Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt

LTH Patientsäkerhet 2010 RÄTT HELA VÄGEN Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt Susanne Holm Projektarbetet är en del i en fristående kurs i Patientsäkerhet (TFRF45), Hösttermin 2010, Vid avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola Rätt hela vägen. Att underlätta för patienten att förstå och bruka sina läkemedel rätt. Susanne Holm

INNEHÅLL INTRODUKTION 2 BAKFRUND 2 Nationella riktlinjer Skånes Universitetssjukhus (SUS) SUS inför Lean som verksamhetsfilosofi Standardiserade arbetssätt Journalsystem SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 7 METOD 7 RESULTAT 8 ANALYS/ DISKUSSION 10 REFERENSER 12 BILAGOR 13 2

Introduktion Läkemedel är idag den vanligaste medicinska behandlingsformen. I Sverige intar patienter dagligen runt 12 000 000 dygnsdoser medicin att jämföra med 3000 operationer (Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, 1999 www.skl.se). Allt fler sjukdomar och symptom kan få bot eller lindring med moderna läkemedel. Stora och ökande resurser används för att bekosta dessa läkemedel. Det är därför viktigt att dessa resurser används effektivt. Flera studier visar att 50 % av patienterna inte tar sina mediciner som ordinerats (www.skl.se). Därmed faller hela behandlingskonceptet och avsedd effekt uppnås inte. Sjukdomen riskerar att förvärras och bli mer svårbehandlad. Kostnaderna för felaktig medicinering och uteblivna behandlingsresultat kan uppskattningsvis ligga på 10-20 miljarder kr årligen (Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, 1999 www.skl.se)! Redan i antiken fanns en medvetenhet att patienten inte alltid gjorde som vi bad dem. Uppmärksamhet måste riktas mot patientens svagheter som ofta får dem att ljuga om att de tagit föreskrivna läkemedel. Hippokrates för ca 2500 år sedan Problemet är således inte nytt. Frågan är om vi kan arbeta på ett nytt sätt som ökar följsamheten för givna ordinationer. Bakgrund Problem med läkemedel vid utskrivning från sjukhus är ett internationellt problem och har också studerats i Tyskland, Storbritannien, Holland, Australien, Canada och USA. Liksom i ovan beskrivna studier har man hittat många fel i överföringen av information om läkemedel (Cochrane, 1992). Storbritannien har sedan flera år jobbat med patientsäkerhet och identifierat några faktorer som påverkar ( Patient safety The Health Foundation UK 2010): Factors contributing to poor reliability are generally similar across the five systems studies, and across organisations, and include: -lack of feedback mechanism, both for individuals and systems -lack of standardisation -poor communication, both written and verbal -over-complexity of processes -acceptance by clinical staff of poor reliability as normal -lack of individual ownership of issues Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har i sina riktlinjer för sjukvård satt följande översiktliga mål: 3

-Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård -Säker hälso- och sjukvård -Patientfokuserad sjukvård -Effektiv hälso- och sjukvård -Jämlik hälso- och sjukvård -Hälso- och sjukvård i rimlig tid Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (31 HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet (28 HSL). Sammantaget är det vård av god kvalitet som även resulterar i patientsäker vård och ofta också en kostnadseffektiv sådan (Sörqvist, L 2001). Skånes Universitetssjukhus (SUS) Ett beslut att alla patienter som skrivs ut från SUS Lund skall få en utskrivningsberättelse med en läkemedelsberättelse med sig när han/ hon skrivs ut för att minska felaktig läkemedelsanvändning togs 2007. Överföringsfel i läkemedelslistor då patienter skrivs in och ut från sjukhus är vanligt. (Midlöv P, Holmdahl L, Eriksson T et. al) En studie vid Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet utförd på Universitetssjukhuset i Lund 2009 (sedermera SUS, Lund) för utvärdering av ovanstående beslut visade att följsamheten mot beslutet varierade kraftigt mellan olika avdelningar (Persson E.) Andel patienter som fick någon skriftlig utskrivningsinformation varierade mellan 5 100%. I genomsnitt fick var tredje patient en skriftlig utskrivningsinformation. I utvärderingen inkluderades kvalitetsgranskning av utskrivningsinformationen. I genomsnitt fanns fem fel i varje utskrivningsinformation. Vilken hjälp och hur patienten uppfattar utskrivningsberättelsen är inte utvärderat. SUS inför Lean som verksamhetsfilosofi 2007 inleddes ett massivt arbete med att utbilda flera tusen medarbetare i Lean healthcare i Lund. Under samma tid har medarbetare i Malmö arbetat med olika typer av förbättringsarbeten som gett stort mervärde för patienterna. Sedan den 1:e januari 2010 förenas de båda sjukhuskulturerna i Malmö och Lund under namnet Skånes Universitetssjukhus och har en gemensam verksamhetsfilosofi: Lean Healthcare (SUS Intranät). Lean är ingen aktivitet eller metod utan ett förhållningssätt eller en verksamhetsfilosofi för hur verksamheten skall bedrivas. Det är en långsiktig strategi som syftar till en effektiv resursanvändning genom att ta bort slöseri, icke värdeskapande aktiviteter, öka medarbetarnas engagemang och fokusera på att göra rätt saker. Lean handlar mer om att arbeta med de små detaljerna än genom de stora åtgärderna. 4

