Ideellt arbete med socialt ansvar stöd till tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2007:1
Ideellt arbete med socialt ansvar stöd till tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld
Förord Under 2006 och 2007 har Ungdomsstyrelsen ett regeringsuppdrag att stödja tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld. Denna rapport är en redovisning av uppdraget som det hittills har utvecklats. Ytterligare aktiviteter kommer att genomföras under våren fram till uppdragets formella slut, den 30 april 2007. Då kommer resultaten av återstående utbildningar och av en nationell kampanj som drar igång under våren att rapporteras tillsammans med en slutlig ekonomisk redovisning. Detta är första gången som regeringen uppmärksammat tjejjourernas arbete. Tjej- och kvinnojourer runt om i landet gör varje dag ett i de flesta fall oavlönat socialt arbete för att bistå barn, unga och vuxna kvinnor som drabbas av våld i hemmet. Genom detta uppdrag har Ungdomsstyrelsen i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland kompetensutvecklat många av dem som arbetar ideellt på en tjejjour. Utbildningarna har fyllt ett behov hos jourerna, som kan sakna både kunskap och erfarenhet i hedersproblematiken. När de är slutförda under våren 2007 kommer de att ha gett deltagarna fördjupad kunskap i ämnet, men också konkreta tips hur de kan hjälpa unga i kris och metoder för förebyggande arbete i skolan eller i andra verksamheter för unga. För att tjejjourerna ska kunna stödja unga, måste det också finnas kunskap hos unga i Sverige om vad tjejjourer gör och vad de kan hjälpa till med. Därför har Ungdomsstyrelsen bistått tjejjourerna med att kunna nå ut till målgruppen, det vill säga till de unga tjejer som riskerar att utsättas för våld och hot i hederns namn. Med hjälp av sex olika tjejjourers engagemang har vi satsat på en nationell kampanj med en virtuell tjejjour på webbplatsen Lunarstorm. Kampanjen kommer att starta under februari 2007. Ungdomsstyrelsen har också uppdraget att ta fram förslag för fortsatt stöd till tjejjourernas arbete. Förslagen är framtagna utifrån idéer och önskemål från tjejjourer och andra organisationer. Vår förhoppning är att denna rapport kan tjäna som underlag för beslut om framtida satsningar på tjejjourernas arbete. 4
Innehåll Ungdomsstyrelsens uppdrag Rapportens struktur Tjejjourer ideell sektor myndigheter ungdomspolitik Kort om tjejjourernas organisering Ideellt arbete med socialt ansvar Tjejjourernas behov Ungdomsstyrelsens stöd till tjejjourerna Utbildning Nationell satsning Förmedla kunskap till andra Behov av ytterligare insatser Dialog med referensgrupp Idéer från tjejjourerna Ungdomsstyrelsens förslag till framtida insatser Förslag som rör Ungdomsstyrelsen Förslag som rör andra aktörer Avslutande diskussion om uppdraget Referenser Bilagor Bilaga 1: Se, stödja, stärka dokumentation från en utbildning för tjejjourer om hedersrelaterat våld Bilaga 2: Hård social kontroll många tjejers vardag. Ur Brus nr 4 2006. Bilaga 3: Ekonomisk delrapport 5
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet med kunskap om ungas villkor. Vi arbetar med att följa upp regeringens nationella ungdomspolitik och stödjer kommunernas arbete med att utveckla ungdomspolitiken lokalt, vi ger också stöd till ungas fritid och föreningsliv och till internationella ungdomsprogram. Regeringen gav under 2006 i uppdrag åt Ungdomsstyrelsen att i samråd med länsstyrelserna stödja tjejjourernas insatser mot så kallat hedersrelaterat våld. Stöd skulle ges till nätverksbyggande mellan tjejjourer och till kompetensutveckling av dem som är engagerade i jourernas arbete. Insatser skulle riktas mot de tjejjourer som vill utveckla verksamheter mot hedersrelaterat våld men också till självorganisering av unga kvinnor som riskerar att utsättas för hot och våld. För att genomföra uppdraget fick Ungdomsstyrelsen disponera 2 350 000 kronor, varav högst 350 000 kronor fick användas till administrativa kostnader. Inga medel fick fördelas till projekt utan myndigheten skulle skapa egen verksamhet för tjejjourerna. Ungdomsstyrelsen fick uppdraget av regeringen 30 mars 2006 och det skulle pågå till 31 januari 2007. Ekonomisk slutredovisning ska ske 30 april 2007. I dialog med Justitiedepartementet fick vi lov att göra verksamhet fram till denna datum. Det här var första gången som myndigheten fått i uppdrag att arbeta med Sveriges tjejjourer och specifikt med hedersproblematiken. För att skaffa oss mer information om hur den ideella sektorn arbetar med frågan hade vi inledande möten med följande organisationer som gav oss värdefulla kunskaper på vägen. Vi har också fortsatt samverka med några av dem inom ramen för uppdraget: Tjejjouransvarig på ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) Tjejjouransvarig på SKR (Sveriges kvinnojourers riksförbund) Terrafem Systerjouren Somaya Fryshuset Elektra och Sharafs hjältar RFSL ungdom Kvinnors nätverk Kvinnoforum Ungdomsstyrelsen bjöd också inledningsvis in Sveriges tjejjourer till ett möte för att diskutera deras behov i relation till det uppdrag vi fått. Mer om detta möte kommer längre fram i rapporten. Ungdomsstyrelsen kallade Stockholms, Västra Götalands, Skånes och Östergötlands länsstyrelser till ett möte för att diskutera frågan. Därefter inledde vi ett närmre samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland som också har regeringens nationella uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld. Rapportens struktur Den här rapporten kommer att fokusera på Ungdomsstyrelsens stöd till tjejjourerna. Först kommer vi att ge en kort beskrivning av tjejjourernas organisering och hur tjejjourernas arbete kan komplettera myndigheternas. Därefter kommer vi att beskriva på vilket sätt Ungdomsstyrelsen har stött tjejjourerna i deras arbete mot hedersrelaterat våld. Sist kommer de förslag på ytterligare insatser som kan behövas för att stödja tjejjourerna i deras arbete. Rapporten avslutas med en diskussion om uppdraget. Som bilagor finns dokumentationen från en utbildning för tjejjourer som Ungdomsstyrelsen arrangerade under hösten tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland och en artikel om hedersrelaterat våld som publicerades i Ungdomsstyrelsens tidning Brus nr 4, 2006. I bilaga 3 finns en ekonomisk delrapport. De totala kostnaderna för de olika insatserna samt Ungdomsstyrelsens administrativa kostnader kommer att rapporteras 30 april 2007. Eftersom en del av insatserna kommer att genomföras under våren kommer resultaten av dem att bifogas där. 6
