Innehåll Sammanfattning... 4 Samrådsprocess... 4... 8... 8... 11... 12... 14... 14... 15... 18... 21... 23... 24... 26... 27... 28... 29... 33... 33... 36... 36... 40... 41... 41... 41... 42
... 43... 43... 44... 46... 47... 47... 48... 50... 51... 52... 54... 55... 55... 55... 56... 56... 57... 58... 59
Inkomna samrådssynpunkter och synpunkter från kritiskt råd ger ett generellt stöd för planförslaget. De tydligaste invändningarna är brister i presentation på grund av otydliga kartor, många olika alternativ och delvis hög detaljering. Trafikfrågor har fått flest synpunkter, men synpunkterna är inte entydiga. Samrådet för den fördjupade översiktsplanen pågick från februari till och med maj 2014. Utöver att vända sig till nämnder, organisationer, företag, medborgare och myndigheter har staden även vänt sig till proffstyckare som har fått utgöra ett kritiskt råd. Samrådsunderlaget skickades till 180 instanser. Förutom Malmö stads nämnder och styrelser skickades underlaget till statliga och regionala myndigheter, grannkommuner i Skåne, företag som är aktiva inom området, intresseorganisationer och forskningsinstitut. Det inkom 40 yttranden varav 35 från instanser i utskicket. Möten Under samrådet hölls tre allmänna möten och fem möten med små grupper, företag och privatpersoner. De första allmänna mötena var under ett öppet hus på Hyllie infocenter och bestod av halvtimmes presentationer och efterföljande samtal. Det tredje allmänna mötet var ett flera timmars långt samrådsmöte som hade annonserats i flera tidningar. Det började med en presentation som följdes av samtal i smågrupper och avslutades med en öppen diskussion. Det var 20 personer som stannade hela tiden. I den avslutande diskussionen var det en generellt positiv syn på förslaget som förmedlades. Näringsidkare i området var positiva till att staden kommunicerar de långsiktiga visionerna för hela Hyllie och visar på områdets stora potential genom förslaget. Boende i närområdet uttryckte att helheten blir bra och att det är positivt att staden vill bevara de lantliga kvaliteterna i de södra delarna, men uttryckte oro för att staden inte skulle klara att stå emot exploateringsintressen i de delarna. Vidare sågs det positivt på att det planerades för skolor och en stor park i området. De negativa synpunkterna som framkom var att det fanns en oro för trafiken i Vintrie. Framför allt var det en oro för vad som händer med Vintrievägen, men även Östra Bunkeflovägen, när området bebyggs. Det menades att det hade varit bra med en vägdragning öster om Bunkeflo kyrkby och Vintrie. Almviksvägen är ett problem idag, men ansågs vara hanterat i förslaget. Det uttrycktes också en generell oro för att Hyllie har planerats under så lång tid, sedan sextiotalet, men att så litet har hänt: så varför ska staden lyckas den här gången? Internet Det har tagits fram en internetsida: www.malmo.se/sodrahyllie med en kortfattad sammanfattning, möjlighet att se allt samrådsmaterial och möjlighet att lämna synpunkter. Utöver den internetsidan så lades det ut som en nyhet att översiktsplanen var på samråd på sidorna malmo.se och hyllie.com med en kort information om innehållet. Det kommunicerades vidare att översiktsplanen var på samråd på sociala
medier via facebooksidorna Arkitektur i Malmö och Malmö stad. Det har vidare skrivits två blogginlägg om den fördjupade översiktsplanen; städers periferi en outnyttjad resurs och städers periferi, på Arkitekturmuseums hemsida Hållbar stad. Blogginläggen har sammanlagt rekommenderats av 90 personer. Under det första allmänna mötet spelades in en 30 minuters lång film av presentationen. Den filmen har lagts upp på youtube och setts 313 gånger. Utställningar Samrådsförslaget sammanfattades på några vepor, affischer på tyg som enkelt kan rullas ihop och rullas ut. Veporna har under samrådstiden varit utställda på Holma folkets hus, stadshuset, Bellevue bibliotek och Lindeborgs vårdcentral. Veporna var även utställda på Villamässan. Press Det har varit annonser med kortfattad information om förslaget och inbjudningar till möten i tidningarna Metro och City. I Malmö Västan (stadsområde Västers stadsdelstidning) har skrivits en artikel om förslaget och i tidningen Arkitektur har översiktsplanen nämnts i två olika sammanhang. Bland annat i Arkitekturs guide till kulturen, Åsiktsmaskinen, där översiktsplanen tillsammans med cykelgaraget förde upp Hyllie till en placering i det högra hörnet, vilket betyder fantastiskt och konceptuellt/lekfullt. Kritiskt råd Utöver traditionella samrådsaktiviteter har även ett kritiskt råd anlitats. Rådet bestod av konsulter från Gehls architects i Köpenhamn och PWC i Malmö. Syftet var att ur stadslivs- och samhällsekonomiskt perspektiv diskutera den fördjupade översiktsplanen. De viktigaste punkterna som lyftes fram har sorterats under fem rubriker nedan: 1, Kan Hyllie stärka Malmö och hur ska förslaget förverkligas? FÖPen redovisar ett tydligt och attraktivt koncept med potential att bidra med något nytt till Malmö. Unika delar kan bidra till ett mångfacetterat och unikt Malmö. Översiktsplanens förslag kan stärka Malmö som stad. Konceptet hänger väl samman med vad regionen vill vara: möjligheten till både och, dvs urban miljö och lantliga kvaliteter. Det stärker berättelsen om Köpenhamn-Malmöregionen. För att lyckas krävs att konceptet inte kompromissas bort under genomförandet. Det saknas en redovisning av hur genomförandet ska gå till. Hur ska balansgången mellan flexibilitet i de enskilda projekten och ett förverkligande av en attraktiv helhet hanteras? Det saknas styrmekanismer för att genomföra förslaget. Nybyggnation av nya stadsdelar eller större områden medför högre risk för hushållen. Vid exploatering av nya områden tar hushåll och exploatör höjd för en högre risk. Det visar sig i en lägre investerings- och betalningsvilja. Konkurrens mellan många utbyggnadsområden är ett hinder för Hyllie. När antalet utbyggnadsområden är många kommer risken vara hög länge och betalningsviljan lägre under längre tid. Genomförandet av södra Hyllie är en fråga för hela
