Verksamhetsberättelse och årsbokslut för utbildningsnämnden 2016 UN-2017/8

Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Alan Nouri Datum UN-2017/8 Förvaltningsekonom 2017-02-08 Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse och årsbokslut för utbildningsnämnden 2016 UN-2017/8 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelse och årsbokslut för utbildningsnämnden, samt att anmäla beslutet till kommunstyrelse, kommunfullmäktige och revisorer för kännedom Sammanfattning Utbildningsnämnden uppvisar ett överskott om 4 475 tkr 2016. Överskottet återfinns inom verksamheterna nämnd- och styrelseverksamhet, förskolan, grundskolan, ungdomsverksamheten och kulturskolan. Gymnasieskola intern, vuxenutbildning och SFI visar ett negativt resultat. Obligatorisk särskola, gymnasieskola extern och gymnasiesärskola uppvisar 0-resultat då verksamheterna regleras mot faktiskt utfall. Bakgrund Nämnden är ålagd att redovisa bokslut per december månad. Ekonomisk konsekvensanalys Se bilaga, verksamhetsberättelse och årsbokslut. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Lena K Larsson Fritid- och kulturchef Beslutet ska expedieras till: Kommunstyrelse

Sida 2 av 2 Kommunfullmäktige Revisorer Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Bokslutet påverkar inte barn i det här läget. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

2017-02-09 Periodbokslut och årsprognos per 2016-12-31 för utbildningsnämnden 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning, Sfi (svenska för invandrare), ungdomsverksamhet och kulturskola. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Nämndens budget har räknats upp med en generell ökning på 2 procent samt justerats för volymökningar och tillkommande hyror. Medel har tillskjutits avseende minskade barngrupper i förskolan, ökad lärartäthet, IT inom förskola och skola, läxläsning, ungdomsverksamhet samt kulturskola. 1.3 Året som gått Kapacitet förskola Citronens förskola öppnades igen i januari efter genomförd renovering. Barn och personal flyttade från Diamantens förskola tillbaka till Citronens förskola. För att möta det ökade behovet av förskoleplatser under året så har ytterligare förskoleavdelningar öppnat vid Högåsskolan. Därutöver har två fristående dagbarnvårdare (pedagogisk omsorg) inom ramen för C-företagets verksamhet tillkommit. De senare är lokaliserade i Alsike. Ökningen av barnantalet skedde redan inför 2016 medan antalet barn i oktober 2016 var det samma som motsvarande datum hösten 2015. Barngruppernas storlek har under året fortsatt att minska med motsvarande 0,5 barn/avdelning. Kapacitet grundskola Elevantalet hösten 2016 ökade med 102 elever jämfört med hösten 2015. Den största elevökningen skedde på Alsike skola och Högåsskolan där det utifrån tidigare beräknade prognoser skapats lokaler. Språkintroduktion (SPRINT) Elever vid gymnasieskolans språkintroduktionsprogram har tidigare studerat vid gymnasieskolor i Uppsala kommun. Från och med höstterminen 2016 får dessa ungdomar sin utbildning i Knivsta kommun på Sjögrenska gymnasiet. För att bereda plats för språkintroduktionsutbildningen har Sfi och vuxenutbildningen flyttat till lokaler i gamla Gredelbyskolan. Antal elever inskrivna i språkintroduktion var i december 2016 71 personer varav 37 studerade vid Sjögrenska gymnasiet. 1

Nyanlända elever. Antalet nyanlända elever i förberedelseklasser på Segerstaskolan, Thumanskolan och Alsikeskolan ökade under våren 2016 till som mest 51 elever, att jämföra med 21 elever 2015, för att sedan minska till 25 elever vid höstterminens start. Betygsresultat Snittmeritvärdet för de elever som lämnade åk 9 från Thunmanskolan och Alsike skola vårterminen 2016 var 239,1 - en ökning med 9 poäng mot resultatet vårterminen 2015. Utvecklingsarbete på förskolorna I samarbete med Reggio Emilia institutet har en riktad fortbildning för förskollärare startat under året. Ett projektarbete under temat Barnens hälsning till Knivsta där framtiden bor har under året genomförs gemensamt i kommunen. Arbetet fortsätter under våren 2017 och kommer att resultera i en vepa på kommunhusets vägg i maj 2017. Arbetsprocesserna kommer även att redovisas i form av en utställning i kommunhuset under samma period. Utvecklingsarbete på fritidshemmen En strategisk satsning för att utveckla fritidshemmen vid de kommunala skolorna har under året inletts. Gemensamma riktlinjer för verksamheten har utarbetats och implementerats och en fortbildningsdag kring de till fritidshemmen riktade revideringarna i läroplanen har genomförts för samtlig fritidshemspersonal. Digitalisering i förskola och skola En förstärkt satsning kring skolans digitalisering har genomförts under året. En utvecklingsenhet med två utvecklingsledare har under året startat sin verksamhet och alla förskolor och skolor har utsedda IKT-pedagoger med särskilt uppdrag att driva IKT-utveckling på sina respektive enheter. SKL:s matematikprojekt SKL:s matematikprojekt - PISA 2015 har avslutats under våren. Knivsta kommun har under åren 2012 2016 deltagit i nätverksarbete tillsammans med ett antal andra kommuner. Som en indikator på arbetet har matematikbetygen använts. Tillsammans med andra insatser har resultaten i Knivsta utvecklats positivt under perioden. I november genomfördes en Matematikbiennal för all personal i kommunens skolor som lokal avslutning på projektet. Undervisningstiden i matematik för åk 4-6 har utökats Enligt ett riksdagsbeslut har timplanen i matematik utökats med 105 timmar för åk 4-6. Utökningen genomfördes inför höstterminen 2016. Elevhälsan Elevhälsans personalstyrka har under året utökats med tre nya medarbetare. Ytterligare en kurator för att möta behovet av nyanlända och elever på Sjögrenska gymnasiet, en specialpedagog för att bättre kunna möta förskolebarns behov av anpassningar och stöd på ett tidigt stadium, samt en logoped som arbetar från förskola till gymnasium. Ungdomsverksamheten Verksamhetens samarbete med föreningar, skolor, socialtjänst och polis har utvecklats under året som har gått. Genom att samarbeta med framförallt Alsike skola och Sjögrenska gymnasiet har dagtidsuppdrag kunnat erbjudas och på så vis har bättre tjänster kunnat skapas samtidigt som relationerna med elever och lärare har utvecklats. 2