Tjejjourer ideell sektor myndigheter ungdomspolitik I och med denna statliga satsning på att stärka just tjejjourernas arbete mot så kallat hedersrelaterat våld är det första gången deras arbete uppmärksammas från regeringens sida. En underliggande tanke med att kompetensutveckla dem är, som Ungdomsstyrelsen tolkar det, att tjejjourerna är en viktig del i den omfattande statliga satsning som gjorts för att motverka så kallat hedersrelaterat våld. Från och med 2003 och fram till 2007 har den svenska staten satsat 180 miljoner kronor på olika insatser. Länsstyrelserna och andra myndigheter har fått särskilda uppdrag att arbeta och ge stöd i frågor som rör hedersrelaterat förtryck och våld. Det har bland annat anordnats utbildningar för skolans personal, åklagare, socialtjänst och polis. Checklistor, handlingsprogram, skyddat boende med mera har också kommit till stånd. Dessutom har olika organisationer arbetat med metodutveckling i projektform och i denna rapport hänvisar vi till några av de utvärderingar som nyligen publicerats. Kort om tjejjourernas organisering Tjejjourer som rörelse är ung den har bara funnits i ett tiotal år. Det finns ett fyrtiotal jourer i Sverige och de flesta är organiserade inom två paraplyorganisationer ROKS och SKR. Båda organisationerna bistår kvinno- och tjejjourer med utbildningar och kompetensutveckling i olika frågor som rör jourernas arbete. De som är engagerade i en tjejjour arbetar med information i skolor, de anordnar chattar, har jourtelefon, är kontaktpersoner eller volontärer i ett skyddat boende. Många av dem är själva unga och är ett bra stöd till unga kvinnor som utsatts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, ett stöd som det offentliga inte kan bidra med. Stödet kan bland annat innebära sociala aktiviteter som läxläsning, gå och fika eller gå på bio. Det finns också tjejjourer som tillsammans med kvinnojourer driver skyddat boende. I dagsläget är det inte så många av tjejjourerna som är egna föreningar utan organisatoriskt tillhör de flesta en kvinnojour. Kvinnojouren kan då stå för kontinuiteten i arbetet då tjejjouren, av naturliga skäl, är något man engagerar sig i under en kort period. Många av dem som är engagerade arbetar i jouren på sin fritid. Men jourarbetet är också krävande. Många gör ett tungt och känslomässigt pressande arbete. De som engagerar sig behöver handledning och stöd, något det inte alltid finns utrymme för när personer arbetar ideellt. Kvinnojourerna bidrar i dagsläget med mycket stöd i form av kompetens och utbildning för tjejjourerna. De står också ofta för administration, lokaler, telefon, dator med mera. Kvinnojourernas stöd möjliggör ofta tjejjourernas verksamhet eftersom de oftast inte får ett eget bidrag från kommunen. Ideellt arbete med socialt ansvar Den ideella sektorn, det vill säga kvinnor och ibland också män som frivilligt engagerar sig i socialt arbete, har mycket kunskap och erfarenhet i frågor som rör tjejer och kvinnor som blir utsatta för våld. Kvinno- och tjejjourerna i Sverige gör en stor insats, och de synliggör också luckor i de rådande offentliga systemen. Jourerna har heller inte anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen och kan arbeta med att stödja tjejer och unga kvinnor på ett annat sätt än myndigheterna. De ideellt arbetande tjejjourerna skulle i teorin kunna tillhandahålla tjänster som de offentliga insatserna inte kan. En slutsats som Ungdomsstyrelsen dragit genom att utvärdera tidigare projekt med utsatta ungdomar är att samverkan mellan offentlig verksamhet och olika organisationer är nödvändig för att kunna arbeta förebyggande och hjälpa unga människor (Tillsammans Samverkansprojektet i teori och praktik, Ungdomsstyrelsens skrifter 2002:2). Kopplingen mellan politik, forskning och civilt samhälle kallas den magiska triangeln, ett begrepp som myntades under expertmötet Luxembourg Presidency Conference i juni 2005. När samarbetet mellan forskning, politik och praktik fungerar då finns, i alla fall i teorin, en fungerande ungdomspolitik. Samverkan mellan dessa områden är nyckelordet för att kunna utveckla arbetet med att hjälpa unga som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck och förebygga problem. Det måste dock finnas ett förtroende mellan de som samverkar där gränserna mellan de olika parterna är tydliga och respekteras. Det är exempelvis inte rimligt att en ideell organisation ska ta ansvar för och uppfylla de uppdrag som vilar på det offentliga. Med den unga personen i fokus bör myndigheter sträva efter att samverka med olika organisationer och de metoder som används bör utvärderas. 7