Lean styrs av en rad värderingar (principer) som genomsyrar verksamheten och påverkar hur verksamheten tänker och gör. Det skapas därmed förutsättningar för att uppnå goda resultat. Styrsättet kallas metodstyrning i motsats till resultatstyrning. Lean är ett långsiktigt arbete och inget quick fix (Petersson, P mfl. 2009). En viktig Leanprincip är rätt från mig. Ta inte emot fel gör inte fel lämna inte ifrån dig fel, poka-yoke. Principen är applicerbar på läkemedelshanteringen: ta inte emot felaktig information (kontrollera) och lämna inte ifrån dig felaktig information (kontrollera). Var och en tar ansvar för sitt arbete för detta krävs rutiner och systematik. Standards, rutiner, riktlinjer, PM eller vad man väljer att kalla det bör tas fram av medarbetarna som bäst känner verksamheten. Delaktigheten gör också att nya rutiner blir lättare att implementera. Att kontinuerligt uppmärksamma avvikelser från överenskommen standard och försäkra sig om ett arbetssätt som eliminerar risker för att dessa upprepas är grundläggande i leanfilosofin. Att skapa rutiner, metoder och utrustning som gör det svårt att göra fel och lätt att göra rätt. Avvikelse i en leanverksamhet är alltså inte enbart när fel har inträffat utan varje avvikelse från överenskomna rutiner eller standards. Detta är en viktig skillnad och driver kvalitetsarbetet framåt. Ex Rutiner för utskrivning Rutiner för förrådshantering logistik Rutiner för patientrapportering Standardiserade arbetssätt Betyder att du skapar ett system som gör vad som behövs, i det antal som behövs, genom att använda det bästa sättet att göra arbetet. En standard beskriver det just nu bäst kända sättet, metoden att utföra en aktivitet eller arbetsmoment. En standard skall arbetas fram för den lokala verksamheten och tas ett gemensamt beslut om att vi skall använda. En standard är på det sättet en konkret och överenskommen tillämpning av Lean-principerna. Vad ska standardiseras? -Det som påverkar kvalitet -Det som bidrar till verksamhetens mål -Det som är representativt -Det som görs av flera Lungspecialisterna avd 1 SUS Lund En av de vårdavdelningar som arbetat med patientflöden är Lungspecialisterna avd 1, SUS Lund. Avdelningen består ev en medicinsk del med 13 patienter och en thoraxkirurgisk del med 10 patienter. Det bedrivs kvalificerad vård av främst patienter med lungcancer, cystisk fibros och kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL. 5