Malmös utveckling. Staden saknar en tydlig utbyggnadsstrategi där Hyllie är prioriterat för att minska risker och därigenom öka investeringsviljan i området. Kommuner behöver vara katalysatorer vid större utbyggnadsprojekt. Kommunen måste aktivt skapa värden och minska risker. Malmö stad har agerat så i Hyllie initialt även om det inte har varit explicit uttalat. Om staden avser att fortsätta agera så ska det framgå och även hur för att skapa en trygghet för aktörer i området. Till exempel kan staden deklarera att den stora centrala parken ska anläggas inom en snar framtid. Om kommunala investeringar, som parker, skolor och förskolor, kan göras i tidiga skeden så bidrar de i hög grad till en minskad risk för andra aktörer. 2, Kommunikation Förslaget är starkt men redovisningen kan göras mycket slagfärdigare. o Illustrationerna bör genomgående bli bättre, kartmaterialet måste bli enhälligt principbilder och utzoomade kartbilder saknas Skapa enkla berättelser som är lätta att återberätta om förslagets olika delar. Till exempel kan man istället för att rabbla upp hur bra kommunikationen är tala om hur mycket tid man spar i vardagen genom att bo i Hyllie och vilka möjligheter det ger till ett rikare liv. De som bor i Hyllie kommer ha mer tid än de flesta andra och därför ha tid och möjlighet till bland annat stadsodling: en annan typ av stadsliv. Det är i det sammanhanget som förslaget blir riktigt starkt: ett rurbant liv (ruralt+urbant). Lyft fram enkla sanningar. 3, Den öst-västliga huvudgatan Den öst-västliga huvudgatan stämmer inte med konceptet för stadsområdet: o den skär av stadsväven o gatan har en helt annan karaktär än andra gator i området o cyklar och gående måste vara prio i en hållbar tät stad den här gatan skär av och skapar en gen bilväg 4, Kollektiv-, gång- och cykeltrafik Trafikdelen kan göras skarpare när det gäller prioritering av gång- och cykeltrafik. Varför inte kopiera Köpenhamn och ordna parkering på sidogator samt låta trottoarer och cykelvägar dras över korsande sidogator. Kollektivtrafiken bör byggas så att man anländer till något: komma fram till vackra platser. Hållplatslägena ska inte vara bakom eller vid sidan om. 5, Kunskapsförmedling Glöm inte att förmedla självklarheter. Icke experter kan ges betydligt bättre förutsättningar att förstå förslaget om ni för in lite allmän stadsbyggnadskunskap. Var inte oroliga för att skriva sådant som uppfattas som självklarheter. Komplettera med fakta, till exempel: o En satsning på gång- och cykel är en satsning på kollektivtransporter. 98% av de som åker kollektivt går eller cyklar till hållplatsen. o Förutsättningarna för att Hyllie ska bli ett område med hög hållbarhetsprestanda är mycket god på grund av kollektivtrafiken. Det
är 5 ggr större besparing att bygga nära kollektivtrafikhållplatser än att bygga nollenergihus utan kollektivtrafik. o Berätta om hälsoaspekter kopplat till stadsliv (bra att t.ex. bottenvåningar lyfts fram). Skriv ut fakta, t.ex: Scientist agree that the obesity epidemic we experience in Europe is a direct consequence of urban sprawl and time spend driving instead of walking and biking. 30 minutes of biking or brisk walking a day has significant benefits on lifestyle related health issues: 50 % risk reduction on coronary heart disease 50 % risk reduction on adult diabetes 50 % reduction in the risk of becoming obese 30 % reduction in the risk of developing hypertension 10/8-mmHg decline in blood pressure Reduced osteoporosis Relief of symtoms of despression and anxiety
Beskrivning av ärendet Malmö stad har översänt förslag till en ändring av översiktsplan avseende Södra Hyllie till Länsstyrelsen för samråd. Planen fördjupar den kommunomfattande översiktsplanen, antagen i december 2000, för angivet geografiskt område i Hyllie. De statliga intressena som finns inom planområdet är att en del av området omfattas av riksintresse kustzon, vilket i detta ärende är en avgjord fråga. Länsstyrelsen bedömer att ärendet enbart hanterar frågor kring MKN vatten och luft, kulturmiljö samt frågor kring hälsa och säkerhet relaterat till buller och skyddsavstånd till järnväg. Kommunen presenterar ett väl genomarbetat dokument som lyfter viktiga frågor om stadsutveckling inom Malmö stad. Planförslaget utvecklar intentionen att Malmö ska växa innanför den yttre ringleden och utnyttja kollektivtrafiklägen på ett positivt sätt. Länsstyrelsen utläser att fördjupningen av Hyllie Södra framför allt syftar till att i en högre detaljeringsnivå än översiktsplanen ange hur området ska utvecklas. Utbyggnaden ska komplettera redan utvecklad bebyggelse i Hyllie Boulevard och Hyllie Allé. Inom planområdet föreslås 3000-4000 bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Inom planområdet lämnas också tre olika förslag på en tillkommande reservat för spårburen trafik (plandokumentet sid 33 alternativ A, C, D 1 D 2 och plandokument sid 67). Ett ytterligare reservat/dragning redogörs för i samma dokument som återfinns utanför både planområdet och utredningsområdet där spårvägen dras i linje med befintligt järnvägsnät (plandokumentet sid 33 alternativ B 1 B 2 ). I MKBn tillhörande planen presenteras ett större utredningsområde än det faktiska planområdet för att kunna skapa en mer övergripande och samlad bild av till exempel MKN för luft och vatten och för den totala bullersituationen. Länstyrelsens beslut Den fördjupade översiktsplanen för Södra Hyllie är samstämmig med den gällande översiktsplanen, och kan utgöra ett dokument som tydligt och detaljerat visar hur utvecklingen av området ska ske. För att dokumentet ska uppfylla denna potential anser Länsstyrelsen att planhandlingarna behöver visa ett tydligt och avvägt planförslag och ställningstagande. Detta behöver utvecklas inför granskningsskedet. Det finns i planförslaget till exempel ett antal olika alternativa dragningar av spårvägen, riskfrågan relaterad till järnvägen och bullerproblematiken i området är utredd till fullo. Plandokumentet skulle tillsammans med tillhörande MKB kunna belysa och generera tydliga alternativ där ett samlat förslag presenteras i planen. MKBn är lämpligen det dokument där alternativen presenteras och viktas mot varandra. Därmed synliggörs även bortvalda alternativ. Det alternativ som väljs bör sedan presenteras i plandokumentet som då tydligt kan visa relationen mellan de befintliga och tillkommande strukturerna och bebyggelsen. (1) Föreliggande planhandling har en stor potential för att på ett tydligt sätt belysa till exempel hur den tänkta bebyggelsen kommer att utformas i relation till spårvägsdragningar och aspekter på hälsa och säkerhet kopplat till den rådande infrastrukturen. Länsstyrelsen anser mot bakgrund av detta att den fördjupade översiktsplanen inför granskningen behöver bearbetas gällande:
En tydligare redovisning av bullersituationen i området utifrån vad den tänkta infrastrukturen kopplad till tillkommande bebyggelse i området tillför sammantaget med det redan befintliga bullret i området. (2) En tydligare alternativskiljande redovisning i MKBn av de olika spårvägsdragningarnas konsekvenser. Dokumentet behöver bland annat beakta hur ett eventuellt Spårvägsalternativ C påverkar de redan antagna detaljplaner för bostäder och verksamheter som finns i Hyllie Allé (inom utredningsområdet). (3) En tydligare beskrivning i text och karta gällande säkerhet och risk utifrån farligt gods och järnvägen vid Hyllie station i relation till tänkt tillkommande bebyggelse. (4) Ett överlag tydligare kartmaterial där planområdet redovisas i relation till olika presenterade teman och med tydliga legender. Detta hade ökat dokumentets läsbarhet generellt och gjort dokumentet vägledande för efterföljande beslut. (5) Skäl till länsstyrelsens beslut Stora delar av Malmö stad utgörs av kustområde som omfattas av riksintresse enligt 4 kap 1 och 4 miljöbalken. Områdets natur- och kulturvärden får inte påtagligt skadas. De särskilda hushållningsbestämmelserna avser de samlade värdena för hela kustlandskapet. Länsstyrelsen konstaterar att Föp Södra Hyllie ligger i linje med den vidare strategin att främst bygga innanför Yttre Ringvägen och att använda befintlig urbaniserad mark på ett effektivare sätt vilket ger förutsättningar att hushålla med det riksintressanta kustområdet. Hyllie är ett område innanför Yttre ringvägen där Malmö på ett resurseffektivt sätt kan växa utåt genom sitt kollektivtrafiknära läge. Länsstyrelsen finner att planhandlingen på ett fullgott sätt hanterar och säkerställer de kulturmiljö- och arkeologiskavärden som finns inom området och att även vattenfrågorna hanteras väl, under förutsättning att dokumentets intentioner följs. Planhandlingarnas kartmaterial behöver generellt kompletteras och tydliggöras. Materialets läsbarhet hade ökat väsentligt genom att planområdet och tänkt bebyggelse hade redovisats i bakgrunden på kartor som illustrerar alternativa spårvägsdragningar, buller, farligt gods etc. Vidare saknas en legend för det kartmaterial som redovisar befintlig bullersituation. Planhandlingen behöver även innehålla en redovisning av bullersituationen efter plangenomförandet. 3-4000 bostäder och lika många arbetsplatser tillsammans med kollektivtrafik genererar sannolikt buller inom området som bör utredas för att kunna bedöma behov av åtgärder. Detta gäller även för de olika alternativen för den tänkta spårvägsdragningen och planförslaget behöver kompletteras med hur en alternativ dragning kommer att påverka olika bebyggelseområden. Påverkan på tänkt och befintlig bebyggelse jämfört tänkta dragningar av spårburen trafik beskrivning behöver förtydligas i MKBn. Tillämpliga bestämmelser Enligt 3 kap. 10 Plan och bygglagen (PBL) ska länsstyrelsen under samrådet särskilt 1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB, 4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Enligt PBL 3 kap 6 ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen till förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt (PBL 3 kap 9 ). De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Detta beslut har fattats av Länsöverdirektör Carl Älfvåg med planhandläggare Hanna Elgåker som föredragande. I den slutliga handläggningen har också länsarkitekt Elisabet Weber, vattenstrateg Pär Persson, antikvarie Olof Martinsson, antikvarie Sven Nerius deltagit. Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. I utställningsförslaget har alternativen tagits bort och ett sammanvägt förslag presenteras. 2. MKBn har kompletterats med avseende på bullersituationen. Konsekvenserna för buller är baserad på en utredning som har gjorts av SWECO Environment. 3. De olika alternativen för spårvagnsdragning har tagits bort. Alternativ A, i samrådsförslaget, lyfts fram som lösning i Utställningsförslaget. Alternativ C i samrådsförslaget, dragningen längs Pildammsvägen och Hyllie allé, har bedömts ha för tvära svängar för att kunna förordas. Det finns dock ett spårreservat i både Hyllie allé och Pildammsvägen. När detaljplanen för Hyllie allé togs fram, i vilken sektionen för Hyllie allé och den framtida Pildammsvägen lades fast, var kraven på kurvradier för spårtrafik mindre än idag och därför har vi spårreservat som inte kan förordas. Realiseringen av spårvägen är osäker och ligger långt fram i tiden. Konsekvenserna av spårväg med avseende på buller hänvisas därför till en eventuell framtida planering. 4. Kommunens grundläggande förhållningssätt vad det gäller säkerhetsåtgärder längs vägar och järnvägar där farligt gods transporteras utarbetades i Dialog-PM 2004:2 Stadsbyggande och farligt gods. Essensen av denna pm återfinns i den senaste översiktsplanen för Malmö som antogs 22 maj 2014. Transporter med vägfordon inom kommunen regleras i Allmänna lokala trafikföreskrifter för Malmö stad. Enligt dessa är det generellt förbjudet att transportera farligt gods på
