En dag i livet ÅRSBERÄTTELSE 2012

En dag i livet ÅRSBERÄTTELSE 2012

En stor sjukhusorganisation har möjlighet att säkerställa högklassiga och kostnadseffektiva tjänster. Aki Lindén Aki Lindén, verkställande direktör för HNS: År 2012 var det livligaste året i HNS historia hittills. Serviceproduktionen ökade med 2,5 procent jämfört med året innan och överskred samtidigt prestationsmålen i budgeten för 2012 med 2,6 procent. Produktionsstrukturen utvecklades allt mer i en riktning med betoning på öppenvård. Denna förändring var särskilt stark inom psykiatrin där vårdperioderna på vårdavdelningar minskade med 6,2 procent. Trots ökad serviceproduktion lyckades man inte under 2012 uppnå förbättringar i situationen för dem som väntar på vård. År 2012 inleddes en omfattande diskussion om en reform av kommunstrukturen i regeringsprogrammet samt av servicestrukturen inom socialoch hälsovården. HNS deltog aktivt i diskussionen. HNS är av den åsikten att en stor sjukhusorganisation, som har möjlighet att koncentrera kompetens, kan säkerställa högklassiga och kostnadseffektiva tjänster. fortsätter på sidan 5 2 HUS VUOSIKERTOMUS 2012 TOIMITUSJOHTAJALTA

En dag på HNS rymmer många berättelser Personer undersöks, vårdas och opereras, föds och dör varje dag och natt på HNS. Under ett år påverkar HNS tusentals och åter tusentals människors liv. HNS bevittnar såväl stor glädje som sorg i livet. Med andra ord är HNS mycket mer än enbart siffror. HNS är framför allt summan av sina medarbetare kompetenta och engagerade yrkespersoner. Vård Arbete Vetenskap Ansvar Ekonomi Oersättlig yrkeskunskap Individernas arbete bildar en helhet HNS i spetsen för forskningen För människans och miljöns bästa Tillväxt och kostnader i balans 6 En viktig fråga: Hur mår du nu? 7 Expert Markku Kuisma 8 Snabb vård räddade Emma 12 Krävande akutvård 14 Kliniken för cancersjukdomar utgör hjärtat inom cancervården i Finland 16 Alternativ till tvångsmetoder 22 Projektet Apotti slår samman patientuppgifterna 23 Expert Outi Sonkeri 24 Den aktivaste arbetsplatsen i Finland 26 De interna vikarierna är multikompetenta 28 Nordiskt samarbete 29 Expert Lasse Viinikka 30 Betydande undervisnings- och forskningsanstalt 32 Brosktransplantations- kirurgin utvecklas 34 Ett tryggt sjukhus 35 Expert Tapani Hämäläinen 36 Patientsäkerheten bygger på förutseende och förebyggande åtgärder 38 Ekoeffektiv verksamhet 40 Arbete på full effekt och budgeten håller 41 Expert Anne Priha 42 Byggnadsinvesteringar 44 HNS i siffror 50 Bokslut 20 Var tredje baby föds inom HNS 5 Verkställande direktörens översikt 5 Styrelseordförandens översikt HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 3

Styrelseordförande Ulla-Marja Urho: HNS har som ambition att ge patienterna bra vård, garantera undervisning och forskning av hög kvalitet, förbättra samarbetet med primärvården och bedriva övertygande och konkurrenskraftig verksamhet. 4 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012

STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET Ulla-Marja Urho VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN HAR ORDET aki lindén HNS och HUCS måste förbli en helhet HNS uppdaterade sitt mål- och verksamhetsprogram, det vill säga sin strategi för 2012 2016. Målen har sammanfattats till fyra punkter: bra patientvård, undervisning och forskning av hög kvalitet, bättre samarbete med primärvården samt effektiv och konkurrenskraftig verksamhet. Hur gick 2012? Antalet patienter var fler än någonsin. Kötiderna höll sig till största delen inom de tillåtna gränserna och inga hot om böter förekom. Patienterna var nöjda med den vård de fick. Samkommunens ekonomi orsakar oro. Mycket arbete har gjorts inom HNS i syfte att höja lönsamheten. Arbetet har lett till resultat: kostnaderna per invånare för specialsjukvård har varit de förmånligaste vid en jämförelse av alla sjukvårdsdistrikt i landet. Budgeten för 2012 var överdrivet optimistisk. Utgifterna överskred intäkterna och resultatet blev starkt förlustbringande. Beslut om att inleda stora investeringsprojekt fattades 2012. Traumacentralen som ska ersätta Tölö sjukhus samt cancersjukhuset och barnsjukhuset ska få nya lokaliteter i Mejlans. Byggandet inleds när saneringen av Tornsjukhuset slutförs. Det är svårt att få kompetenta läkare till primärvården. Det starkare samarbetet mellan HNS och primärvården bidrar till att underlätta situationen, men mycket arbete återstår ännu. Samarbetet måste fungera bättre för patientens väl och då behövs datasystem som fungerar tillsammans. Kommunerna inledde en gemensam anskaffning av dem. HNS styrka är dess kompetenta personal och starka koppling till universitets undervisning och forskning. Den kommunala valperioden avslutades 2012. HNS styrelses enade åsikt vid såväl inledningen som avslutningen av perioden var att HNS och HUCS måste bevaras som en funktionell helhet. Oberoende av kommunstrukturen förutsätter en högklassig och effektiv organisering av specialsjukvården och speciellt den mest krävande delen av den ett stort befolkningsunderlag. Detta samma gäller för ordnande av medicinsk och övrig forskning och undervisning på universitetsnivå. En välfungerande organisation får inte splittras utan den ska ges en chans att utvecklas! Den svåra ekvationen 2012 HNS inledde 2012 i ett besvärligt ekonomiskt läge. Budgeten tillät endast en dryg procents tillväxt jämfört med bokslutet 2011. I början av året verkade kostnadsutvecklingen vara exceptionellt stark jämfört med året innan men situationen jämnade ut sig under året. Den jämförbara ökningen av verksamhetskostnaderna var 4,4 procent. De bindande nettokostnaderna överskreds med 2,1 procent. Överskridningen av verksamhetskostnaderna var den minsta på fem år. Faktureringen av medlemskommunerna ökade med 2,8 procent. Befolkningen i regionen ökade med ungefär en procent. Medlemkommunernas betalningsandelar per invånare, mätta enligt det deflaterade sjukhuskostnadsindexet, minskade. Verksamhetsunderskottet för 2012 uppgick till 21,6 miljoner euro då målet var 12 miljoner euro. I början av året fick HNS veta om en ökning i semesterlönereserveringen till följd av arbets- och tjänstekollektivavtalet som ökade underskottet: avtalet som ingicks i november 2011 ökade underskottet med omkring 14 miljoner euro. Det sammanlagda underskottet blev 35,5 miljoner euro vilket innebär att tidigare upplupna överskott blev ett kumulativt underskott på ungefär 10 miljoner euro. Produktiviteten för serviceproduktionen mätt med priset per DRGpoäng ökade med 0,9 procent, men produktiviteten mätt med antalet DRG-poäng per årsverke sjönk med 0,4 procent. I bägge fallen var målet en ökning av produktiviteten med 1,5 procent. År 2012 var det sista hela verksamhetsåret för de förtroendevalda vid HNS som invaldes 2009. Jag vill framföra ett stort tack till dem för deras flitiga och osjälviska arbete i de krävande uppgifterna vid HNS, som är flaggskeppet inom specialsjukvården i Finland. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 5

