Resandeutveckling kvartal

Relevanta dokument
Trafikkontoret Trafik- och Resandeutveckling 2017

Trafikkontoret Trafik- och Resandeutveckling 2018

Trafik- och resandeutveckling

Trafik- och resandeutveckling Meddelande 1:2011 Trafikkontoret Trafikant & ITS/Analys

Bild: Trafikkontoret/Asbjörn Hanssen. Bild: Trafikkontoret/Mats Udde Jonsson. Trafik- och resandeutveckling Meddelande 1:2015 Trafikkontoret

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Trafik- och resandeutveckling Meddelande 1:2012 Trafikkontoret

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Trafik- och resandeutveckling 2009

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Trafik- och resandeutveckling 2015

Bild: Trafikkontoret/Mats Udde Jonsson. Trafik- och resandeutveckling Meddelande 1:2014 Trafikkontoret

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Trafik- och resandeutveckling 2015

Mandolingatan Trafikanalys

Trafik- och resandeutveckling Meddelande 1:2013 Trafikkontoret

Resvane- undersökning 2011

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Västtrafik Konsekvenser för kollektivtrafiken - ny Göta Älvbro

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Månadsrapport oktober 2018

Portinfra Göteborg Utdrag ur trafikstrategin. Mycket på många ställen samtidigt

Månadsrapport maj 2018

Godkänt dokument - Stefan Modig, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2016

Om arbetet med Mölndal stads trafikstrategi

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

TRAFIKSTRATEGI FÖR GÖTEBORG UNDERLAGSRAPPORT HUR MÅNGA RESER I GÖTEBORG ÅR 2035? Rapport nr: 1:8:2013 ISSN:

RVU Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Detta är Västsvenska paketet

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Rapport om klimatsmart resande

Stockholmstrafiken Rapport maj 2015

Stockholms-stads-scenariot - - en känslighetsanalys baserad på Trafikverkets Basprognos

Tillgänglighet sida 1

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

Månadsrapport april 2018

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Res smartare med trängselskatt. Information för dig som jobbar inom Göteborgs Stad

Månadsrapport december 2018 januari 2019

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik, tredje kvartalet 2014 Redovisning 30 oktober 2014

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 7 januari

VALIDERING BASPROGNOS

Kollektivtrafikplan Skövde år med utblick mot 2035 ANTAGEN APPENDIX: PM RESANDEMÅL

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning


Månadsrapport november 2018

Hållbar mobilitet i Lunds kommun. Christian Rydén Stadsbyggnadskontoret

Månadsrapport augusti 2018

Borås Stads Trafikstrategi Förädla det vi har

Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM

Resvaneundersökning 2017

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Ett alternativ till det Västsvenska paketet. Ett alternativ till det Västsvenska paketet

GÄVLE KOMMUN TRAFIKANALYS HILLE GÄVLE

Planering i tidiga skeden

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha?

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman

Resvane- undersökning 2013

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Trafik till, från och inom trängselskattesnittet. Lägesrapport, kvartal

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Trafikanalyser Halmstad

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Resvaneundersökning. Revisionsdatum

Trafikanalys detaljplan för vård och forskning vid Per Dubbsgatan

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 18 september 2013

KONCEPT. FÖP Mölndalsåns dalgång PM GENOMFÖRANDE - TRAFIK. Maj SWECO Transport System

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Västsvenska paketet. Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Kort om resvanor i Luleå 2010

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 25 februari 2015

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Detaljplan för Smörgatan Trafikanalys

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

Trafiksituationen i Stockholm under oktober 2000

Mobility Management i byggskedet

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2017

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta

Vi skapar bättre förutsättningar för nya vägvanor. Pernilla Sott Konsult Trafikplanering, COWI. Ulrika Franzén Konsult - Mobility management, Sweco

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2012

Transkript:

Resandeutveckling kvartal 2 2017 2017 inleds med fortsatt ökning av resor med kollektivtrafiken Första halvan av 2017 inleds såsom de senaste årens trafikutveckling visat med ökning för kollektivtrafiken och stagnering för cykel- och biltrafiken. Under första halvåret 2017 har vi sett både ökningar och minskningar av cykelflödet. I kvartal 1 var flödet 6 procent högre än motsvarande kvartal föregående år, medan flödet i kvartal 2 var 10 lägre. Variationerna förklaras av skiftningar i vädret. Kollektivtrafiken fortsatte trafiken att utvecklas i linje med vad vi sett de senaste åren med ökningar både kvartal 1 och 2 jämfört med motsvarande period föregående år. Bilflödet kvartal 1 och 2 2017 är i nivå med motsvarande perioder föregående år. Långsiktigt ser vi en viss förändring i resandet mot det mer hållbara, men det är inte tillräckligt cyklandet behöver öka snabbare och för bil behöver vi vända utvecklingen och få bilresandet att minska. Kollektivtrafiken är det enda trafikslag som hittills utvecklas i linje med trafikstrategin. Kortsiktig utveckling Långsiktig utveckling Q1 2017 vs Q1 2016 Q2 2017 vs Q2 2016 2016 vs Utfall genomsnittlig förändring -2016 Nödvändig genomsnittlig förändring -2035 I linje med nödvändig utveckling Till fots - - ± 0 ± 0 + 1,0 Nej Cykel + 6-10 + 26 + 4,7 +8,2 1 Nej Kollektivtrafik + 6 + 3 + 17 + 3,2 + 2,5 Ja Bil ± 0 2 ± 0 2 + 0,9 + 0,2-1,1 Nej 1 Delmål 2025 enligt cykelprogrammet, därefter +0,8 procent per år 2026-2035 2 From 2017 baseras utvecklingen på Trängselskattsnittet Cykelresor Vi använder flödena vid våra mätstationer som ett mått på hur cykeltrafiken i Göteborg förändras över tid. Vid beräkning av trafikutvecklingen första och andra kvartalet 2017 har vi totalt 15 stationer med godkända data. 12 stycken av dessa är relativt opåverkade av de förändringar i trafikmiljön som just nu sker i staden. Baserat på dessa 12 stationer ökade flödet under första kvartalet medan det minskade under andra kvartalet 2017. Första kvartalet 2017 var mer gynnsamt vädermässigt och andra kvartalet 2017 var istället mindre gynnsamt vädermässigt jämfört med 2016 Det här är framför allt vädret som orsakar de fluktuationer vi ser. Annat kan också påverka med det är inget vi har möjlighet att mäta. Trafikutveckling kvartal 1 och 2 2017, procent Kvartal 1 Kvartal 2 Cykel + 6-10

Långsiktigt vet vi att cykeltrafiken varit oförändrad de senaste tre åren och vår bedömning är att utvecklingen hitintills 2017 inte visar på något trendbrott. Nedan illustreras hur medelflödet sett ut för ett antal stationer (med godkända flöden för båda kvartalen alla år) mellan 2015 och 2017. I grafen framgår att flödena fluktuerar mellan olika kvartal men den totala bilden är att cykeltrafiken fortsatt är på samma nivå. Cykelflöde kvartal 1 och 2 2015-2017. Medelflödet baseras på 10 stationer med godkända flöden över hela tidsperioden. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Q2 Q1 500 0 2015 2016 2017 Kollektivtrafikresor Under första och andra kvartalet var resandet med kollektivtrafik 6 respektive 3 procent högre än motsvarande perioder 2016. Den långsiktiga trenden med ökat kollektivtrafikåkande fortsätter därmed och är det färdmedel som täcker det ökade resbehovet. Under de två första kvartalen har alla de kollektiva trafikslagen fortsatt att öka. Trafikutveckling kvartal 1 och 2 2017, procent Kvartal 1 Kvartal 2 Kollektivtrafik + 6 + 3 Buss + 10 + 3 Båt + 9 + 7 Spårvagn + 3 + 3 2016 påbörjade Västtrafik införandet av ett nytt system för automatisk trafikanträkning, och detta arbetet fortsätter under 2017. Västtrafik uppskattar att en viss del av ökningen senaste året (och även detta kvartal) kan bero på det nya trafikräknesystemet. Dessa förändringar är dock logiska utifrån ett ökat resbehov och från den utveckling vi ser för de övriga trafikslagen. Så utifrån tillgängligt underlag utgår vi från att all ökning för kollektivtrafiken är ett resultat av ökat resande. Bilresor Biltrafikens utveckling i Göteborg har årligen följts i fem olika geografiska snitt sedan början av 1970-talet: 28 Fasta punkter, Götaälvsnittet (delsnitt av 28 Fasta punkterna), Kommungränssnittet, Centrala stadssnittet och Citysnittet. Trafikkontoret har tidigare redovisat årliga förändringar för alla fem snitt. För ett av snitten har vi även redovisat kvartalsvisa förändringar för att få en kontinuerlig uppföljning under året. Från mitten av 1990-talet fram till trängselskattens införande 2013 följde de 28 Fasta punkterna och Götaälvsnittet en parallell utveckling. Detta innebar att vi kunde använda Götaälvsnittet för de kontinuerliga kvartalsuppföljningarna. När trängselskatten infördes ändrades resmönstren och