Den magiska triangeln För att kunna bygga upp en bra verksamhet kommunalt måste det finnas kunskap hos socialtjänst, skola, fritidspersonal, ungdomsmottagningar, tjejjourer med flera och dessutom en samverkan mellan dem. Kontroll av människor i hederns namn kan ta sig uttryck på många olika sätt. Om vi utgår från en ung person som drabbas så lever han/hon med stor sannolikhet i en familj där alla medlemmar måste leva upp till familjens heder och till de krav som är relaterade till att den upprätthålls. Att bevara familjens/kollektivets heder handlar om kontroll, framförallt av de unga flickornas liv och sexualitet. Det kan resultera i begränsad rörelsefrihet, till exempel kontroll av vilka vänner de har, vad de får göra i skolan och på sin fritid, bestämda tider när de ska vara hemma med mera. Reglerna och kraven är dessutom starkt förknippade med samlevnadsfrågor, till exempel att en tjej inte kan ha en pojkvän som familjen inte godkänner. Sexuella relationer är också förbjudna för ogifta och mellan personer av samma kön. Den unga kvinna eller man som bryter mot kollektivets normer och regler riskerar att bestraffas eftersom normbrottet har svärtat ner familjen och gett den dåligt rykte bland andra. Unga människor har blivit slagna, utstötta, bortgifta, utkastade hemifrån och uteslutna från familjens gemenskap. Det förekommer också att de blir övertalade att ta sina liv. Unga kvinnor och män har blivit mördade av sina pappor, bröder och nära släktingar för att de brutit mot de normer och regler som finns inom familjen eller släkten. Alla ungdomar som drabbas av våld och förtryck måste få hjälp av samhället. Men även innan det går så långt att det blir ett brott bör det finnas ett förebyggande lokalt arbete som bygger på barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Flickor bör till exempel inte hindras att delta i gymnastik, simundervisning och fritidsaktiviteter genom att vuxna hänvisar till att traditionen, kulturen eller religionen inte tillåter det. Som rapporten Personalens möte med utsatta flickor arbete mot hedersrelaterat våld (Länsstyrelsen i Stockholm 2006:25) visar är hedersrelaterat förtryck ett kontinuum, men de insatser som görs börjar egentligen först när det blir ett akut problem för den unga personen. Det är högst angeläget att skolor och fritidsverksamheter, bibliotek, ungdomsmottagningar samt idrottsoch kulturföreningar börjar samverka kring konstruktiva insatser för barn, unga, föräldrar och andra vuxna långt innan det uppstår akuta problem. 8
För de unga personer som drabbas av hedersrelaterat våld är inte familjen den självklara instans där de kan få hjälp, de kanske inte kan bo kvar hemma eller ens upprätthålla kontakten med sina syskon och släktingar. Det kan till exempel innebära problem för en utsatt tjej eller killes möjligheter till dialog med skolkurator, lärare och socialtjänst eftersom de gör insatser i samråd med föräldrar. Socialtjänsten arbetar traditionellt med att behålla familjen som en enhet så långt det är möjligt. Det är en fungerande strategi, men bara så länge som familjen inte utgör ett omedelbart hot mot den utsatta tjejen eller killen. En ung person kan dessutom bli ifrågasatt och behöva förklara sin situation för många olika vuxna innan hon eller han får hjälp. Därför behöver det finnas förebyggande lokala strategier bland de kommunala instanserna och myndigheterna samt ett samarbete med ideella aktörer som till exempel tjejjourer. I en öppen dialog mellan ideella och offentliga verksamheter om förutsättningar och risker i hanteringen av hedersrelaterade ärenden, kan man öka säkerheten för de ungdomar som är utsatta. Det kan handla om allt från samtalskontakt och stöd för hela familjen till rättshjälp, eget boende/skyddat boende, skyddad identitet för individen med mera. Utifrån tjejjourernas engagemang kan arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck av unga kvinnor och män delas upp i fyra delar. Där finns dessutom olika kommunalt och statligt ansvariga aktörer (som vi satt inom parentes): Förebyggande arbete (bvc, förskola, skola) läxläsning, tjej- och killgrupper, föreläsningar i skolan med mera. Akut arbete (socialtjänst, pbu, polis) kvinnojourer, tjejjourer och ideella organisationer arbetar med att ta hand om och skydda dem som har blivit drabbade av hot och våld. Skyddat boende (socialtjänst, rättsväsende) skydd åt de som hotas och förföljs. Skyddade boenden finns på en rad platser i landet, som till exempel hos kvinnojourer. Efteråt hjälp med kontakter, samtal och nya nätverk till dem som har lämnat familjer eller som har flyttat till nya städer. I varje del skulle tjejjourernas arbete kunna spela en nyckelroll, men för att de ska kunna fungera så måste deras roll uppmärksammas lokalt och nationellt. De måste få utbildning om hedersrelaterat förtryck och våld och veta vilka konsekvenser det får för unga människors liv. De bör även kunna få resurser för sitt arbete att hjälpa unga människor i kris och för att arbeta förebyggande bland dem i skolan, på fritidsgårdar och på andra mötesplatser för unga. För att allt detta ska kunna realiseras måste de offentliga verksamheterna samverka med tjejjourerna. 9
Tjejjourernas behov För att få en konkret bild av tjejjourernas behov bjöd Ungdomsstyrelsen in ROKS och SKR:s tjejjourer till ett möte. Till mötet kom 20 personer från 12 olika jourer: Halmstads tjejjour, Alla kvinnors hus Stockholm, Bodens tjejjour, Tjejjouren Meja i Eskilstuna, Hudiksvalls tjejjour, Karlstads tjejjour, Tjejjouren Miranda Katrineholm, tjejjouren Beata Linköping, Luleås tjejjour, Malmös tjejjour, Tjejzonen i Stockholm och Tjejjouren Ronja i Västerås. Mötet med tjejjourerna gav oss kunskap om hur de arbetade och vad de behövde för slags stöd. Bland de 20 personer som deltog arbetade de flesta ideellt på sina respektive jourer. Två var projektanställda och en anställd av kommunen. Några hade jobbat under flera år, medan andra var helt nya i arbetet. En jour var en egen förening, men de andra ingick i olika kvinnojourer och fick hjälp med administration, telefon, dator och lokaler. Det fanns inget tidigare samarbete mellan deltagande jourer, varken inom ROKS eller SKR var för sig eller mellan de båda organisationerna. Några av deltagarna hade erfarenhet av att ha haft kontakt med tjejer som drabbats av hedersrelaterat våld. Men det fanns en allmän uppfattning att tjejjourerna inte riktigt når ut till dem generellt sett. De kom med förslag på vad som kunde förbättras i arbetet inom jouren eller i den kommun de kom ifrån: Fler medlemmar i jourerna med annan etnisk bakgrund än svensk. De