Fritidsgårdarna Under våren kom många nya besökare till fritidsgårdarna, framförallt nyanlända ungdomar. Andelen flickor och svenskfödda ungdomar har minskat även om andelen flickor är procentuellt mycket högre i Alsike än i Knivsta. Under hösten hittade ytterligare många nya besökare till framförallt Knivsta fritidsgård. 2016 hade verksamheten för första gången sommarverksamhet. Under hela sommaren erbjöd ungdomsverksamheten i samarbete med föreningslivet och andra verksamheter ca 3 aktiviteter per vecka. Ett resultat av extra medel från myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. De två största projekten som präglat verksamheten och lockat många besökare under året har varit fredagsfotbollen i Alsike och Hälsohuset samt projektet Artistgruvan som ökat musik och mediaintresset bland Knivstas ungdomar. Båda dessa projekt har lockat ungdomar från andra kommuner att besöka Knivsta samtidigt som det varit en del av ett pågående integrationsarbete. Fritidsklubben Barnantalet sjönk under vårterminen och var lägre än på flera år. Under augusti ökade barnantalet igen då Högåsskolans och Ängbyskolans barn, som i stort sett uteblev under läsåret 2015/2016, återigen hittade tillbaka fritidsklubben. Närvaron på klubben var under hösten 2016 högre än tidigare år. Under hösten skapades klubbar i klubben och på så vis ökade delaktigheten i verksamheten. Kulturskolan Under vårterminen deltog ca 640 elever i kulturskolans kursverksamhet. Utöver detta fick alla elever grundskolans åk f-4 ta del av kulturskolans verksamhet i form av publik till en lärarturné. Samarbetet med Högåsskolan kring elevens val fortsatte i liten utsträckning. Under vårterminen har kulturskolan haft fortsatt uppdrag att bedriva dansprofilklasser på Alsike skola 4 timmar per vecka. På Långhundra skola bedriver kulturskolan musikgrupper för elever på fritids. I augusti genomfördes ett kulturläger där 75 barn deltog. Ca 550 elever deltog i kulturskolans undervisning under höstterminen. Med anledning av en ombyggnad av kulturskolans lokaler genomfördes inte alla planerade utåtriktade aktiviteter. Dansföreställningar, teateruppspel samt avslutningskonserter genomfördes dock under terminens sista veckor. Kulturskolan beviljades 200 000 kr i bidrag från statens kulturråd. Pengarna är ämnade till att nå nya målgrupper. 1.4 Framtiden Förskolan En fortsatt utbyggnad av förskolekapaciteten i Knivsta behövs med motsvarande 90-100 platser per år de kommande åren. Förutom de två nya förskolorna som är under byggnation är intresset stort från flera fristående aktörer att etablera sig i kommunen. Grundskolan Antal elever i förskoleklass och grundskolan förväntas fortsatt öka de kommande åren och en ytterligare skola för årskurserna f-6 behöver troligen stå klar 2022. Fortsatt satsning från skolverket med nya riktade statliga bidrag I dagsläget finns ett stort antal riktade statsbidrag att söka för utbildningsnämndens verksamheter. Antalet statsbidrag förväntas inte minska de kommande åren utan snarare öka. 3

Digitalisering Digitaliseringen runt om i omvärlden är ett faktum. En fungerande infrastruktur och support till utbildningsnämndens verksamheter liksom ett ökat antal datorer (eller motsvarande) och kompetensutveckling för personalen är grundläggande förutsättningar för att Knivsta kommuns elever ska få möjlighet att utveckla nödvändiga digitala förmågor. Slutbetyg och meritvärde Ett fortsatt fokus på att varje elev utmanas och utvecklas i sitt lärande och därmed kan sträva mot att nå ytterligare en betygsnivå är centralt. Knivsta kommuns elever når generellt sett bra resultat men ett antal elever når ännu inte godkänt i samtliga ämnen. Viktigt i sammanhanget är att lärandet kan ske på ett sätt som inte stressar eleven. Hälsa och trygghet I samhället i stort råder idag ett stort fokus på psykisk hälsa och så även inom utbildningsnämndens verksamheter. Att må bra och känna trygghet när man som elev går till skolan är en nödvändig förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är dessutom av största vikt att eleven under uppväxttiden har fått verktyg att ta ansvar för sin framtida hälsa. För att lyckas i detta arbete är samverkan mellan olika aktörer som möter eleverna nödvändigt. Ungdomsverksamheten Antalet ungdomar i åldersgruppen 10-18 år förväntas öka och behovet av mötesplats för ungdomar efter skoltid är stort. Integrationsarbetet behöver utvecklas. Nya lokaler i Alsike planeras och förhoppningen är att det där kan skapas en verksamhet utifrån ungdomarnas behov. Rekryteringsläget är mycket svårt när det gäller fritidsledare vilket har påverkat verksamheten hårt under framförallt höstterminen. Ett ökat samarbete med skolorna är nödvändigt för att kunna skapa attraktiva tjänster som kan ge en kontinuitet i verksamheten. Kulturskolan För att klara budgeten 2017 har antalet elevplatser på kulturskolan minskats inför höstterminen 2016 eftersom kulturskolan bedrivs läsårsvis. Antal deltagande elever under höstterminen är ca 550 elever. Möjligheterna till projekt som fler barn och unga får ta del av begränsas av samma anledning. Alsike skola har beslutat att minska antal timmar på dansprofil samt att Högåsskolan inte längre efterfrågar samarbete angående elevens val. En planerad ombyggnation av lokalerna på Thunman kommer att ge ökad hyra 2017. Nya lokaler i Alsike planeras. Lokalerna i Kupolen har byggts om och verksamhetsanpassats till viss del. Kulturskolan har flyttat ur Högåsskolan tillbaka till Kupolen. Ombyggnationen har påverkat lokaltillgången och bristen på lokaler har gjort att verksamheten inte kunnat bibehålla kursutbudet. Bild- och formverksamheten har inte erbjudits under höstterminen. Kulturskolan delar inte längre lokaler med Thunmansskolan vilket ger lärarna på kulturskolan en väsentligt bättre arbetsmiljö samtidigt som kulturskolans elever får en ökad kvalitet. Arbetet är inte helt klart och fortsätter under 2017 och detta ger ökade lokalkostnader under 2017. Den statliga kulturskoleutredningen presenterades under hösten och ett remissförfarande pågår under första halvan av 2017. Kulturskolan har fått ett uppdrag av Utbildningsnämnden att utreda eventuella förändringar av verksamheten. Utredningen ska presenteras i april 2017. 2. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktiges mål och uppdrag utgår från visionen. De anger vad som är prioriterat under mandatperioden och hur kommunstyrelsen och nämnder ska bidra. Utifrån 4

