Socialnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 med nulägesanalys Övertorneå kommun
Innehållsförteckning 1. Socialnämndens verksamhetsområde... 1 2. Verksamhetsidé... 1 2.1 Individ- och familjeomsorg... 1 2.2 Kommunal hälso- och sjukvård... 1 2.3 Omsorg av personer med funktionsnedsättning... 1 2.4 Äldreomsorg... 2 3. Behovsperspektiv... 2 4. Konkurrenssituation... 2 4.1 Personlig assistans... 2 5. Verksamhetens processer... 3 6. Organisations- och ledningsstruktur... 4 7. Medarbetare... 5 7.1 Personalbemanning och rekrytering... 5 8. Leverantörer och samverkansparter... 6 8.1 Externa leverantörer... 6 8.2 Interna leverantörer... 6 8.3 Samverkansparter... 7 9. Anläggningar och deras ändamål... 7 10. Strategiska drivkrafter... 7 10.1 Vision... 7 10.2 Övergripande mål... 7 10.3 Förhållningssätt... 8 10.4 Viktiga framgångsfaktorer... 8 11. SWOT- analys... 9 11.1 Dem vi är till för... 9 11.2 Medarbetare... 9 11.3 Verksamhetens processer... 10 11.4 Ekonomi... 11 11. Analys av styrande dokument... 12 11.1 Kommunfullmäktiges mål... 12 11.2 Socialnämndens verksamhetsplan... 13 11.3 Övriga styrdokument och riktlinjer... 15 11.3.1 Lagstiftning... 15 11.3.2 Föreskrifter... 16 11.3.3 Övrigt... 16 11.4 Nya föreskrifter... 16 11.4.1 Bemanning i särskilda boenden... 16 11.5 Stimulansbidrag/medel och projekt... 17 11.5.1 Bättre liv för sjuka äldre... 17 11.5.2 Uppföljning av kvalitet i äldreomsorgen... 17 11.5.3 Nationell värdegrund för äldreomsorgen... 17 12. Föregående år slutsatser... 19 13. Sammanfattning av utvecklingsfrågor/verksamhetsmål... 20 13.1 Individ- och familjeomsorgen... 20 13.2 Kommunal hälso- och sjukvård... 20 13.3 Omsorg om personer med funktionsnedsättning... 21 13.3.1 Nytt LSS boende... 21 13.3.2 Samlad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning... 21
13.3.3 Personlig assistans... 21 13.4 Äldreomsorgen... 22 13.4.1 Bemanning och antal platser på särskilt boende... 22 13.4.2 Avveckling av socialpsykiatrin som egen enhet... 22 13.4.3 Förebyggande arbete inom äldreomsorgen... 22 13.4.4 Trygghet alla dygnets timmar... 22 13.5 Verksamhetsövergripande frågor... 23 13.5.1 Trygghets/seniorboende... 23 13.5.2 Personal- och kompetensförsörjning... 23 13.5.3 Förutsättningar för chefer... 23 13.5.4 Gemensam vikarieanskaffning... 23 13.5.5 Gemensam biståndsenhet... 24 13.5.6 Systemansvar Procapita och statistikrapportering... 24 13.5.7 Rutiner och riktlinjer... 24 13.5.8 Klagomål- och synpunkter... 24 13.6 Avslutande kommentarer... 24 14. Investeringar 25 15. Konskevenser utifrån preliminär budget 25
1. Socialnämndens verksamhetsområde Socialnämnden ansvarar för socialtjänsten, vilken har till uppgift att ge kommunens invånare omsorg, omvårdnad och service. Kärnverksamheten består av äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, kommunal hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Socialtjänstens verksamheter ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. 2. Verksamhetsidé 2.1 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) har det yttersta ansvaret för människor i utsatta livssituationer. IFO arbetar utifrån socialtjänstlagen (SFS 2001:453) med att hjälpa, stödja och stärka den enskilde. Det kan handla om frågor och ärenden som exempelvis rör, ekonomi, missbruk, barn och familj och annan social problematik. IFO kan betraktas som en konjunkturkänslig verksamhet. Antalet ärenden gällande exempelvis försörjningsstöd kan variera beroende på arbetslöshetsnivån, möjligheten till ersättning från socialförsäkringssystemet, e.t.c. 2.2 Kommunal hälso- och sjukvård Socialnämnden ansvarar för all för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå vid de särskilda boendena. Detta innefattar även insatser av arbetsterapeut och sjukgymnast. Den 1 februari 2013 övertog kommunerna även ansvaret från landstingen för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet för personer över 18 år som utförs av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. För att klara övertagande får kommunen ta del av en skatteväxling på 22 öre. Under en övergångsperiod av tre år erhålls även ett mellankommunalt utjämningsbidrag. Systemet med mellankommunal utjämning innebär att kommuner som blivit överkompenserade ger bidrag till underkompenserade kommuner inom ett och samma län. 2.3 Omsorg av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättningar kan med stöd av lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS], beviljas olika former av insatser, exempelvis bostad med särskild service (s.k. LSS boende) personlig assistans, kontaktperson, ledsagning, korttidsvistelse daglig verksamhet och avlösarservice. Syftet med LSS är att underlätta boende, bryta isoleringen, hjälp med personlig omvårdnad, stöd för att delta i samhällslivet och fritidsaktiviteter och möjlighet till en meningsfull sysselsättning. I Övertorneå kommun finns i dagsläget tre, s.k. LSS boenden med totalt 27 platser, vilket ger ett snitt på 9 platser per boende. Tabell 1. Övertorneå kommun (2013) Omsorgsboendeplatser, fördelat per boende. Omsorgsboende Platser Matarengivägen 8 Bangårdsvägen 9 Zackarigården 10 Totalt 27 1