allmänna gator och vägar. Dock är ett antal vägar undantagna från detta förbud. Från dessa är det sedan tillåtet att på kortast lämpliga väg transportera godset till mottagaren. Transporter av farligt gods förekommer således trots det generella förbudet på många av Malmös gator. Längs vägar som inte ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods behöver, enligt Malmö stads ställningstagande, inga riskanalyser och därmed inte några konsekvensreducerande åtgärder vidtas. I denna sammanvägda riskbedömning har kommunen tagit ställning utifrån näringslivs-, transport- och säkerhetsintressen samt resursoch miljöaspekter. Länsstyrelsen beslöt 14 mars 2006 med stöd av 10 kap 1 sista stycket trafikförordningen (1998:1276) att reducera antalet vägar rekommenderade för farligt gods. Utgick gjorde bland annat de vägar som leder till få mottagare av varor, verksamhetsområden i avveckling eller där mängden farligt gods bedömts som förhållandevis litet samt där hastighetsregleringen bidrar till att begränsa det eventuella krockvåld som kan uppstå. Det finns inga vägar rekommenderade för farligt gods i nära anslutning till planområdet varför inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas. När det gäller farligt gods på järnväg kan stadsbyggnadskontoret konstatera att Citytunnelkonsortiets ansökan om tillåtlighetsbeslut godkändes av regeringen 2003-03-06. Tillåtlighetsbeslutet gavs dock inte utan villkor. Ett av villkoren var att Citytunneln inte fick användas för trafik med farligt gods. Detta beslut har sedan varit grundläggande för tunnelns utformning och dess säkerhetssystem. Citytunneln är således inte utformad för transporter av farligt gods. Med tanke på att Citytunneln inte får användas för transporter av farligt gods och att säkerhetsåtgärderna i övrigt anpassats efter detta så kan Malmö stad inte se några skäl att vidta åtgärder som avviker från redan givna planeringsförutsättningar. Vid tidigare stationsnära detaljplaner i anslutning till Hyllie station har hänsyn tagits till tågbränder och dylikt men i inget fall har detta bedömts problematiskt. Yttre ringvägen och Öresundsbanan är rekommenderade för farligt gods men ligger utanför planområdets gräns. De uppmärksamhetsavstånd som Malmö stad har antagit för väg och järnväg når inte in i planområdet. Översiktsplanen har kompletterats med en skrivning om riskförhållandena. 5. Alla kartor har bytts ut i dokumentet och kompletterats med legender. Yttrande Fritidsnämnden anser att nuvarande förslag om att lokalisera de två icke projekterade grundskolorna i närheten av varandra är det bästa alternativet. Skolorna skulle på så vis samnyttja sporthallen. (1) Skulle en av de två skolorna lokaliseras längre bort krävs det ytterligare en sporthall, vilket inte framstår som optimalt. Som tidigare påpekats är det av största vikt att Hyllie får en publik sporthall. I överskiktsplanen har man antagit att fotbollsplanerna på Stadionområdet kan tillgodose behovet av bollplaner. Detta antagande stämmer ej överens med den faktiska situationen. Stadionområdet är hårt belastat och kan ej tillgodose behovet av idrottsplats/fotbollsplaner för den ökande befolkningen i Södra Hyllie. Skall behovet tillgodoses utanför Södra Hyllies area, föranleder detta att bollplaner på andra platser inom Malmö stad måste utvecklas. Detta kan man uppnå genom att utveckla befintliga
bollplaner vid Lindeborgs idrottsplats, Krocksbäcks idrottsplats och Hyllie idrottsplats samt att avveckla grusplanen vid Tygelsjö idrottsplats, för att istället utveckla en bollplan vid Tygelsjö Sporthall. Utveckligen av dessa bollplaner består främst av att omvandla befintliga grusplaner till konstgräs. (2) Fritidsnämnden har under ett antal år satsat på och starkt prioriterat utvecklingen av ridskolorna inom Malmö stad. Översiktsplanen för södra Hyllie ligger nära en av de största ridskolorna, Malmö ridklubb. Ur ett jämställdehetsperspektiv är det av stor vikt att ta detta i beaktande i utvecklingen av området. Att bevara och utveckla ridstigarna runt Malmö ridklubb är angeläget för att ridskolan skall kunna fortsätta sin verksamhet. I och med att området runt ridskolan starkt exploateras blir frågan av än större vikt. Ur ett säkerhetsperspektiv är det viktigt att ridskolan har ridstigar som är avskilda från exempelvis motortrafik. Området kommer på sikt att få en ökad befolkning och för att minimera riskerna till konflikter mellan ridskolan och exempelvis boende är det viktigt med tydliga riktlinjer om brukandet av de gemensamma ytorna. (3) Fritidsnämnden anser att det är av vikt att den planerade stadsdelsparken ger förutsättningar för fysisk aktivitetet och att man därför beaktar etableringen av ett utegym samt skapar förutsättningar för spontanidrott. Något som kommer kunna bidra till att utveckla Hyllie till en attraktiv och hållbar stadskärna. (4) Stadsbyggnadskontorets kommentar: 1. I planförslaget lokaliseras skolorna nära varandra, vilket ger förutsättningar till samnyttjande av en stor idrottshall. En fråga som påverkar samnyttjandet är lokaliseringen av högstadieskolan. Den har föreslagits i ett mycket attraktivt läge och det som uppförs där kommer att påverka både stadslivet och stadsbilden i hela Hyllie. Det är därför viktigt att skolan kan kombineras med andra funktioner som gör att den bidrar till stadslivet under en stor del av dygnet och året samt att byggnaden kan ges en tillräckligt arkitektonisk kvalitet för att utgöra en fond för Hyllie boulevard. Om skolan inte kan kombineras med andra funktioner så är det fel att lokalisera den till ett av Hyllies exklusivaste läge och då går det inte att lokalisera skolorna nära varandra. 2. Det finns sannolikt också lägen i Hyllie, utanför planområdet, för fotbollsplaner. 3. Texten har kompletterats med att det ska finnas ridstigar inom planområdet. De ska koppla samman ridpassagen under cityspåret med ridpassagen under Yttre ringvägen. Ridstigarnas läge är inte utrett och de redovisas därför inte i kartmaterialet. 4. Möjligheten till fysisk aktivitet är en fråga som blir allt viktigare. Redan idag pågår arbete med att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i området, till exempel finns långt framskridna planer på ett utegym i anslutning till Tygelsjöstigen strax söder om Hyllie allé. Projektering pågår också av den kommande skolan i Hyllie med anslutande park. Där kommer det att finnas goda möjligheter för spontanidrott och annan typ av fysisk aktivitet. Yttrande Förskolenämnden konstaterar att behovet av förskola inom planområdet bedöms till 5-6 förskolor beroende på storlek, och att platser för 5 förskolor är angivna i underlaget.