kommunfullmäktiges uppdrag och relevanta styrdokument ska kommunstyrelsen och nämnderna arbeta fram egna mål och indikatorer. Mål 1: Knivsta ska, genom att växa på ett socialt hållbart sätt vara en bra kommun att bo och växa upp i. Kommunens tillväxt förlitar sig till stor del på att förskolor och skolor tillhandahåller platser för nya knivstabor där både valfrihet och utbud är prioriterat. Den pedagogiska verksamheten riktar sig till en stor del av kommunens invånare och är en hörnsten i Knivstas tillväxt och framtid. Kommunens förskolor och skolor kännetecknas av hög kvalité. 1:1 Antalet invånare ska öka i enlighet med visionen Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Befolkningen ska växa med cirka 3 procent per år 16105 invånare SCB befolkningsstatistik 31 december 2016 Målet är uppnått Resultat/analys: Knivsta kommun kan erbjuda invånarna förskoleplats inom rimlig tid och skolplats utifrån närhetsprincipen. 1:3 Barn och ungas användande av alkohol och droger ska minska Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Användandet av alkohol och andra droger ska minska 2015: Andelen som uppger att de aldrig brukat alkohol i åk 9 är 50 procent (43,1% 2013). Andelen som uppger att de någon gång brukat narkotika i åk 9 är 7,3% år 2015 (10,1% 2013). Resultat från Liv och hälsa ung 2015 Målet är uppnått Resultat/analys: Att testa och bruka alkohol, narkotika och tobak går ner. Kommunen har tidstrender som visar att allt fler ungdomar avstår. Detta gäller såväl Knivsta som länet i stort. Många unga rapporterar att de är nöjda både med sig själva, sin hälsa och sin familjs ekonomi. Men det är stora skillnader mellan flickor och pojkar, framför allt när det gäller den egna hälsan. Det är också vanligare att de som är missnöjda använder alkohol, narkotika och tobak jämfört med dem som är nöjda. Det framgår av rapporten Skolelevers drogvanor 2016, som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) nyligen presenterade. 5

1:4 Fritids- och kulturutbudet ska öka. Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Antalet deltagare i kommunens kulturskola antal bidragsberättigade medlemar Antalet individer som antal aktiva deltar i Kulturskolans, föreningslivets och bibliotekets verksamhet ska öka Antalet elever i kulturskolan augusti 2016 är 550 stycken jämfört med 530 elever 2014. låntagare i bibliotekets verksamhet (egen mätning) Uppnått Resultat/analys: Antalet elever i kulturskolan har ökat marginellt. Föreningsbidrag och biblioteksverksamheten tillhör KS verksamheter. 1:5 Kommunens skolor ska hålla god kvalitet Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Låg upplevd mobbning Resultat från elev- och föräldraenkät 2016: andelen som svarar att de känner sig trygga i skolan har sjunkit något från 91,8 % 2015 till 90,8 % 2016. Årlig elev- och föräldraenkät Meritvärden och nationella prov Meritvärde för hemkommun (folkbokföringskommun) har ökat från 2015 till 2016. Från 240,4 meritvärdespoäng till 245. Skolverkets meritvärdesredovisning, värde åk 9 (2014/2015) Målet är uppnått Resultat/analys: Tryggheten på kommunens skolor har sjunkit de senaste åren, trots detta har meritvärdet ökat. Upplevd otrygghet påverkar skolupplevelsen i stort och de mest otrygga eleverna har genomgående en mer långt mer negativ upplevelse av skolan. 1:7 Alla invånare ska ha trygg tillgång till det offentliga rummet. Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Den upplevda tryggheten ska öka Resultatet i medborgarundersökningen, nöjd region index trygghet, 2013 var resultatet 71 av 100. 2015 var resultatet 69 av 100. Resultat mäts vartannat år i kommunens medborgarundersökning (SCB). Nästa mätning 2017 Målet är inte uppnått Resultat/analys: Den upplevda tryggheten har minskat med två enheter mellan 2013 och 2015 (från 71 till 69). Jämfört med genomsnittsresultatet för samtliga 133 deltagande kommuner (i medborgarundersökningen) är betygsfaktorn för trygghet högre i Knivsta. Inom ramen för 6