2.4 Äldreomsorg Äldre personer kan få hjälp och stöd i hemmet i olika former. Närstående som vårdar en anhörig kan få stöd och avlastning. Har den äldre ett omfattande behov av hjälp kan behovet tillgodoses genom erbjudande om särskilt boende. Insatser rörande äldreomsorgen beviljas med stöd av Socialtjänstlag (SFS 2001:453). I dagsläget finns 100 platser på särskilt boende (säbo) samt 10 platser för korttidsvistelse, s.k. korttidsboende (kobo). Tabell 2. Socialförvaltningen (2013) Fördelning av antal Säbo och korttidsplatser vid respektive beoendeenhet. Boendeenhet Antal platser Särkivaaragården 47 Länsmansgården 18 Björkebygården 19 Polgården 8 Älvgården 8 Korttidsboende 10 Totalt 110 3. Behovsperspektiv Socialnämnden verksamhetsområden arbetar med att tillgodose enskilda och grupper behov utifrån olika lagrum såsom: Kommunallag (SFS 1990:900) Förvaltningslag (SFS 1986:223) Socialtjänstlag (SFS 2001:453) Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade -LSS Socialförsäkringsbalk SFB (SFS 2010:110) ersatte 2011-01-01 Lag (SFS 1993:389) om assistansersättning (LASS) 4. Konkurrenssituation 4.1 Personlig assistans Inom personlig assistans har brukaren möjlighet att välja mellan att anlita en privat utförare, kommunal utförare eller att själv vara arbetsgivare. I dagsläget har 12 brukare anlitat privatoch 12 anlitat kommunal utförare. I det fall en brukare väljer att exempelvis byta från kommunal till en privat utförare, kan en övertalighetssituation uppstå i den kommunala verksamheten. Vilket i sin tur kan påverka budgeten negativt eftersom kommunen måste stå för lönekostnader under en eventuell uppsägningstid. 2
5. Verksamhetens processer Huvudprocessen inom socialnämndens ansvarsområde är erbjuda omsorg och omvårdnad till enskilda med utgångspunkt i olika lagrum, såsom socialtjänstlag (SFS 2001:453) och lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Grunden i detta arbete är utreda den enskildes behov, vilket utmynnar i en biståndsbedömning. Nedanstående schema visar något förenklat hur beslutsprocessen inom personlig assistans ser ut. Ansökan - Om bistånd enligt LSS Biståndsbedömning Utredning utifrån SoL - Fastställande av personkrets enligt LSS Avslag Bifall Ev. överklagan - Inom 14 dagar till förvaltningsrätt Försäkringskassa - Om antal beviljade assistanstimmar överstiger 20 tim/v skickas beslut till försäkringskassan, vilka betalar överstigande timmar enligt SFB 51 kap. Verkställighet - Beslutad insats, exempelvis; - Personlig assistans - Omsorgsboende - Ledsagning 3
6. Organisations- och ledningsstruktur Socialnämnd (Sn) Förvaltningschef Administratör Controller (Tillhandahålls via ekonomi enheten) Verksamhetsutvecklare/ÄO chef (Vakant) Nämdssekreterare (0,25 %) MAS Äldreomsorg Biståndshandläggare Vikariesamordnare (0,25 %) Enhetschef Särkivaaragården Enhetschef Björkebygården Enhetschef Länsmans- pol och älvgården Enhetschef Hemtjänst och korttidsboende Hälso- och sjukvård Enhetschef Hälso och sjukvård (HSL) Individ- och familjeomsorg (ifo) Socialsekretarare Handikappomsorg Biständshandläggare Vikariesamordnare 50 % Enhetschef personlig assistans Enhetschef omsorg/daglig verksamhet Socialpsykiatri Enhetschef Social psykiatri 4
7. Medarbetare Socialförvaltningen hade 2013-08-01 totalt 212,5 tillsvidare anställda (187, 546 årsarbetare). Fördelade enligt organisationsträdet nedan. Tjänsten som äldreomsorgschef/verksamhetsutvecklare är vakant och är inte medtagen i organisationsträdet Ledning 1,0 Förvaltningschef Administration 1,0 Handläggare 0,5 MAS 0,25 Nämndssekr. 