FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall Type lag: Annet Lag nr: 10 Lagdeltakere:
1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. SYNEN! När man blir äldre så blir synen oftast sämre och man kan behöva börja använda glasögon eller linser! Varför blir synen sämre? Ögat minskar linsens förmåga att ändra sin form, den blir grumlig och släpper in mindre ljus. En 70-åring behöver tre gånger så mycket ljus en vad en ung person behöver. En vanlig orsak är åldersförändringar i gula fläcken. Så kallad makuladegeneration. Åldersrelaterad makuladegeneration är den vanligaste orsaken till blindhet över 50 års ålder i västvärlden. I Sverige finns minst 300 000 personer med någon form av makuladegeneration varav drygt 40 000 individer har en avsevärd synnedsättning. Det finns två sorters åldersförändringar i gula fläcken, våta och torra. Den torra formen är vanligast men kan oftast inte behandlas. Den våta formen ger oftare svårare besvär men behandling med läkemedel kan oftast förhindra att synen blir sämre och ibland förbättra den. Torra åldersförändringar i gula fläcken innebär att de ljuskänsliga cellerna i gula fläcken bryts ner. När man blir äldre och allt eftersom celler slutar att fungera ser man sämre. Våta åldersförändringar i gula fläcken är oftast allvarligare än torra. Den våta formen kan man få om nya skadliga blodkärl bakom näthinnan börjar växa in under gula fläcken. Ett naturligt fenomen som oftast kommer i 40- till 45-årsåldern och tar sig uttryck i att man får svårare att se på nära håll. Skälet är att linsen i ögat blir mindre flexibelt. Ålderssynthet drabbar alla oavsett tidigare synfel. Generellt kan sägas att den som är närsynt och korrigerad med glasögon får närbesvär senare än den som är översynt och fixar till det med glasögon. Stela leder Artos Artos/osteoartrit är en vanlig sjukdom bland äldre och överviktiga människor. Artos är en sjukdom som man får stela leder av. Sjukdomen bryter ner en eller flera leders brosk. Hand, höft, knä och tåleder drabbas ofta av denna sjukdom. För kvinnor över 60 år är artros den femte vanligaste sjukdomen. Sjukdomen är en vanlig anledning till funktionsnedsättning hos äldre människor. Om man har sjukdomen och rör sig väldigt mycket uppstår oftast smärta. Ledsvullnad och felställning är vanligt. Ledvärk Ungefär hälften av alla svenskar som är över 80 år har ledvärk varje dag. Till exempel om det är två ben i kroppen som har en kudde emellan sig. Och när man blir äldre försvinner kudden och då får man ledvärk. Hjälp mot ledvärk De flesta som har ledvärk är överviktiga så då kan det hjälpa att vara aktiv och gå ner i vikt. Det kan hjälpa mot ledvärk. VitaePro kan också hjälpa mot ledvärk hjärta, minne och syn. Det är antioxidanterna i vitaepro som hjälper, det finns i frukt också. MINNET Forskare i USA har undersökt varför kognitiva funktioner som minne och inlärning försämras när man blir äldre. De såg att hjärnan hos äldre fanns det mindre vit substans än hos yngre personer. Hjärnans vita substans står för just kommunikationen mellan nervcellerna, och när den bryts ner får hjärnans olika delar svårare att samarbeta. Så kan minnet försämras.
MINNESSJUKDOMAR Återupplevande: Återupplevande är ett kognitivt symtom traumatisering, som innebär att personen som lider av det ofrivilliga påminns av traumat, minnesbilder uppkommer när det är oönskat och plågsamma. Återupplevande kan ske efter en enskild traumatisk upplevelse, efter en serie av traumatiska upplevelser och efter kronisk stress. Demens: Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på Demenssjukdomar är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Risken för att få Demens ökar ju äldre man är. Ungefär 7 procent av alla svenskar som är över 65 år lider av Demenssjukdom. Hörseln! När man blir äldre är de naturligt att man får sämre hörsel. De behöver inte vara en sjukdom utan bara en vaxpropp, eller liknande som gör hörseln sämre. Men om man har otur kan de bero på sjukdomar, skador eller ärftliga hörselproblem. Det är nästan en miljon personer i Sverige som har hörsel nedsättning. Tecken! De vanligaste tecknen på att man har hörselnedsättning är: Man tycker att andra börjar prata otydligt och svagt, man höjer ljudet på teven/radion m.m.. Man har också svårt att uppfatta vad en person säger när många pratar samtidigt. Åtgärder! De flesta får hörapparat vid nedsatt hörsel. Man kan t.ex. få hjälpmedel till hemmet, som blid/texttelefon, fax, ljussignaler och förstärkta signaler. Vad kan man göra för att förhindra hörselnedsättning? Om man ska gå till en plats där man vet att det kommer att vara höga ljudnivåer, kom ihåg att ta med hörselkåpor/hörselproppar. Var inte rädd för att skydda dina öron!