Avdelningen har arbetat med sitt utskrivningsflöde enligt lean sedan 2009 (se bil 2). Verksamhetsområde Lung- och allergisjukdomar har ansvaret för patienter med alla slags sjukdomar oavsett om det gäller medicinsk eller operativ behandling, inklusive utredning och operation av lungcancer. Inom verksamhetsområdet finns tre öppenvårdsenheter, lungmottagningen, allergimottagningen samt lungmedicinsk dagvård. Vid den sistnämnda bedrivs dagvård av patienter med cystisk fibros (låg medelålder), lungcancer samt lungtransplanterade. Till verksamhetsområdet hör även vårdavdelning Lungspecialisterna avdelning 1, där både lungmedicinsk och thoraxkirurgisk verksamhet sker. Verksamheten bedrivs processorienterat, vilket innebär att patienten utreds och behandlas inom samma enhet, oavsett vilken specialitet som är engagerad (Intranät SUS). Patienter på vårdavdelning 1 är vanligen i ålder från 60 år och uppåt. Könsfördelningen är jämn och andel patienter med utländsk härkomst och behov av tolk är ca 10%. Journalsystem När en patient läggs in på sjukhus finns det risk att ordinationer förs över fel mellan vårdformerna (SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre : erfarenheter från ett nationellt utvecklingsprojekt. Sveriges kommuner och landsting 2007). Det är känt att misstag och missuppfattningar rörande läkemedelsanvändning är särskilt vanliga i vårdens övergångar dvs när patienten byter vårdgivare och/ eller vårdnivå. Anledningar är ofta brister i kommunikationen och informationsöverföringen mellan å ena sidan de olika vårdgivarna och patienten och i förekommande fall närstående. En korrekt läkemedelsanvändning förutsätter att patienten är väl införstådd med syftet med behandlingen och tar sina läkemedel enligt ordination. Samsyn, så kallad concordance är central för en lyckad läkemedelsanvändning (Mindre sjukdom och bättre hälsa, genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna, ABLA II www.skl.se). På SUS används ett flertal olika journalsystem beroende på verksamhet. Operationsverksamhet har sitt eget program Orbit och AK-mottagningen har sitt. De flesta vårdavdelningar har dock det databaserade journalsystemet Melior. Till Melior finns knutet ett läkemedelsprogram som sjuksköterskor och läkare är utbildade i. När patienten läggs in eller är på mottagningsbesök dokumenteras aktuella läkemedel i denna journal. Patienten själv är ofta den som uppger sina aktuella läkemedel. För att minska riskerna att fortplanta fel till nästa vårdform är det obligatoriskt att patienten får en skriftlig information med sig hem och att skriftlig information ges till medicinskt ansvarig hus läkare. 6

Syfte och frågeställning Lungspecialisterna vårdavdelning 1 SUS, Lund har arbetat enligt leanfilosofin med sina utskrivningsrutiner. Att arbete enligt leanfilosofin innebär bl a att arbeta för att förbättra både flöde och kvalitet. Har detta arbetssätt medfört några förändringar vad gäller patientsäkerhet och läkemedel? På vilket sätt samarbetar läkare, sjuksköterskor och farmacevter på denna avdelning för att öka patienternas följsamhet? På vilket sätt involverar de patienten som partner att lösa terapiproblem? Identifiera var i processen det finns faror? Hur åtgärdar vi dem? Hur upplever patienten informationen om sina läkemedel.? Är den lätt att förstå? Har de någon nytta av den? Metod Intervju med överläkare, sjuksköterska och medicinsk sekreterare på Lungspecialisterna avdelning 1, SUS, Lund. Enkät till samtliga lungmedicinska patienter utskrivna under en tvåveckorsperiod (vecka 51-52) från samma avdelning. Se bilaga 1. Det är ofta kostsamt och tidskrävande att genomföra analyser med användare. Jag har därför valt att använda ett begränsat antal patienter som representanter för hur patienten upplever informationen vi förser henne/ honom med vid utskrivning. Resultat Avdelningens utskrivningsrutiner När avdelningen startade med sitt arbete för att gör utskrivningsprocessen mera lean identifierade de ca 100 olika aktiviteter i detta flöde. Efter genomgång av vilka aktiviteter som skapade värde för patienten återstod 24 aktiviteter. Samtliga personalkategorier involverades i arbetet. Se bilaga 2. Läkarna En överläkare är medicinsk ansvarig för de lungmedicinska patienterna. En, ibland två ST-läkare utför det löpande avdelningsarbetet med in- och utskrivning samt dagliga ronder (tillsammans med överläkaren) på dessa patienter. PM för läkarnas utskrivningsrutiner finns i pärm på läkarnas expedition på avdelningen. På expeditionen finns visualiserat utskrivningsflödet på väggen, där det tydligt framgår vem som ansvarar för de olika aktiviteterna. Där framgår också i vilken turordning aktiviteterna skall utföras. Information om patientens läkemedelsbehandling vid inskrivning fås från: - Patienten 7