2,0 Bist.handläggare Äldreomsorg 4,0 enhetschef 0,25 vik. samordnare Individ och familjeomsorg (IFO) Hälso- och sjukvård (HSL) 1,0 enhetschef Handikappomsorg 2,0 enhetschef 0,5 vik. samordnare 4,0 soc.sekr Utökad tilf. Från 0,5 pga. hemsjukvården Socialpsykiatri 1,0 enhetschef 37 (31,306 åa )Svg 14 (12,646 åa) LMG 35 (28,53åa) Bbg, Älvg och Pg 33 (29,875 åa)hemtj, Kobo Hälso- och sjukvårdspersonal 16 anställda (14,362 åa) Särskilda omsorgen 23 anställda (21,47 åa) Pers.ass 33 anställda (29,057 åa) Stödboendet 4 anställda (3,8 åa) 7.1 Personalbemanning och rekrytering Tidigare har personalomsättningen varit relativt låg inom socialnämndens verksamheter. Denna trend har dock förändrats och i dagsläget kan det periodvis vara svårt att hitta vikarier till äldre- och handikappomsorgen. För gruppen sjuksköterskor är situationen likartad där det oftast inte går att få tag på vikarier, utan ordinarie personal får täcka upp vid frånvaro. Detta är inget unikt problem för Övertorneå kommun utan kan i mångt och mycket sägas vara likartad över hela landet. En trolig orsak kan vara att vårdyrket har tappat attraktivitet och att ungdomar i många fall väljer andra mer attraktiva gymnasieutbildningar. Även individ- och familjeomsorgen (IFO) har periodvis haft hög personalomsättning och haft svårt att rekrytera social sekreterare. En tänkbar orsak till detta kan vara att det är svårt att locka till sig utbildade socionomer på grund av att Övertorneå betraktas som en liten glesbygdskommun. 5
Tillgängliga prognoser visar att under perioden 2013-2016 förväntas 25 personer gå i pension. Främst handlar det om vårdbiträden och undersköterskor. Tabell. 3. Prognos pensionsavgångar vid 65 års ålder, socialförvaltningen 2013-2016 (Övertorneå kommun, 2012, Budget 2013 med flerårsplan 2014-2015, s. 80). Titel 2013 2014 2015 2016 Totalt Personliga - 2-2 4 assistenter Social - 1 - - 1 sekreterare Undersköterska 4 2 1 3 10 Vårdbiträde 4 3 1 2 10 Totalt 8 8 2 7 25 8. Leverantörer och samverkansparter 8.1 Externa leverantörer Aditro: Tillhandahåller faktureringssystemet IOF, lönesystemet PS självservice och WinLas CareTech AB: Tillhandahåller planerings och uppföljningssystemet för vård och omsorg, I- care Draftit AB: Tillhandahåller den arbetsrättsliga databasen, Draftit Tieto: Tillhandahåller journal- och dokumentationssystemet Procapita samt samordningssystemet för vårdplanering, Meddix Timecare AB: Tillhandahåller schemaplaneringssystemet Timecare Stiftelsen Matarengihem: Tillhandhåller lokaler, städning och vaktmästeritjänster för de fastigheter som hyrs av Stiftelsen, bland annat Älvgårdens äldreboende och Zackarigården. Sysarb Group AB: Tillhandahåller programvaran SAM för det systematiska arbetsmiljöarbetet 8.2 Interna leverantörer IT enheten: Tillhandahåller teknisk support för data- och serversysten, allmän support för e-post och telefoni Ekonomi enheten: Tillhandahåller löneadministration, bokföring, controller funktion, o.s.v. Personal enheten: Ger råd och stöd i HR frågor Tekniska enheten: Tillhandhåller lokaler, städ och kosthållning till lokaler som nyttjas av socialnämndens verksamheter. 6
8.3 Samverkansparter Delar av individ- och familjeomsorgens insatser förutsätter samverkan med andra parter. Det kan exempelvis röra sig om stöd, vård och behandlingsinsatser för ungdomar med social- och psykosocial ohälsa, för personer med missbruksproblematik, insatser för att bryta beroende av försörjningsstöd, etc. Exempel på samverkansparter är: Norrbottens läns landsting Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Arbetsmarknads- och Integrationsenheten Polisen 9. Anläggningar och deras ändamål Endast de viktigaste behoven av investeringar som socialnämnden vill lyfta inför 2014 är listade nedan. För att utröna det totala behovet av underhåll i de fastigheter som nyttjas av socialnämnden behövs en grundlig genomsyn av anläggningarna. Ombyggnation av kök på Särkivaaragårdens äldreboende Det finns ett beslut från miljö- och byggenheten om att mottagningsköken måste anpassas för att uppfylla gällande hygienkrav. Detta arbete har ej påbörjats till dags datum. Om inga åtgärder vidtas kan vite komma att utdömas. Utemiljö Särkivaaragårdens äldreboende har en innergård som saknar utsmyckning och planteringar, d.v.s. det är i stort sett bara en tom gräsyta som inte inbjuder till någon utevistelse. Socialnämnden ser gärna att denna åtgärdas, så att den inbjuder till utevistelse och glädje för de äldre som bor på Särkivaaragården. Även Björkebygården har ett behov av upprustning av utemiljön och man har framfört önskemål om att få installera en grillstuga, samt iordningställa gångvägar med stenplattor som underlättar för de äldre att vistas i miljön. 10. Strategiska drivkrafter 10.1 Vision Socialnämndens verksamheter har fokus på brukarna och deras närstående. Förmågan att kommunicera och möta människor där de befinner sig är välutvecklad. Oavsett var i organisationen våra medarbetare befinner sig har de en tydlig brukar/klient fokus. Socialnämndens verksamheter vilar på en tydlig värdegrund och kännetecknas av ett kontinuerligt kvalitetsarbete som genomförs målinriktat, planmässigt med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 10.2 Övergripande mål Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. 7
