunilla Edmark. I vanliga fall renas avloppsvattnet till 90-95 procent. Under rengörningen kommer vattnet att renas till 60-65 procent. Men det ska inte ha något större inverkan på miljön enligt Gunilla Edmark. Det är inte så mycket biologisk aktivitet i vattnen nu. Och vattenståndet är lågt. Vi brukar genomföra rengörningarna under vinterhalvåret för att de ska göra så liten skada som möjligt. Tillbaka. Johanna Nilsson 0652-10247 johanna.nilsson@ht.se