Förskolenämnden anser dock att underlaget tydligare bör lyfta fram förutsättningar och möjligheter för att etablera bra förskolelokaler inom planområdet. I det avsnitt på sidan 26 som särskilt gäller förskolor lyfts snarare fram begränsningar för att etablera förskolor. Exempelvis anges att förskolor ska uppfylla riktlinjer från Miljöförvaltningen om 30 kvm per barn i lekyta utomhus. Förskoleverksamheten ser också 30 kvm som ett bra riktvärde, som ska relateras till exempelvis arbete med lekvärdesfaktorer och andra kvalitetsaspekter. Det bör därför inte finnas anledning till en mera strikt tillämpning av 30 kvm per barn i specifikt Hyllie. (1) I underlaget anges att förskoleverksamheten förespråkar förskolenheter med 6 avdelningar med 18 barn per avdelning. Denna uppgift är inte helt korrekt. Det bör istället anges att förskoleverksamheten eftersträvar större enheter med minst 120 barn, vilket motsvarar ca 6 avdelningar. I områden med befintlig och tät bebyggelse krävs dock en mera flexibel syn på dimensionering av förskolenheter, även om ambitionen om större enheter bör kvarstå. (2) Orsaken är att det inom större enheter finns fler resurser och därmed bättre förutsättningar för bl.a. kvalitetsutveckling. Vidare ser förskoleverksamheten det som lämpligare att ange en förskolas storlek i antal barn och inte avdelningar. Begreppet avdelning kan vara missvisande eftersom det i pedagogiskt arbete på olika sätt sker gruppering av flickor och pojkar inom verksamheten. En avdelning kan lätt förväxlas med en barngrupp, samtidigt som det kan vara en organisatorisk enhet eller en lokalmässig avgränsning. I underlaget anges att i Hyllie föreslås att det byggs mindre enheter med ca 4 avdelningar för att möjliggöra integrering av förskolor i bostads- och kontorskvarter, med V Hamnen som förebild. Förskolenämnden vill framhålla att V Hamnen inte är någon förebild utifrån ett förskoleperspektiv. I dag är huvuddelen av förskolorna i V Hamnen tillfälliga, och i planeringsarbetet är det komplicerat att få fram mark för att skapa bra förskolelokaler. Integrerade lösningar är vidare oftast inte optimala för förskoleverksamheten. Förskolenämnden motsätter sig därför denna föreslagna inriktning. Det bör rimligen i många fall finnas förutsättningar för friliggande förskolor med god kvalitet inom ramen för täta staden. Den täta staden är vidare inte ett helt entydigt begrepp, och på sidan 16 lyfts Hyllie också fram som en blandstad. En central uppgift måste vara att finna bra lösningar för hur den täta och blandade staden ska möta och anpassas till kvalitet inom förskolemiljöer. (3) För att Hyllie som ny stadsdel ska bli ett attraktivt område i Malmö, som attraherar en ung befolkning, måste tillgången på bra förskolor säkerställas. Flickor och pojkar i förskoleålder måste få ta plats och synas i stadsmiljön, i annat fall blir det svårt att hävda att utbyggnaden av antalet platser med god kvalitet är ett prioriterat område inom kommunen. Det måste också lyftas fram att Flexiskolan inte längre innefattar förskola, och därmed inte är en Flexiskola. Istället planeras idag för en friliggande förskola i anslutning till denna skola. Bakgrunden är grundskolans ökade behov av platser. Allmänt sett måste framhållas att det råder begränsade förutsättningar under flera år framåt för att utveckla sambruk av lokaler tillsammans med Grundskoleförvaltningen. Orsaken är det stora behovet av nya platser inom grundskolan under perioden fram till minst 2025. (4) Sammanfattningsvis vill Förskolenämnden framhålla att förskoleverksamheten är en central faktor för en positiv utveckling av en ny stadsdel och att förslaget för södra Hyllie därför bör utvecklas med ett tydligare förskoleperspektiv. Detta bör också återspeglas i direktiven rörande kommunens exploateringsarbete.
Folkpartiet liberalerna och Moderaterna ställer sig bakom yttrandet från förskolenämnden som betonar att 30 kvadratmeter lekyta utomhus ska ses som ett riktmärke som ska relateras till andra kvalitetsaspekter såsom lekvärdesfaktorer etc. Vi vill poängtera att detta synsätt måste tillämpas på lika villkor för både kommunala och privata förskolor. Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 1. Texten har formulerats om i planförslaget så att ytan relateras till lekvärdesfaktorer och andra kvalitetsaspekter. Riktlinjerna ska inte tillämpas på något annat sätt i Hyllie. 2. Texten formuleras om så att verksamhetens önskemål framgår på rätt sätt. 3. Förskolenämnden lyfter fram att det är en central uppgift att skapa kvalitativa förskolemiljöer inom ramarna för den täta och blandade staden. Det håller Stadsbyggnadskontoret med om och understryker samtidigt att alla aktörer måste vara med att bygga den täta och blandade staden. Utgångspunkten är således att förskolemiljöer ska integreras och/eller samutnyttjas på något sätt. 4. Skol- och förskoleverksamheten har tillsammans med Gatukontoret utvecklat tankar om samnyttjande av parken och skolgården. Det ska leda till att parken blir en resurs för verksamheterna precis som skol- och förskolemiljöerna kommer att bli en tillgång för boende i området på kvällar och helger. Flexiskolan är ett ambitiöst projekt som kommer att stärka Hyllies attraktivitet och samtidigt bli ett bra exempel på hur man kan bygga både skola och förskola inom ramarna för den täta staden. Yttrande Det finns ett stort utbyggnadsbehov av grundskoleplatser i hela Malmö och i synnerhet Södra Hyllie, varför Grundskolenämnden är positiv till att det i området planeras för flera grundskolor. Grundskolenämnden ser positivt på förslagen placering av grundskolorna där det även finns möjligheter för barnen att kunna samutnyttja grönytorna i området samt den planerade sporthallen. Eftersom det finns en viss osäkerhet kring det framtida söktrycket för skolorna är det viktigt att grundskolorna placeras inom gångavstånd till varandra. Även om det i dagsläget är mycket svårt att uppskatta tidpunkten för när behoven av skolorna uppstår är det viktigt att mark avsätts samt att tomterna svarar mot skolans behov på utomhusmiljö för rekreation och idrott liksom gymnastikhallar. Grundskolenämnden anser att hänsyn bör tas till utvecklingen av grundskolebehovet i framtiden och att skolorna ges utrymme att byggas ut. I detta avseende bör därför byggrätten i de kommande detaljplanerna inte begränsas till den kunskap över behovet som finns idag. För att möjliggöra flexibilitet över tiden bör en eventuell framtida utbyggnad rymmas inom skoltomten. (1) Grundskolenämnden delar stadsbyggnadskontorets synpunkt att stadsmiljön bör planeras med god gestaltning för en aktiv och trivsam miljö.