10.3 Förhållningssätt Socialnämndens medarbetare har ett professionellt fokus på brukarna och deras närstående. Våra medarbetares förmåga att kommunicera och möta människor där de befinner sig ska vara välutvecklad. 10.4 Viktiga framgångsfaktorer Dem vi är till för; Kommunens medborgare Medarbetare; God arbetsmiljö Attraktiv arbetsgivare Verksamhetens processer; Värdegrundsarbete Tillämpa aktuella lagrum ändamålsenlig organisation Ekonomi; Ändamålsenlig verksamhet Budget i balans Medborgarfokus Beskrivning Socialförvaltningen ska verka för att kommunens medborgare har en god hälsa och goda livsvillkor i övrigt. Det övergripande syftet med socialförvaltningens arbete ska vara att bidra till att alla medborgare har förutsättningar för ett väl fungerande liv. Socialförvaltningens arbete ska grunda sig på alla människors lika värde och beakta att förutsättningar och villkor kan vara olika. Vid bedömningar och beslut ska gällande lagar och föreskrifter tillämpas och tolkas på ett korrekt sätt. Socialförvaltningen ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet med fokus på medborgarna. En kontinuerlig uppföljning och egenkontroll av de egna verksamheterna bidrar till att skapa en effektiv organisation med en budget i balans. Genom ett strukturerat kvalitetsarbete ska förvaltningens medarbetare känna delaktighet och engagemang i sitt arbete. 8
11. SWOT- analys 11.1 Dem vi är till för (kundperspektiv) Styrkor Hög kompetens och professionalism Svagheter Platt organisation Personalförsörjning Möjligheter Ökad kvalité Hot Ekonomi Att någon slutar Ohälsa hos personalen Beskrivning Socialnämndens verksamheter har medarbetare med både hög kompetens och lång erfarenhet vilket borgar för en god kvalité och service till kommunens medborgare. Att socialförvaltningen är en relativt liten organisation medför att det är svårt att tillhandahålla specialistfunktioner, utan många av organisationens medarbetare arbetar med ett brett spektrum av olika uppgifter. Detta kan medföra att det ibland kan ta längre tid för våra kunder att exempelvis få besked i vissa frågor. Samt att det kan innebära en förhöjd risk för ohälsa bland medarbetarna på grund av exempelvis stress. I en mindre organisation finns det även risk för ökad sårbarhet avseende personal- och kompetensförsörjning. Det kan vara svårt att ersätta personal som slutar eller går i pension. Genom att kontinuerligt följa upp verksamheterna ökar möjligheten att i god tid kunna planera för kommande personalbehov. 11.2 Medarbetare Styrkor Välutbildad personal Lång erfarenhet Möjligheter Tillvarata den reella kompetensen Kompetensinventering Möjliggöra byte av arbetsplatser Svagheter Platt organisation Små möjligheter till ombyte Kort yrkeserfarenhet Hot Ekonomi Ohälsa Konkurrens från andra arbetsgivare Utflyttningen från kommunen Beskrivning Socialnämnden har i sina verksamheter välutbildade medarbetare. Däremot kan yrkeserfarenheten variera, många medarbetare har lång yrkeserfarenhet likväl som det finns medarbetare med kortare yrkeserfarenhet. Därav är det viktigt att organisationen arbetar med att aktivt och kontinuerligt stötta nya medarbetare, genom exempelvis handledning och kompetensutveckling. Med anledning av att organisationen i sin helhet är relativt liten innebär det också att den är platt Detta innebär att specialistfunktioner saknas på ledningsnivå och att exempelvis enhetscheferna får ta ett större administrativt ansvar, Att det är en liten 9
organisation medför även att medarbetarnas möjligheter till att söka interna tjänster inom organisationen är begränsade. Vilket kan innebära att det finns en ökad risk för att personal söker andra externa arbeten. Då Övertorneå kommun har en negativ befolkningstrend medför detta en ökad risk för minskade anslag framledes. Vilket i förlängningen kan medföra neddragningar inom socialnämndens verksamheter för att anpassa sig till den ekonomiska verkligheten. Det finns även tendenser på att ohälsan bland medarbetarna ökar i en del av socialnämndens verksamheter. Då norrbotten och så särskilt malmfälten (Gällivare & Kiruna) och Pajala befinner sig i en expansiv fas finns det även risk att socialnämnden kan tappa värdefulla medarbetare till andra branscher. För att arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att socialnämnden ständigt arbetar för att hitta möjligheter för att tillvarata den reella kompetensen inom organisationen, exempelvis genom att kunna erbjuda medarbetare möjlighet att byta arbetsplats, erbjuda möjlighet att leda utbildning, skola in nya vikarier, etc. Det