- Från tidigare journaler - Patienten har ibland gamla listor med sig - Anhöriga Avdelningens överläkare kände inte till den nationella läkemedelsförteckningen och den användes troligen ej eftersom det är han som förmedlar kunskap till ST läkarna som tjänstgör en kortare tid på avdelningen. Läkemedelsförteckningen är en nationell databas där uppgifter om alla läkemedel patienten hämtat ut på recept på apotek samlas. Förteckningen sparas 15 månader och är åtkomlig för förskrivare, farmaceuter och patienten själv genom inloggning med ett personligt e-konto. Patienten måste lämna medgivande till förskrivare att ta del av informationen i läkemedelsförteckningen. Det är vanligen ST-läkaren som ansvarar för utskrivning av patienten. Recept förskrivs som e-recept. Ett E-recept innebär att läkaren skickar receptet elektroniskt från sin dator till apoteket. Patienten kan gå till vilket apotek som helstl i Sverige för att hämta sin medicin. För att få hämta läkemedlen krävs legitimation. Hämtar någon annan ut medicinen behövs även en fullmakt. En blankett finns att hämta på apoteket. Vanliga pappersrecept används fortfarande i begränsad omfattning av vissa verksamheter. Patienter kan vid behov få sina läkemedel portionerade i ApoDos-påsar av apoteket. För ändringar i medicineringen av patienter som har detta system krävs att läkaren har ett e-konto alternativt ringer apoteket för att få in eller ändra läkemedel i ApoDos systemet. Upplevs som tungrott och tidskrävande för sjukhusläkaren. Det framgår inte automatiskt i journalen om patienten har ApoDos. Information om detta får läkaren av patienten själv, anhöriga, tidigare journalanteckning, information från annan vårdgivare eller liknande. -Det hade underlättat mycket med gemensam journal, och ökat patientsäkerheten enligt överläkare Martin Wallgård. Läkare kollar dagen före utskrivningen vilka läkemedel som är aktuella inför hemgång, förbereder hemgång. På avdelningens leantavla som finns på expeditionen markeras detta genom att läkaren sätter en lapp på den aktuella patientens rad och dagens ruta hemgång. Här kan alla se vad som är planerat och förbereda. Behandlande läkare på sjukhuset avstår oftast från att ändra läkemedel som patienten står på för kroniska sjukdomar, långtidsbehandling. Det anses tidskrävande att ifrågasätta medicinsk behandling som startats av någon annan. Kan leda till att patienten har för många läkemedel, det sätts in men rensas inte bort i samma takt. Målsättning är att samtliga medicinpatienter som skrivs ut från avd 1 skall få med sig läkemedelsberättelse och en separat läkemedelslista utprintad från Melior (för att undvika överföringsfel). Den patient som skall skrivas ut rondas och skrivs ut först för att lösgöra plats till inkommande patienter. 8

Vid utskrivningen skall patienten få muntlig information / genomgång av medicinlistan och läkaren skall även informera varför, motivera och fånga patientens mål med behandlingen. Läkarens ansvarar för att ge patienten (enligt utskrivningsrutinen): - Läkemedelslistan, utskrift från Melior - Utskrivningsmeddelande Sjuksköterska/ undersköterska Sjuksköterskorna och undersköterskorna har en checklista inför utskrivning av lungmedicinska patienter. I denna identifieras: vem som skall dela läkemedel inför utskrivning för patienten att ta med sig hem och vem som sedan ger patienterna dessa. Sjuksköterskorna får information av läkaren om planerad hemgång dagen före hemgång. Sjuksköterskan meddelar oxygensjuksköterskan på kliniken om patienten skall ha läkemedlet oxygen i hemmet. Om patienten skall ha inhalationsläkemedel via Pari-boy inhalator i hemmet kontaktas sjukgymnast. Läkemedel inför hemgång delas av nattsjuksköterska för 3 dagar efter utskrivning vid behov ( om läkemedel satts in eller ändrats under vårdtiden). Läkemedel delas alltid om patienten skrivs ut till ett särskilt boende. Sjuksköterskan ger patienten en påse med uppdelade läkemedel, i samband med detta kontroll av identitet och muntlig information. Farmacevt Farmacevten medverkar på denna avdelning inte i in- eller utskrivningsprocessen. Farmacevtens roll är begränsat till att fylla på basförrådet med läkemedel på avdelningen. Medicinsk sekreterare Avdelningens medicinska sekreterare sköter de administrativa rutinerna och ser till att information som rör patientens vårdtid och inkluderar att information om läkemedelsbehandling skickas till vidare till nästa vårdgivare: Faxar omvårdnads- och läkarepikris, läkemedelslista till kommun. Faxar epikris till vårdcentral (VC). Faxar utskrivning 2 till kommunen om patienten har hemtjänst/ hemsjukvård. Skriver ut utskrivningsinfo som läkaren skall överlämna till patienten vid utskrivning. Patientens medverkan och upplevelse Enkät med några korta frågor för att utröna om patienterna verkligen får någon information om sina läkemedel vid utskrivningen delades ut av ut läkaren till de patienter som skrevs ut under v 46-47 men slarvades bort. Ett nytt försök att dela ut enkäter genomfördes v 50-51 av en medicinsk sekreterare. Sammanlagt 7 patienter fick en enkät och dessa svarade samtliga. 9