KKiK 2015 avseende Nöjd-Region-Index för området Trygghet återfinns Knivsta kommun bland de 25 procent av kommunerna med högst resultat. Mål 2 Knivsta kommuns utveckling ska styras av ekologisk och ekonomisk hållbarhet Knivsta kommuns skolor har uppdraget i enlighet med läroplanen att belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Kommunens skolor ska arbeta för att ge eleverna inflytande, skapa ämnesövergripande samarbeten samt inneha en mångfald av pedagogiska metoder. 2:1 Knivsta kommun ska aktivt bidra till omställningen till ett fossilfritt Samhälle Resultatindikator Antal elfordon i kommunkoncernen ska öka Nuläge Antal elfordon i kommunen den 31 december 2014 var 4 av ca 35 fordon Resultatet mäts genom Antal elfordon i kommunen den 31 december 2016 (egen mätning) Måluppfyllelse Målet är uppnått Resultat/analys: Leasingen av utbildningsnämndens bil avslutas i november 2016. Efter det kommer utbildningsnämnden att delta i den planerade elbilspoolen. 2:3 Andelen ekologisk och närproducerad mat som serveras i kommunalt finansierad verksamhet ska öka Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Andel inköpta ekologiska Andel inköp av ekologiska livsmedel ska öka Resultat för 2016 var 22 procent livsmedel första halvåret 2016 (källa KKiK) Målet är inte uppnått Resultat/analys: Andelen ekologiska livsmedel för alla verksamheter inom kommunen har sjunkit från 23 procent 2015 till 22 procent 2016 2:4 Knivsta kommun ska vara en föregångskommun för ett hållbart samhälle Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Knivsta kommun ska öka arbetet med smarta lösningar inom kollektivtrafik, energi, kretslopp och närodlad mat Genomförda lösningar under 2014 som bidrog till ett hållbart samhälle; passivhus, solceller Högåsskolan. 2016 har det ställts krav på passivhus i förfrågningsunderlag för nybyggnationer. Antal genomförda lösningar under året 2016 som bidrar till ett hållbart samhälle (egen mätning) Målet är uppnått Resultat/analys: I förfrågningsunderlag för upphandling av de nya förskolor och skolor som pågår under 2016 ställs krav på att byggnaderna ska uppfylla kraven för passivhus. 7

Mål 3 Knivsta kommun ska genomsyras av öppenhet och delaktighet Samarbete mellan skolan och hemmet är en förutsättning i skapandet av en god utbildning och fostran. De demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande, ska i kommunens skolor vara lika prioriterat i utbildningen som kunskaper i skolämnen. 3:1 Kommunen ska vitalisera sitt demokratiarbete så att invånarna kan engagera sig och påverka samhällsutvecklingen på ett meningsfullt sätt Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllelse Invånarnas nöjdhet med inflytande ska öka Medborgarundersökning nöjd inflytande index 2013, resultat 47 av 100, 2015 resultat 44 av 100. Resultat av nöjdhet från medborgarundersökning SCB (mätning vartannat år, nästa tillfälle 2017) Knivsta kommuns samarbete med civilsamhället ska öka Antal bidragsberättigade samarbeten (2015) Antal samarbeten (egen mätning av bidragsberättigade samarbeten) 2016 Målet är uppnått Resultat/analys: Det sammanfattande betygsindexet för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Knivsta kommun, Nöjd-Inflytande-Index, har minskat med tre enheter mellan 2013 och 2015 (från 47 till 44). Jämfört med genomsnittsresultatet för samtliga 133 deltagande kommuner är betygsfaktorn för Nöjd-Inflytande-Index högre i Knivsta. Inom ramen för KKiK 2015 avseende Nöjd-Inflytande-Index återfinns Knivsta kommun bland de 25 procent av kommunerna med högst resultat. Nöjd inflytande index är ett mått som är svårt att målsättas då måttet bygger på medborgares attityder och inte brukares uppfattning. Det vill säga resultatet är inte direkt kopplat till den verksamhet som kommunen bedriver, och kommunen har således en mycket liten påverkansmöjlighet på måttet. Antal bidragsberättigade samarbeten med civilsamhället har under 2016 var ett enligt egen mätning. Utbildningsnämnden har beviljat 10 000 kronor i bidrag till Uppsala tjejjour. 3:2 Service och bemötande utformas jämlikt i kommunens alla verksamheter Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andel gott bemötande från kommunens handläggare var 92 procent 2015. Bemötande i kommunens Samma siffra för 2016 verksamheter ska förbättras är 93 procent. Måluppfyllel se Resultat från KKiK servicemätning våren 2016 Målet är uppnått Resultat/analys: Resultatet från servicemätningen avseende andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de ringt till kommunen och ställt en enkel fråga har ökat sedan 2015 med en procentenhet till år 2016. Mätningen utförs av ett företag och är en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån nivåerna: god, medelgod och dålig. 8

4:3 Fler ungdomar ska erhålla sommarjobb och praktikplatser i såväl kommunal som privat sektor Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Måluppfyllese Antalet sommarjobb och Antalet sommarjobb Antal sommarjobb och praktikplatser under praktikplatser ska fördubblas jämfört var 120 stycken (år verksamhetsår 2016 med 2015 2016) (egen mätning) Målet är uppnått Resultat/analys: Antalet sommarjobb för ungdomar anordnade av Knivsta kommun var 60 stycken år 2015, och 120 stycken år 2016. 3. Kommunfullmäktiges kvalitetsuppdrag Kommunfullmäktiges uppdrag gällande kvalitet talar om hur verksamheten ska bedrivas för att säkerställa god kvalitet. Om det finns brister i kvaliteten ska nämnden i verksamhetsplanen formulera mål för hur den ska förbättras. Annars är det förvaltningens ansvar att bibehålla och utveckla kvalitén. Medborgarperspektiv Kommunen ska kännetecknas av öppenhet, likställighet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och förenklad service till medborgarna. Indikatorer Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (SCB:s Medborgarundersökning) SKL:s webbinformationsundersökning, index ska öka Medarbetarperspektiv Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Styrning och ledning Kommunens tjänster ska kännetecknas av god måluppfyllelse, effektivitet och budgetföljsamhet. Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Verksamhetsstyrning Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska inte överstiga 5,5 %. I medarbetarundersökning ska minst 76 % av de anställda ange att de har en god hälsa. (Hälsostrategiskt dokument) Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag. Nämnden har inte haft budgetunderskott på mer än 2 procent två år i följd. Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (Medborgarundersökning) Kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar finns upprättade för kommunens kärnverksamheter. 9

Kommunen ska erbjuda valfrihet och öppna för alternativa driftsformer samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Kommunens verksamhet ska alltid drivas för invånarnas bästa. Social hänsyn och miljö Kommunen ska ta miljömässigt och socialt ansvar, till exempel genom att ställa krav i upphandlingar. Stickprovsgranskning av 2 genomförda upphandlingar under föregående år för nämndens verksamheter. 10