är även viktigt att kontinuerligt arbeta med att inventera utbildningsbehovet bland medarbetarna och kunna erbjuda möjlighet till kompetensutveckling 11.3 Verksamhetens processer Styrkor Närhet Korta beslutsvägar Flexibilitet Möjligheter Ökad uppföljning och kontroll Medarbetarnas engagemang Svagheter Ekonomi Avsaknad av ledningssystem IT- system Avsaknaden av riktlinjer och rutiner Hot Bristande uppföljning och kontroll Bristande intresse för förändringar Beskrivning Den lilla kommunens styrka är ofta att det är nära till kollegor och beslutsfattare. Detta medför oftast att det blir korta beslutsvägar och en flexibilitet i organisationen. De svagheter som identifierats är bland annat att kommunen har ett vikande befolkningsunderlag vilket kan medföra en negativ inverkan på den kommunala ekonomin som i sin tur kan påverka socialnämndens budget. Socialnämnden har i dagsläget nyligen påbörjat arbetet med att implementera ett ledningssystem, vilket innebär att det tidigare har saknas en strategisk inriktning för exempelvis uppföljning, kontroll och styrning av nämndens verksamhetsområden. Det är även viktigt att beakta att antalet data- och IT baserade system tenderar att blir fler och fler. Dessa kan vara till stor hjälp i det dagliga arbetet men risken finns att för många system, speciellt om de ej är användarvänliga eller saknar tillräcklig support kan innebära större arbetsbelastning. Det behöver även tas ett helhetsgrepp över vilka rutiner och riktlinjer som finns för socialförvaltningens verksamheter, d.v.s. saknas det ruiner, behöver befintliga rutiner uppdateras och hur är de implementerade i verksamheterna? Genom att börja arbeta påbörjats med att ta fram ett system för kontroll och uppföljning kan socialnämndens verksamheter kvalitetssäkras samt att det kan medföra ett ökande engagemang bland medarbetarna i organisationen. 10
11.4 Ekonomi Styrkor Stor budget (kan hitta luft i systemet) Externa projekt- och stimulansmedel Möjligheter Ändamålsenlig och effektiv verksamhet Hög kvalitet Nöjda och stolta medarbetare Svagheter Brist på ekonomiskt engagemang (saknas långsiktighet) Brist på förebyggande arbete Ej adekvat struktur inför framtiden Hot Konjunktur känslighet Kommunal ekonomi Personal som inte orkar engagera sig Kompetensförsörjningen Beskrivning Genom att införa ett mer systematiskt arbete med att kontrollera och följa upp verksamheten kan det innebära att verksamheterna kan effektiviseras utan att det behöver innebära neddragningar. Socialnämndens budget är relativt stor och med en mer effektiv kontroll och uppföljning är det rimligt att anta att effektiviseringar kan göras. Det är även viktigt att verksamheterna undersöker om det kan finnas externa medel att söka för olika projekt som kan möjliggöra kvalitetshöjande insatser i verksamheterna. Det är viktigt att socialnämnden och dess verksamheter även arbetar långsiktigt. I många fall kan det ta mer än ett år innan effekterna av förändring visar sig. I många fall handlar socialt arbete om att olika typer av insatser över tid. Detta innebär att det är oerhört viktigt att arbeta förebyggande. Ett effektivt preventivt arbete lönar sig alltid på längre sikt både ekonomiskt såväl som socialt. Som tidigare nämnt kan socialförvaltningens budget drabbas negativt med anledning av utflyttning och ett växande antal äldre i befolkningen. Det finns även en konjunkturkänslighet, speciellt för IFO, där varsel och neddragningar kan innebära att fler personer exempelvis söker försörjningsstöd. Andra faktorer som kan påverka ekonomin är personal som inte har samma engagemang eller motivation beroende på exempelvis ohälsa. För socialnämndens del är det väldigt viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning och kontroll av mål och ekonomi. På så sätt kan en ändamålsenlig och effektiv verksamhet med hög kvalité och struktur uppnås. Ett välfungerande strukturerat ledningsarbete bör även kunna bidra till att medarbetarna i organisationen känner delaktighet i högre grad, vilket i sin tur påverkar engagemang och motivation. 11