flesta tjejer som engagerar sig i tjejjourer har svensk bakgrund. Lokal någonstans dit tjejer kan komma, slappna av, känna sig välkomna och få en fristad (inte alla kan besöka en lokal, men många kan). Veta mer om hur myndigheter, polis och socialtjänst arbetar och hur vi kan få hjälp av dem för att hjälpa dessa tjejer. Mer kunskap om vad samhället kan erbjuda för hjälp. Boende för dessa tjejer där det finns personal som är insatta i problematiken. Praktisk utbildning och utbyte av erfarenheter. Veta mer om hur vi bemöter tjejen, historia och struktur och vilket stöd vi ska ge. Vart slussar man vidare, hur fungerar skyddat boende? Utveckla en plan för att nå dem som behöver hjälp. Gå ut i skolorna och informera om tjejjourens arbete, göra tjejer medvetna. Kompetens samhällets aktörer, till exempel myndighetspersoner, behöver också bli medvetna. Tjejjourerna behöver ha utåtriktad verksamhet för att nå ut de är med på festivaler, demonstrerar, nattvandrar med mera. Skolan är en arena där tjejjourer kan arbeta förebyggande och nå ut till fler, men som de också påpekade, behöver de kunskap för att kunna arbeta förebyggande där. Finns det ett bra samarbete mellan en tjejjour och en skola kan tjejjouren till exempel delta i lektionstimmar med värderingsövningar om jämställdhet. För att kunna nå ut till dem som kan vara drabbade av hedersförtryck vill de också kunna utveckla informationsarbetet med hjälp av att jobba mer aktivt med mänskliga rättigheter. Unga engagerade tjejer som är ute och informerar i skolan, kan också fungera som förebilder för andra. Det finns skolor som schemalägger tid i samarbete med tjejjourer för att elever ska kunna ha kontakt med dem utan att det ligger utanför deras ordinarie skoltid. Tjejjourerna anser att det behövs ett samarbete mellan skolan och fritidsgårdarna och ett nätverk med andra vuxna, men också med föreningar/organisationer, skolvårdspersonal och fritidsledare. Som Ungdomsstyrelsen uppfattar det är ett sådant samarbete inte utbyggt i någon större omfattning i landets olika kommuner. Det finns olika praktiska hinder för tjejjourerna att nå ut till dem som behöver hjälp. De flesta har jourtid på kvällen, för att ha jourtid på dagen skulle tjejjourerna behöva personal på dagtid och fler volontärer. Chat, mejl och hemsida är viktiga verktyg. Många tjejjourer har kontakt med tjejer via e-post och msn. Men det finns också problem som rör dem som tar kontakt. Det kan till exempel synas på telefonräkningen att man har ringt till jouren. Detsamma gäller internet, där det syns vilka sidor man har varit inne på i olika loggfiler. 10
Under mötet med tjejjourerna fick de själva ge förslag på vilka insatser de ville att Ungdomsstyrelsen skulle stödja dem med under 2006: Helgkurs med praktisk träning, konkreta workshops, praktisk information, handlingsplaner Samordna nya träffar, workshops, erfarenhetsutbyte mellan jourer Samarbete och nätverk med andra, till exempel etniska ungdomsorganisationer Betalda resor till utbildningar och föreläsningar Pengar till projektanställningar Lokaler Annons på Lunarstorm och andra webbportaler där unga finns. Handbok vad gör man vad gör man inte i en konkret situation. Gemensam webbportal Annonser, lokal reklam Nationell kampanj efter utbildning Utåtriktat arbete, cafékvällar. Nå andra och visa det roliga med att jobba på en tjejjour. Kontakt med internationella kvinnoföreningar Efter mötet skickades minnesanteckningar med dessa förslag ut till alla tjejjourer, men vi fick inte in några ytterligare synpunkter eller förslag. Därför blev tjejjourernas idéer på mötet vägledande för Ungdomsstyrelsens planering av uppdraget. 11
Ungdomsstyrelsens stöd till tjejjourerna Inom ramen för uppdraget har Ungdomsstyrelsen framförallt satsat på kompetensutveckling av tjejjourerna och erfarenhetsutbyte mellan de olika deltagarna. Utöver att ge dem mer kunskap om hedersproblematiken har vårt syfte också varit att de ska knyta kontakter och eventuellt börja samverka. I vår startar en nationell kampanj som drivs av tjejjourerna själva genom ett forum på webbplatsen Lunarstorm. Kampanjen har syftet att nå ut till de tjejer som riskerar att utsättas för hot och våld. Vår förhoppning är också att kampanjen kommer att leda till ökad kunskap om tjejjourernas existens bland unga och ökad samverkan mellan olika tjejjourer i landet. Ungdomsstyrelsen har också satsat på att öka kunskapen om tjejjourernas arbete genom en artikel i vår tidning Brus. Utbildningar Med tjejjourernas önskemål som utgångspunkt började vi planera utbildningsinsatser i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland. För att det inte skulle bli en ekonomisk fråga för tjejjourerna att delta eller inte, skulle utbildningarna vara kostnadsfria. Deltagarnas resor och logi skulle Ungdomsstyrelsen stå för inom ramen för uppdraget. Utbildningstillfällena planerades också till lördagar och söndagar, så att de inte skulle krocka för mycket med jourernas arbete. I ett första steg ville vi under hösten 2006 erbjuda tjejjourerna en grundläggande utbildning om hedersproblematiken. Två tillfällen med samma innehåll på temat Hedersrelaterat våld att ge stöd och hjälp till drabbade tjejer planerades in. Utbildningen skulle fokusera på heder utifrån olika professioner: polis, socialtjänst och ideella organisationer. Det första tillfället fick ställas in på grund av för få anmälda. Anledningen till att det blev så beror sannolikt på flera faktorer, till exempel var Ungdomsstyrelsen en ny aktör för tjejjourerna och det kan ha varit för kort anmälningstid i relation till tjejjourernas arbetssituation. Intresse saknades inte. Det andra utbildningstillfället, den 11 12 november, blev fullbokat, med 59 deltagare från 32 olika tjejjourer och organisationer. De som deltog under utbildningen för tjejjourer den 11-12 november fick också ett bokpaket med följande böcker: JAG! Om flickors livsutrymme (Länsstyrelsen i