Grundskolenämnden ser positivt på en samordning med kulturell verksamhet, såsom skisseras i den fördjupade översiktsplanen, och på att de offentliga byggnaderna ges en stadsbyggnadsmässig viktig roll i området. Grundskolan bedöms dock inte kunna bära orimliga kostnader för exceptionella gestaltningskrav eller kostnader som egentligen avser andra kommunala verksamheter, men har inget att invända så länge skoldelen kan rymmas inom normal produktionskostnad. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I äldre planering, med ett stort mått av funktionsuppdelning, avsattes omfattande skol- och förskoleområden. Det gav en flexibilitet och förutsägbarhet för verksamheten men ledde till stadsmiljöer som i de flesta fallen inte upplevs attraktiva och dessutom innebär ett ineffektivt markutnyttjande. När man planerar för en tät och blandad stadsbebyggelse kan eventuella extraytor endast vara av ringa storlek. En tät och blandad stadsbebyggelse innebär en konflikt mellan flexibilitet för alla typer av verksamheter som är beroende av stora enheter och genomförandet av stadsvisionen. Sammanfattning Kulturnämnden tycker att det är glädjande att kultur och kulturmiljö beskrivs som centralt och viktigt och lyfts fram som positiva krafter i utvecklingen av det nya stadsområdet, bland annat i form av en kulturaxel och som en del i denna ett kulturhus/skola, samt även att bebyggelse strukturer och landskapet värnas och utgör delar för god rekreation. Vidare anser nämnden att det är ett informativt och väl beskrivande underlag som ger en god bild och förståelse för den komplicerade processen att etablera ett nytt planområde, där många hänsyn måste tas. Inte minst mot bakgrund att en av de bördigaste och mest produktiva jordarna i Sverige tas i anspråk. Yttrande Vision och inriktningsmål Strukturen består av vision, och fyra inriktningsmål med underliggande strategier. Visionen är: Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska som lockar boende och företag, både nationellt och internationellt. Stadslivet ska präglas av variation i form av livaktig handel, stora evenemang och pulserande stadsgator som kontrasteras mot rekreativa parker, lugna gångfartsgator och trygga skolmiljöer. Hyllies centrala plats i regionen ska ge en internationell karaktär men med en tidligt egen identitet: öresundskt in-ternationell. Inriktningsmål 1: Kommunikationsnoden Inriktningsmål 2: Den goda jorden Inriktningsmål 3: Integration Inriktningsmål 4: Klimatsmart
Synpunkter: Kulturnämnden menar att det är en bra vision. Dock bör ambitionen öresundskt internationell förtydligas och även exemplifieras. Under Inriktningsmål/strategi 4 Samutnyttjande av ytor och byggnader ska eftersträvas: t ex kan delar av bostadsgårdar vara förskolegårdar, högstadieskolan kan på kvällar och helger vara kulturhus och parker kan delvis vara skolgårdar. Kulturnämnden vill understryka vikten och värdet av att det finns samlingslokaler runt om i området för kulturevenemang, kulturskola, studiecirklar, föreläsningar, etc. Detta för att ge boende möjlighet att utöva eget skapande och ta del av arrangemang, vilket även skapar liv och rörelse samt mötesplatser. Under rubriken Intressekonflikter/Förskolor tätt och blandat behandlas frågan om friliggande mindre förskolor både som positivt för de boende men även risken för tomma lokaler och ödsliga gårdar som kan skapa otrygghet. Genom att redan från start utgå ifrån att lokalerna både är till för förskoleverksamhet, och annan, kan problem vid samnyttjande undvikas. Planförslag I inledningen av planförslaget står Vikten av kultur lyfts ofta fram när man talar om städers attraktivitet, men ändå ges kulturen sällan en framträdande roll i nybyggda områden. I Hyllie ska kulturen lyftas fram med en kulturaxel. Kulturaxeln ska länka samman den nybyggda stadsmiljön med den kulturhistoriskt värdefulla miljön i de södra delarna av planområdet. Kulturaxeln ska skapa icke kommersiella mötesplatser som alternativ till köpcentrum, arena och mässanläggning. För att Hyllie ska bli en attraktiv stadskärna i södra Malmö behöver kulturen vara närvarande. Även en naturaxel planeras för djur- och växtliv, hantering av dagvatten, rekreation och som en gräns för den täta stadens utbredning söderut. I planförslaget anges tre bärande strukturer: kulturaxel, naturaxel, och kollektivtrafikstråk. Kulturaxeln är tänkt bli en serie stads- och landskapsrum som kopplar samman Vintrie medeltida bytomt med stadsdelsparken och Hyllie centrum. Ambitionen är att befintliga och nya miljöer ska kompletteras med kulturella inslag till attraktiva miljöer utmed en 1,5 km lång sträcka. Vid Hyllie Boulevard föreslås en skola kombinerad med kulturhus. Synpunkter: Kulturnämnden ställer sig positiv till att kultur, och natur, ges en framträdande roll i planförslaget. Inom nämndens verksamheter finns bred kunskap om kultur, kulturmiljöer och natur, vilken bör involveras i processen. Den konstnärliga gestaltningen, och god design av stadsrum och byggnader, är avgörande framgångsfaktorer. Vidare ställer sig kulturnämnden positiv till ett kulturhus och skola i fonden på Hyllie Boulevard, vilket ger kulturen en självklar fysisk placering i ett område med mycket rörelse. På det sätt kan kulturen skapa fler valmöjligheter och samtidigt vara ett sätt att framgångsrikt integrera det nya området med de redan befintliga, resurssvagare bostadsområden i närheten. När det gäller det kombinerade kulturhuset och skolan menar nämnden att det är viktigt att kulturen genomsyrar byggnaden och verksamheten hela dygnet runt inte att kultur är något som sker efter skolans slut. Genom att integrera kultur fullt ut erhålls en tydlig profil på skolan vilken i sig kan locka till rörelse i staden och/eller etablering i området. Dessutom undviks att skolan blir en sluten värld. Under rubriken Kommunal service uttrycks detta mera tydligt, och därför föreslås att texten under Kulturaxeln justeras. (1)