11. Analys av styrande dokument 11.1 Kommunfullmäktiges mål 1. KF Mål: Värdegrundsarbetet ligger till grund för allt Vid beslut ska medborgarnyttan alltid beaktas och ska gynna hållbar tillväxt ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Respektfullt bemötande och solidariskt ansvarstagande ska leda till engagemang och delaktighet och vi ska ha uppmuntrande och välkomnande attityd. 2. KF Mål: Övertorneå kommun har attraktiv livsmiljö med hög livskvalitet Övertorneå kommun är Tornedalens trädgård, här finns plats att växa som människa. Här finns mötesplatser för kreativitet och själslig, mental och andlig utveckling. Vi har funktionell, välskött, vacker närmiljö, rik fritid och rikt kulturellt utbud. Alla ska ha rätt till trygghet i livets alla skeenden och en skola med ambitioner och högsta kvalitet. God folkhälsa och sund livsstil är en förutsättning liksom rätten till arbete. 3. KF Mål: Driftighet, ambition och entreprenörskap belönas och går hand i hand med omtanke, rättvisa och solidaritet Goda initiativ och insatser ska stöttas, uppmärksammas och belönas inom både näringsliv, föreningsliv och kommunal verksamhet. God arbetsmiljö är jämställd och det är noll tolerans för mobbing och diskriminering. Ständiga förbättringar och utveckling ska eftersträvas för att säkerställa hög kvalitet, god service, bra arbetsmiljö och gott företagsklimat. 4. KF Mål: Övertorneå ska synas på världskartan för hållbar utveckling God ekonomisk hushållning tillämpas i alla beslut och effektiva processer eftersträvas. Aktivt energismart arbete ska utföras för minskad klimatpåverkan. Närproducerade, gärna ekologiska livsmedel ska synliggöras och prioriteras. Åtgärder för förbättrade villkor för demokrati, dialog, delaktighet och engagemang ska vidtas. 5. KF Specifika mål till Socialnämnden Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. 12
11.2 Socialnämndens verksamhetsplan Mål Mått/indikatorer Ansvarig Uppföljning/mätning Människor som söker kontakt med socialtjänstens Väntetid till att få plats på äldreboende fr. ansökan till erbjudande * Se notering. Var 6:e månad där det är möjligt verksamheter ska behandlas med Handläggningstid ekonomiskt bistånd fr. värdighet och respekt ansökan till beslut samt erbjudas snabb Antal förhandsbedömningar handläggning av sina betr. Barn och ungdom, ärenden. samt inom vilka tider man genomfört förhandsbedömning (max 2 v) Utredningstider avs. utredningar barn och ungdom Genomförandeplan skall vara upprättad senast 3 veckor efter att insats påbörjats Personalkontinuiteten hos varje omsorgstagare mäts hemtjänst/boende vårdare/äldre under 14 dagar Andel brukare som upplever att de är nöjda med socialnämndens insatser uppföljning sker via öppna jmf och KKiK Antal hushåll i försörjningsstöd under året Andel brukare som känner sig väl bemötta Andel brukare i % som känner att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål Andel brukare som känner trygghet i boendet Andel brukare som är nöjda med dagverksamhet som erbjuds * Not. Mått och indikatorer är helt nya för 2014. Det år således inte än fastställt än vem/vilka som är ansvarig för respektive mål. Arbetet med att klarlägga ansvarig/a kommer att ske i en kontinuerlig arbetsprocess där det även ingår att bedöma validiteten i de angivna måtten/indikatorerna. 13
Mål Socialtjänstens verksamhet ska kännetecknas av tillgänglighet god ekonomi och hög kvalitet Mått/indikatorer Informationsmöten med andra myndigheter och annan info som går ut Tillgång till trygghetslarm Tillgång till aktiviteter både i Säbo och i hemmet för psykiskt funktionshindrade Kostnad för vård och omsorg i kommunen och jmf. Med länet och riket Hemtjänst, hemsjukvård, Säbo, LSS- boende, personlig assistans, försörjningsstöd, missbruksvård, vård av unga, etc. Kostnad i kommunen i jmf. Med länet och riket Ansvarig * Se notering Uppföljning/mätningar Var 6:e månad där det är möjligt Mål Mått/indikatorer Ansvarig Uppföljning/mätning Utredning, vård, omsorg, rehabilitering och behandling skall bygga på evidens och säkerställda rutiner. * Se notering Var 6:e månad där det är möjligt Antal personer med vård och omsorgsutbildning i % + total antal/resp. antal med utbildning Genomgång av varje omsorgstagares fallrisk, risk för undernäring och få en genomgång av sina läkemedel Andelen verksamhetschefer inom ÄO med chefsutbildning Antal brukare i % med genomförandeplan Mål Mått/indikatorer Ansvarig Uppföljning/mätning Socialtjänsten skall arbeta för att ge våra unga en god uppväxt i kommunen * Se notering Var 6:e månad där det är möjligt Antal placerade barn och unga utanför hemmet + % av unga i kommunen 1-25 år Antal anmälningar/aktualiseringar samt därav leder till utredning Antal utredningar om barn som far illa, samt därav leder till beslut on någon form av insats Genomförda föräldrautbildningar, stödgrupp barn/ungdom Antal orossamtal med polisen Antal medlingsärenden (ungdomsbrott) * Not. Mått och indikatorer är helt nya för 2014. Det år således inte än fastställt än vem/vilka som är ansvarig för respektive mål. Arbetet med att klarlägga ansvarig/a kommer att ske i en kontinuerlig arbetsprocess där det även ingår att bedöma validiteten i de angivna måtten/indikatorerna. 14
