Lärarutbildningsnämnden Anvisningar för examensarbetet i lärarutbildningen Dnr FL 2011/29 Giltighet fr.o.m. vårterminen 2010 Karlstads universitet, 651 88 Karlstad Universitetsgatan 2. Telefon 054-700 10 00 Org nr 202100-3120. www.kau.se
Examensarbetet i lärarprogrammet All utbildning inom högskolan skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Centrala aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande och kritiskt reflekterande förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som de studerande förväntas utveckla under hela utbildningen och visa prov på bland annat i självständigt genomförda skriftliga arbeten. I lärarprogrammet ingår ett examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng och skrivs på antingen grundnivå eller avancerad nivå. Examensarbetet är ett självständigt vetenskapligt orienterat arbete som utförs av den studerande med hjälp av handledning. Examensarbetet kan tidsmässigt utföras inom specialisering eller inom det allmänna utbildningsområdet. Examensarbetet skall ligga i utbildningens senare del. För dess genomförande avsätts motsvarande tio veckors heltidsarbete. För examensarbetet finns särskild kursplan för grundnivå respektive avancerad nivå. I kursen ingår viss metodundervisning samt ett självständigt arbete som studenten genomför enskilt eller om synnerliga skäl föreligger, i par med annan student. Synnerliga skäl anses föreligga - vid utlandsstudier - vid ämnesöverskridande studier - vid val av särskilt arbetsintensiva metoder och - då arbetet med fördel kan utföras av fler än en. Examinator avgör om synnerliga skäl föreligger. Har studerande utfört arbetet i par åligger det examinator att säkerställa att respektive students kunskaper bedöms individuellt i relation till den gemensamma slutprodukten. I kursen ingår också att lägga fram examensarbetet för granskning på ett oppositionsseminarium samt att opponera på en medstuderandes examensarbete. Information om oppositionsseminarium följer längre fram i dessa anvisningar. Vad är ett examensarbete? Examensarbetet är ett forskningsorienterat arbete eller ett utvecklingsarbete som skall ha en tydlig koppling till lärarprofessionen. Det skall vara empiriskt och samtidigt knyta an till forskning, beprövad erfarenhet inom området och till relevant teori. Det skall ge den studerande tillfällen att problematisera kring och formulera samt undersöka frågor relaterade till fenomen som har relevans i skolans vardag eller till kunskapsbildningen inom ett specifikt ämnesområde. Ett examensarbete kan ha olika karaktär. Det kan vara ämnesdidaktiskt inriktat, likväl som det kan inriktas mot att undersöka villkor för barns och elevers lärande och utveckling. Det kan även riktas mot de olika skolformernas sätt att organisera verksamheten, mot styrdokument och andra faktorer som reglerar och påverkar skolformernas verksamhet eller mot den yrkesutövande lärarens arbete. Examensarbetet kan också göras mer tillämpningsinriktat, kanske med avsikt att utveckla, pröva och 1
utvärdera en speciell undervisningsmetod, ett undervisningsmaterial eller dylikt. Det kan även ha en konstnärlig inriktning, där kunskapsbildning med relevans för lärarprofessionen analyseras och presenteras. I examensarbetet skall den studerande relatera sina kunskaper om det kommande arbetet som lärare till de vetenskapliga resultat, metoder, teorier och begrepp som den studerande har blivit förtrogen med under sin utbildning. Arbetet skall resultera i en uppsats/rapport som läggs fram, granskas och diskuteras på ett seminarium Examensarbetet kan skrivas på grund eller avancerad nivå. Här nedan följer först anvisningar för examensarbetet på grundnivå och sedan på avancerad nivå, därefter följer generella anvisningar som gäller för både grund och avancerad nivå. Examensarbetet i lärarutbildningen Grundnivå Examensarbetet inom lärarutbildningen kan enligt kursplanen för grundnivå, utföras i form av antingen en forskningsorienterad undersökning eller som ett utvecklingsarbete i form av ett projekt. Här följer anvisningar först för examensarbete i form av utvecklingsarbete och därefter i form av forskningsinriktad undersökning. Examensarbete i form av ett utvecklingsarbete - grundnivå När det gäller examensarbete som utvecklingsarbete är avsikten att det skall ha en tydlig