Sammanfattning av utbildningsnämndens analys gällande kommunfullmäktiges kvalitetsuppdrag Medborgarperspektiv Nämnden uppfyller grundkraven och förvaltningen arbetar för att bibehålla och utveckla kvaliteten. Medarbetarperspektiv Den totala procenten för sjukskrivningar, både korta och långa för samtliga personalgrupper inom utbildningskontorets alla verksamheter uppgår under 2016 till 6,58 %. Sjukfrånvaron för Utbildningskontorets personal, där samtliga yrkesgrupper ingår, överstiger resultatindikatorn 5,5% (2014: 5,93%, 2015: 6,04% och 2016: 6,58%). Det är en ökning med 0,54 % mot 2015. Störts sjukfrånvaro inom kontoret återfinns hos personal på förskola. En ovanligt stor sjukfrånvaro, hos barn och personal, rapporterades in redan i början på hösten. Under hösten genomfördes den medarbetarenkät som sänds ut från kommunledningen vartannat år. Syftet med enkäten är att inventera personalens upplevelse av sin arbetsmiljö. Enkäten visar både upplevt medarbetarindex och ledarskapsindex. Andel personal från Utbildningskontoret om svarande på enkäten var 77 %. Inom de 12 huvudområden som redovisas i enkäten uppvisades inom 10 områden ett bättre eller likartat resultat mot den enkät som genomfördes 2014. Huvudområde hälsa hade sjunkit med 0,1 medelpoäng. Resultatet från enkäterna har, tillsammans med medarbetarna, analyserats i respektive verksamhet. Handlingsplaner för ett fortsatt arbete för ännu bättre arbetsmiljö har utformats. Målet är för utbildningskontoret inte uppnått. Kultur- och fritidskontoret sjukfrånvaro ligger på 2, 13 % och har därmed uppnått fastställt mål. Styrning och ledning Kvalitetsdeklarationer saknas för Sjögrenska gymnasiet samt Vuxenutbildningen inklusive Sfi. Dessa var vid årsbokslutet inte färdigställda men förväntas vara klara under våren 2017. Målet är inte uppnått. Verksamhetsstyrning Nämnden uppfyller grundkraven och förvaltningen arbetar för att bibehålla och utveckla kvaliteten. Social hänsyn och miljö Nämnden uppfyller grundkraven och förvaltningen arbetar för att bibehålla och utveckla kvaliteten. 11

4. Nämndens egna mål och resultatindikatorer Kommunens förskolor skall hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Antalet barn i barngrupperna har minskat med 0,5 barn per grupp. Mäts genom respektive förskolas maximala antal barn per grupp Målet är uppnått. Indikator 2: Personaltätheten har minst bibehållits. (2014: 6,1 barn per årsarbetare) 2015 års mätning visar att kommunens förskolor har en personaltäthet på 5,9 barn per årsarbetare. Indikator 3: Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten har bibehållits (2014: 92%). Föräldraenkäten 2016 visar att 92,6 procent av föräldrarna i förskolan är nöjd med förskolan som helhet. Kommunens förskoleklasser och grundskolor ska hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Andel elever som upplever sig trygga i skolan har ökat. (2015: Elever åk 2, 96,6%, elever åk 5 90% och åk 8 77,5%). I 2016 års elevenkät anger 93,9 procent av eleverna i åk 5 att de är trygga i skolan och samma siffra för åk 9 är 80,9 procent, vilket är en ökning i jämförelse med året innan. Indikator 2: Andel elever som upplever att de har inflytande över sitt skolarbete har ökat. (2015: Åk 5 84,3%, åk 9 82%). I elevenkäten från 2016 anger 74,5 procent av eleverna i årskurs 5 att de har inflytande över sitt skolarbete och 61,5 procent i årskurs 9, vilket är minskning i jämförelse med året innan. Indikator 3: Andel elever som har nått kunskapskraven i alla ämnen har ökat. (2015: 86,2%). Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat till 88,5 2016. Indikator 4: Andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat. (2015: 92,4) Andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat till 93,9 2016. Mål: Kommunens fritidshem ska hålla god kvalitet Målet är inte uppnått Indikator 1: Andel elever som är nöjda med fritidshemmets verksamhet. (2015: inget resultat finns att tillgå). I föräldraenkäten till föräldrar med barn i förskoleklass och årskurs 2 anger 72,1 procent av föräldrar till barn i förskoleklass att fritidshemmet erbjuder aktiviteter som stimulerar mitt barns lärande samma siffra för årskurs 2 är 60,6 procent. 12

Resultatet från samtliga tillfrågade enheter i riket via skolinspektionens skolenkät är 76 procent. Grundsärskolan ska hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Andelen elever som upplever sig trygga i skolan har bibehållits. (2014: 100%) Mäts genom elev/föräldraenkät. I föräldraenkäten för grundsärskolan 2016 anger 100 procent av föräldrarna att de upplever att deras barn är trygga i skolan. Indikator 2: Andelen elever som upplever att de stimuleras utveckling utifrån sina förutsättningar och behov har bibehållits. (2014: 100%) På frågan Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig från föräldraenkäten 2016 så instämmer 100 procent av föräldrarna på frågan. Sjögrenska gymnasiet ska hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Andel elever på introduktionsprogrammen som uppnår gymnasiebehörighet har ökat. (2015: 36 %). Andelen som uppnådde gymnasiebehörighet 2016 var 50 %. Indikator 2: Andelen elever på lärlingsprogrammen som nått yrkesexamen har ökat. (2015: 59 %). 2016 var andelen 61 %. Kommunens Vuxenutbildning inklusive SFI ska hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Andelen elever inom Vuxenutbildningen som uppnår minst betyget E har ökat (2015: 86%). Andelen elever som uppnådde minst betyget E 2016 var 87,5 %. Indikator 2: Andelen elever inom SFI som uppnår minst betyget E har ökat (2015?). Andelen som uppnådde minst betyget E 2016 var 83 %. Något jämförelsetal för 2015 finns inte att tillgå då skolan inte registrerade några betyg F. Då eleven skrivit ett nationellt prov och inte klarat detta fortsatte eleven med samma kurs tills det att kunskapskraven var uppnådda. 2016 förändrade skolan detta förfaringssätt och registrerar även när en elev får F i betyg på det nationella provet. Eleven fortsätter precis som tidigare på samma kurs till dess att kunskapskraven är uppnådda. Gymnasiesärskolan ska hålla god kvalitet Målet är uppnått Indikator 1: Andelen elever som upplever sig trygga i skolan har bibehållits. (2014: 100%) 13