11.3 Övriga styrdokument och riktlinjer 11.3.1 Lagstiftning Socialtjänstlag (SFS 2001:453) Socialtjänstlagen (SoL) är en, s.k. ramlag som ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov. Lagen reglerar bland annat kommunens ansvar, socialnämndens uppgifter, rätten till bistånd och socialtjänstens mål. Lag (SFS 1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ger socialnämnden långtgående möjligheter att begära tvångsåtgärder. Om missbrukare till följd av ett fortgående missbruk av alkohol och/eller narkotika anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och denne inte kan tillgodoses enligt SoL eller på annat sätt, kan LVM bli aktuell. Lag (SFS 1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) reglerar tvångsomhändertagande av unga människor under 18 år och i vissa fall under 20 år. Lagen täcker både unga människor som far illa på grund av bristande hemförhållanden eller eget beteende. De brister som föreligger i barnets hemmiljö ska vara av allvarlig art, innan ett ingripande får göras. Det ska finnas en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling annars skadas. Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en, s.k. rättighetslag. Syfte med lagen är att människor med funktionsnedsättning ska få det stöds om behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt Socialförsäkringsbalk (SFS 2010:110) Socialförsäkringsbalken (SFB) ersatte 2011-01-01 Lag (SFS 1993:389) om assistansersättning. I 51 kap SFB regleras den ekonomiska ersättningen från staten för den som beviljats personlig assistans. Kravet är att man behöver assistans för sina grundläggande behov igenomsnitt mer än 20 tim/veckan. Kommunen svarar för den som har behov av assistans färre timmar i veckan. Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Lagen är en ramlag och syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Lagen anger bland annat att: - Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. - Vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador - Ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet - En anmälningsplikt till socialstyrelsen. Patientdatalag (SFS 2008:355) Reglerar behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvård. Lagern reglerar bland annat sammanhållen journalföring, inre sekretess, patienters möjlighet att spärra uppgifter och hur patienten kan få direkt åtkomst. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) HSL är en ramlag som fastställer mål och krav och reglerar i korthet åtgärder för att medicinskt utreda och behandla sjukdomar och skador. 15
11.3.2 Föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) trädde i kraft 1/1-2012 och omfattar såväl socialtjänst, LSS och hälso- och sjukvård. Föreskrifterna beskriver hur en verksamhet systematiskt och fortlöpande ska arbeta för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Detta medför att den som bedriver verksamhet ska ha kunskap om de för verksamheten relevanta kraven och målen i lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Den som bedriver verksamheten måste även ha kunskap om de beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter som gäller för verksamheten. Socialnämnden har under 2013 påbörjat arbetet med framtagande av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet är omfattande och tidskrävande men kommer att bidra till att höja kvalitetsnivån inom socialnämndens verksamheter och har således hög prioritet. Det bör även tas i beaktande att det kommer att utgå statsbidrag för de län där alla kommuner infört ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de fall en kommun inte infört detta kommer inget statsbidrag att utfalla det länet. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12) De nya reglerna innebär en fokus på ökad rättsäkerhet för demensomsorgen och hela biståndsverksamheten. Bland annat krävs tydligare beslut och uppdragsformuleringar till utförarna, utveckling av utredningsmetodiken, utförligare behovsbedömningar, fortlöpande kontroll av genomförandet samt skärpt rapportering av missförhållanden (lex Sarah) 11.3.3 Övrigt ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) En internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa enligt WHO. Målet är att det ska vara samma strukturer på bedömningar oavsett kommun. Socialstyrelsen har en viljeinriktning på att detta ska införas som ett led i Äldres Behov i Centrum 11.4 Nya föreskrifter 11.4.1 Bemanning i särskilda boenden Den 1 januari 2015 införs Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2012:12) Om ansvaret för äldre personer i särskilda boenden. Det har varit aktuellt att denna