Vidare är förslaget om de tre bärande strukturerna intressanta och tydliga att arbeta utifrån. Goda kollektivtrafiklösningar är naturligtvis viktiga, inte minst för barns och ungas mobilitet. Under kommunal service/annan kommunal service återfinns rubriken Kulturfunktioner. Här föreslås bl. a skulpturpark och en atriumscen i anslutning till skolan samt odling och trädgårdskonst. Detta anser kulturnämnden vara positivt, samtidigt som det svenska klimatet begränsar användningen och det därför är viktigt att planera in möjligheterna till inomhusaktiviteter. Under samma rubrik nämns behovet av en publik sporthall. Kulturnämnden menar att det är positivt om en sådan anläggning byggs att den även utrustas för att kunna ta emot eller arrangera kulturaktiviteter. Under vård och omsorg föreslår kulturnämnden att även vårdboendet med fördel kan få kultur-profil, något som har stora mervärden för så väl brukare som personal. Äldreboendet Vigs Ängar i Köpingebro kan tjäna som ett gott exempel. Cykeltrafiken lyfts som viktig, och kulturnämnden vill påminna om den framgångsrika verksamheten Cykelköket som STPLN/Stapelbädden har etablerat i samarbete med kulturförvaltningen och gatukontoret. En filial till Cykelköket skulle underlätta för cyklisterna att vårda sin cykel och ge möjlighet till den som vill, att bygga sin egen unika cykel utifrån de skrotcyklar som skänks. På det sättet stimuleras cykling på ett hållbart sätt, och ger alla råd att ha en välfungerande cykel. Malmö museer/kulturmiljösektionens kommentarer Södra Hyllies kulturmiljövärden är ingående redovisade i den fördjupade översiktsplanen, och planförslaget tar sin utgångspunkt i dessa värden på ett positivt sätt. Den övergripande indelningen av planområdet med ett kulturstråk och ett naturstråk ger goda förutsättningar att värna om kulturvärdena vid Vintrie bys bytomt och dess närområde. Här avser man låta bytomtsområdet med de vid enskiftet kvarliggande gårdsmiljöerna, t.ex. Vintriegården och Erlandsro, utvecklas till en kulturhistorisk värdekärna som kan ge planområdet en kulturhistorisk identitet. Landskapselement som pilevallar, alléer, grusvägar, småvatten och trädgårdsmiljöer som finns på och i anslutning till bytomtsområdet har ett stort värde ur såväl ett biologiskt som ett kulturhistoriskt perspektiv. Värdena förstärker varandra. Utöver bebyggelsen på själva bytomten bör även Nydala gård, Bunkeflo 6:8, involveras i så väl kulturstråk som naturstråk. Gårdens bebyggelse är kulturhistoriskt värdefull och det finns även kulturhistoriska värden i gårdens trädgård och allé. (2) Under avsnittet Kulturaxel (s. 14) bör man lyfta fram och betona att bebyggelsens kulturhistoriska värden såväl som den lantliga karaktären ska bevaras. Den exakta omfattningen, placeringen och utformningen av ny bebyggelse inom och vid Vintries historiska bytomt måste avvägas ytterligare i förhållande till de kulturhistoriska värdena. Planförslaget innebär småhusbebyggelse utmed vägarna vid bytomten. Omfattningen av ny bebyggelse såsom den visas på illustrationskartan är ur kulturmiljösynpunkt en absolut maxutbyggnad, om de värden och den karaktär området har ska bibehållas. Förutom omfattningen av ny bebyggelse här är det av stor betydelse att bebyggelsen ges en placering, skala, färgsättning och materialval som anpassas till den befintliga bebyggelsens kulturmiljövärden. (3) Exploatering inom detta område kan med stor sannolikhet komma att kräva omfattande arkeologiska undersökningar.
Kroks möllas värden bör mer påtagligt hanteras i planförslaget och den bör vara med som kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö under avsnittet Vad är en fördjupad översiktsplan? (kartan på s. 4). Möllans kontakt med jordbrukslandskapet och byggnadens roll som landmärke är viktiga värden. Även om planförslaget innebär omfattande nyexploatering runt möllan bör man anpassa stadsplanen efter möllans värden, exempelvis genom siktlinjer till naturaxeln och/eller att bryta ner skalan på den närmast anslutande bebyggelsen. (4) Stadsbyggnadskontorets kommentarer: 1. Texten justeras enligt önskemål. 2. Nydala gård har getts ett bättre sammanhang i utställningsförslaget. Gården är inte inbäddad i bebyggelse som i samrådsförslaget. 3. Kulturnämnden pekar på vikten av att noga värdera tillkommande bebyggelse i Vintries historiska bytomt för att inte riskera stora värden. Stadsbyggnadskontoret instämmer. För att garantera en positiv utveckling i det känsliga området så behöver man gå närmare in i frågorna och det är inte en översiktsplan lämpad för. 4. Skalan på den närmsta bebyggelsen ska hållas nere som Kulturnämnden föreslår. Till exempel är Flexiskolans södra del, som är närmast möllan, betydligt lägre än den norra. Vidare har en park placerats som kommer att göra att möllan lyfts fram i stadsbilden. Dock har det bedömts olämpligt att skapa långa siktlinjer söderut på grund av ambitionen att skapa en tät stadsmiljö och behovet av att hindra vinden med bebyggelse. Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden tagit fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie. Planområdet ska rymma 3000-4000 bostäder, lika många arbetsplatser, tre skolor och en stadsdelspark. Förslaget bygger på några platsspecifika bärande strukturer och en traditionell kvartersindelning. Den mest grundläggande frågeställningen för planeringen är vad planområdet behöver bidra med för att Hyllie ska utvecklas till en attraktiv och hållbar stadskärna. En av utmaningarna i planen är att bevara flexibiliteten för eventuella framtida spårvagnsdragningar utan att riskera breda gator som motverkar en attraktiv stadsbild. Förslag till beslut Miljönämnden föreslås besluta att som sitt svar på remissen från stadsbyggnadsnämnden, åberopa förvaltningens skrivelse samt att justera beslutet omedelbart. Besluts underlag Denna tjänsteskrivelse Bilaga 1: Översiktsplan för södra Hyllie, samrådsunderlag Bilaga 2: Översiktsplan för södra Hyllie, Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsplanering
Miljönämnden, 2014-05-26 Ärendet Stadsbyggnadsnämnden har översänt föreliggande förslag till fördjupad översiktsplan för södra Hyllie till bland annat Miljönämnden för samråd. Svar önskas senast 2014-05-20, men uppskov har begärts och meddelats så att svar ska lämnas med direkt justering efter Miljönämndens sammanträde 2014-05-26. Planområdet är beläget i södra Hyllie, söder om området kring Hyllie allé i norr till Erlandsro gård vid yttre ringvägen. I öster avgränsas området i stora delar av Pildammsvägen och i väster av Vintrie By. Syftet med den fördjupade översiktplanen för södra Hyllie är att skapa ett nödvändigt komplement till stadsmiljöerna som håller på att uppföras kring Hyllie boulevard och Hyllie allé. Det bedöms som en nödvändighet att ta fram en fördjupning av översiktsplanen som ger en bred politisk samsyn och en förutsägbarhet för aktörerna i området. Dessutom rymmer planförslaget för södra Hyllie kvaliteter som kommer att stärka och bidra till att profilera Hyllie. Den fördjupande översiktsplanen ska tjäna som underlag för att hantera och stärka stadsvärden som ska leda utvecklingsprocessen i området. Exploateringen av södra Hyllie kommer pågå under en lång tid och ställer höga krav på staden som markägare. Planen ska underlätta ett långsiktigt hushållande av stadens marktillgångar. Bakgrund Tidigare yttranden som berör området har skett i samband med detaljplaner (Dp 5069 samt Dp 4524) och behandlar främst att riktvärden för buller behöver följas, samt tolkningen av parkeringsnormen. I miljöförvaltningens yttrande till detaljplanen för området längs Hyllie allé (Dp 5051) påpekas vikten av att bevaka att tillräckliga ytor avsätts för parkmark och lekytor samt att de gemensamma gårdarna ges gröna, rekreativa kvaliteter, alternativt att en viss bestämd grönytefaktor ska uppnås på kvartersmark. Med tanke på att de gemensamma gårdarna blir viktiga rekreationsmiljöer i denna täta stadsstruktur anser Miljöförvaltningen att så stor andel av gården som möjligt bör avsättas för vegetation och rekreation. Förvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen tillstyrker rubricerat förslag till översiktsplan för södra Hyllie under förutsättning att följande beaktas och arbetas in i dokumentet. Förvaltningen välkomnar visionen och inriktningsmålen för planen, att Hyllie ska vara Öresundsregionens klimatsmartaste område och utgöra en attraktiv stadskärna med mycket grönska. Planförslaget för södra Hyllie med sin täta karaktär mot norr och Hyllie station och småskalig bebyggelse med lantlig karaktär som knyter an till slättlandskapet i söder erbjuder naturliga kopplingar åt båda håll. För att åstadkomma den gröna täta staden är det dock önskvärt att delvis öppna upp kvarteren för att möjliggöra i alla fall visuell kontakt med gårdarna, särskilt i den traditionella kvartersstaden i norra ändan av planområdet. Detta skulle också leda till, i alla fall upplevt, ökat liv på gatorna. (1) Den tredje strategin som beskrivs under inriktningsmål 1, kommunikationsnoden, borde därför uppdateras och formuleringen för att åstadkomma en tät stadsbebyggelse i Hyllie ska ytan för bebyggelse maximeras på bekostnad av trafikytor och bostadsgårdar ändras till att bebyggelsen inte maximeras på bekostnad av bostadsgårdarna. För att möjliggöra urban odling behövs det en viss minimiyta och ljusinsläpp på gårdarna. (2) Miljöförvaltningen välkomnar
ambitionen att skapa rekordgröna parker men vill poängtera att ambitionen borde även innefatta grönska på husen och vid fasaderna. Ett öppet dagvattensystem som omfattar inte bara park och naturaxeln men även sträcker sig in i kvartersstrukturen skulle kunna binda ihop de större gröna lungorna med småskaliga och finmaskiga grönytor. (3) Naturoch kulturaxeln som bärande struktur kommer bidra till att ge identitet till hela området. Det kan dock anses lite tagit ur sammanhanget när kopplingarna till områden runt omkring södra Hyllie inte finns. Naturaxelns västra ända tar slut vid kontinentalbanan och Lorensborgsgatan och Kulturaxeln vid Yttre ringvägen. (4) Miljöförvaltningen anser att gatustrukturen behöver utvecklas vidare. Utformningen av gator behöver ske med åtanke att kollektivtrafik, cykel och gående är prioriterade. Även i Hyllie borde i framtiden den maximala hastigheten för biltrafiken vara 40 km/timmen och utformningen av gatorna, inklusive Pildamsvägen, bör reflektera denna hastighet. (5) Gatunätet borde därför anpassas till att minimera långa, raka sträckningar. Detta kommer i sin tur även leda till att minska risken för höga vindhastigheter inom stadsdelen. Särskilt vikt behöver läggas vid utformingen av lokala torg- och mötesplatsbildningar i rutnätsstaden för att undvika att livet mellan byggnader sker även utanför kvarteren. För att möjliggöra och underlätta livet på gatan ytterligare bör biltrafik minimeras genom att tydligt i utformningen markera att andra användare av det offentliga rummet än biltrafikanter prioriteras. Exemplet Bo01, som används för den småskaliga bebyggelsen i planområdets södra del, kan tjäna som bra exempel i kvartersstaden i norr. Vissa gator behöver inte ha rollen som en klassisk gata i traditionell bemärkelse. (6) En temporär användning av mark som kommer utvecklas inom några år uppskattas. Miljöförvaltning anser att tillfälliga odlingar i t.ex. pallkragar borde uppmuntras. På samma sätt skulle även spontana aktiviteter, t.ex. teateruppvisningar eller utomhusbio bidra till att skapa attraktivitet redan innan området är färdigbyggd. Dessa tillfälliga arrangemang kan samordnas antingen av kommunen eller erbjudas privata initiativ. Inspiration till hur detta kan hanteras inom kommunala verksamheten kan hämtas från t.ex. Köpenhamn. (7) Miljöförvaltningen anser att små kvarter och stor variation i bebyggelsen är viktigt för att skapa en attraktiv stadsdel. (8) Graden av variation borde mätas genom att använda sig av gånghastigheten. En fotgängare som rör sig genom Hyllie borde inte bli uttråkad vid sin promenad. För att öka variation anser förvaltningen att bygg-gemenskaper borde få möjlighet och stöd för att implementera projekt i södra Hyllie. Vid etableringen av skolor och förskolor behöver detaljplaner avsätta tillräckligt stor ytor per barn i enlighet med Miljöförvaltningens riktlinjer. Vid samutnyttjandet av gårdsytor bör gården uppgå till minst 3000 kvm. Med hänseende till djurhållning, som kan vara aktuell särskilt i den södra delen av planområdet hänvisar Miljöförvaltningen till ett PM rörande hästar och bebyggelse i Malmö. Enligt denna rekommenderas skyddsavstånd (bl.a. 100 m mellan gödsel och förskola samt 50 m till hage) mellan förskola/skola och bostäder. Miljöförvaltningen utgår ifrån att relevanta undersökningar är utfört innan eller under vidare planeringsprocesser med hänseende till buller från väg och järnväg, luft- samt markföroreningar. Detta kan t.ex. påverka placeringen av förskolor/skolor eller bostäder. Miljöförvaltningen vill påpeka att bedömningen av miljökvalitetsnormer för luft i miljökonsekvensbeskrivningen är felaktig. I beskrivingen står att miljökvalitetsnormens