Östergötland) Genvägar till jämställdhet metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv (Ungdomsstyrelsen 2003:10) Ungdomar och hedersrelaterat våld om transkulturellt behandlingsarbete (Bremer, Bendler-Lindqvist, Wrangsjö. Rädda Barnen, 2006) Den utvärdering som vi genomförde av utbildningen visade att en majoritet av deltagare var nöjda. Mycket av den kunskap som förmedlades upplevde de som ny och de föreläsare som anlitades hade både inspirerat och engagerat deltagarna (för att läsa mer om föreläsningarna och gruppdiskussionerna, se bilaga 1, Se stödja, stärka dokumentation från en utbildning om hedersrelaterat våld). Efter denna utbildning och de önskemål som framkom under den som att anordna en utbildning om socialtjänstlagen tillsammans med de tidigare önskemålen gick vi vidare och planerar nu ytterligare två utbildningstillfällen under våren 2007 i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. Den första utbildningen Hedersrelaterat våld reagera agera! arrangeras 17 till 18 mars och fokuserar på socialtjänstlagen och mänskliga rättigheter. Utbildningen ska ge deltagarna mer kunskap om hur de kan hjälpa en ung person i kris. Den andra utbildningen äger rum 30 mars till 1 april och fokuserar på metoder för förebyggande arbete, den ska även rikta sig till ungdomsorganisationer som jobbar med tjejgrupper och jämställdhet. I genomförandet av denna utbildning samverkar vi också med stiftelsen Kvinnoforum. När den sista utbildningen har genomförts kommer vi att skicka ut en digital enkät till dem som har deltagit. Den kan sannolikt ge oss underlag för hur tjejjourerna uppfattat satsningen och vad de vill ha för stöd sig framöver. Resultaten av vårens arbete kommer att bifogas den slutliga redovisningen. 12
Nationell satsning Det är viktigt att öka tjejjourernas möjligheter att nå ut till dem som behöver hjälp, men som inte vet var de kan finna den. Ett av de önskemål som tjejjourerna framförde var en nationell kampanj. Under mötet i maj månad berättade några jourer att de hade haft goda resultat av att ha information om sina tjejjourer på Lunarstorm. Vi funderade vidare på idén och om det skulle kunna gå att förverkliga ett samarbete mellan tjejjourerna om de fick en satsning att samverka kring. Under den första utbildningshelgen i november presenterade vi tillsammans med Lunarstorm idén om ett forum för tjejjourer i kombination med en kampanj som skulle rikta sig till alla tjejer som besökte Lunarstorm. Idén mottogs positivt och i samverkan mellan sex jourer som redaktörer för forumet kommer satsningen att genomföras under våren 2007. Dessutom har mer än 25 olika jourer runt om i landet anmält intresse av att ha med sina adressuppgifter i forumet, något som är mycket positivt. Ett löfte från Lunarstorm är att satsningen kommer att fortsätta ytterligare 6 månader om många tjejer tar kontakt med tjejjourerna och om redaktionen är aktiv med att skriva svar och engagera sig i forumets utveckling. Om det blir så behöver redaktionen fortsatt stöd för sitt arbete. Det är för tidigt att säga om satsningen kan leda till ett samarbete mellan tjejjourerna som fortlever, särskilt som det idag också är oklart om det kommer att finnas resurser till att åtminstone inledningsvis stödja utvecklingen av detta. Ungdomsstyrelsen kommer att följa arbetet på nära håll för att också kunna bedöma om internet är en möjlig väg att nå ut till unga kvinnor som lever under förtryck och hot om våld inom sina familjer. Förmedla kunskap till andra Ungdomsstyrelsen har inom ramen för uppdraget också strävat efter att förmedla kunskap om tjejjourernas arbete och hedersrelaterat förtryck och våld till landets kommuner och inom den egna myndigheten. I Ungdomsstyrelsens tidning Brus som når 10 400 prenumeranter publicerades artikeln Hård social kontroll många tjejers vardag (Brus nr 4 2006, se bilaga 2) För att öka kunskapen om hedersrelaterat förtryck hos Ungdomsstyrelsens personal genomfördes den 17 januari 2007 ett internseminarium med Juno Blom, jämställdhetshandläggare på länsstyrelsen i Östergötland, som föreläsare. 13
Behov av ytterligare insatser I Ungdomsstyrelsens uppdrag ingick också att ta fram förslag på ytterligare insatser för att stärka tjejjourernas arbete efter detta uppdrags slut. Här kommer vi att redogöra för de förslag som vi har fått från tjejjourer, organisationer och myndigheter. Dialog med referensgrupp För att diskutera det vi hade kommit fram till under arbetet med uppdraget bjöd vi in organisationer och myndigheter till ett möte. De som deltog på mötet var: Kvinnors nätverk ROKS SKR Kvinnoforum Länsstyrelsen i Östergötland Länsstyrelsen i Stockholm Ungdomsstyrelsen Under mötet diskuterades tjejjourernas självpåtagna roll i det förebyggande och akuta arbetet på jourerna. I det lokala arbetet är det viktigt för alla inblandade att klargöra sina roller. Vem gör vad och vem har ansvar för vad? Klarar man ut detta är det lättare att hitta vägar till samverkan. Det finns fler än 40 jourer i Sverige idag, det är flera hundra ideellt engagerade personer som arbetar för att hjälpa unga tjejer i kris. Mycket av deras arbete är helt obetalt. Samtalet i referensgruppen gav följande lägesbild: Förebyggande arbete En viktig del i tjejjourernas verksamhet är det förebyggande arbetet. Det kan exempelvis innebära att föreläsa i skolorna om jämställdhetsfrågor. Det är dock problematiskt att komma in på skolorna idag, konkurrensen om elevernas tid är stor. Dessutom kan tjejjourerna uppmärksamma problemområden som kan bli svåra för skolor (men även andra lokala myndigheter) att hantera. Det är viktigt att hitta strategier för att matcha tjejjourernas arbete med skolplanerna. En annan viktig del i tjejjourernas förebyggande arbete i skolorna är att de inte lägger fokus på hedersrelaterat våld, utan i stället fokuserar på mänskliga rättigheter. Att prata om hedersrelaterat förtryck enbart kan skapa konflikter i klassen. Akut