Debatten som blev en kampanj

Debatten som blev en kampanj en studie om HPV-vaccinets mediedebatt Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp. C-nivå. Författare: Elvira Linnér och Caroline Åkerlund Handledare: Göran Palm Examinator: Håkan Sandström Vårterminen 2014 1

Sammanfattning Författare Elvira Linnér och Caroline Åkerlund Titel Debatten som blev en kampanj Nivå Kandidatuppsats, C-nivå Språk Svenska Antal sidor 58 Syfte och mål Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Målet med denna studie är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla vårt mål. Metod Kritisk diskursanalys samt argumentationsanalys Huvudresultat Debatten kan liknas vid en kampanj, eftersom debattens aktörer till största del representeras av elitpersoner, människor som har makt att driva igenom eller påverka beslut inom området. Till hjälp använder de sig av argument som kan tyda på en hälsorisk hos den enskilda individen. En trolig orsak att medierna satte HPVvaccinet på agendan kan vara ett flertal omvärldsfaktorer som; massvaccinationen mot svininfluensan, Kalla faktas program om vaccinet, internet och sociala medier, nyhetsrapporteringen samt barn och kvinnors roll i samhället. Detta är omvärldsfaktorer som kan ha förstärkt hälsorisken med HPV-vaccinet och gjort att diskursen ser ut som den gör. Program Informatörsprogrammet Universitet Linnéuniversitetet Period Vårterminen 2014 Handledare Göran Palm Examinator Håkan Sandström Nyckelord Hälsokommunikation, agenda-setting, mediedebatt, risk, hälsorisk, HPV-vaccin, livmoderhalscancer 2

Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 7 1.1.2 Humant papillomvirus... 7 1.1.3 HPV-vaccin... 7 1.1.4 HPV-vaccinets historia... 7 1.2 Syfte och mål... 9 1.3 Problemformulering och problemdiskussion... 9 1.4 Begreppsdefinitioner...11 2 Tidigare forskning...12 2.1 Vaccination och media...12 2.1.1 Svininfluensan i media...13 2.2 Vaccination och risk...14 2.2.1 Svininfluensan och risk...14 3 Teori...16 3.1 Riskkommunikation...16 3.2 Risk och medier...16 3.3 Social förstärkning av risk...18 3.4 Dagordningsteorin/agenda-setting...18 4 Metod...19 4.1 Metodval...19 4.1.2 Diskursbegreppet...19 4.1.3 Kritisk diskursanalys som metod...19 4.2 Empiri och tillvägagångssätt...20 4.3 Argumentationsanalys...22 4.4 Kritisk metoddiskussion och avgränsningar...23 3

5 Resultat och Analys...25 5.1 Makronivå...25 5.2 Aktörer...25 5.3 Debattens diskurs...28 5.3.1 Vaccination eller HPV-test?...28 5.3.2 Inför allmän vaccination!...29 5.3.3 Informationsbrist till medborgarna...29 5.3.4 Kovändning leder till hälsorisk...29 5.3.5 Myter om biverkningar...30 5.3.6 Mediernas skarpa kritik...30 5.4 Alarmerande ton dominerar...31 5.5 Sakliga fakta med betoning på hälsorisker...32 5.6 De tre topparna...35 5.7 Sammanfattande analys på makronivå...36 5.8 Mikronivå...38 5.9 De drabbade svenska flickorna och det mycket stora vaccinproblemet...38 5.10 Hälsorisken av att ta eller att inte ta vaccinet...42 5.11 Från ett livsnödvändigt vaccin till ett osäkert och farligt...43 5.12 Sammanfattande analys på mikronivå och risk...44 5.13 Kalla fakta en kanal som påverkat mediedebatten...45 5.13.1 Kalla faktas diskurs...45 5.13.2 Samma diskurs fast mer alarmerande...46 5.14 Sammanfattande analys på makro- och mikronivå...47 5.14.1 Hotbildsdiskurs...47 5.14.2 Medierapporteringens påverkan i debatten...48 5.14.3 Social förstärkning av hälsorisken...49 5.14.4 Informationsöverflöd...50 6 Slutsats och Slutdiskussion...51 6.1 Debatten som blev en kampanj...51 4

6.2 Omvärldens och medias påverkan...52 6.3 Vidare forskning...54 7 Referenser...55 7.1 Elektroniska referenser...56 7.3 Vetenskapliga artiklar...57 7.4 Debattartiklar...57 5