koppling till lärarprofessionen och skolans vardag. Det skall också för den studerandes del befästa och fördjupa färdigheter inom något område som är centralt för utbildningen. När det gäller examensarbete i form av ett projektarbete, karaktäriseras detta av att arbetsprocessen är lika viktig som slutprodukten liksom att det i varje projektarbete finns olika inslag av kunnande. Utvecklingsarbetet skall vara meningsfullt för den studerande inför dennes framtida yrkesprofession. Examensarbetet ska som utvecklingsarbete vara mer praktiskt/tillämpningsinriktat genom att vara didaktiskt-metodiskt, kanske med avsikt att utveckla, pröva och/eller utvärdera en speciell undervisningsmetod, en arbetsform/ett arbetssätt, ett undervisningsmaterial eller skapa nytt undervisningsmaterial inom/för det yrkesområde man kommer att vara verksam som lärare. Därigenom kan det leda till att den studerande befäster och fördjupar pedagogiska/didaktiska kunskaper och färdigheter som är centrala i utbildningen och för lärarprofessionen. Ett utvecklingsarbete kan även ha en konstnärlig inriktning, där kunskapsbildning med relevans för lärarprofessionens didaktik och metoder, analyseras och presenteras. Redovisning av utvecklingsarbetet Varje utvecklingsarbete innehåller en skriftlig del i form av en redovisning av projektets arbetsgång från idé till slutprodukt. Om man väljer att utföra examensarbetet i form av ett utvecklingsarbete, skall detta, enligt kursplanen för examensarbete på grundnivå, 2
redovisas skriftligt i en rapport. Att projektarbetet uttrycks och redovisas i en skriftlig rapport kan vara väsentligt, men med tanke på t.ex. olika funktionshinder kan andra redovisningsformer än den skriftliga förekomma. Man kanske också måste tänka sig kombinationer av redovisningsformer beroende på den studerandes villkor och projektarbetets art. I sådana fall då andra redovisningsformer än den skriftligt utförda rapporten kan vara aktuella skall handledare och studerande rådgöra med examinator så tidigt som möjligt eftersom redovisningsformen kan påverka arbetsprocessen. Följande punkter skall redovisas och finnas med i projektrapporten: Utvecklingsarbetets bakgrund och syfte Det finns alltid en bakgrund till projektet och den redovisas i början av rapporten. Hit hör en redovisning av varför ämnet valts, hur man blev intresserad av ämnet. Syftet handlar om ändamålet med projektet. Här redogör man för ändamålet, vilken didaktisk nytta man tänker sig att projektet ska ha, vad det kan betyda för lärarprofessionen Frågeställningar Beskrivningen av utvecklingsarbetets ändamål mynnar ut i en eller ett antal beskrivningar av vad som kommer att behandlas. Formulera dem som tydliga frågor. Presentera frågan/frågorna så att det blir överskådligt. Frågorna måste vara rimliga så att de på ett meningsfullt sätt kan behandlas inom ramen för utvecklingsarbetet. Beskrivning av utvecklingsarbetet Hur man tänker sig utvecklingsarbetet visar man i beskrivning av detta. I beskrivningen redogör man för hur man tänker och vilka val och ställningstaganden man gör. Det man avser att göra i den praktiska delen skall beskrivas klart och tydligt och man skall här knyta an till vetenskapliga teorier och begrepp man blivit förtrogen med under sin utbildning. Arbetet måste vara hanterbart, bl.a. i relation till den tid man har till förfogande, därför är det viktigt att man begränsar och avgränsar dess omfattning. Genomförandeprocess Arbetsgången redovisas. Man beskriver vad man gjorde, hur man gjorde det och varför man gjorde det. Tankar, reflexioner, val och ställningstaganden som har betydelse för resultatet tas med. Tänk på att dokumentera processen och de reflektioner man gjorde medan den pågår, använd loggbok, skisser, ritningar, bilder och annat material som är relevant i sammanhanget. Slutsatser Resultaten av utvecklingsarbetet utgörs alltid av slutsatser man dragit om det man tänkte sig uppnå med utvecklingsarbetet. Slutsatserna skall presenteras när resultatet av utvecklingsarbetet redovisas. Slutsatserna handlar om de frågeställningar man hade i början av arbetet och om syftet/ändamålet. Alla slutsatser skall redovisas på ett överskådligt sätt. Diskussion Diskussionsdelen börjar med en mycket kortfattad sammanställning av slutsatserna. Diskutera slutsatserna hur blev resultatet jämfört med det man tänkt att det skulle bli? Är slutsatserna relevanta? Vilka konsekvenser medför slutsatserna? Vad har man lärt sig? Kan man dra flera eller andra slutsatser än de som hör ihop med frågeställningar och ändamål, så redovisa dessa här och 3