stöd till dem som drabbas Tjejjourerna når i dagsläget inte ut till målgruppen som drabbas. Arbetet med Lunarstorm kan bli en viktig väg. Många tjejjourer saknar erfarenhet från arbete med hedersrelaterat våld. Här är utbildningar i sakfrågan en viktig insats och därför är de utbildningar som Ungdomsstyrelsen anordnar värdefulla. Lokala myndigheter behöver dock känna till tjejjourernas arbete och vad de gör. På så sätt kan det skapas en dialog och ett samarbete dem emellan. Alla tjejjourer borde ha en egen webbplats. Skyddat boende Mycket medel delas ut till skyddat boende idag, men det är en ny verksamhet och ännu inte tillräckligt kvalitetssäkrad. Här kan sannolikt mycket utvecklingsarbete ske. Tjejjourerna skulle till exempel kunna vara en viktig kontakt för drabbade tjejer efter deras tid i skyddat boende. De skulle kunna fungera som ett stöd i att bygga upp ett nytt kontaktnät. De skulle också vara till hjälp med att inventera behovet av stöd hos de tjejer som befinner sig i skyddat boende. 14
En konkret åtgärd som skulle kunna bli ett erkännande av tjejjourernas arbete och att de kan bistå de offentliga verksamheternas insatser, i det förebyggande och akuta arbetet samt inom det skyddade boendet, skulle kunna vara att uppmana kommuner att utöver bidraget till kvinnojourerna också stödja tjejjourernas arbete. En annan väg att gå är att tjejjourerna själva bildar en nationell organisation. En nationell organisation skulle stärka tjejjourerna organisatoriskt men även ekonomiskt. Här finns statsbidraget som ett verktyg att samla dem och det skulle kunna ge tjejjourerna en ekonomisk grund att stå på för att bedriva sin verksamhet. För en sådan utveckling krävs ett fortsatt uppdrag till någon myndighet att stödja frivilligorganisationernas arbete mot hedersrelaterat våld. Egen organisering av tjejjourerna till en nationell organisation kommer att kräva stöd, men också deras tid och engagemang. Idéer från tjejjourerna Ungdomsstyrelsen har också bett tjejjourerna komma med idéer om hur deras arbete kan stärkas. Här följer en lista: Ett forum på internet där man kan dela med sig av erfarenheter, stötta varandra och lättare få tag på varandra och söka samarbetspartner. Dela med sig av erfarenheter jourerna emellan. Har någon jour haft ett fall som fungerat bra/dåligt så skulle de kunna skriva e-post om hur de gjorde, lite allmänt, och skicka det till andra jourer. Mer samarbete mellan jourerna, mer träffar, kanske möjlighet att besöka de största och mest etablerade jourerna som haft mer kontakt med tjejer som varit utsatta för hedersrelaterat våld. Samla metoder och övningar, checklista för tjejjourer om vad man ska tänka på. Mer hjälp från myndigheterna. Utbildning. Tolkning av lagar, till exempel socialtjänstlagen och mer om skolans perspektiv, mer utbildningar om heder, bemötande, mer om vilken hjälp som kan förväntas av myndigheter, lagstiftning med mera. Fördjupade kunskaper. Om ett år kan alla jourer som gått utbildningar om heder träffas och se hur arbetet har gått. Pengar. Ett rejält verksamhetsbidrag. Mer utbildning i hur man som jour söker projektmedel. Fasta tjänster på tjejjourerna annars blir inget stabilt. Lokal kartläggning av kompetens, ideell och offentlig. En nationell koordinator/kunskapsförmedlare en person att kontakta som kan hänvisa vidare. Minnesanteckningar från referensgruppens möte har tillsammans med tjejjourernas idéer skickats ut på remiss till alla tjejjourer, men Ungdomsstyrelsen har inte fått in fler förslag och synpunkter från dem än de som redovisats här. 15
Ungdomsstyrelsens förslag till framtida insatser för tjejjourer Ungdomsstyrelsens slutsats är att tjejjourerna behöver mer stöd om de ska kunna fungera som samarbetspart i det lokala och nationella arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten har under arbetet med uppdraget också fått en plattform för att arbeta med frågan utifrån ett ungdomspolitiskt perspektiv, och skulle gärna fortsätta att utveckla arbetet. För att kunna göra detta krävs ett tydligt mandat och ytterligare resurser. Vi har följande förslag: Förslag som rör Ungdomsstyrelsen Fortsatt kompetensutveckling för tjejjourer Lokala utbildningar För att få ett helhetsgrepp om arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck bör det finnas en lokal samverkan mellan offentliga verksamheter och ideella organisationer. Tjejjourerna kan spela en viktig roll i det lokala förebyggande arbetet, i krishantering eller uppföljning av tjejer som är tvungna att byta ort och identitet. Men för att tjejjourerna ska bli en kraftfull lokal samarbetspartner måste de hitta vägar in i den offentliga strukturen som skola och socialtjänst. Detta är något som flera av de tjejjourer som Ungdomsstyrelsen har varit i kontakt med, upplever som svårt. De offentliga aktörerna bör uppmärksamma det ideella arbete som tjejjourerna och andra organisationer gör och tillsammans med dem hitta en gemensam strategi för det lokala arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld. Här kan kommunernas jämställdhetsstrategier vara till hjälp. För att underlätta tjejjourernas organisering bör det finnas kommunala resurser till deras arbete. Insatser: Att Ungdomsstyrelsen får ett uppdrag att anordna lokala samarbetsseminarier mellan skola, ungdomsmottagningar, socialtjänst, fritidsverksamheter, polis, tjejjourer och ideella organisationer. Seminarierna bör fokusera på förebyggande arbete, krishantering och uppföljning. Nationella utbildningar Tjejjourerna har visat ett stort intresse för Ungdomsstyrelsens arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld. Med de utbildningar som Ungdomsstyrelsen arrangerar kommer tjejjourerna att få en stabil grund att stå på i sitt arbete med mänskliga rättigheter, hedersrelaterat förtryck och våld. Tjejjourerna har uppmärksammat ett behov av kontinuerlig kunskap och fortbildning eftersom de ofta får nya medarbetare och personal byts ut. Om tjejjourerna ska fungera som en resurs i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck krävs återkommande fortbildning och sakkunskap i frågan. Det är viktigt att de aktörer som har unga som målgrupp har kännedom om hedersproblematiken och vet hur de ska stödja utsatta tjejer och killar. Insatser: 1. Att Ungdomsstyrelsen får ett förnyat uppdrag att kompetensutveckla tjejjourerna som bygger på erfarenheter från de utbildningar myndigheten har genomfört inom ramen för uppdraget. 