I föräldraenkäten för gymnasiesärskolan 2016 anger 100 procent av föräldrarna att de upplever att deras barn är trygga i skolan. Indikator 2: Andelen elever som upplever att de stimuleras till utveckling utifrån sina förutsättningar och behov har bibehållits. På frågan Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig från föräldraenkäten 2016 så instämmer 75 procent av föräldrarna på frågan. Fritids- och kulturutbudet ska öka. Målet är delvis uppnått Indikator 1: Antalet individer som deltar i Kulturskolans, föreningslivets och bibliotekets verksamhet ska öka. Mäts genom antalet deltagare i procent i förhållande till befolkning (Egen mätning) Deltagande barn och unga i december 2016 är 10.17% av antalet invånare i åldern 0-20 år. Siffran för 2015 är 8,8 %. Antalet deltagare har minskat jämfört med vårterminen 2016 men ökat jämfört med 2015. Indikator 2: Antalet individer som får ta del av kulturskolans verksamhet ska öka. Mäts genom antalet genomförda projekt och aktiviteter 2016.(Egen mätning) Antalet aktiviteter i år är 13 stycken utöver kursverksamheten. Antalet förra året under samma period var 10. Indikator 3: Antalet individer som tar del av ungdomsverksamhetens verksamhet ska öka. Mäts genom antalet sålda gårdskort och besöksstatistik 2016. (Egen mätning) Antal sålda kort för 2016 är 216 + 10 gratiskort. Statistik för antal sålda gårdskort 2015 saknas. Besöksantal ungdomsverksamheten Tidsperiod januari-augusti 2015 2016 Tjejer 1965 2 561 Killar 4162 5 700 Arrangemang 2090 1900 Totalt 8217 10 161 Indikator 4: Ett kultur- och fritidspolitiskt program är antaget. Mäts genom ett under 2016 antaget kultur-och fritidspolitiskt program. Arbetet har inte kunnat genomföras p.g.a. resursbrist. Barn och ungas användande av alkohol och andra droger ska minska Målet är uppnått Indikator: Användandet av alkohol och andra droger ska minska. Mäts genom resultat från Liv hälsa ung. 14

2015: Andelen som uppger att de aldrig brukat alkohol i åk 9 är 50 procent (43,1% 2013). Andelen som uppger att de någon gång brukat narkotika i åk 9 är 7,3% år 2015 (10,1% 2013). Ny mätning kommer ske våren 2017. Under 2016 pågår ett samarbete mellan elevhälsan och skolorna för att arbeta med elevers välbefinnande utifrån resultaten i undersökningen Liv och hälsa ung 2015. Alla invånare ska ha trygg tillgång till det offentliga rummet Målet ej uppnått Indikator: Den upplevda tryggheten ska öka. Mäts genom resultat som mäts vartannat år i kommunens medborgarundersökning (SCB nästa mätning 2017), Liv hälsa ung och årlig elev- och föräldraenkät. Resultatet i SCB medborgarundersökning, nöjd region index trygghet: 2013 var resultatet 71 av 100. 2015 var resultatet 69 av 100. Liv Hälsa Ung: På frågan om en känner sig trygg på följande platser: ute på stan eller i centrum var det 55,4% av eleverna i åk 9 som 2013 svarade ja, alltid. 2015 var samma motsvarande resultat 42,7%. Nästa undersökning är 2017. Årlig elev- och föräldraenkät: Andelen i procent som instämmer i att deras barn känner sig trygga i skolan var 94,8 procent år 2014 och motsvarande resultat för hösten 2016 var 94,2 procent för förskoleklass, och 93,3% åk 2. Kommunen ska vitalisera sitt demokratiarbete så att invånarna kan engagera sig och påverka samhällsutvecklingen på ett meningsfullt sätt Målet är delvis uppnått Indikator 1: Invånarnas nöjdhet med inflytande ska öka. Mäts genom resultat av nöjdhet från medborgarundersökning SCB. Medborgarundersökning nöjd inflytande index: 2013 års resultat var 47 av 100, 2015 års resultat 44 av 100. Indikator 2: Knivsta kommuns samarbete med civilsamhället ska öka. Mäts genom antal samarbeten med civilsamhället (egen mätning) 2016. Ungdomsverksamheten har genomfört ett flertal projekt tillsammans med KIK under året. Röda Korset och Rädda Barnen har haft läxhjälp på fritidsklubben. Kontakter har tagits med ett flertal föreningar men har inte lett till samarbeten. Kulturskolan genomförde Valborgsmässofirande med Lions och ett samarbete med Form i ett dansprojekt för barn. Indikator 3: Invånare ska ges möjlighet att delge sin åsikt om kulturskolans verksamhet. Mäts genom resultatet av enkäter vartannat år. En enkätundersökning har genomförts under hösten 2016. Resultaten bearbetas för Kulturskolans verksamhetsplan 2017 och 2018. Indikator 4: Ungdomars möjlighet att påverka ska öka. Mäts genom Liv och hälsa ung 15

På frågan hur stor möjlighet tycker du själv att du har att framföra dina åsikter till de som bestämmer i kommunen? har 13,6% av eleverna i åk 9 svarat stora eller mycket stora möjligheter år 2013. 2015 svarade 26,4% av eleverna i åk 9 samma sak vilket visar på en tydlig ökning. En ny undersökning kommer göras 2017. 16