diskutera även dessa. Kanske kan det ge förslag till andra projekt. Diskussionsavsnittet avslutas med en kritisk granskning av det egna arbetet. I rapporten skall samtliga ovanstående punkter redovisas. Krav på vetenskaplighet finns naturligtvis vad gäller utvecklingsarbetet, men kravet på litteraturanknytning och forskningsöversikter är betydligt mindre och annorlunda än vid en forskningsorienterad undersökning och utgörs av att knyta an till vetenskapliga teorier och begrepp man blivit förtrogen med under sin utbildning, detta p.g.a. att det praktiskt/tillämpningsinriktade arbetet i sig kräver tid och plats i rapporten. Utvecklingsarbetet skall redovisas i en rapport som den studerande lägger fram för granskning och diskussion på ett oppositionsseminarium. Examensarbete i form av en forskningsorienterad undersökning - grundnivå När det gäller examensarbete i form av en forskningsorienterad undersökning är avsikten att även denna skall ha en tydlig koppling till lärarprofessionen, skolans vardag och ha en didaktisk inriktning. Arbetet med den forskningsorienterade undersökningen skall också, för den studerandes del, leda till att befästa och fördjupa färdigheter, såväl praktiska som teoretiska och begreppsliga, inom något område som är centralt för utbildningen. När det gäller examensarbete i form av ett forskningsorienterat undersökningsarbete skall detta planeras och genomföras utifrån vetenskapligt förhållningssätt. Examensarbetet i denna form innefattar följande: formulering av ämnesval, syfte (avsikten men undersökningen relevansen för lärararbetet, ändamålet med undersökningen) och forskningsfråga (problemformulering). belysning och vidareutveckling av problemområdet genom litteraturanknytning och om så behövs precisering av problemformuleringen så att den blir hanterbar om den inte redan är det. Till litteraturanknytningen ingår att läsa och referera till relevant litteratur, relevanta dokument, forskningsartiklar och forskningsrapporter liksom att man sätter sig in i och refererar till relevant teoribildning. val av undersökningsmetodisk ansats och val av datainsamlingsinstrument valen skall motiveras i relation till vald problemformulering. Detta innefattar att man läst rekommenderad metodlitteratur så att man kan hantera den valda metoden och det valda datainsamlingsinstrumentet. insamling, bearbetning, analys och sammanställning av empiriskt material presentation av resultat som mynnar ut i dragna slutsatser som säger något om det man undrat över och undersökt. Slutsatserna handlar om de frågeställningar man hade i början av arbetet och om syftet/ändamålet. Alla slutsatser skall redovisas på ett överskådligt sätt. diskussion av resultatet som börjar med en kort sammanställning av slutsatserna. Är slutsatserna relevanta? Vilka konsekvenser medför slutsatserna? Vad har man lärt sig? Om man kan dra flera eller andra slutsatser än de som hör ihop med frågeställningar och ändamål, så redovisa dessa här och diskutera även dessa. Kanske kan det ge förslag till andra projekt. Diskussionsavsnittet avslutas med en kritisk granskning av det egna arbetet. 4
relevanta etiska överväganden. redovisning av undersökningen. examensarbetet skall presenteras i form av en uppsats med krav på innehåll, struktur och språk som fyller vetenskapliga normer för ämnesområdet. examensarbetet i form av uppsats skall läggas fram för granskning och diskussion på ett oppositionsseminarium. Att examensarbetet uttrycks och redovisas i en skriftlig uppsats är väsentligt, men med tanke på t.ex. olika funktionshinder kan andra redovisningsformer än den skriftliga förekomma. Man kanske också måste tänka sig kombinationer av redovisningsformer beroende på den studerandes förutsättningar. I sådana fall då andra redovisningsformer än den skriftligt utförda rapporten eller kombinationer av redovisningsformer kan vara aktuella skall handledare och studerande rådgöra med examinator vid examensarbetets början eftersom redovisningsformen kan påverka arbetsprocessen. Examensarbetet i lärarutbildningen Avancerad