2. Samordna en konferens med deltagare från tjejjourer och landets ungdomsmottagningar. Även ungdomsmottagningarna möter ungdomar som vittnar om att de lever under hedersförtryck. Många ungdomsmottagningar arbetar med helheten att vara ung, med självkänsla, kulturkonflikter med mera. De saknar också en nationell samordning. Tjejjourer och ungdomsmottagningar har därför nytta av att känna till varandra. Internationell seminarieserie Ungdomsstyrelsen har tidigare samarbetat med Svenska institutet i Alexandria kring en seminarieserie om ungdomspolitik och ungdomsforskning under 2005 och 2006. Seminarierna har riktat sig till forskare, tjänstemän och ungdomsorganisationer från Europa och Arabländerna. Genom att träffas och utbyta erfarenheter har deltagarna lärt sig mer om ungdomspolitik, ungdomsforskning och ungas inflytande. En liknande seminarieserie om hedersproblematiken med deltagare från Sverige, Egypten, Libanon, Jordanien, Irak och det palestinska området skulle kunna leda till ökade kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande, hjälpa utsatta unga kvinnor och utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld. För de svenska deltagarnas del, till exempel för svenska tjejjourer, skulle ett sådant seminarium kunna bidra till ökade kunskaper om hedersproblematiken, om kvinnors livssituation och olika organisationers arbete i Arabländerna. Ett förberedande möte om denna seminarieserie hölls den 30 januari 16
2007. Utöver Svenska Institutet i Alexandria och Ungdomsstyrelsen deltog representanter från ROKS, Systerjouren Somaya, Länsstyrelsen i Östergötland, Polisen, Kvinnors nätverk, Kvinnoforum, Rädda Barnen och Diakonia. Insats: Att i samverkan med Svenska institutet i Alexandria arrangera ett internationellt seminarium för att öka kunskapen om hedersproblematiken och hur man kan arbeta förebyggande och hjälpa utsatta unga kvinnor. Utveckla och utvärdera satsningen på Lunarstorm När denna rapport skrivs har satsningen på Lunarstorm ännu inte påbörjats. Men redan tidigt i Ungdomsstyrelsens kontakt med tjejjourerna formulerades ett behov av en samlad mötesplats på internet. Att tjejjourerna uttryckte en önskan om ett forum på Lunarstorm kom sig av att ett par tjejjourer annonserat där och hade positiva erfarenheter av detta. De nådde ut till sin målgrupp på ett sätt som de inte hade gjort tidigare. Förhoppningen med satsningen på Lunarstorm är att få ett samlat forum för samtliga tjejjourer. Det har flera fördelar internet är en mötesplats som de flesta unga använder och en stor del av dem är aktiva på Lunarstorm. Tjejjourerna kan därmed nå ut med information om sin verksamhet på ett effektivt sätt oberoende av vem besökaren är. Internet är inte beroende av en speciell plats. Det är lätt att logga in på Lunarstorms sida oavsett var du befinner dig. Det underlättar för dem som utsätts för hedersrelaterat förtryck att kunna ställa frågor och få vägledning anonymt. Tjejjourerna från de respektive moderorganisationerna ROKS och SKR hade inte träffat varandra innan Ungdomsstyrelsen arrangerade ett första möte i maj 2006. Tjejjourerna från både ROKS och SKR har varit uttalat positiva till att träffa varandra och få utbyta erfarenheter. Vissa av jourerna arbetar redan med hedersrelaterade frågor, andra har inte kommit i kontakt med problematiken. Lunarstorm kan bli ett gemensamt forum där tjejjourerna kan utbyta erfarenheter och metoder på ett enkelt och effektivt sätt. Satsningen på Lunarstorm kan dessutom leda fram till ett samarbete, som i förlängningen antingen kan bli ett nationellt kompetenscentrum för tjejjourer och hedersproblematik eller ett nationellt nätverk. Om den tre månader långa satsningen faller väl ut kommer Lunarstorm att stå för ytterligare sex månader. Skulle så vara fallet behöver tjejjourerna stöd för att uppdatera och underhålla informationen i forumet. Insatser: Tid och medel bör avsättas till att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att utvärdera projektet. Eftersom satsningen på Lunarstorm pågår när detta regeringsuppdrag formellt upphör 30 april 2007 kan Ungdomsstyrelsen inte göra detta. Om satsningen på Lunarstorm fortsätter efter 15 maj 2007 behöver tjejjourerna som arbetar inom redaktionen få stöd av oss i arbetet. Medel till kommuner och föreningar I arbetet med uppdraget har Ungdomsstyrelsen uppmärksammat vikten av ett väl fungerande förebyggande arbete. Unga människor som utsätts för hedersrelaterat förtryck måste få utrymme att utvecklas och ta del av det som alla barn och unga har rätt till i samhället. Under 2006 och 2007 har Ungdomsstyrelsen en satsning på förebyggande och främjande ungdomsverksamhet. Fritidens betydelse är något som inte uppmärksammats i så hög grad inom arbetet mot hedersrelaterat våld. Unga tjejer som lever i familjer med hedersnormer får ett begränsat livsutrymme och deltar inte i aktiviteter på fritiden. De får heller inte delta i vissa av skolans aktiviteter, som dans, gymnastik och bad. Detta leder till utanförskap, sämre hälsa, isolering och sämre möjligheter till personlig utveckling. Samhället står fortfarande frågande inför detta med hedersrelaterat förtryck och de insatser som görs är först när det gått så långt att den unga personen hamnat i kris. Därför bör det utvecklas förebyggande och främjande insatser i skolan och i samverkan mellan skolan och fritidsverksamheter med syftet att öka livsutrymmet för unga i riskzon. Vi vill därför föreslå följande insats: Insats: Att Ungdomsstyrelsen med erfarenheterna från satsningen på förebyggande och främjande ungdomsverksamhet får ett förnyat uppdrag att särskilt stödja kommuners och föreningars arbete med att utveckla ta fram kunskap och metoder för att nå dessa tjejer och killar i skolan, på fritiden och andra mötesplatser. 17