Genom att lyssna på patienten skapar vi grunden för en bra vårdrelation. Sari Hytönen Sari Hytönen, sjukskötare, neurokirurgisk intensivövervakning, Tölö sjukhus: I sjukskötarens arbete skapas grunden för en vårdrelation genom att man lyssnar till patienten och för en diskussion. Om skötaren har tid att ens en gång under sitt arbetsskift sitta ner bredvid patienten och fråga Hur mår du nu?, är detta ett tecken på genuint intresse och inger en känsla av trygghet för patienten. Det finns tid för sådana stunder även under en bråd arbetsdag. På intensivövervakningsavdelningen kan jag inte alltid diskutera med min patient. I sådana fall skapas växelverkan i första hand via de anhöriga. Då är det viktigt att ge de anhöriga tid och lyssna på vad de har att berätta om hur patienten har känt sig och uppträtt före intagningen på sjukhuset. Det är precis lika viktigt att lyssna till och stöda de anhöriga. Varje möte är individuellt och unikt, det är alltid nödvändigt att ha ett psykologiskt öga för situationen. Det är inte alltid lätt att möta patienten och de anhöriga, men jag upplever att då jag verkligen är närvarande och för en äkta diskussion ger det mig krafter för nya möten. 6 HNS HUS ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2012 VÅRD TOIMITUSJOHTAJALTA

Hoito Vård 497 826 patienter fick vård vid HNS 22 sjukhus 1 580 702 öppenvårdsbesök 452 998 patienter inom olika områden av den specialiserade sjukvården 89 455 operationer 18 099 förlossningar Patientorienterad och rättidig vård. Detta slagkraftiga uttryck beskriver ett av de viktigaste målen för HNS verksamhet i strategin för 2012 2016. Vi får en uppfattning om de väldiga dimensionerna för målen när vi ser på statistiken för det gångna året: nästan 500 000 patienter, omkring 90 000 operationer och 18 000 förlossningar. Sammanlagt 97 strategiska mål för sjukvården har registrerats av vilka 16 valdes till nyckelmål för 2012. Antalet nyckelmål avseende vården var tre: Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten, tillgång till vård och patientsäkerhet. Hur väl uppnåddes nyckelmålen under det första året av strategiperioden? Jämförelsen av vårdresultatet fick ett nytt verktyg när det internationella BM-programmet inleddes. Även tillgången till vård uppfyllde förväntningarna eftersom antalet olika prestationer överskred de mål som Nästan en barnhjärtoperation om dagen upptagits i budgeten. Antalet patienter som väntar på behandling och undersökning minskade dock klart mindre än planerat. I proportion till invånarantalet ökade antalet patienter som väntat på avdelningsvård i över 6 månader vid HNS till det största vid samtliga universitetssjukvårdsdistrikt. Däremot uppfylldes målen för patientsäkerhetsprogrammet till största delen. Det är helt klart att resultatmätare används även inom sjukvården för att följa upp hur målen uppfylls. Bakom siffrorna döljer sig vardagen i vårdarbetet på vilken HNS hela verksamhet baserar sig på. Det är möjligt att uppnå de strategiska målen endast om varje patient som kommer till sjukhuset är den viktigaste patienten. Det är uttryckligen bemötandet och vården av varje enskild patient som leder till ett resultat som även återspeglas i den stora helheten. Markku Kuisma kliniköverläkare för den prehospitala akutvården HNS börjar ansvara för den prehospitala akutvården Den prehospitala akutvården svarar för brådskande bedömning och akutvård av en akut insjuknad patients tillstånd på platsen, till exempel hemma hos patienten eller vilket som helst offentligt utrymme. Den nya hälso- och sjukvårdslagen överförde ansvaret för organiseringen av den prehospitala akutvården från kommunerna till sjukvårdsdistrikten. Vid HNS genomfördes ändringen i två etapper. Ansvaret inom Borgå och Hyvinge sjukvårdsdistrikt överfördes till HNS i början av 2012 och de övriga sjukvårdsdistrikten följde efter ett år senare. Inom HNS är ordnandet av den prehospitala akutvården indelat i sju områden inom vilka den ordnas i samarbete med räddningsverket, genom upphandlingsavtal med privata sjuktransportföretag eller som sjukvårdsområdets egen verksamhet. Vad innebär denna omfattande administrativa förändring i praktiken? Den prehospitala akutvården inom HNS-området var av hög kvalitet och samarbetet med medlemskommunerna intensivt redan innan förändringen. Utgångspunkten för planeringen är nu en jämlik prehospital akutvård och att patienterna ska nås inom den i servicenivåbeslutet fastställda längsta tilllåtna tiden. Mer omfattande regional planering möjliggör även smidigare samarbete mellan nödcentralen, räddningsväsendet, polisen och de övriga myndigheterna. Förändringen avsågs inte ha några direkta inverkningar på patienterna. Förändringen kommer på längre sikt att standardisera kvaliteten på vården och servicen, ge bättre patientsäkerhet och höja akutvårdspersonalens kompetensnivå och därigenom innebära en tydlig förbättring även ur patientens synvinkel. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 7