nivå Examensarbetet på avancerad nivå är ett forskningsinriktat arbete som skall ha en tydlig koppling till lärarprofessionen och tydligt knyta an till relevant teori. Ett relevant problem, med relevans i skolans vardag eller inom ett specifikt ämnesområde med anknytning till lärarprofessionen, belyses i examensarbetet genom att problemet relateras till det kommande arbetet som lärare och till vetenskapliga teorier och begrepp. Att den studerande i examensarbetet utgår från vetenskapliga teorier man blivit förtrogen med under sin utbildning är naturligt, men det är viktigt att i examensarbetet också fördjupa och utveckla dessa kunskaper ytterligare, till exempel genom att läsa avhandlingar, forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar. Att se sitt examensarbete som ett bidrag till den kumulativa kunskapen inom det område man skriver är alltid viktigt och ses som centralt när examensarbetet sker på avancerad nivå eftersom studenten då anses ha en förtrogenhet med forskningsläget i det valda området. Examensarbetet på avancerad nivå planeras och genomförs utifrån ämnesrelevant vetenskapligt förhållningssätt. Examensarbetet ska då innefatta samma nio punkter som ovan redovisades för den forskningsorienterade undersökningen på grundnivå men i större utsträckning bygga på vedertagen forskning inom det aktuella området (se sid. 5-6). Ett examensarbete på avancerad nivå kan även ha en konstnärlig inriktning, där kunskapsbildning med relevans för lärarprofessionens didaktik och metoder, analyseras och presenteras utifrån estetiska modeller, lämpliga för den specifika konstnärliga form det gäller. 5
Generella riktlinjer och råd Förberedelser inför examensarbetet I hela utbildningen förekommer kursinslag som på olika sätt förbereder för det avslutande examensarbetet. Så genomförs till exempel i inriktningarna skriftliga uppgifter avsedda att utveckla självständigt och kritiskt tänkande, ämnesfördjupning och kunskaper om skolans vardag. Olika metoder för datainsamling och analys kan prövas. Hur genomförs examensarbetet? Examensarbetet kan utföras med handledning vid olika ämnen som deltar i lärarutbildningen och kan knytas till lämpliga forskningsprojekt (om sådana finns) vid dessa ämnen och till eventuella lämpliga utvecklingsprojekt (om sådana finns) vid skolor i olika kommuner. Handledning ges av lärare inom något av de ämnen som ingår i lärarprogrammet men kan också ges av aktiva forskare i anslutning till skolrelevanta forskningsprojekt. Man blir tilldelad handledare vid den fakultet och avdelning som är mest relevant i relation till det ämnesval man gjort för sitt examensarbete. Det är då denna avdelning som ansvarar för de examensarbeten som hör dit. Olika vetenskapliga discipliner och ämnen har olika vetenskapliga traditioner, kulturer och synsätt. Förberedelser inför examensarbetet i form av till exempel information, seminarier, handledning, råd, anvisningar för tillvägagångssätt och slutprodukt samt tider för oppositionsseminarier kan därför vara delvis olika. Handledning kan ske i grupp men kan också vara individuell. Handledning kan ske vid uppgjorda tillfällen vid universitetet, via dator och/eller telefon, vid inbokade tider vid kursträffar på universitetet. Handledarens roll är rådgivande, vilket bland annat. betyder att: - diskutera problemområden och frågeställningar, - diskutera val av relevant litteratur inom forskningsområdet - diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av data - läsa och kommentera texter - ta upp forskningsetiska frågor - diskutera vad opponentskapet innebär I samband med grupphandledning skall handledaren också: - stimulera de studerande att läsa varandras texter och ge varandra kommentarer - hålla ihop en grupp så att de studerande behåller intresse och motivation för arbetet. Handledningsgrupper kan genomföra egna provseminarier inför kursens slutseminarium. Observera att den studerande har ansvar för att ta och hålla kontakt med handledare, hålla tidsplan, delta i seminarier och annan examensarbetsrelevant verksamhet som erbjuds, lämna in textunderlag till och förbereda sig inför samtal med handledare. 6
