DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering



Relevanta dokument
Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Medlearn, omvårdnad i Partille

Granskning av Miljövärdsutbildningen, NTI-skolan HT10-VT11 Granskningen utförd av Härryda Kommuns Vuxenutbildning, Staffan Uddenberg och Sofia Grebner

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR NTI, El och El-automation Möte med ledning

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

DOKUMENTATIONSMALL. I övrigt framförs granskarnas sammanvägda uppfattning nedan. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen )

Granskning av upphandlad vuxenutbildning - En sammanfattning av granskning genomförd 2013

Skolforum Nyheter, uppföljning och framtida satsningar inom Skolverkets arbete

K V A L I T E T S G A R A N T I

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Beslut för vuxenutbildningen

Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun

Mötesplats för skolledare på sfi

Lära och utvecklas tillsammans!

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kvalitetsrapport Perioden 30 juli juli Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna.

Elevdemokrati och inflytande

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

Granskning av yrkesutbildningar upphandlade av GR

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Förarutbildning inom gymnasieutbildning och kommunal vuxenutbildning. Myndighetsövergripande stödmaterial från Skolverket och Transportstyrelsen

Digitaliserade utbildningar

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Praktisk information Komvux Folkuniversitetet Göteborg

I helhet kan de studerande genomföra sina X = ledning 2 1 = lärare studier utifrån sina behov och önskemål X 2 2 1

Verksamhetsberättelse

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas.

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

UTBILDNINGSNÄMNDEN STOCKHOLMS TRANSPORT- O FORDONSTEKN GY, LINDVRETEN

Omvårdnadsutbildning HÖSTEN 2011 MEDLEARN 1. Solna stad i samarbete med Medlearn. Du väljer själv studietakt. Förkunskapskrav.

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Beslut för gymnasiesärskola

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Beslut för vuxenutbildning

Kvalitetsrapport 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Samhälle, samverkan & övergång

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

ARBETSPLAN

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer

Beslut för gymnasiesärskola

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Svar på motion (C) om körkortsutbildning 1. skolan VARMDO KOMMUN Förslag till beslut. BesI utsn ivå. Sammanfattning.

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX Inför ansökan till Komvux KOMVUX

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Transkript:

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål Håller inte Instämmer alls med till 100% De studerande kan genomföra sina studier utifrån önskemål och behov, säger både ledning och lärare. Studieformen kan de studerande i dagsläget inte påverka i så stor grad. Många delar är praktiska och dem måste man ju av självklara skäl göra på skolan. När det gäller de teoretiska delarna så kan det finnas större flexibilitet. Elof Lindälv använder sig av datorprogram i de teoretiska delarna. Hittills har det inte varit så, men det finns ett mål att de studerande ska kunna arbeta hemifrån med dessa. De som läst persontransport har inte kunnat påverka utbildningstiden, eller så mycket i innehållet eftersom utbildningen var så kort och komprimerad. För dem som läser godstransport ser det annorlunda ut eftersom den utbildningen är längre och det då också finns större utrymme för förändringar. Reglerna för yrkeskompetensbevis styr lite vad de studerande kan eller inte kan göra inom ramen för utbildningen och därför kan de inte ändra hur mycket som helst i upplägget. Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet Det ingår för dem som läser godstransportutbildningen, men inte direkt för de som läser bussförarutbildningen. För de som går en längre utbildning, såsom godstransport, finns utrymmet att få in entreprenörskapet. Det är svårare att hinna med det på en kort utbildning, såsom bussförare var. De som går godstransportutbildningen får också en inblick i eget företagande när de är ute på sin praktik. När det gäller bussförarutbildningen, så är det yrket inte riktat på amma sätt mot att starta eget. Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna Alla studerande har en individuell studieplan. Kurserna består av delprov, arbetsuppgifter, inlämningsuppgifter och studiekort (när det gäller körningen) samt praktik. De studerande läser i någorlunda samma takt, men utrymme finns till vissa individuella upplägg. T.ex. förkortning pga. validering eller att de studerande vill specialisera sig på något utöver ordinarie upplägg. 1 (6)