5. Nämndens resultaträkning 2.1 Resultatuppställning nämnden Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Förskola perioden Kommunbidrag 569 279 569 582 562 850 Intäkter 10 785 27 845 42 809 Kostnader 580 064 597 427 601 184 Resultat 0 0 4 475 2.2 Ekonomiska förutsättningar Nämndens budget har räknats upp med en generell ökning på 2 procent samt justerats för volymökningar och tillkommande hyror. Medel har tillskjutits avseende minskade barngrupper i förskolan, ökad lärartäthet, IT inom förskola och skola, läxläsning, ungdomsverksamhet samt kulturskola. 17

6. Nämndens verksamheter Nämnd- och styrelseverksamhet Verksamhet och uppdraget Politisk verksamhet såsom nämndsammanträden etc. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Nämnd- och styrelseverksamhet perioden Kommunbidrag 1 392 1 392 1 392 Intäkter 0 0 0 Kostnader 1 392 1 392 1 006 Resultat 0 0 386 Ekonomisk analys Verksamheten uppvisar ett överskott inom politikerarvoden samt nämndsekreterare. Förskola Verksamhet och uppdraget Verksamheten förskola är till för barn bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklass eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten. Barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Allmän förskola ska erbjudas från tre år. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan vilar på en demokratisk grund och dess verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Förskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Förskola perioden Kommunbidrag 161 606 161 628 159 925 Intäkter 3 077 4 390 7 157 Kostnader 164 683 166 018 163 230 Resultat 0 0 3 852 Ekonomisk analys Förskolan uppvisar ett överskott främst med anledning av en fortsatt hög andel 15-timmarsbarn samt färre antal barn än beräknat (totalt). Efter att handlingsplanen togs fram så har åtgärder såsom neddragning av tjänster samt inköpsstopp påverkat resultatet positivt. Åtta av fjorton kommunala förskoleenheter visar dock ett negativt resultat, bland annat till följd av avsatt kapacitet för flyktingbarn som inte har fyllts. 18

Den största orsaken till att underskott uppstått på flera kommunala förskolor beror på att förväntat barnomsorgsbehov inte uppfyllts för nyanlända. Andra orsaker är sjukskrivningar, vikariekostnader och höga kostnader för rehabilitering av medarbetare. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på förskollärarlöner motsvarande lärarlönelyftet. Verksamheten har under året beviljats statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder (609 tkr) samt minskade barngrupper (1 393 tkr). Nämnden återförde 1 635 tkr till finansförvaltningen i volymreglering motsvarande 12 färre barn än budgeterat. Investeringar Investering Beviljad Tidplan Utfall investeringsram start-slut perioden Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier och IT 150 201601-201612 39 Diamantens fsk, Inventarier och IT 100 201608-201612 0 Gredelby förskola, Inventarier och IT 75 201606-201612 0 Högåsskolans fsk, Inventarier och IT 600 201601-201612 451 Tallbacken/Tärnan, Inventarier och IT 75 201605-201612 73 Trollskogens förskola, inventarier och IT 75 201608-201612 75 Lilla brännkärrs förskola, Inventarier och IT 75 201608-201612 75 Spillkråkan/Verktygslådan, Inventarier och IT 100 201608-201612 0 Grundskola Verksamhet och uppdraget. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ha nio årskurser. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Grundskola bedrivs i både kommunal och fristående regi. 19

Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Grundskola perioden Kommunbidrag 311 553 311 834 313 329 Intäkter 5 306 11 879 20 964 Kostnader 316 859 323 713 333 739 Resultat 0 0 554 Ekonomisk analys Sex av åtta grundskoleenheter uppvisar negativa resultat, det vill säga verksamheten har av olika skäl haft det svårt att gå runt på nuvarande elevpeng. De två högstadieskolorna uppvisar de största underskotten. På fastighetssidan har det tillkommit ytterligare paviljonghyra tillhörande Alsike skola. Ett centralt överskott har uppstått främst med anledning av lägre kostnader i jämförelse med budget. Detta inom särfritids (som ligger inom skolas verksamhet) förskoleklass och grundskolan. Ett högre asylbidrag har verksamheten även erhållit från Migrationsverket. Efter att handlingsplanen togs fram så har bland annat neddragning av tjänster påverkat resultatet positivt. Ytterligare skäl till det negativa resultatet för grundskolan är bristen på behöriga lärare. Rekryteringsarbetet har pågått under året vilket i sin tur resulterat i höjda lönenivåer. En ytterligare orsak är att pengen (år 7-9) för högstadiet är mycket låg i förhållande till de faktiska behoven utifrån läroplanens mål. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande lärarlönelyftet. Verksamheten har bland annat erhållit följande statsbidrag för 2016: Kvalitetssäkrande åtgärder inom fritidshem (552 tkr) Migrationsverket (ca 3 190 tkr) Ferieskola (ca 129 tkr) Skapande skola (ca 400 tkr) Förstelärare (ca 2 860 tkr) Läxhjälp (173 tkr) Lågstadiesatsningen (ca 3 890 tkr) 854 tkr återfördes från finansförvaltningen till verksamheten genom volymreglering då verksamheten varit underbudgeterad i relation till elevtalet under 2016. 20

Investeringar Investering Beviljad Tidplan Utfall investeringsram start-slut perioden Alsike skola, Inventarier och IT 600 201608-201612 654 Brännskärrsskolan, Inventarier och IT 300 201608-201612 300 Lagga/Långhunda förskola & skola, inventarier och IT 100 201601-201612 17 Ängbyskolan, Inventarier och IT 550 201605-201612 325 Thunmanskolan, Inventarier och IT 200 201608-201612 0 Högåsskolan, Inventarier och IT 950 201601-201612 885 Segersta skola, Inventarier och IT 450 201605-201612 216 Stöd och konsultationsteam, Inventarier och IT 100 201605-201612 100 Skolhälsovården, Inventarier och IT 75 201608-201612 0 Genomförande IT-plan, IT-investeringar 500 201608-201612 0 Nämndens ofördelade investeringsmedel 600 201608-201612 0 Obligatorisk särskola Verksamhet och uppdraget. Grundsärskola ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Eleverna går företrädelsevis i Uppsala kommuns särskolor men även i fristående regi i annan kommun. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Obligatorisk särskola perioden Kommunbidrag 10 022 10 022 8 176 Intäkter 106 85 107 Kostnader 10 128 10 107 8 283 Resultat 0 0 0 Ekonomisk analys Knivsta kommun bedriver ingen egen särskoleverksamhet. Nämnden har små möjligheter påverka resultatet då kostnaden beror av antalet elever och deras individuella behov. Det ekonomiska resultatet följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 1 600 tkr återfördes till finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit överbudgeterad i relation till elevtalet under 2016. 21