Sex av sju patienter utskrivna under dessa veckor fick såväl muntlig som skriftlig information. JA NEJ Fick Du skriftlig information vid utskrivning från avdelningen? 7 Om du svarat JA fortsätt med frågorna nedan Står namnet på läkaren som behandlade Dig på avdelningen i 7 informationen? Står namnet på Din familjeläkare i informationen? 1 6 Stämmer tiden som Du har varit avdelningen? 6 1 Finns det en planering eller uppföljning angiven? 6 1 Har Dina läkemedel ändrats under vårdtiden? 6 1 Har Du fått en tydlig läkemedelslista med Dina aktuella läkemedel? 7 Har du också fått muntlig information kring Dina läkemedel vid 6 1 utskrivningen? Vet Du hur Du skall använda Dina läkemedel? 7 Vet Du vad Dina läkemedel hjälper mot? 6 1 Fig. 1 Sammanställning patientenkät Analys/Diskussion Att på ett strukturerat sätt arbeta med kvalitetsförbättringar inom läkemedelshanteringen för att öka patientens följsamhet är viktigt. Lungspecialisterna avd 1 arbetar enligt leanfilosofin och har arbetat med sin utskrivningsprocess. Den förändrade utskrivningsprocessen har medfört att utskrivningsprocessen har blivit standardiserad och utförs med jämnare kvalitet. En standardiserad utskrivningsprocess underlättar planering och utvärdering. I utskrivningsprocessen ingår överföring av information om läkemedel till patient/ anhörig/ annan vårdgivare. Läkarna anser att det är tidskrävande att ifrågasätta medicinsk behandling som startas av någon annan och väljer bort att göra detta. Detta kan leda till att patienten har för många läkemedel, det sätts in nya, men rensas inte bort gamla i samma takt. Patientansvaret anses ligga hos patientens ordinarie läkare på t ex VC. Det finns en risk för multifarmaci om läkaren ej tar sig tid att ifrågasätta läkemedelsbehandling som tidigare läkare satts in. Användning av läkemedelslista och läkemedelsberättelse blir ett tryggare system då det ökar möjligheten att patienten förstår att, och varför, mediciner har ändrats. 10