Steg i arbetet För själva uppsatsarbetet gäller att den studerande inledningsvis anger ämne för sitt examensarbete. Studenterna gör sitt ämnesval på valblankett som tillhandahålls av utbildningsledningen. Blanketten skall vara inlämnad till utbildningsledningen senast 15 november (avser examensarbetskurs höstterminen ett år senare) respektive 15 maj (avser examensarbetskurs vårterminen ett år senare). För studenter som läser DAU/KUB/SÄL/VAL 90 högskolepoäng (distansutbildning allmänna utbildningsområdet) ska blanketten lämnas in enligt anvisningar från kursledaren. Utbildningsledningen lämnar uppgift på fördelning av studenter till fakulteternas utsedda examensarbetsansvariga i sådan tid att fakulteterna kan ta hänsyn till uppgifterna i sin tjänsteplanering. Det är viktigt att studenten tidigt kontaktar handledaren och tillsammans med handledaren diskuterar och på lämpligt sätt avgränsar ämne och kommer överens om en tidsplan för arbetet. Det är också viktigt att i ett inledande skede orientera sig om relevanta vetenskapliga texter av intresse för det egna arbetet. Härvid bör studenten använda sig av systematisk informationssökning, till exempel med hjälp av bibliotekspersonal. Att färdigställa ett skriftligt arbete om 15 högskolepoäng är mer krävande än vad många tror, och arbetet tenderar ofta att dra ut på tiden. Det gäller därför att komma igång så tidigt som möjligt. Det är studentens ansvar att beakta synpunkter från handledaren och att besluta när uppsatsen skall inlämnas för seminariebehandling. Krav på ett examensarbete Kraven är generella och gäller oavsett typ av examensarbete och om det är skrivet på grundnivå eller avancerad nivå. Hur kraven uppfylls kan dock se olika ut för de olika nivåerna och typerna av examensarbete. Särskilt gäller detta för när examensarbetet skrivs i form av ett utvecklingsarbete på grundnivå, nedanstående formella och innehållsliga krav behöver således relateras till de nivåbaserade beskrivningarna som gjorts tidigare i dessa anvisningar på sidorna 3-6, vid en bedömning om de uppfyllts eller ej. Formella krav Uppsatsens omfång bestäms i samråd med handledare och i enlighet med ämnenas tradition. Uppsatsen skall vara skriven på vårdad sakprosa. Du skall skriva sakligt men inte överdrivet opersonligt. Så kallad kanslisvenska är inte önskvärd. Tydlighet och enkelhet är målet. Uppsatsen skall, förutom de egentliga kapitlen, vara försedd med: omslag, abstract på engelska, sammanfattning på svenska, innehållsförteckning och referensförteckning. Uppsatsen skall ha en systematisk disposition. Framställningen skall vara underbyggd av tydliga redovisningstekniker: referat och citat när det gäller presentation och analys av idéer; belägg i källor när det 7
gäller att berätta om en händelse eller en process eller att redovisa faktauppgifter; tabeller och diagram för mer omfattande faktapresentation. Framställningen skall vara understödd av vedertaget vetenskapligt hänvisningssystem med tillhörande referensförteckning. Innehållsliga krav Uppsatsen skall vara uppbyggd så att den uppfyller ett ändamål/(syfte)och undersöker det problem man formulerat i en fråga. Undersökningsuppgiftens ämnesval, perspektiv, syfte och problemformulering skall motiveras, dess relevans och intresse argumenteras för. Att välja perspektiv betyder att välja utgångspunkt och synvinkel. Undersökningsuppgiftens syfte, problemformulering och precisering till forskningsfrågor, skall vara tydligt formulerat. Undersökningsuppgiftens metodiska tillvägagångssätt skall vara tydligt presenterat och tydligt utfört vad avser a) teknik för datainsamling och databearbetning, b) avgränsning samt c) material. Alla väsentliga sakuppgifter skall vara belagda i källor och/eller litteratur. Undersökningen skall i övrigt vara utförd med elementärt vetenskapligt förhållningssätt (definierat av metodböcker och annan relevant litteratur). Undersökningsuppgiften skall vara metodiskt sammanhängande, så att forskningsfrågorna besvaras och syftet uppfylls genom det valda metodiska tillvägagångssättet. Resultatet skall förtydligas i examensarbetets slutsatser. Uppsatsen skall vara skriven så att den röda tråden tydliggörs och synliggörs, från syfte och forskningsfrågor (i början) till resultat och svar (på slutet). Det betyder att arbetets olika delar skall hänga ihop på ett logiskt sätt och är förståeligt för läsaren. Forskningsfrågorna skall vara besvarade och syftet genomfört genom redovisningen av forskningsresultaten