Gymnasieskola, extern Verksamhet och uppdraget Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Gymnasieskola bedrivs i både kommunal och fristående regi i annan kommun, främst i Uppsala kommun via samverkansavtal. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Gymnasieskola, extern perioden Kommunbidrag 62 816 62 816 58 103 Intäkter 750 1 516 4 829 Kostnader 63 566 64 332 62 932 Resultat 0 0 0 Ekonomisk analys Utfallet följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 2 320 tkr återfördes från finansförvaltningen till verksamheten genom volymreglering då verksamheten varit underbudgeterad i relation till elevtalet under 2016. Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom den externa gymnasieskolan. De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun vare sig de är kommunala eller fristående - går i gymnasieskolor med andra huvudmän. Knivsta kommun kan inte styra dessa verksamheter och kan heller inte göra några åtaganden. Gymnasieskola, intern Verksamhet och uppdraget. Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Verksamheten på Sjögrenska gymnasiet erbjuder lärlingsutbildning och utbildning på introduktionsprogram 22

Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Gymnasieskola, intern perioden Kommunbidrag 6 465 6 465 5 378 Intäkter 0 7 845 6 941 Kostnader 6 465 14 310 12 714 Resultat 0 0-395 Ekonomisk analys Det interna gymnasiet uppvisar ett negativt resultat. Orsakerna är främst få elever inom Sjögrenska gymnasiet. En ytterligare förklaring till att verksamheten uppvisar ett negativt resultat är ökade lönekostnader. Underskottet täcks delvis av SPRINT-verksamheten som utöver en stor tillströmning av elever har erhållit uppstartsbidrag samt bidrag för flyktingmottagande under året. En negativ volymreglering motsvarande 26 elever prognostiseras och 3 178 tkr återförs därmed till finansförvaltningen. Under 2016 har bland annat följande statsbidrag erhållits: Lärlingsutbildning (ca 1 602 tkr) Behörighetsgivande utbildning (142 tkr) Förstelärare (70 tkr) Gymnasieavbrottsprojekt, EU (310 tkr) Flyktingmottagande (250 tkr) Investeringar Investering Beviljad Tidplan Utfall investeringsram start-slut perioden Sjögrenska gymnasiet, Inventarier och IT 200 201608-201612 64 Gymnasiesärskola Verksamhet och uppdraget Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning. Eleverna går företrädelsevis i Uppsala kommuns särskolor men även i fristående regi i annan kommun. 23

Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Gymnasiesärskola perioden Kommunbidrag 3 982 3 982 4 989 Intäkter 43 32 52 Kostnader 4 025 4 014 5 041 Resultat 0 0 0 Ekonomisk analys Nämnden har små möjligheter att påverka kostnaden inom gymnasiesärskolan. Liksom inom den obligatoriska särskolan är verksamhetsområdet känsligt för förändringar i elevtal och inskrivna elevers behov. Utfallet följer av att verksamheten volymregleras mot faktiskt utfall. 902 tkr tillfördes från finansförvaltningen genom volymreglering då verksamheten varit underbudgeterad i relation till elevtalet under 2016. Vuxenutbildning Verksamhet och uppdraget Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets-och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls-och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasieal nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Verksamheten bedrivs i form av entreprenad. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Vuxenutbildning perioden Kommunbidrag 3 047 3 047 3 070 Intäkter 245 106 723 Kostnader 3 292 3 020 3 846 Resultat 0 133-53 Ekonomisk analys Verksamheten uppvisar ett underskott med anledning av en hyreshöjning, ökade lönekostnader, ett ökat elevantal samt en något dyrare kostnad för köpta kurser. I årets lönerörelse gjordes en särskild satsning på lärarlöner motsvarande lärarlönelyftet. Följande statsbidrag har erhållits under året: Yrkesvuxenutbildning (304 tkr) Komvux (369 tkr) 24

Investeringar Investering Beviljad Tidplan Utfall investeringsram start-slut perioden Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och IT 275 201606-201612 275 Svenska för invandrare Verksamhet och uppdraget Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs-och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs-och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar. Verksamheten bedrivs i kommunal regi. Resultatuppställning Verksamhetsblock KF-budget Nämnd-BG Utfall Svenska för invandrare perioden Kommunbidrag 2 137 2 137 2 137 Intäkter 233 405 514 Kostnader 2 370 2 675 2 785 Resultat 0-133 -134 Ekonomisk analys Verksamheten har under året fått ett högre bidrag från Migrationsverket (schablonersättning) än beräknat (ca 54 tkr). Under året så har även lönekostnaderna minskat med ca 100 tkr. Men trots detta uppvisar alltså verksamheten ett negativt resultat vilket huvudsakligen beror på en ökad hyreskostnad. Statsbidrag avseende nyanlända (370 tkr) har erhållits under året. Investeringar Se ovan under vuxenutbildning. Ungdomsverksamheten Ungdomsverksamhetens uppdrag består av tre delar. Mötesplatser, utåtriktad verksamhet och skolbarnsomsorg. Mötesplatserna ska vara trygga, drogfria och demokratiska och rikta sig till alla i åldersgruppen 13-18 år. Det ska finnas ett brett utbud av aktiviteter som lockar en mångfald av ungdomar samtidigt som aktiviteterna ska vara ett komplement till kommunens övriga utbud. I dagsläget finns det en mötesplats, Guldgruvan, i Knivsta och en i Alsike skola. Den utåtriktade verksamheten ska rikta sig till ungdomar i åldern 13-25 år och ska arbeta för att stödja ungdomars egna initiativ samt skapa förutsättningar för inflytande. Skolbarnsomsorgen vänder sig till alla 10-12 åringar i centrala Knivsta. Resultatuppställning 25