Ett liv, många räddare Rotorbladen snurrar hektiskt när helikoptern landar vid åkerkanten. På den röda läkarhelikopterns sida står texten FinnHEMS 10 med stora vita bokstäver. Det hackande ljudet från helikoptern stör lugnet i det fridfulla villaområdet på ett skrämmande sätt. Det berättar om att det har hänt något otäckt, att någon är i livsfara. För Kari Kuukka innebär ljudet däremot en lättnad: en läkare är på väg att vårda hans lilla dotter Emma. TeXt: Paavo Holi Tisdagen den 30 oktober borgå 17.45 Emma Kuukka trillar av en ponny i Borgå 18.30 Hemma började Emma må illa 18.38 Östra och Mellersta Nylands larmcentral får ett 112 larmsamtal 8 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Det är en vanlig tisdagskväll i oktober på ett ridstall några kilometer från Borgå centrum. Åttaåriga Emma Kuukka sitter med hjälm på huvudet på en ponny och njuter av att rida. Den lilla ponnyn traskar lugnt på med Emma på ryggen tillsammans med de övriga ekipagen. Plötsligt dyker det upp ett högljutt gäng löpare i den mörka kvällen och några av hästarna blir skrämda och sticker iväg i galopp. Även Emmas ponny rusar iväg och hon lyckas inte få kontroll över den utan trillar ur sadeln. Emma stiger dock genast upp och verkar inte ha stött sig desto värre. En halv timme senare kör mamman till en ridkompis hem Emma och berättar för Emmas mamma Sari Orkomies om vad som hänt. Flickan har blivit skrämd men verkar i övrigt att vara i skick. Emmas pappa, fotografen Kari Kuukka, kommer också hem och försöker tala med sin dotter om det inträffade. Vad pratar du med mig för, fräser Emma. Kari tar Emma i famn, men samtidigt börjar flickan kasta upp. Hjärnskakning, tänker Kari, vi måste åka till sjukhuset. Samtidigt börjar Emmas ögon viljelöst skela uppåt till vänster. Kari har i tiderna studerat psykologi och neurovetenskaper vid universitetet och förstår att nu är någonting riktigt fel. En ambulans, snabbt! säger Kari till sin fru. Ambulansen från räddningsverket i Östra Nyland är på plats sju minuter efter 112-samtalet och bara fem minuter efter larmet. Bilen var av en händelse i närheten. Akutvårdarna gör en bedömning av Emmas tillstånd, mäter andningen, lägger dropp och ger syre. Emma börjar förlora medvetandet och hennes blick irrar runt. Akutvårdarna beslutar larma läkarhelikoptern som landar drygt 15 minuter senare på en öppen åker i närheten. Akutvårdsläkaren i helikoptern inleder vården av Emma. Hennes nacke stöds upp och eftersom Emma är vid sänkt medvetande sövs hon ner och kopplas till en respirator. Pappa följer med hur Emma vårdas och känner och ser att dottern är i kunniga händer. På gården står en läkare, en HEMS-räddare, tre akutvårdare och fyra brandmän som anlänt till platsen för att säkra helikopterns landning. I den senare gruppen finns av en tillfällighet även familjen Kuukkas tidigare granne, skiftchefen vid räddningsverket i Östra En ambulans, snabbt! säger Kari till sin fru. Nyland: Är det er Emma? frågar skiftchefen medlidsamt av Kari. Före klockan slår åtta har Emma flyttats över i ambulansen som kör i ilfart direkt till Tölö olycksfallsstation. Olycksfallsstationen har per telefon i normal ordning förvarnats om att en allvarligt skadad patient är på väg. Kari följer efter i sin egen bil. Hustrun Sari stannar hemma med Emmas femåriga lillebror Joonatan eller Tintti. När Kari anländer till Tölö har en datortomografi, dvs. skiktröntgen, redan tagits av Emmas huvud. Den jourhavande neurologen berättar för Kari att Emma har en kontusion i högra pannloben från vilken det sipprar blod in i hjärnan. Hon har alltså inte en fraktur på skallen men den hårda smällen har orsakat en liten intern blödning i skallen. Beslut fattas om att Emma ska väckas från anestesin för att man ska se hur allvarligt läget sist och slutligen är. Operationsteamet står redo om Emma inte vaknar upp. 18.40 Räddningsverkets ambulans mottar larmet 18.45 Ambulansen anländer till platsen 18.58 Läkarhelikoptern FinnHEMS 10 mottar larmet på Helsingfors-Vanda flygplats 19.17 Helikoptern landar i Borgå 19.23 Akutvårdsläkaren anländer till platsen 19.58 Emma flyttas nersövd över till ambulansen och transporten till Helsingfors börjar 20.19 Ambulansen anländer till Tölö olycksfallsstation 20.33 Emma undersöks i röntgen 20.55 Laboratorieprov har tagits 22.00 Emma har vaknat upp från narkosen och intubationsröret har avlägsnats HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 9

Efter att sövningen är över vaknar Emma snabbt, hon ges extra syre och förflyttas till Tölö Neurokirurgiska intensivövervakningsavdelning drygt fyra timmar efter att hon trillade av ponnyn. Hon griper om sin pappas finger och somnar på nytt. På morgonen berättar Emmas egen skötare för Kari att flickan har vaknat upp på natten och sagt till henne: Du ser annars precis ut som Kiira Korpi. Emma vaknar utvilad på onsdagsmorgonen och äter redan ett lätt morgonmål. Därefter flyttas hon till Barnkirurgiska avdelningen K5 på Barnkliniken för att återhämta sig. Emma undersöks av såväl en barnkirurg, en neurokirurg som en neurolog. Kari sover över natten hos sin dotter på avdelningen. På torsdagen görs ännu en magnetbildsundersökning av Emma av vilken framgår att fallet från ponnyryggen inte har lämnat några bestående skador. Sari hämtar sin dotter från sjukhuset kl. 17.00 och på måndagen går Emma redan till skolan. Ungefär en månad senare skriver Kari i sin blogg, i vilken han i allmänhet granskar frågor kring fotografering, om det inträffade under rubriken Kiitollisuudesta (av tacksamhet) (www.karikuukka. com/kiitollisuudesta/). Texten läses på en kort tid över 20 000 gånger och delas vidare över 4 000 gånger. I sin blogg tackar Kari framför allt de tiotals människor, yrkespersoner inom hälsovården, som deltog i vården av hans dotter: Det finns de som säger att de gjorde ju bara sitt arbete eller till och med att de får lön för det. Jag är ledsen, men jag är inte alls av samma åsikt. De här människorna visar verklig omsorg. skriver Kari och fortsätter: Det talas nuförtiden mycket om kostnaderna för hälsovården. Jag vill inte säga något mer, jag nöjer mig med att konstatera: dessa människor är inte mekaniska apparater och kan inte heller ersättas med sådana, de är inte kostnadsställen. De är alldeles verkliga. Jag är inte alls desto mer förtjust över att betala skatt än någon annan, men jag lovar att aldrig mer klaga över det. Det finns många goda saker i vårt samhälle. Jag har en frisk andraklassist där hemma för det får jag verkligen tacka dessa otroliga människor och vårt gemensamma system. Vem deltog i vården av Emma? I den första fasen deltog tre akutvårdare, en HEMS-läkare och -räddare samt en jourhavande neurolog i vården. Därefter deltog flera läkare och sjukskötare vid Neurokirurgiska intensivövervakningsavdelningen av avdelning K5 på Barnkliniken. Även andra yrkesutbildade inom vårdarbete var med i vårdkedjan: röntgenläkare och -skötare och laboratorieanställda. I bakgrunden arbetade även instrumentvårdare, städare, kontorsanställda och många andra som arbetar på sjukhusen inom HSN. Totalt deltog omkring 20 yrkesutbildade inom vårdarbete i vården och de assisterades av nästan samma antal övriga anställda vid HNS. ONSDAGEN DEN 31 OKTOBER TORSDAGEN DEN 1 NOVEMBER 22.10 Emma flyttas över till Neurokirurgiska intensivövervakningsavdelningen i Tölö 9.00 Emma vaknar uppvilad och äter ett litet morgonmål 10.30 Emma flyttas till avdelning K5 på Barnkliniken i Mejlans 12.15 En barnkirurg kontrollerar hur Emma mår 8.00 En neurokirurg besöker Emma 10.55 En neurolog talar med Emma 13.38 14.27 Emma förs till magnetbildsundersökning Läkarutlåtandet om undersökningen är färdigt 17.00 Mamma hämtar Emma, som har återhämtat sig fullständigt, hem från Barnkliniken 10 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Kari Kuukka: Jag har en frisk andraklassist där hemma för det får jag verkligen tacka dessa otroliga människor och vårt gemensamma system. Hur blev det med Emma och hästarna? Emma steg modigt upp i sadeln igen genast när motionsförbudet upphörde två veckor efter att hon skrivits ut från sjukhuset. Några månader senare sade Emma dock att hon inte längre vill fortsätta att rida. Fallet från hästryggen hade gett en ridskräck som är svår att komma över. Stallet som ligger nära hemmet är dock fortfarande en viktig och kär plats för Emma: varje gång hon går förbi stallet vill hon se om den underbara shetlandsponnyn Bosse är ute i hagen. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 11