Förslag som rör andra aktörer Myndigheten för skolutveckling Skolan är en viktig arena för tjejjourernas förebyggande arbete. Ge Myndigheten för skolutveckling ett uppdrag att stödja och utveckla tjejjourernas arbete med förebyggande insatser i skolan. Nätverk mellan tjejjourer För att tjejjourerna ska kunna utveckla nätverk behöver de organisera sig. Tjejjourernas nuvarande organisering och svaga ekonomiska resurser gynnar inte nationell samverkan, trots att sådana ambitioner finns. Tjejjourer är lokalt engagerade och tid saknas till gemensamma insatser och projekt. Idag är steget långt till en nationell organisation för tjejjourerna, i stället finns ROKS och SKR som stödjer tjejjourernas arbete. Men det kan finnas en styrka i att vara en stark nationell organisation för att driva sina egna frågor. Om detta ska bli möjligt behöver tjejjourerna kompetens i organisationsutveckling och ledarskap. Insats: Ge Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) möjlighet att arrangera seminarier för tjejjourer om föreningskunskap i samverkan med andra ungdomsorganisationer. Komplettera detta med informationsinsatser från Ungdomsstyrelsen om statsbidraget och andra projektstöd 18
Avslutande diskussion om uppdraget Genom att arbeta med uppdraget har Ungdomsstyrelsens kunskaper om hur unga människor drabbas av hedersrelaterat förtryck och våld fördjupats, något som sannolikt kommer att gynna kvalitetssäkringen av vårt arbete i framtida satsningar och uppdrag. Myndigheten har också haft en framgångsrik samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. Det är som vi tidigare nämnt Ungdomsstyrelsens första uppdrag som vänder sig till tjejjourer. I början av satsningen upplevde vi att vi inte nådde ut till tjejjourerna på det sätt som vi hade önskat. Det kan ha varit så att vår metod att samverka med ideella organisationer uppfattats som annorlunda, vi var ju också en myndighet och en helt ny aktör på området. Det kan också bero på tjejjourernas ideella organisation och de förutsättningar de verkar under som gjorde att vår information tog längre tid att nå ut. Att stödja tjejjourerna kräver långsiktigt engagemang och i frågor som rör hedersproblematiken också trovärdighet i sakfrågan. I mötet med olika organisationer har vi mött ideologiska motsättningar och konflikter mellan olika personer, något som sannolikt har betytt att vissa organisationer och jourer valt att inte delta och samverka med oss. Uppdraget att stödja tjejjourernas arbete har utvärderats av Umeå universitet och där framkommer bland annat att tjejjourernas svagt uppbyggda organisationer, med ett fåtal engagerade personer, kan vara en förklaring till att det varit svårt för Ungdomsstyrelsen att nå ut. Även om behov av utbildning finns, kanske inte tiden räcker till att delta. Men utvärderingen ger också en liten fingervisning om att det vi sedan planerade för tjejjourerna träffade rätt (Hanberger, Wikström, Ghazinour: Regeringens insatser mot hedersrelaterat våld en utvärdering av samverkansprojekt: delrapport 1. UCER: 2006). Genom denna satsning tycks det också vara första gången som ROKS och SKR:s tjejjourer gör något gemensamt. Ungdomsstyrelsen bedömer därför att vi genom detta uppdrag skapat nya verksamheter och därmed också skaffat oss trovärdighet och kompetens, något som gör att vi gärna vill fortsätta att arbeta för att stärka tjejjourernas arbete. I vårt uppdrag ingår att stödja nätverksbyggande mellan tjejjourer och även självorganisering av unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Dessa två delar har varit svåra att realisera på grund av att tiden varit för kort i relation till hur tjejjourerna är organiserade och i relation till att det är svårt att nå ut till de tjejer som riskerar att bli utsatta. Det är relativt omöjligt att stödja självorganisering utan idéer, resurser och incitament. Dessutom är det inte helt klarlagt att det är möjligt att unga tjejer med problem som är förknippade med hedersrelaterat förtryck har möjligheter till egen organisering det rimliga är istället att anta de kan få stöd och idéer till att organisera sig genom att involveras i andra organisationers arbete. Det finns erfarenheter från de projekt som har fått stöd genom länsstyrelsernas arbete och som sannolikt skulle kunna ligga till grund för en mer långsiktig utveckling av unga tjejers självorganisering, något som kan vara intressant att understödja i det fortsatta arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld (Länsstyrelsen i Stockholms län: Insatser mot hedersrelaterat våld en utvärdering av projekten 2005, rapport 2006:20). Utöver tjejjourerna finns det fler frivilligorganisationer som behöver ytterligare kunskaper om hedersrelaterat förtryck och våld. Vem tar ansvar för deras utbildning? Ungdomsstyrelsen skulle utifrån våra täta kontakter med ungdomsorganisationer kunna ta på sig ansvaret för ett sådant uppdrag. Det är viktigt att poängtera att frivilligorganisationerna är frivilliga, det betyder att det inte går att ställa samma krav på dem som på en myndighet. I samarbete med frivilligorganisationer som exempelvis tjejjourer måste myndigheterna ta frivilligorganisationernas osäkra villkor i beaktande om det inte går att säkerställa så att de får de resurser de behöver för att lyckas med sin verksamhet. Ska tjejjourerna kunna arbeta strategiskt och långsiktigt, både förebyggande och akut, för att hjälpa unga människor som utsatts för hedersrelaterade brott måste de ha ytterligare stöd. Våra förslag till fortsatt stöd för tjejjourerna måste läsas i detta sammanhang. 19