1 Inledning Vaccinkampanjen är ett rekord i lobbying. Natalia Kazmierska, Aftonbladet (se bilaga 1) Difteri, påssjuka, pneumokocker och polio. Listan kan göras lång på vaccin som människor erbjuds mot olika sjukdomar i vårt land. Några av dem har vi läst om på löpsedlarna flera gånger om, andra har vi aldrig hört talas om. Nyheter och debatter om vaccin och vaccination har de senaste åren blivit ett alltmer omtalat och diskuterat ämne. Efter att vaccinet Pandemrix, som tas mot svininfluensa, kom till Sverige för några år sedan har det diskuterats livligt om allvarliga biverkningar. Strax därpå blev vaccinet mot humant papillomvirus aktuellt och en debatt tog fart. Felaktiga rykten som sprids om faror kopplade till vaccination, kan leda till att föräldrar och deras barn avstår från att vaccinera sig. En låg vaccinationsgrad kan leda till sjukdomsutbrott och allmänhetens inställning till vaccination kan få påtagliga konsekvenser 1. Om mediepådraget kring biverkningarna av svininfluensavaccinet påverkat människors inställning till andra vaccin kan det få ödesdigra konsekvenser och leda till andra sjukdomsutbrott. Vaccination anses av somliga vara en av de största hälsoframgångarna i världen. Med vaccination kan miljontals människor få ett längre och friskare liv 2. Ett stort antal debattartiklar har producerats sedan vaccinet mot humant papillomvirus blev verklighet både av aktörer som är positiva och negativa till vaccinet. TV4:s samhällsprogram Kalla fakta sände 2013 ett kritiserat program om vaccinet och anklagades för bland annat osaklighet. I denna studie har debattartiklar från Sveriges fem mest lästa tidningar samt Kalla faktas samhällsprogram noggrant analyserats för att se hur mediedebatten kring vaccinet mot humant papillomvirus ser ut och varför den ser ut som den gör. Vi har genomfört en kritisk diskursanalys och undersökt diskursen i mediedebatten på makro- och mikronivå, där såväl argumentationen som ordvalen har analyserats. 1 Hansen. Allmänhetens inställning till vaccin kan ha stora konsekvenser 2 Unicef.se 6

1.1 Bakgrund I följande avsnitt presenteras fakta om humant papillomvirus och om HPV-vaccinet samt dess historia. 1.1.2 Humant papillomvirus Humant papillomvirus, även kallat HPV, är ett virus som smittar lätt och är mycket vanligt. I denna studie kommer vi framförallt att använda oss av förkortningen HPV. Viruset sprids mellan människor genom kontakt med hud och slemhinnor, ofta genom oskyddat samlag. Viruset är mycket vanligt och är man sexuellt aktiv är det inte alls omöjligt att någon gång ha blivit smittad av viruset. HPV kallas även för vårtvirus då det kan orsaka könssjukdomen kondylom. Viruset finns i över hundra olika typer och några av dessa kan ge cellförändringar i underlivet som kan leda till livmoderhalscancer hos kvinnor 3. 1.1.3 HPV-vaccin Det finns två godkända HPV-vacciner ute på marknaden; Cervarix och Gardasil. De skyddar mot HPV-typerna 16 och 18 som orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. För att vaccinet ska ge bäst skydd bör man vaccinera sig innan sexualdebut. Det är viktigt att komma ihåg att vaccinet inte ger ett fullständigt skydd och därför bör kvinnor gå på de cellprovskontroller som de regelbundet erbjuds från 23 års ålder. Cellprovet tas från livmodertappen och på det sättet kan cellförändringar upptäckas, det är bra om dessa förändringar upptäcks i ett tidigt stadium 4. HPV-vaccinet är välbeprövat och anses av flera forskare och läkare 5 som säkert, i jämförelse med svininfluensavaccinet. Samtidigt finns det en okunskap om effekten av HPV-vaccinet, först om 20-30 år kan någon effekt bekräftas. Detta eftersom flickor tar vaccinet i 11-12 års ålder och viruset oftast inte bryter ut förrän långt senare i livet. Det finns däremot bekräftat att färre fall av könssjukdomen kondylom rapporterats sedan vaccinet började ges i Sverige 6. 1.1.4 HPV-vaccinets historia Nu övergår vi till att presentera HPV-vaccinets historia i Sverige. Från det att vaccinet blev godkänt till att det blev tyst på debattsidorna. 2006 HPV-vaccinet Gardasil godkänns i Europa, tillverkat av vaccinföretaget Sanofi Pasteur MSD. Vaccinet säljs av läkemedelsbolaget Merck 7. 3 Strander. HPV humant papillom virus, 1177.se 4 Strander. Gynekologisk cellprovtagning, 1177.se 5 Runehagen, smittskyddsläkare Kronobergs Landsting. 2014. Intervju 14 april. 6 Westin. Färre kvinnor drabbas av kondylom, vardforbundet.se 7 Nilsson. HPV-vaccin godkänt i Sverige, dagensmedicin.se 7