Snabbinsatsstyrkan INOM hälso- och sjukvården Patienter behöver akutvård av de mest olika orsaker. De mest krävande är skador på hjärnan som kräver neurokirurgisk vård. Tiotals människor kan delta i vården av dem. Akutvårdschef Miika Hokkanen i Borgå sjukvårdsområde kommer med ambulans när någon behöver brådskande vård. Ambulansen och akutvårdarna är symbolerna för verksamhet som kräver akut vård. År 2012 statistikfördes inom HNS verksamhetsområde sammanlagt omkring 150 500 ambulansutryckningar. Av uppdragen gällde 7 400 en livshotande situation. HEMS-läkarhelikoptern, vars bas finns på Helsingfors-Vanda flygplats, kallades som tilläggshjälp 2 050 gånger. Av de patienter som fått livshotande skador vårdades sammanlagt 793 i det så kallade chockrummet på akutmottagningen på Tölö sjukhus 2012. Av dessa var 273 personer i behov av neurokirurgisk vård, 120 av dem hade endast en hjärnskada. 12 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Varje fall är individuellt Specialist Martin Lehecka på Neurokirurgiska kliniken i Tölö berättar att tillståndet hos patienter som fått en skada på hjärnan varierar verkligen mycket. En del kan skrivas ut redan efter ett par dagar, medan vi ibland måste vårda en allvarligt skadad patient i flera veckor på intensivövervakningsavdelningen. Den fortsatta vården och rehabiliteringen kan ibland pågå i flera år. Vid sidan av tiden som går åt till vård och återhämtning inverkar även antalet olika ingrepp samt laboratorieundersökningar och bilddiagnostiska undersökningar på hur många personer som sist och slutligen deltar i vården av en patient som kommit via akutvården. På en timme till operation En neurokirurg har jour på Tölö dygnet runt och neurokirurgen kallas alltid in när patienten har en hjärnskada. Vi får ofta grundläggande information om skadorna redan innan patienten anländer till oss. I fråga om hjärnskador är det dock CT- eller skiktbildundersökning som är av avgörande vikt. Bildundersökningen görs i rummet bredvid chockrummet och bilder av huvudet blir klara på några minuter. I vissa fall får vi bilderna redan i förväg av den remitterande enheten, berättar Martin Lehecka. Om diagnosen förutsätter operation utförs den ungefär inom en timme även om det är mitt i natten. Operationsteamet omfattar utöver en jourhavande neurokirurg och en anestesiläkare även en anestesiskötare och två instrumentskötare. Denna grupp på fem personer tar hand om alla patienter i behov av en akut neurokirurgisk operation som kommer från HNS specialupptagningsområde. Ett andra operationsteam kan snabbt inkallas om det behövs. Nya serviceformer för patienterna Patienter som skrivs ut från den neurokirurgiska enheten behöver ofta fortsatt uppföljning eller rehabilitering. För detta ändamål inrättades Hjärnskadepolikliniken i oktober 2012 vars mål är att ge patienterna bättre möjligheter att återvända till vardagen och arbetslivet. Kliniken arbetar som ett multiprofessionellt expertteam som gör tidig diagnostik och snabb remittering till rehabilitering av patienterna effektivare. Vid början av 2013 inleder en barnneurokirurgisk jourring sitt dygnet runt jourarbete vid HNS. Den svarar för alla barnpatienter i Södra Finland som behöver en neurokirurgisk bedömning, operation eller annan vård. Sjukskötare Eeva Mikkonen arbetar på intensivövervakningsavdelningen vid Tölö Neurokirurgiska klinik. På avdelningen vårdas patienter med hjärnskada. Specialist Martin Lehecka (väns.) och administrativa biträdande överläkare Aki Laakso på Tölö Neurokirurgiska klinik vid sitt arbete. En CT-undersökning av skallområdet spelar en nyckelroll i behandlingen av hjärnskador. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 13