En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt Elof Lindälv skriver inte ner en IFS för varje kurs, men de gör en avstämning hela tiden för att se var den studerande befinner sig. Man arbetar mycket med datorprogram, där den studerande måste klara visa delar för att kunna gå vidare till nästa och detta blir en slags avstämning. Läraren får direkt feedback när det gäller de studerandes utveckling i de praktiska körövningarna i och med att han kan stämma av om det som man gick igenom i teorin, i klassrummet, fungerar i praktiken. Studiekorten är ett levande dokument där läraren hela tiden tecknar ner den studerandes progression i de praktiska momenten. Om det finns individuella önskemål om något specifikt som en studerande vill lära sig (t.ex. ett tankintyg för att de gör praktik på ett tankföretag) så försöker utbildningsanordnaren möta dessa önskemål. Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet, inget svar Ledningen beskriver att om den studerande kan visa att de kan ett visst moment problemfritt, behöver de inte fortsätta öva och på så vis kan den studerande gå snabbare fram i sin utbildning. Lärarna hade inte fyllt i något på skalan för att de inte riktigt visste hur de skulle tolka frågan. Efter diskussion visar det sig att de jobbar just utifrån ett validerande förhållningssätt, att den studerande kan gå snabbare fram om det visar sig at de redan kan ett moment. När det gäller de som gick bussförarutbildningen, så var utbildningen så kort så där vad det en väldigt homogen grupp när det gällde upplägget på utbildningen. Alla läste likadant hela vägen, fanns inte så stort utrymme för individuella upplägg. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen Det fanns inga direkta exempel på att utbildningsanordnaren validerat för att förkorta studietiden. Som beskrivit på punkten innan så var gruppen som gick bussförare en väldigt homogen grupp, där alla slutade samtidigt. När det gäller de som läser godstransport så har de stor del av sin utbildning kvar, därav inga konkreta exempel. Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation På gymnasieskolan finns programråd, där samtliga lärare träffar både Arbetsförmedlingen och representanter från branschen. I dessa programråd får utbildningsanordnaren en bra bild av hur arbetsmarknaden ser ut. Denna information går sedan vidare ut till de studerande via lärarna. I dessa programråd sitter också elevrepresentanter med, men bara från 2 (6)

gymnasieskolan. Men det kan komma att ändra så att även studerande från vuxenutbildningarna kommer vara med. De studerande har också som uppdrag i sin utbildning att hålla koll på vad som efterfrågas på arbetsmarknaden och hålla sig uppdaterad med arbetsförmedlingens hemsida. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar Konceptet att bedriva yrkesutbildning mot transportområdet bygger på att man har en väldigt bra kontakt med näringslivet eftersom de också är en aktiv part i utbildningen genom att tillhandhålla praktikplatser. Utbildningsanordnaren har kontinuerlig kontakt med lokala bussbolag, åkeriföreningar och genom programråd på gymnasieskolan. När det gäller bussförarutbildningen så hyr de en buss hos ett bussbolag, men det är svårt att få ut studerande på längre praktikperioder hos bussföretagen eftersom det inte finns så mycket utrymme att ha praktikanter. Utbildningsanordnaren försöker också få in representanter från företag som kommer in på utbildningen och berättar om verkligheten. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation Det har man kontinuerligt, delvis genom TYA och genom att man följer kraven för YKB. Utbildningsanordnaren har mycket kontakt med företag, pga att man arbetar med att få APUplatser för gymnasieskolans elever. Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet Utbildningsanordnaren arbetar med mail och sms, men skolledningen poängterar att man kan bli bättre på detta. Lärarna påpekar också att det kan vara bra med någon form av introduktion på området eftersom det finns en del som inte har erfarenhet av datorer. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen Utbildningsanordnaren arbetar i dagsläget inte med någon lärplattform men man ser detta som ett utvecklingsområde. Det finns önskemål från de studerande att kunna komma åt material hemifrån, men eftersom inte alla har tillgång till Internet så arbetar man på att hitta en lösning som kan fungera. 3 (6)

Vi streamar genomgångar av olika kursmål Skolledning Utbildningsanordnaren arbetar inte alls med detta, men man har ju inte heller någon lärplattform att arbeta med. Lärarna säger däremot att de kan skicka hem PowerPointpresentationer från föreläsningar och genomgångar. Kommentar: eftersom många studerande kommer från olika delar av GR-regionen, så kan det vara önskvärt att de till viss del kan bedriva sina studier hemifrån. Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande Lärare Utbildningsanordnaren arbetar inte alls med e-möten. Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov Lärare Utbildningsanordnaren möter de behov som studerande har i den utsträckning man kan. Läraren upptäcker i dialog med den studerande om det finns något behov av särskilt stöd. Information kan ges muntligt, måste inte vara skriftligt och det finns också mycket digitalt material. Lärarna lär känna de studerande väl, eftersom de håller i både de teoretiska och praktiska delarna och på så vis lär sig lärarna hur den studerande funkar och vad den behöver. Tillgång till specialpedagog finns om det skulle behövas. Lärarna uttrycker att det ibland skulle vilja ha mer hjälp med språkstöd från Sv2 lärare. Vissa delar i teorin är svår, med många specialuttryck och man skulle behöva resurser för att försvenska dessa ord. Kommentar: Vi uppmanar utbildningsanordnaren att i större utsträckning använda sig av orienteringskursen yrkessvenska om det behövs. Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar Läraren får direkt återkoppling från den studerande i det dagliga arbetet, dels genom att lärarna i det praktiska ser om det teoretiska fungerar. Enligt skolledningen sker det en kontinuerlig avstämning och kursutvärdering. Lärarna däremot säger att inga kursutvärderingar sker, bla för att de studerande är inne i många kurser samtidigt, kurserna ligger parallellt. Slutprovet är en form av kursutvärdering eftersom man då ser resultatet. Lärarna tycker att det är en liten brist i kvarlitetsuppföljningsarbetet. Kommentar: Bilden av hur man arbetar med kursutvärderingar skiljer sig mellan skolledning och lärare, vilket tyder på att kommunikationen kring utbildningens upplägg kan förbättras. Kvarlitetsuppföljningar är ett utvecklingsområde för utbildningsanordnaren. UTV?! 4 (6)

Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem Utbildningsanordnaren har en dialog direkt med de studerande för att reda ut ev. problem. De låter inte något glida iväg utan försöker tillsammans med de studerande hitta lösningar. Man har också en bra dialog med huvudmannakommunen (från lärares håll) för att snabbt reda ut problem som uppstått. Kommentar: vi instämmer att samarbetet fungerat bra, men att den mesta av dialogen skett med lärare och inte med skolledning. Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning Utbildningsanordnaren arbetar mycket med detta eftersom de också har utbildningar på ungdomsgymnasiet och det är många studerande som bedöms. Gymnasieeleverna blir en referens, en slags norm även för bedömning av vuxenstuderande. Ett dilemma som lärarna påpekade var att det enligt skolverkets uppsatta betygskriterier är svårt för en studerande att få MVG på kurser som innehåller praktiska kördelar, eftersom för att få MVG så ska den studerande helt utan någon hjälp kunna köra, vilket nästintill är omöjligt. Kommentar: det är viktigt att ha i tanken att det är vuxenstuderande man arbetar med, som har med sig ev. erfarenheter och kunskaper som inte gymnasieeleverna har på samma sätt. Detta gör att man inte direkt kan överföra och applicera erfarenheter från ungdomsgymnasiet. Det är också viktigt att använda sig av hela betygsskalan eftersom det kan ha stor betydelse för den studerande. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk Utveckling Pedagogisk utveckling sker kontinuerligt, bla genom samtal mellan skolledare och lärare. Utbildningsanordnaren har återkommande träffar och studiedagar där det pratas utbildning, samt att lärarlagen också träffas för att diskutera pedagogisk utveckling. Lärarna beskriver att de i stor utsträckning får kompetensutveckling eftersom de är styrda av många andra regleringar än skolverket. Räddningsverket, trafikverket och ADR ställer krav för att utbildningsanordnaren ska kunna behålla examinationer och då måste också lärarna vara upp to date med vad som händer på området. 5 (6)

Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. Utbildningsanordnaren anpassar arbetsuppgifterna utifrån de individuella önskemål som uppkommer under utbildningens gång, i den mån det är möjligt, men enligt lärarna har det inte uppkommit många önskemål om individuella upplägg. De studerande följer i stor utsträckning samma planerade upplägg i kurserna. Lärarna tror dock att det längre fram i utbildningen (och när det börjar närma sig slutet) kan komma att bli större skillnader i de studerandes upplägg och att de kan komma at sluta vid lite olika tidpunkt. Om det efter skriftliga prov framkommit att någon behöver göra ett omprov muntligt, så löser lärarna det. Vissa studerande behöver längre tid, svenskstöd eller anpassning av arbetsuppgifterna och det är inga problem att möta det. Utbildningsanordnaren examinerar både de teoretiska och de praktiska momenten (eftersom de är godkända av trafikverket), vilket är en stor fördel eftersom lärarna då lär känna de studerande väl och får en bra helhetsbild. Kommentarer från lärarna: en av grupperna som de haft är en väldigt svår grupp där troligtvis flera inte kommer att kunna gå ut i arbete. Det finns ett önskemål från lärarna att har någon form av informationsmöte innan, eller kanske en orienteringskurs i början av utbildningen så att de som blivit antagna får känna på om det var rätt utbildningsval de gjorde. Ansvarig lärare för utbildningarna har inte tagit del av avtalet som är skrivet angående transportutbildningarna vilket innebär att de inte har en tydlig bild av vad som exakt är avtalat. 6 (6)