2012 2013 2014 2015 2016 förhållandet mellan de två snitten förändrades. Från 2013 fram till 2016 har därför snittet de 28 Fasta punkterna nyttjats för att följa de kvartalsvisa förändringarna. När Göteborg under 2017 går in i en allt mer intensiv byggperiod kommer de trafikmätningsstationer som ingår i snittet 28 Fasta punkterna att påverkas i så stor omfattning att vi från och med nu inte kommer att redovisa detta snitt. Den generella trafikutvecklingen och utvecklingen under året (kvartalsuppföljning) kommer istället att följas genom Trängselskattesnittet. Detta snitt täcker in alla passager vid de drygt 30 trängselskattportalerna och ses som en bra ersättning. Trängselskattesnittet följer i nuläget en relativt parallell utveckling med 28 Fasta punkter och Götaälvsnittet, se grafen nedan. För att få en mer heltäckande bild av stadens trafik kommer även Götaälvsnittet redovisas kvartalsvis under 2017. Trafikutveckling 2016 för de 28 Fasta punkterna, Götaälvsnittet och Trängselskattsnittet, index 100 120 110 100 90 28 Fasta punkterna Göta älvsnittet Trängelskattesnittet 80 Trafikutvecklingen i Trängselskattesnittet och Götaälvsnittet är oförändrat vid en jämförelse mellan andra kvartalet 2017 och motsvarande kvartal 2016. Men inom snitten ses omfördelningar på grund av omledningar och förändrade ruttval som orsakas av de påbörjade byggnationerna. För Trängelskattsnittet skedde även detta kvartal den största minskningen vid E45/Marieholmsleden med en överflyttning till E20/Alingsåsleden där trafiken ökade. Förutom E45/Marieholmsleden minskade trafiken även på Oscarsleden, Hjalmar Brantingsgatan och Backadalen, medan trafiken ökade i Tingstadstunneln, på Älvsborgsbron och på Skälltorpsvägen. För Götaälvsnittet ökade trafiken i Tingstadstunneln, på Älvsborgsbron och på Angeredsbron. På Götaälvbron minskade istället trafiken med 25 procent vilket berodde på vinterns trafikomläggningar vid södra brofästet och E45an. Trafikutveckling kvartal 1 och 2 2017, procent Kvartal 1 Kvartal 2 Trängselskattesnittet ± 0 ± 0 Götaälvsnittet + 2 ± 0