i substanskapitlen och genom de skrivna slutsatserna. I diskussionskapitlet skall studenten diskutera slutsatsernas relevans för yrkesområdet, reflektera över det metodiska genomförandet samt problematisera resultaten i relation till relevant litteratur. Upphovsrätt Ibland kan man i ett examensarbete anse sig behöva använda andras material, till exempel i ett utvecklingsarbete. Det kan vara material som ritningar, bilder, video etc. Tänk då på upphovsrätten och ta reda på om det går att få tillåtelse att använda materialet i fråga. Ibland kan ett utvecklingsarbete resultera i en produkt som på olika sätt kan vara eller bli av kommersiellt intresse för den person som utvecklat produkten i fråga. Det kan också handla om en idé som ett arbete kan leda fram till. Skulle det kunna bli aktuellt är det för det första viktigt att både student och handledare är medvetna om detta och för det andra, viktigt att ta reda på vad som gäller rätten till upphov. 8
Övrigt att tänka på Själv blir man ofta hemmablind när man utför ett sådant här arbete och mycket är självklart för en själv. Man vet ju hur man har tänkt och resonerat, men det vet inte andra. Be därför gärna någon läsa uppsatsen med kritiska ögon och fråga hur denne förstår innehållet. Kontrollera språk, meningsbyggnad och grammatik för att minska risken att innehållet kan missförstås. Be därför gärna någon att korrekturläsa uppsatsen och rätta till det som kanske behövs. Det är inte handledarens uppgift. Seminarium och opposition Seminariets syfte Seminarium är namnet på ett antal människor som samlats för att diskutera idéer, rapporter, forskningsresultat eller forskningsproblem. I vårt fall diskuterar vi en genomförd undersökning som framlagts i form av en uppsats. Alla skall ha läst det examensarbete som läggs fram. Det är önskvärt att alla deltar i diskussionen. Seminariets syfte är att granska och diskutera uppsatsens resultat och slutsatser, men också att mer allmänt diskutera det problem som uppsatsen behandlar. Är undersökningen relevant och resultaten intressanta? Vad får vi för ny kunskap genom slutsatserna? Seminariet skall också granska och diskutera undersökningens metodiska genomförande. Kan vi lita på resultaten? Är sakuppgifterna korrekta? Är tolkningarna i slutsatserna rimliga? Har vi blivit klokare genom uppsatsen? På vilket sätt kan uppsatsen bidra till din/vår professionella utveckling? Väcker uppsatsen någon sinnlig eller känslomässig förståelse? Seminariet är ett särskilt slags forum för ordnat samtal. Det har en ordförande. Dessutom har man en i förväg utsedd granskare, en opponent. Opponenten skall ta upp förberedda frågor för diskussion. Hon/han skall också granska sakunderlag och noggrannhet. Seminariet är kärnan i vetenskapssamhällets arbetssätt. Det har vuxit fram för att möjliggöra maximalt saklig diskussion och kritik, syftande till kunskapssökande och kunskapstillväxt. Ett oppositionsseminarium kan utformas på olika sätt beroende på olika vetenskapstraditioner. Här nedan presenteras ett tillvägagångssätt. Seminariets genomförande Ordföranden öppnar seminariet. Författaren får ordet för att rätta till eventuella fel som upptäckts efter tryckningen. Opponenten får ordet och presenterar sin oppositionsplan de frågor som hon/han vill ta upp till diskussion. Opponenten börjar med en sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och huvudsakliga resultat. Diskussionen tar sin början. Vanligen diskuteras relevans och resultat, syfte och frågeställningar, den röda tråden, forskningsresultatens tillförlitlighet, slutsatsernas rimlighet. Seminariet avslutas med att ordföranden sammanfattar uppsatsens starka och svaga sidor. Opponentens uppgifter Opponenten skall sätta sig in i undersökningen och uppsatsens utformning. Opponenten skall ta del av källor och litteratur (som tillhandahålls av författaren) och granska sakligheten och noggrannheten genom att göra stickprov i källmaterialet. Opponenten skall också sätta sig in i uppsatsens röda tråd och granska om den håller. Syftet är att förbereda och genomföra en genomlysande diskussion av uppsatsen. 9