Var tredje drabbas av cancer HUCS Klinik för cancersjukdomar i Mejlans i Helsingfors utgör hjärtat inom cancervården i Finland. Årligen behandlas omkring 13 000 patienter på kliniken, antalet patienter som behandlas dagligen är omkring 500. Varje patient är unik eftersom sjukdomsbilderna alltid är individuella och behandlingen av varje patient planeras separat. En bra inställning till livet kommer man ihåg Enligt statistiken drabbas ungefär var tredje finländare av cancer under något skede av sitt liv. För den som får diagnosen innebär detta ofta en stor omställning hela vardagen kan vändas upp och ner på en gång. Situationen är dock bättre än tidigare för många: cancerbehandlingarna utvecklas hela tiden och allt fler blir friska. Till exempel över 90 procent av dem som får en bröstcancerdiagnos är symtomfria fem år efter diagnosen. Cancer innebär inte längre en dödsdom utan istället tillfrisknar många tack vare avancerade behandlingar eller får åtminstone kvalitativ livstid, säger sjukskötare Minna Sissonen, som arbetar på Kliniken för cancersjukdomar. Kärnan i HUCS Klinik för cancersjukdomar utgörs naturligtvis av de kompetenta, yrkesutbildade anställda vars arbetsinsats är avgörande för mångas liv. Sissonen är en av dem. Hon ansvarar bland annat för patientspecifika beställningar av cytostatika, individuell beredning av behandlingar och uppföljning av patientens tillstånd och blodvärden såväl före, under som även mellan behandlingarna. Sissonen ger även handledning till patienterna per telefon och svarar för patientspecifika tidsbeställningar till behandlingar. Varje skötare på vårdsidan har sex patienter om dagen. Under dagen förbereder vi även de sex patienterna för följande dag. Antalet samtal under dagen varierar, räknar Sissonen. Orsak att le trots oro För patienten är cancer inte enbart ett fysiskt problem som behandlas eller vars framskridande bromsas upp genom kliniska åtgärder. Det är en sjukdom som även inverkar på psyket. Under behandlingarna är det viktigt att sjukskötaren ser och tar i beaktande patientens behov och önskemål på ett heltäckande sätt. Även små saker är viktiga. Vårdrelationerna till patienterna kan variera från några månader till flera år. Med några av patienterna uppstår det en djupare vårdrelation, men jag upplever inte mig själv som en vän ur patienternas synvinkel. Det är viktigt att lyssna till patienten och erbjuda stöd. Vid behov och om patienten så önskar håller jag mig tyst och bara genomför behandlingen. 14 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Sjukskötare Minna Sissonen: Det är viktigt att lyssna till patienten och erbjuda stöd. Vid behov och om patienten så önskar håller jag mig tyst och bara genomför behandlingen. Kliniken för cancersjukdomar åtnjuter såväl nationell som internationell uppskattning inom vetenskaps- och vårdgemenskapen. Sissonen tror att kliniken uppskattas högt även bland sjukskötarna och att många vill jobba på kliniken. Med tanke på det dagliga arbetet är dock den starka arbetsgemenskapen viktigare än klinikens prestationer: kollegernas stöd är väldigt viktigt i det mentalt tunga arbetet. Jag har varit nöjd med HNS allmänt taget och med Kliniken för cancersjukdomar som arbetsplats. Ett bra arbetsklimat och en mångsidig arbetsgemenskap är värdefulla med tanke på att orka i arbetet. Även om man kanske förväntar sig något annat uppvisar även patienterna samma positiva attityd. När man är i goda händer är det möjligt att le trots den svåra livssituationen. Jag minns många patienter för deras positiva inställning till livet och framtiden och för sättet på vilket de orkar hålla hoppet vid liv, säger Sissonen. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 15

HNS psykiatri hela livscykeln Psykiska störningar hänger ofta samman med ålder och fas i livet. barnpsykiatri ungdomspsykiatri vuxenpsykiatri åldringspsykiatri rättspsykiatri beroendepsykiatri Mot vård utan tvång Den psykiatriska sjukvården i Finland har tillämpat många tvångsåtgärder jämfört till exempel med övriga Norden. Alternativ till tvång är ett projekt inom HNS-psykiatrin vars mål är att avsevärt minska användningen av tvångsmetoder. Psykiatrin utvecklas med stora steg och därför blir det möjligt att vårda allt svårare mentala problem inom öppenvården. När sjukhusen blir mindre faller det på avdelningarna att vårda allt mer krävande patienter. Hur ska ekvationen lösas så att användningen av tvångsmetoder inte ökar utan istället fortsätter att minska? HNS-psykiatrins svar är projektet Alternativ till tvång. Dess mål är att avsevärt minska användningen av tvångsmetoder: av siffrorna för 2011 ska knipas bort 40 procent före 2015. Projektdirektör Raija Kontio vid HNS-psykiatrin säger att det är överraskande lätt att hitta alternativ till tvång. Om man använder tid för att lära känna patienten kan man även förutse besvärliga situationer. Då en från tidigare obekant patient hämtas från sitt hem i ett uppjagat och aggressivt tillstånd, bemöter vi honom eller henne lugnt och respektfullt. Mottagarna måste vara flera än en till antalet. Det handlar naturligtvis om yrkeskunskap att kunna se när till exempel en psykotisk, orolig droganvändare är verkligen farlig. En del psykospatienter mår bra av isolering, säger Grigori Joffe, direktör för verksamhetsområdet HNS-psykiatrin. Projektet Alternativ till tvång är en fortsättning på de senaste årens ansträngningar som redan har lett till resultat. Isoleringsfallen vid Jorv har sjunkit med 39 procent och vid Pejas med hela 66 procent under de senaste fyra åren. Nedgången är inte helt jämn. I en del av organisationen i Lojo, Västra Nyland och Borgå har tvångsmetoder även i övrigt använts bara i få fall. Inom HUCS-området och på Kellokoski är siffrorna större eftersom patienterna lider av svårare sjukdomar. Patienten medverkar till tvångsfrihet Tvång tränger djupt in i patientens minne. Trots förvirring, psykotiskt tillstånd och aggressivitet kommer varje patient ihåg hur han eller hon blev bemött på sjukhuset 16 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Mentalvårdens rehabiliteringspatient Eve, 17, berättade i Husari 4/2012 om de tvångsmetoder som hon stött på i sjukhuset. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 17

