Existentiell hälsa en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6) Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) http://www.rcpsych.ac.uk/healthadvice/treatments wellbeing/spirituality.aspx 1
World View Value Chart Survey 6 wave. 2010-2014, www.worldvaluessurvey.org Bokstavlig Räknar med transcendent/immanent kraft i existentiell livsåskådning Bokstavligt bejakande 1 Bokstavligt förnekande 2 Blandad existentiell livsåskådning 5 Restaurerande tolkande Reduktiv tolkande Utesluter transcendent/immanent kraft i existentiell livsåskådning 4 3 Symbolisk Ronald Inglehart and Christian Welzel, "Changing Mass Priorities: The Link Between Modernization and Democracy." Perspectives on Politics, June 2010 (vol 8, No. 2) page 554. Avsaknad av existentiell livsåskådning Modell för existentiell livsåskådning (DeMarinis, 2004, s. 163) 6 Existentiella aspekter i 61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt 33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro. 2
Hälsokorset Må dårligt Frisk O J e k t i Subjektiv v upplevelse d i a g n o s Sjuk Må bra Utifrån Katie Erikssons hälsokors Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och grundläggande uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport 3
Cecilia.Melder@teol.uu.se Hälsodimensionernas inbördes relation Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Autonom existentiell Fysisk Social Interaktiv existentiell Psykisk Fysisk- Psykisk- Social- Ekologisk Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologisk (ExEx +SP1-8) Möjlighet till interaktion mellan olika er Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8) Existentiell folk hälsomodell Fysisk dimension Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan. Bättre och bättre dag för dag Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten = potentiellt existentiellt meningsskapan de hälsodimension Social dimension. Psykisk dimension 2. Inre sfär med existentiella behov. Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration. Existentiell hälsa hos äldre! 4
Den äldres existentiella grund risk eller friskfaktor för hälsa och livskvalitet? -Alla patienter i livets slutskede borde få möjlighet att samtala om existentiella frågor. Dödsångest kan inte bara behandlas bort. Vård- och omsorgspersonalen måste våga prioritera existentiella aspekter, likväl som medicinska. Brännpunkt, SvD 11 juni 2013 Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen Anette Richardson, enhetschef, Socialstyrelsen Kategorier i de äldres förhållande till existentiella dimensioner 1. Demenssjukdomen 2. Livsbokslut 3. Relationen till omvårdnadspersonalen 4. Sociala nätverk 5. Åldrandets inverkan på livsbetingelserna (existentiell ensamhet & meningslöshet) 6. Trygghet Kärnkategori copingstrategi Rosenberg, C., (2010). Den existentiella sidan av åldrandet inifrån i FoUdokument 2010:6 ISBN 978-91-86631-05-05 Malmöstad Stadskontoret, s. 19ff. Åldrandet som kvalitativa livsskeenden Från yrkesverksam till ålderspensionär (Meningen i/med livet) Från frisk och kry till gammal och skröplig (Helhet och integration) Vad hoppas man på när man vet att man snart ska dö (Hopp och optimism) Att vara själv men inte ensam (Harmoni och inre frid) Nu har jag gjort mitt och nu är det de andras tur (Existentiell/andlig styrka och kontakt) En tid att upptäcka nya områden på sin personliga livskarta (Personlig tro) Allt det vackra jag inte längre ser, allt det sköna jag inte längre hör (Förundran inför omgivningen) Bedömningskriterium 6 6. Beslutsunderlaget bygger på en helhetssyn utifrån den enskildes behov och önskemål Kommentar Utredningar avseende äldre bör genomföras med en helhetssyn. Begreppet helhetssyn rymmer mycket och bör utgå från gällande värdegrund för socialnämndens arbete med äldre personer. Omständligheter av betydelse för den enskildes möjligheter att bland annat leva ett självständigt liv under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra är viktiga att belysa. Variabel 2 Den enskildes sociala, fysiska, psykiska och existentiella 77 behov är utifrån värdegrunden belysta när det är motiverat av omständigheterna i ärendet. 77 Frågor om livets mening och tankar kring döden. Socialstyrelsen, (2012-11-08). Nationella bedömningskriterier för kvalitet och rättssäkerhet inom socialtjänstens omsorg om äldre, s. s.78 80 5
Professionalitet i en existentiell arbetssituation innebär Bedömningskriterium 11 11. Genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och den enskildes önskemål Kommentar Det är önskvärt att genomförandeplanen beskriver den enskildes behov och önskemål utifrån en helhetssyn. Med helhetssyn avses insatser som omfattar inte bara praktiska insatser utan även beaktar insatser av social, psykologisk och existentiell karaktär. En viktig utgångspunkt för helhetssynen bör vara värdegrunden. - att kunna vara sig som person, vara personlig, utan att vara privat - att vara innerlig utan att vara gränslös - att vara levande utan att vara utlevande - att kunna vara följsam utan att vara eftergiven - att kunna låta sin personliga existens blanda sig med en annan människas personliga existens, men hela tiden ha sin integritet och låta den andra ha sin integritet. S.82) Eneroth, B. (2009). ATT HA MED LIVET ATT GÖRA den existentiella arbetssituationen inom äldreomsorgen i FoU Skåne Skriftserie 2009:4 Socialstyrelsen, (2012-11-08). Nationella bedömningskriterier för kvalitet och rättssäkerhet inom socialtjänstens omsorg om äldre, s. 91f. Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov (Prop. 2007/08:110, s. 6) 6
Existentiell hälsovård på lekens villkor Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model för existentiellt hälsopromotion, utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet. livsmod livsglädje livsmening 7
Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249 KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se 8