förändring skall genomföras den 1 januari år 2014, men Socialstyrelsen har den 10 september meddelat att man har uppskjutit genomförandet till den 1 januari år 2015. De nya reglerna innebär högre krav på handläggning, dokumentation och uppföljning av biståndsbesluten inom särskilt boende och korttidsboende. Tidigare har kommunen fattat, s.k. rambeslut för alla som beviljats särskilt boende och korttidsboende. Dessa beslut har gällt tills vidare. Framöver kommer inte, s.k. rambeslut att godtas utan alla personer som beviljas särskilt boende skall även erhålla ett separat beslut om hemtjänstinsatser i det särskilda boendet. Vidare skall alla beslut om hemtjänst i särskilt boende följas upp därefter, vid förändrat tillstånd men minst en gång per år. Med de nya föreskrifterna förtydligas biståndshandläggarens roll avseende verkställigheten. Detta innebär att biståndshandläggaren skall kontrollera att personer verkligen får den hjälp de har beviljats. Vidare ska biståndshandläggaren kontrollera att genomförandeplaner upprättas samt att de efterföljs. Om så inte skulle vara fallet, skall en Lex Sarah rapport omedelbart upprättas av handläggaren. 16
Detta arbete kommer troligen att innebära en större arbetsbelastning för våra biståndshandläggare, särskilt då man skall göra grundutredning. I pågående ärenden måste man göra en ny grundutredning när det är aktuellt att överväga/förändra insatserna. Biståndshandläggarna kommer att delta i ICF-utbildning som är en systematiserad och grundlig utredningsmetod inom äldreomsorgen. I nationell jämförelse om ärendebelastning beräknar man ca 100 ärenden/handläggare och det finns därför idag inte skäl att utöka antalet biståndshandläggar-tjänster 11.5 Stimulansbidrag/medel och projekt 11.5.1 Bättre liv för sjuka äldre Satsningen sker i samverkan med Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och syftar till att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Satsningen sker i olika områden som identifierats som prioriterade. Exempelvis är införandet av nationella riktlinjer för äldre och kvalitetsregister några kvalitetsindikatorer som används för att fördela prestationsersättning till kommuner och landsting. Med hjälp av prestationsersättning för uppnådda resultat ska kvaliteten i vård och omsorg till multisjuka äldre höjas. Äldresatsningen i Norrbotten som sker i samverkan med Norrbottens läns landsting och benämns Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten och den gemensamma visionen är Trygga äldre i Norrbotten ett gemensamt ansvar. 11.5.2 Uppföljning av kvalitet i äldreomsorgen För att öka uppföljningen av kvalitén sker registreringen i två register, Svenska Palliativaregistret respektive Senior Alert. Ytterliggare två register är under införande, SveDem (Svenska Demensregistret) och Svenska BPSD- registret (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Dessa register ska på sikt utveckla demensvården i Sverige. Rapportering och anslutningen till registren kopplas till en prestationsersättning. För att erhålla prestationsersättning för uppnådda mål inom senior alert krävs att riskbedömningar inom fall, trycksår samt undernäring ska ha genomförts på 90 % av brukarna i samtliga kategorier. Kommuner som uppnår detta får vara med och dela på extra stimulansmedel. För socialnämnden i Övertorneå har målet varit att riskbedömningar ska ha gjorts på 100 % av brukarna i samtliga kategorier. För att erhålla prestationsersättning för uppnådda mål inom palliativa registret krävs att registrering genomförts i 70 % av dödsfallen. Även här bedöms Övertorneå kommun uppfylla målen. Dock är det svårt att uppnå 100 % eftersom endast registreringar kan ske i de fall det sker inom kommunens ansvarsområde. Patienter som avlider, exempelvis på sjukhus kan ej registreras då de är inom landstingets ansvarsområde. 11.5.3 Nationell värdegrund för äldreomsorgen I socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ingår numera en bestämmelse om nationell värdegrund för äldreomsorgen. Vilket innebär att socialtjänstens verksamhet ska inriktas på att den äldre personen får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den kan vara olika aspekter såsom integritet, självbestämmande, individanpassning, kvalitet och trygghet. Den äldre personen ska så långt som möjligt kunna välja när och hur stöd i boendet ska ges. Kommunen kan ta beslut om att lämna kompensationen till en enskild person om kommunen inte klarat av att ge ett beslut i tid eller kunnat ge det bistånd som socialnämnden garanterat. Arbetet med att Införa den nationella värdegrunden för äldreomsorgen är påbörjad. Den enhetschef som leder 17