2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Deltagarna har gjort en enkel design på sin robot med så lite delar som möjligt. Detta för att delarna ska kunna bytas från nxt-klossen snabbast möjligast då de ansåg att roboten behöver olika saker för olika uppdrag. I programmen har deltagarna försökt att utgå från att använda samma design på roboten för så många uppdrag som möjligt. De utgår i många fall från att följa svart linje. Sensorerna vi använder är ljusensorn som används för att följa svart linje, ultraljusensorn används i programmeringen för att se saker framför roboten och den utför då ett uppdrag. Färgsensorn används för att urskilja medicinflaskorna. På banan är planen att hinna med så många uppdrag som möjligt och att alla byten ska gå snabbt och smidigt. Deltagarna har lärt sig mycket när det arbetat med teknikuppdraget. Det har blivit en del träning på att sammarbeta med andra. Hur gör man när man ska lösa ett uppdrag och nio deltagare har nio olika ideér? Vi har lärt oss att diskutera fram olika lösningar och att kompromissa. Rent tekniskt har funderingar på hur de olika sensorerna på roboten fungerar, samt motorn och programmeringen osv kommit upp så vi har lärt oss mycket om det också. Deltagarna har jobbat tillsammans med två handeledare med uppdraget. Alla ideér och lösningar har de fått komma underfund med själva.
3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har än så länge inte delat med oss av vår forskning eller vår prototyp då vi arbetat ända in i sista minut. Men efter tävlingen på lördag är planen att kontakta media och eventuellt även företag som vi på KomTek samarbetar med. En tanke är att bjuda in den lokala tidningen samt lokal-tv till ett av dessa företag och där återuppbygga vår monter och tillsammans med företaget presentera våra idéer. Vi kommer för att vår monter ska synas använda oss av bildspel, belysning, bilder samt klara färger. Hur montern ska se ut har vi tillsammans brainstormat fram. Som ledare var jag tydlig med att ingenting är omöjligt utan slå på stort, och omarbeta sedan idéerna för att fungera i verkligheten.
4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Vi i Glada Hudik har arbetat på två fronter. Den tekniska uppgiften med själva Legoroboten har det klurats kring på en fritidskurs där 9 deltagare har byggt och programmerat. Gruppen tyckte inledningsvis att uppdragen på robotbanan var väldigt svåra och framtiden såg allt annat än ljus ut, men efter lite bråk och en massa näsblod började de flesta knutarna lösa upp sig. Några uppdrag kändes fortfarande smått olösliga men allt fler utfördes, och med lite framgång och vind i seglet såg det ljusare och ljusare ut. Men hur ska det gå på lördag då allt måste klaffa? Forskningsuppgiften samt marknadsföringsuppgiften däremot har tagits hand om av år 6 på Glada Hudik-skolan. Vi delade in oss i fyra olika projektgrupper utifrån personliga förmågor för att få grupper som tillsammans ägde så många färdigheter som möjligt. Sedan fick de läxa att intervjua en äldre person de kände. Vilka problem kommer med åldern? Vad tycker de om att göra på dagarna? Utifrån de svar som kom upp valde vi att fokusera på fyra problemområden: synen, stela leder, minnet och hörslen. Projektgrupperna delade sig sedan i två delar, där halva gruppen tog hand om själva forskningen medan den andra halvan började spåna kring tekniska lösningar. Efter ett tag så slog alla de som sysslat med uppfinningen/lösningen ihop sig i en grupp och sammanförde sina tankar och idéer. Det bottnade i ett par superglasögon med många specialfunktioner. De byggde till sist en prototyp. Avslutningsvis jobbade alla tillsammans kring hur de skulle presentera sin forskning och hur montern skulle se ut.
1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Fakta har vi hittat på två sätt: 1. Genom att intervjua äldre människor i vår närhet. 2. Genom källkritiska sökningar på internet.