Långsiktig utveckling - mot mer hållbart resandet Det långsiktiga målet för Göteborg är att det hållbara resandet ska öka, det vill säga att antalet resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ska öka medan antalet resor med bil ska minska. Sedan ser vi en viss förändring i resandet mot det mer hållbara, men det är inte tillräckligt cyklandet behöver öka snabbare och för bil behöver vi vända utvecklingen och få bilresandet att minska. Kollektivtrafiken är det enda trafikslag som hittills utvecklas i linje med trafikstrategin. Trafikstrategins mål Det långsiktiga målet för Göteborg är att det hållbara resandet ska öka, det vill säga att antalet resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ska öka medan antalet resor med bil ska minska. I Göteborgs Stadstrafikstrategi med basår finns ett antal effektmål för resandet fram till 2035. Målen baseras på samtliga resor i Göteborg alltså inte bara göteborgarnas resor. Effektmål 1: Minst 35 procent av resorna i Göteborg sker till fots eller med cykel år 2035. Effektmål 2: Minst 55 procent av de motoriserade resorna sker med kollektivtrafik år 2035. Ska vi nå målen måste resmönstret förändras radikalt; med utgångspunkt från måste resorna till fots öka med cirka 25 procent, resorna med cykel öka med cirka 225 procent och resorna med kollektivtrafik öka med minst 80 procent medan bilresandet måste minska med minst 23 procent. Detta motsvarar en genomsnittlig förändring per år på +1,0 procent för resor till fots, +8,2 procent för resor med cykel (enligt cykelprogrammet fram till 2025, därefter 0,8 procent per år), +2,5 procent för resor med kollektivtrafik och -1,1 procent för resor med bil. Resandet har förändrats Under 2016 var cykelflödet oförändrat jämfört med 2015 medan kollektivtrafiken ökade med 6,4 procent och bilresandet ökade med 1,3 procent. Flödet av resor till fots kan vi i dagsläget endast uppskatta genom en så kallad resvaneundersökning (RVU). Vår senaste RVU genomfördes 2014 och den visade ingen förändring i antal resor till fots jämfört med. Mellan och 2015 uppskattas behovet av resor totalt ha ökat med 5 procent, som ett resultat av ökad befolkning och inpendling. Cykelresorna har under denna period ökat 26 procent, resorna med kollektivtrafiken har ökat 17 procent och bilresorna har ökat 0,9 procent. Detta betyder att det har skett en förändring i resandet. År 2013 skedde en förflyttning mellan samtliga trafikslag, i riktning mot mer hållbara resor. Mellan 2014 och 2016 har antalet cykelresor och bilresor varit relativt oförändrat medan kollektivtrafiken har ökat rejält. Detta innebär att det är kollektivtrafiken som tagit hand om det ökade resbehovet de senaste åren.

2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2012 2013 2014 2015 2016 Trafikutveckling och förändring i resbehov, 2016, index 100 150 125 100 Utveckling till fots Utveckling cykel Utveckling kollektivtrafik Utveckling bil Resbehov 75 Att den största förändringen skedde 2013 i samband med att trängselskatten infördes visar att det krävs förändrade förutsättningar för att det ska ske större förändringar i resandet. Nedan visas färdmedelsfördelningen och beräknad färdmedelsfördelning enligt målet 2035. Fördelningen mellan resor till fots eller cykel kan fördela sig något annorlunda, men de båda färdmedlen ska tillsammans utgöra 35 procent. Färdmedelsfördelning, 2016 och mål 2035, procent 100% 22 20 22 80% 5 6 13 60% 25 28 36 40% 20% 48 46 29 0% 2016 2035 Till fots Cykel Kollektivt Bil Även om vi ser omfördelningar mellan trafikslagen räcker inte dagens förändringstakt för att vi ska nå målen i trafikstrategin. Cyklandet behöver öka snabbare och för bil behöver utvecklingen vända och minska. Resorna till fots behöver också öka, ungefär i takt med det ökande resbehovet. Kollektivtrafiken är det enda trafikslag som i nuläget växer i takt med trafikstrategin. Trafikutveckling 2016 och mål fram till 2035, index 100 350 325 300 275 250 Utveckling till fots 225 200 Utveckling cykel 175 150 Utveckling kollektivtrafik 125 100 Utveckling bil 75

Utredning av framtida kortsiktiga redovisningar I takt med att Göteborg går in i en allt intensivare byggtid försvåras våra analyser av trafikutvecklingen. Mätstationer grävs upp, flyttas och trafiken leds om. Detta har störst påverkan på de kortsiktiga analyserna, såsom kvartalsredovisningar, med ökad osäkerhet som följd. För analyserna av cykelresandet är väderskiftningar ytterligare en svårighet som framför allt försvårar de kortsiktiga analyserna. Cykeltrafiken är, i motsats till andra trafikslag, mycket väderkänslig. Med bra väder ökar trafiken och vid dåligt väder minskar trafiken. Vårt snitt för cykeltrafiken består av ett relativt litet antal stationer och det gör att det blir svårt att exempelvis studera trafikutvecklingen kvartalsvis med hänsyn till vädret. Under hösten pågår en resvanundersökning (RVU) i Göteborg där rapporten beräknas vara klar under början på 2018. Parallellt med RVU:n utreder vi också hur vi på lämpligaste sätt ska redovisa framtida kortsiktiga resultat av trafikutvecklingen. Fram till dess redovisar vi kvartalsuppföljningar på samma sätt som tidigare.