Raija Kontio, biträdande direktör för psykiatriska resultatenheten i Hyvinge sjukvårdsområde Kumulativ längd av fastbindning och isolering i förhållande till antalet vårddagar, Kellokoski Projektet Alternativ till tvång är en fortsättning på de senaste årens ansträngningar som har lett till resultat. Antalet fall där en patient varit isolerad eller fastspänd och hur länge detta varade har minskat på HUS-psykiatrins avdelningar i alla fem sjukvårdsområden, dvs. HUCS, Hyvinge, Lojo, Västra Nyland och Borgå. I Lojo, Västra Nyland och Borgå har tvångsmetoder använts bara i några fall. Trots det lyckades man under 2012 minska deras antal och längd ännu litet mer jämfört med tidigare. Isolerings- och fastspänningssiffrorna har varit betydligt större inom HUCS område och på Kellokoski sjukhus än i de övriga områdena. Nu har antalet isolerings- och fastbindningsfall och särskilt varaktigheten av dem minskats avsevärts även på HUCS och Kellokoski. Mål 2015 0,5% Mål 2015 0,1% 2009 2010 2011 2012 Fastbindning % Isolering % Målnivån för fastbindning underskrids redan och hur många skötare som var med om att spänna fast dem med spännbälten. En väldig kulturförändring har pågått inom den psykiatriska sjukvården under det senaste decenniet och den förverkligas nu på avdelningsnivå. I den stora servicestrukturreformen befinner sig patientens rättigheter, delaktighet och stärkande av patientens roll i nyckelställning. För 30 år sedan utgick även det övriga samhället från det behavioristiska tänkesättet att människorna behöver både morot och käpp. Nu har käppen lagts på hyllan det är absolut förbjudet att utdela straff. Patienten är trots övermod och aggressivt uppträdande en lidande människa som behöver hjälp, säger Joffe. Det är inte möjligt att minska på tvångsåtgärderna om inte patienterna medverkar till det, säger Kontio. Hon har letat efter alternativ till tvångsmetoder även i sin doktorsavhandling inom vårdvetenskap. Bra vård är mänsklig och diskuterande. Idag lyssnar man noggrannare till patienterna och deras anhöriga. När patienten anländer till sjukhuset har han eller hon alla rättigheter och de kan begränsas endast på grund av sjukdom. Vårdtänkandet fokuserar uttryckligen på patienten som människa. Det är viktigt att skötarna använder av sin tid på avdelningarna för att lyssna till patientens önskemål och tankar, säger Kontio. Den personliga skötaren ska sätta sig in i patientens bakgrund, situation och resurser. Vården förändras med tiden Även de hårdaste tvångsmetoderna, som isolering och fastbindning, har i tiderna betraktats som vårdformer. Syftet med dem har varit att lugna patienten genom att avlägsna alla impulser. Även om tänkesättet har radikalt förändrats vill man inte skuldbelägga läkarna och skötarna för gångna tiders metoder. Vårdpersonalen har handlat enligt den information och de anvisningar som fanns tillgängliga på den tiden. Visst har man även på den somatiska sidan förkastat vårdmetoder, säger Joffe. För att det ska ske en verklig förändring, måste nästan allt förnyas: även ledarskapet, utbildningen, verktygen och utvärderingsmedlen. För att vi ska komma ifrån slumpmässighet, behöver vi evidensbaserad information, patientens delaktighet och efterdiskussionen av situationer. Efterdiskussioner är tunga för såväl patienten som personalen, men det är viktigt att låta patienten få veta att vi inte tillåter våld, säger Kontio. Den yttersta åtgärden Det är sannolikt inte möjligt att helt och hållet avstå från tvångsåtgärder De kan tillgripas som en yttersta åtgärd, om det inte möjligt att på annat sätt behandla aggressionen hos en patient som är farlig för sig själv och för andra. Vi får inte underskatta våldsamma situationer. En del av dem är verkligt allvarliga, till och med livsfarliga. Därför är det viktigt att erbjuda stöd och hjälp till personalen, säger Kontio. 18 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Utnyttja erfarenhet Äntligen blir mentalvårdens rehabiliteringspatienter tillfrågade vad de själva vill, säger Annikka Niinikoski. Hon är en rehabiliteringspatient inom mentalvården som har egen erfarenhet av en psykossjukdom. Hon har även deltagit i utbildning för brukarmedverkan inom socialoch hälsovårdens nationella utvecklingsprogram Kaste. Niinikoski är med i brukarmedverkangruppen vid Pejas Rehabiliteringspoliklinik. Gruppen deltar med sin expertis utifrån erfarenhet i utvecklandet av psykiatriska tjänster i Vanda och Kervo. Med hjälp av dessa experter inom brukarmedverkan kommer kvaliteten på tjänsterna med säkerhet att bli bättre, säger Kristiina Kuusi. Kuusi är kontaktperson för en brukarmedverkansgrupp som samlas en gång om månaden. Annikka Niinikoski är med om att utveckla psykiatriska tjänster. Portalen för mental hälsa hjälper och utvidgas Nätportalen för mental hälsa som utvecklats och även i fortsättningen upprätthålls inom HNS kommer att utvidgas till en riksomfattande tjänst. Sjukvårdsdistrikten i Lappland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Vasa, Södra Österbotten, Birkaland och Egentliga Tavastland ska börja samarbeta med HNS. I nätportalerna för mental hälsa för såväl vuxna som unga läggs till information om vård- och serviceställen inom alla deltagande sjukvårdsdistrikt. Tjänsten utvidgas med stöd av ett bidrag om 1,35 miljoner euro som beviljats av Institutet för hälsa och välfärd. Portalen för mental hälsa för unga finslipades i sin slutliga form och öppnades 2012. Tjänsten erbjuder unga saklig och lättförståelig information om mental hälsa, mentala problem och behandling av dem. Portalen för mental hälsa förmedlar tillförlitlig information. Unga är vana att använda internet och det finns mycket information om frågor i anknytning till mental hälsa på nätet. Det är dock inte alltid lätt att finna information och den är inte heller nödvändigtvis tillförlitlig, säger sjukskötare Marko Muukka. 20 PROCENT AV DE UNGA LIDER AV PSYKISKA STÖRNINGAR Psykiska störningar är ett stort samhällsproblem som även kostar mycket. www.mielenterveystalo.fi www.nuortenmielenterveystalo.fi HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 19

Var tredje baby föds inom HNS 6 förlossningssjukhus. År 2012 föddes 18 333 babyer på HNS sjukhus. Mer än 25 % av de fertila kvinnorna i Finland bor inom HNS-området. Fråga barnmorskan Katri Tuura svarar Frågor som hänför sig till frågeställarens egen graviditet eller förlossningsupplevelser är den största gruppen frågor i webbtjänsten Kysy kätilöltä (Fråga barnmorskan), berättar Katri Tuura. Frågor om smärtlindring förekommer också ofta. Katri Tuura arbetar som barnmorska på Hyvinge sjukhus. Jag trivs med de snabbt växlande situationerna i förlossningssalen eftersom jag verkligen får utnyttja hela mitt kunnande. Vakenhet, ödmjukhet och vilja att hjälpa, räknar hon upp nödvändiga egenskaper hos en barnmorska. I Katri Tuuras mångsidiga arbete ingår även att administrera den populära webbtjänsten Kysy kätilölta (Fråga barnmorskan) i samarbete med läkarna. Alla kan skicka frågor och kommentarer om graviditetstiden och förlossningar till frågespalten. Om jag bara har tid så läser jag e-posten i något skede varje arbetsdag. Jag försöker besvara frågorna ungefär en gång i veckan. Katri Tuura och den läkare som arbetar vid tidpunkten ser till att svaren innehåller korrekta fakta. De är även i övrigt måna om kvaliteten på tjänsten. Frågorna är personliga och de kan ibland vara mycket besvärliga. Vi visar respekt för kunderna genom att ge svar vars ton och språkdräkt är genomtänkta. Katri Tuura påminner om att frågespalten är avsedd för icke brådskande frågor. Detta är inte en jourtjänst. De som har frågor om värkar, när fostervattnet går eller fostrets rörelser, ska vända sig till rådgivningsbyrån. 20 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD

Hoito Vård Födda inom HNS 2012 5 671 HUCS/ Barnmorskeinstitutet 5 729 HUCS/ Kvinnokliniken 3 420 HUCS/Jorv 1 702 Hyvinge 982 Lojo 829 Borgå Det föddes 273 färre babyer än under 2011. Antalet förlossningar ökade vid Hyvinge och Borgå sjukhus. Vid de övriga sjukhusen minskade antalet förlossningar. År 2012 föddes det 18 333 bebisar inom HNS. En av dem är denna nya Karisbo som föddes i december på Lojo sjukhus och som vid tidpunkten för bilden fyllde 12 timmar. Lojo redo för 1 000 förlossningar Den förnyade förlossningsavdelningen på Lojo sjukhus togs i användning i december. Avdelningen fick också större lokaler, antalet patientplatser är nu 19. Vi har kapacitet att ta hand om över 1 000 förlossningar om året, säger direktören för gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten Anna Sariola. Antalet kvinnor som föder i Lojo har ökat efter att förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus lades ner. Antalet föderskor uppgår redan till drygt 900 om året när det tidigare var omkring 700. Förlossningsavdelningen genomgick en grundlig renovering, endast ytterväggarna finns kvar av den gamla avdelningen. Fokus har varit på patienternas välmående. Alla patientrum har en egen WC och dusch. Rummen är avsedda för en eller två patienter. Alla rum kan även göras om till familjerum, berättar Sariola. På förlossningsavdelningen finns även möjlighet till övervakning av nyfödda. Detta gör det möjligt för föräldrarna att vara närvarande också i sådana fall när barnet är i behov av övervakning efter födseln. Barnmorskan Jaana Laine säger att renoveringen slutfördes vid rätt tidpunkt. Tidpunkten var väl vald även med tanke på saneringen och utbyggnaden av Kvinnokliniken. Om det blir för trångt i Helsingfors har vi plats för föderskor. Förlossningsavdelningen kommer att få fler patientplatser i den andra fasen av saneringen (enligt tidsplanen 2014 2015). Badkaret Amor ingår i den nya utrustningen på förlossningsavdelningen i Lojo. I de två övriga salarna finns ett mindre badkar. Vatten ger utmärkt smärtlindring, säger Jaana Laine och Anna Sariola. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 VÅRD 21

Tinja Lääveri (t.v.) arbetar som projektchef och Marja Valjus som informatör på Apottiprojektbyrån. Alla program har olika logik och informationen överförs inte mellan dem. Tinja Lääveri Avdelningsöverläkare Tinja Lääveri på HNS har varit med som expert i planeringen av ett gemensamt kund- och patientdatasystem för kommunerna i huvudstadsregionen och HNS. Datasystemet har fått namnet Apotti. Det är viktigt för primärvården och specialsjukvården att få ett gemensamt system för patientuppgifter eftersom patientens vårdkedja sträcker sig över organisationsgränserna. I dagens läge stöter vårdplanerna och -berättelserna på dessa gränser. Dessutom registreras uppgifterna om medicinering flera gånger när patienten flyttas från en organisation till en annan. Detta är tidsödande och möjligheterna att det uppstår fel ökar, motiverar Lääveri orsakerna till att det mycket omtalade Apotti-systemet är nödvändigt. fortsätter på följande sida APOTTI-PROJEKTET I KORTHET i projektet deltar HNS och kommunerna i huvudstadsregionen (Esbo fattade 2013 beslut om att inte delta) målet är att social- och hälsovårdstjänsterna ska ha ett gemensamt datasystem kostnadskalkylen är 350 450 miljoner euro på 10 år de nuvarande datasystemen kostar 500 miljoner euro på 10 år 22 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE

Arbete Työ Den största sjukvårdsorganisationen i Finland 21 738 experter vårdpersonal 12 160 övrig personal 5 759 läkare 2 783 specialarbetare 1 036 56 % 26 % Tinja Lääveris uppgift i Apotti-projektet har varit att studera patientinformationssystem i andra länder och kartlägga behovet inom olika områden. Lääveri är inte nöjd med det nuvarande systemet som är en djungel av olika system. I dagens läge är informationen splittrad på olika håll i datasystemen och ibland blir läkaren tvungen att gissa sig till om informationen finns någonstans eller inte. Vid HNS är användaren tvungen att använda många olika system, läkarna använder hela tiden omkring 4 5 olika program. Och alla program har olika logik, suckar Lääveri. Läkarna vid HNS använder av mottagningstiden när de försöker reda ut vilka behandlingsåtgärder en patient, 13 % 5 14 % 86 % som har skickats till specialsjukvård, har genomgått inom primärvården. Informationen finns i ett helt annat program och de är grupperade enligt en annan logik än inom HNS. Det är svårt att få en helhetsbild. Om det gemensamma patientinformationssystemet blir verklighet, är det patienten som har den största nyttan av det. När läkarna och skötarna har tillgång till gemensam information och en vårdplan utan att de behöver använda tid på att gräva fram informationen, får även patienten bättre och effektivare vård. I det avancerade datasystemet har patienten möjlighet att själv reservera tid och komplettera sina uppgifter, säger Lääveri. Outi Sonkeri personaldirektör på HNS Satsningar på chefsarbetet Enligt arbetsmiljöbarometern pekade alla mätare för chefsarbete på en positiv utveckling 2012. Målvärdet uppnåddes inte ännu, men utvecklingen fortsatte i en bra riktning. Nya tre dagar långa chefsträningskurser, som fått bra feedback, ordnades och vidare ordnades aktualitetsdagar för förmän. Under 2012 inleddes även längre chefs- och ledarskapsutbildningar. Utvecklingsdiskussioner utgör ett led i planeringen och ledningen av verksamheten. År 2012 uppdaterades anvisningarna och blanketterna som hänför sig till utvecklingssamtal. Särskild uppmärksamhet fästes vid situationen för läkare i specialistutbildning och specialmedarbetare. Antalet utvecklingssamtal ökade något och arbetsmiljöbarometern visade att de anställda anser utvecklingssamtalen vara till nytta. Enligt arbetsmiljöbarometern upplever de anställda att de har en god arbetsförmåga. Antalet sjukfrånvaron har minskat och antalet personer som gått i invalidpension har minskat. En bidragande orsak till detta är systemet med tidigt ingripande och samarbetet mellan chefer, arbetstagare och företagshälsovården enligt Stödprogrammet för förbättrad arbetsförmåga. Olika typer av projekt för arbetshälsa inleddes eller fortsatte inom de olika resultatområdena under 2012. HNS-samkommun belönades med utmärkelsen Den aktivaste arbetsplatsen i Finland 2012. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE 23

Helheten består av kompetenta anställda VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Sjukvårdsområden HUCS Hyvinge Lojo Västra Nyland Medicinska resultatenheten Borgå Undervisning och forskning SAMFÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdens stödtjänster HUSLAB Förvaltningsöverläkare Hucs Ab HNS-Fastigheter Ab Revisionsdirektör Förvaltningsdirektör Personaldirektör Dotterbolagen HNS- Företagshälsovård Kommunikationsdirektör Ekonomidirektör Chefsöverläkare Förvaltningsöverskötare ITförvaltning Icke-sjukvårdsrelaterade stödtjänster HnS- Desiko Arbetarskyddschef, bioanalytiker, språkombud, återupplivningskoordinator, sjukskötare, storhushållskock. Alla dessa berättade om sitt arbete i kolumnen Yksi meistä i Husari 2012. Operativa resultatenheten Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten Psykiatriska resultatenheten HNS-Apoteket HNS-Bilddiagnostik Hjälpmedelscentralen Uudenmaan Sairaalapesula Oy Bostads- och fastighetsaktiebolag HNS- Logistik HNS- Servis HNS- Lokalcentralen Hjärt- och lungcentret Ravioli Susanna Puumi, arbetarskyddschef Under arbetsdagen stöter jag på en mängd olika frågor och sedan letar jag fram rätt svar. Jouni Leimukoski, bioanalytiker Mitt arbete är intressant också tack vare alla människor, såväl patienter som arbetskamrater. Stig Stolt, språkombud Mänskliga, mjuka värden utgör en del av allt arbete inom HNS. Det gillar jag. 24 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE

Arbete Työ HNS är aktivast i Finland HNS vann i fjol tävlingen Suomen aktiivisin työpaikka (Finlands aktivaste arbetsplats). HNS fick priset som utdelas av Suomen Kuntoliikuntaliitto för utveckling av personalmotionen. HNS-bussen kör till Lojo, Borgå och Raseborg De anställda vid HNS i Lojo, Borgå och Raseborg kan åka buss till jobbet på vardagsmorgnar. Gratis. Tack vare transporten är det lättare att få anställda åtminstone till Raseborg, säger överläkare Tom Löfstedt på Västra Nylands sjukhus. Unga anställda kan utnyttja transporten och behöver därför inte genast försöka hitta en bostad på en ny ort eller köpa en bil. Transporten är ett alternativ även för andra som inte vill köra själv sina arbetsresor. Patienterna på sjukhuset kan också använda bussen. Bussen på linjen Helsingfors-Raseborg-Helsingfors startar från hållplatsen utanför Kiasma klockan 6.25. Den är framme vid Västra Nylands sjukhus klockan 7.55. Bussen åker tillbaka på eftermiddagen. HNS konkurrensutsätter transporterna hos bussbolagen. Transporten är avgiftsfri för dem som använder den. Leila Saari, återupplivningskoordinator Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården förväntas utföra ett återupplivningstest med jämna mellanrum. Riitta Majala, sjukskötare Kirran är en kär arbetsplats för mig. Här råder ett bra arbetsklimat och alla känner varandra. Laura Ahokas, storhushållskock De som påstår att sjukhusmaten är smaklös talar mot bättre vetande. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE 25

SISSINA ARBETAR ÖVERALLT Interna vikarier, så kallade sissin, är fast anställda vid HNS och gör vikariat på några bestämda avdelningar. Sjukskötare Susanna Kiuru: De interna vikarierna ska vara sociala och anpassa sig. Kunskapstörst är till stor hjälp. Sjukskötare Susanna Kiuru arbetar som sissi, det vill säga intern vikarie. Kiuru inleder sitt arbetsskift med att kontrollera i det elektroniska registret vilken avdelning som har reserverat henne. Hennes arbetsdag kan vara på vilken som helst av de kirurgiska vårdavdelningarna, polikliniken eller multipolikliniken på Pejas sjukhus vars verksamhet är koncentrerad på Leikoverksamhet (direkt hem efter operation) och preoperativa förberedelser. Hon inledde sin sissikarriär av en händelse: När Kiuru utexaminerades för 15 år sedan var arbetsläget för sjukskötare svagt. De enda lediga anställningarna var vikariat. Kiuru arbetade en tid på de olika kirurgiska avdelningarna på Pejas. Det fanns patienter från spädbarn till åldringar och sjukdomar från öroninflammationer till starr. Sist och slutligen var det lätt att söka en sissivakans. Jag är privilegierad eftersom jag får lära mig så mycket. Jag gillar omväxling och vill inte stå handfallen när det händer något. Jag behärskar vården av en kirurgisk patient från topp till tå, säger Kiuru. Man klarar sig fint som intern vikarie om man har gott minne, är nyfiken och flexibel. Introduktionen är en lång process och Kiuru varnar att man inte ska ställa för höga krav på sig själv alltför snabbt. Det gäller att vara social och anpassa sig. Det gäller att komma överens med olika patientgrupper, läkare och en stor mängd kolleger. Kunskapstörst är till stor hjälp. Räddare i nöden Patientsäkerheten och kvaliteten på vården kräver att det ska finnas ett visst antal skötare på sjukhuset fortsätter på följande sida 26 HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE

Arbete Työ Sjukskötare Susanna Kiuru inleder sitt arbetsskift med att kontrollera reserveringslistan: ur den framgår vilken avdelning som behöver Kiurus arbetsinsats. Listan är fylld med reserveringar för flera veckor framåt. Det krävs både omfattande erfarenhet och gedigen kompetens av den som arbetar på flera avdelningar. Susanna Kiuru har arbetat ett årtionde som intern vikarie och behöver varje dag kreativitet, sociala kunskaper och vilja att lära sig nya saker i sitt arbete. Kiuru behärskar vården av en kirurgisk patient från topp till tå, men även många olika vårdmiljöer. Många interna vikarier har upptäckt att lagren på de olika avdelningarna har en egen ordning. Vid Pejas har man ökat säkerheten genom att organisera allt enligt samma logik. men det händer väldigt ofta att någon är sjuk, hemma och sköter sitt sjuka barn eller på utbildning. Cheferna ödslar tid på att hitta vikarier och det kostar väldigt mycket om vi måste ta en vikarie via ett bemanningsföretag. Det är omöjligt för en oerfaren skötare att vårda krävande patienter och alla oroar sig över vårdkvaliteten. När sjukskötare Siru Lamppu höll på med sin högre yrkeshögskoleexamen, började hon fundera över vad hon ville utveckla på Jorv sjukhus som var hennes arbetsplats. Det första hon kom att tänka på var arbetskraftsresurserna. HNS personalresurschef Pia Keijonens tankar gick i exakt samma banor och Lamppu presenterade sin idé om att utreda och aktivera systemet med interna vikarier: detta skulle utvecklas inom hela HNS. Ett system med interna vikarier, så kallade sissin, har funnits inom HNS redan länge, men det borde väckas till liv vid många enheter. Sissivakanser har använts till exempel för att lappa upp permanent brist på arbetskraft på en avdelning. Nu har en ny permanent anvisning getts ut som bringar klarhet i principerna för användning av interna vikarier och grundandet av nya vakanser. När Lamppu frågade de intervjuade cheferna vad de vill förbättra i sissisystemet, ville alla ha fler interna vikarier. Vidare önskade de att de interna vikarierna ska få bättre lön. Jag önskar jag kunde få fem eller sex sjukskötare till! Jag skulle också gärna ha interna vikarier som avdelningssekreterare, de kunde till exempel ha hand om databehandling och tidsbeställningar och frigöra sjukskötare för det arbete som de har utbildats till, säger avdelningsgruppens chef Tarja Särkioja på Pejas sjukhus. De interna vikarierna, eller sissina som de också kallas, är fastanställda på HNS och de arbetar som vikarier under kortfristiga, temporära frånvaron. Sissisystemet utvecklades under 2012 i syfte att öka andelen fast anställd personal vid HNS och minska användningen av hyrd arbetskraft. Det finns interna vikarier nästan inom alla yrkesgrupper. De flesta hör dock till vårdpersonalen. HNS ÅRSBERÄTTELSE 2012 ARBETE 27