Språk och utformning måste utformas för att patient och anhöriga skall förstå informationen. En mall för sjukhuset finns framtagen. Att akutsjukvården, primärvården och kommunen har skilda journalsystem är ett problem man ständigt brottas med. Det är ett merarbete (slöseri enligt lean) att informera nästa vårdinstans med fax eller brev istället för att dessa hade kunnat läsa det direkt i sin patients journal. Det förutsätter att vårdgivaren har tillgång till medicinsk sekreterare som kan skriva ut i samma takt som patienten överförs eller skrivs ut för att informationsflödet skall följa patienten. När information skall skrivas ut i nytt dokument istället för att läsas direkt i originaldokumentet finns risk för felskrivning, ett komma fel kan betyda för mycket eller för litet av livsviktig medicin! Dessutom ett onödigt arbetsmoment! Farmacevt medverkar inte i in- eller utskrivningsprocessen. Medverkan av farmacevt på avdelningen har valts bort av ekonomiska skäl. Att ha tillräckligt med vårdande personal (undersköterskor och sjuksköterskor) prioriteras. Risk för felmedicinering börjar redan när patienten påbörjar sin vårdtid på avdelningen eftersom det är patienten själv, gamla journalanteckningar eller anhöriga som informerar om vilken medicinering patienten fn tar. Om patienten har en demenssjukdom (minnesproblem börjar långt innan diagnos för detta sätts) har missuppfattat medicinering given av föregående vårdgivare, hört fel mm överförs problemen till nästa vårdgivare. Avdelningen kände inte till och använder således ej den nationella läkemedelsförteckningen som läkaren kan nå via inloggning med ett e-konto. Majoriteten av de patienter som skrevs ut under de aktuella veckorna från Lungspecialisterna avd 1 SUS, fick med sig en läkemedelsberättelse och en läkemedelslista. Endast patient angav att han ej förstod avsedd effekt av insatta läkemedel. Sammanfattning Lungspecialisterna vårdavdelning 1 SUS, Lund har förbättrat sina utskrivningsflöden där överföring av information runt vårdtillfället och läkemedelsförändringar ingår. Avdelningen har strukturerat upp utskrivningsprocessen och identifierat problem samt försökt åtgärda dessa. Genom att följa sjukhusets överenskomna utskrivningsrutiner med en skriftlig och tydlig läkemedelslista ökar patientens möjlighet att ta sina läkemedel rätt. I utskrivningsprocessen samarbetar läkare, sjuksköterska och medicinsk sekreterare enligt en bestämd struktur. Arbetssättet följs upp dagligen vid ett dagligt möte. Farmacevter är inte engagerade på denna avdelning. Patienten får både muntlig och skriftlig information vid utskrivningstillfället. Tolk används vid behov. Patienterna uppger i enkätsvaren att de uppfattade läkemedelslistan och informationen som lättförståelig. Sex av sju patienter hade ändrade läkemedelsordinationer vid utskrivningen. Ett flertal möjliga fel finns inbyggda i processen: - Manuell överföring av läkemedelsordinationer mellan vårdgivare? - Olika journalsystem mellan kommun, primärvård och slutenvård. - Patienten informerar vid inskrivning? 11

- Gamla listor, journalanteckningar används som underlag. - Vid Apodos osäker informationsöverföring från patient. - Skånelistan används på sjukhuset. Patienten kan få andra läkemedel (synonympreparat) dvs ha andra läkemedel med sig hem från apoteket än dem läkemedelslistan anger. Referenser Cochrane 1992 Förbättrad läkemedelsanvändning, SKL, 1999 www.skl.se God vård- och ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2006 www.socialstyrelsen.se/publikationer Midlöv P, Holmdahl L, Eriksson T et al. Medication report reduces number of medication errors when elderly patients are discharged from hospital.pharm World Sci 30 (1):92-98. Mindre sjukdom och bättre hälsa, genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna (ABLA II) www.skl.se Nationella läkemedelslistan, www.kollapalakemedel.se Patient safety The Health Foundation UK 2010 http://www.health.org.uk/ Petersson, P m fl.(2009) LEAN- Gör avvikelser till framgång. Part Media, Bromma. Persson E. Uppföljning av kvaliteten på utskrivningsinformation vid Universitetssjukhuset i Lund (2009). Apotekarprogrammet, Göteborgs Universitet. 28 och 31 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) SÄLMA 2007 Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre : erfarenheter från ett nationellt utvecklingsprojekt. Sveriges kommuner och landsting 2007 www.skl.se/web/salma.aspx Sörqvist, L (2001) Kvalitetsbristkostnader. Studentlitteratur 2001, Lund Tunsäter, A (ej angivet) Följsamhetspraktika. Astra Zeneca Sverige AB 12

Bilaga 1 Patientenkät Till dig som har varit inlagd på Lungspecialisterna avdelning 1 Vi vill bli bättre! Kan du hjälpa oss genom att svara på några frågor? Saknar du någon information om dina läkemedel? Skriv gärna det nedan: Fick Du skriftlig information vid utskrivning från avdelningen? Om du svarat JA fortsätt med frågorna nedan Står namnet på läkaren som behandlade Dig på avdelningen i informationen? Står namnet på Din familjeläkare i informationen? Stämmer tiden som Du har varit avdelningen? Finns det en planering eller uppföljning angiven? Har Dina läkemedel ändrats under vårdtiden? Har Du fått en tydlig läkemedelslista med Dina aktuella läkemedel? Har du också fått muntlig information kring Dina läkemedel vid utskrivningen? Vet Du hur Du skall använda Dina läkemedel? Vet Du vad Dina läkemedel hjälper mot? JA NEJ Om Du ej hunnit fylla i ditt svar innan Du går hem är vi tacksamma om Du skickar in Ditt svar i bifogat kuvert. Tack för din medverkan! 13

Bilaga 2 Dagen före Önskat utskrivningsflöde Samma dag!!!!! 14