Opponenten skall inte på något sätt uppträda som domare. Opponenten skall vara diskuterare och frågare, en kritisk granskare som särskilt tagit sig tid. Det är i stället ordförandens uppgift att ge omdömen. Det är sedan examinator som bestämmer betyg. Däremot skall naturligtvis opponenten redovisa sina personliga intryck, både av det som varit bra eller mindre bra. Negativ kritik skall framföras i konstruktiv anda. Det betyder att negativ kritik endast skall framföras: - tillsammans med ett positivt alternativ ( Så här tycker jag att man kan göra... ) - eller med ett erkännande ( Jag har inte heller någon bra lösning... ) - eller genom att inbjuda till jämlik diskussion ( Vad tror du om att göra så här... ). Seminariet utgör en gemensam diskussion av problem som vi alla brottas med, och av misstag som vi alla gör, eller kommer att göra. Vi är alla medansvariga. Oppositionens genomförande (= En vanlig oppositionsplan. Kan också användas som checklista för författaren innan uppsatsen lämnas för tryckning). 1) Sammanfatta undersökningens uppläggning och huvudsakliga resultat. Glöm inte att berömma det som är bra och som du lärt dig något av. Fråga författaren om du har uppfattat hennes/hans undersökning rätt. 2) Är ämnet, perspektivet och syftet relevant och intressant. Vilket perspektiv (synvinkel) medför syftet? Vad ser man och vad ser man inte? Kunde man tänka sig ett annat syfte? Diskutera. 3) Håller syftet vad det lovar, dvs genomförs syftet? Är forskningsfrågorna lämpliga för att konkretisera syftet? Kunde man tänka sig andra forskningsfrågor? Diskutera. 4) Diskutera det metodiska tillvägagångssättet, d.v.s. teknik för datainsamling och databearbetning, avgränsning samt material. Kunde man gjort på något annat sätt? Diskutera. 5) Diskutera forskningsresultaten i substanskapitlen. Är de hållbara? Har författaren arbetat metodiskt och sakligt? Har författaren redovisat vad hon/han funnit på ett bra sätt? Diskutera. 6) Diskutera slutsatserna och uppsatsens röda tråd. Är de hållbara? Är forskningsfrågorna besvarade och därmed syftet genomfört? 7) Formalia 1: vetenskaplig apparat. Diskutera det formella utformandet av hänvisningssystem (notapparat, referensförteckning) och redovisningstekniker (referat, citat, tabeller och figurer). 8) Formalia 2: layout, språkriktighet och stil. Diskutera disposition, redigering, rubriker, språkriktighet och språklig stil. 10
9) Opponenten sammanfattar kort sin opposition och sin bedömning av uppsatsens starka och svaga sidor. Betygsättning Betyg sätts utifrån kursplanens mål. Betyg bestäms av examinator. Oppositionsseminarieledaren kan föreslå betyg till examinator, men ej bestämma betyg, såvida inte examinator och seminarieledare är samma person. Därför bör inga betyg meddelas studenten i anslutning till seminariet. När examensarbetet bedöms är det punkterna under Krav på ett examensarbete som granskas. Dels betygssätts arbetets utformning (de formella kraven), dels betygssätts undersökningens genomförande (de innehållsliga kraven). När betyg ges motiveras det i förhållande till ovanstående punkter. Observera! Bedömning av uppsatser och examensarbeten kan inte göras alltför schematiskt. Uppsatsskrivande och undersökning är inte bara ett hantverk utan också kreativ konst, inom de ramar som angetts ovan. Ibland kan god form väga upp ett svagt innehåll, ibland kan ett spännande innehåll förlåta vissa formella brister. Efter seminariet avgör seminarieordföranden vilka eventuella omarbetningar eller tillägg som skall göras. Studenten lämnar den förändrade versionen av texten inom överenskommen tid till seminarieordföranden. Den reviderade versionen betygsätts av examinator. Examinator är en lärare med forskarutbildning. Även försvar av eget arbete och opponentskap betygsätts. Vad sker med examensarbetet då det är godkänt? Examensarbeten inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet skall arkiveras och katalogiseras. Instruktioner för arkivering och elektronisk publicering hittar du i bilaga 1. Ett nätverk för examensarbetet Vid samtliga fakulteter, som ger undervisning i lärarprogrammet och bedriver forskning med relevans för lärarutbildning, finns huvudansvariga för examensarbetet. Dessa ingår i ett nätverk för examensarbetet. De kan vara aktiva forskare som också erbjuder handledning i anslutning till forskningsprojekt. Avsikten med detta är att ge de studerande valmöjlighet vad gäller inriktning på arbetena och stärka en mångvetenskaplig profil. Övriga praktiska anvisningar Se bilaga 1 11