2007 HPV-vaccinet Cervarix godkänns i Europa, säljs av Mercks konkurrent GlaxoSmithKline. Därefter ökar marknadsföringen. Vid denna tid var dosen för HPV-vaccination tre sprutor och togs vid tre tillfällen med en till sex månaders mellanrum. Sprutorna köptes och hämtades på apotek. Flickor i 13-17 års ålder fick vaccinet med högkostnadsskydd. Det innebär att de fick betala 1800 kronor för samtliga tre doser, istället för att betala 980-1100 kronor per spruta som det annars hade kostat. Cervarix var något billigare än Gardasil med 980 kronor per spruta, jämfört med 1100 kronor per spruta med Gardasil. 6 mars 2007 publicerades den första debattartikeln om HPV-vaccinet. Författaren var gynekologen Christian Odgård och huvudbudskapet i artikeln var att införa ett vaccinationsprogram mot HPV, för att på så sätt undvika flera fall av livmoderhalscancer. Vaccinet skulle dessutom vara effektivare och skonsammare än de metoder som användes då. Den 12 februari samma år publicerades en debattartikel där författaren förespråkar om en metod för att förebygga livmoderhalscancer, så kallat HPV-test. Artikeln publicerades av en privatperson och hen hade troligtvis inte kunskap om HPV-vaccinet. 2008 Läkemedelsbolaget GlaxoSmithKlines kommersiella direktör Johan Thor, blev av branschtidningen Resumé tilldelad titeln Årets lobbyist för sin kampanj att få in HPVvaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet. 2010 Socialstyrelsen beslutade den 1 januari 2010 att HPV-vaccinet skulle ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Alla flickor födda 1999 eller senare skulle erbjudas HPVvaccination vid årskurs 5-6, när de är 10-12 år gamla 8. En central upphandling av vaccinet startar. Upphandlingen styrs av Stockholms läns landsting men berör hela landet. Upphandlarna väljer Cervarix från GlaxoSmithKline. Konkurrenten Gardasil, från Merck, överklagar till kammarrätten och får rätt 9. Upphandlingen läggs ned på grund av, vad myndigheterna kallar det, ett formellt fel. En ny upphandling inleds 10. 2011 Vid den nya upphandlingen väljer upphandlarna Mercks vaccin Gardasil. GlaxoSmithKline överklagar men överklagan beviljas inte. Enligt upphandlarna var priset den främsta faktorn till att Gardasil vann upphandlingen. Att Gardasil även skyddar mot, utöver de två virus som orsakar livmoderhalscancer, två andra HPV-virus (6 och 11) som orsakar könssjukdomen kondylom, var även en bidragande faktor till att Gardasil valdes 11. 2011 hade drygt 89 8 Rekommendationer för vaccination mot humant papillom virus. socialstyrelsen.se 9 Vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) med Gardasil och Cervarix. lakemedelsverket.se 10 Runehagen, smittskyddsläkare Kronobergs Landsting. 2014. Intervju 14 april. 11 Runehagen, smittskyddsläkare Kronobergs Landsting. 2014. Intervju 14 april. 8

miljoner doser av Gardasil sålts världen över och mer än 30 miljoner doser av Cervarix, sedan vaccinerna godkändes. Båda vaccinera ges i tre doser per individ 12. 2012 Vaccinet börjar ingå i barnvaccinationsprogrammet och blir därmed gratis för flickor i 11- och 12-års ålder. 13 Vaccinationsprogrammet inleddes vid olika tidpunkter under året beroende på vilket landsting flickorna tillhör. På grund av överklaganden vid upphandlingen påbörjades vaccineringen med två års försening mot vad Socialstyrelsen räknat med. Landstingen genomförde även så kallad catch-up vaccination, som innebär att de vaccinerar flickor som inte ingår i målgruppen inom vaccinationsprogrammet men som fortfarande kan ha stor nytta av skyddet mot HPV-virus. I detta fall innebär det att landstingen vaccinerar de flickor som är äldre än 11-12 år. Den 24 februari 2012 publicerades en debattartikel om att rykten om olika biverkningar på internet har uppstått sedan vaccinet började användas. Biverkningarna ska ha drabbat tusentals personer och flera hundra ska ha avlidit. Kopplat till den misslyckade svininfluensakampanjen anser författaren att man bör vara införstådd med riskerna med att ta HPV-vaccinet. Därefter publicerades ett flertal debattartiklar under våren med aktörer som är positiva eller negativa till vaccinet. 2013 Den 21 april 2013 sänder samhällsprogrammet Kalla fakta ett program om Gardasil med en negativ betoning. Gardasil utges som ett vaccin som ger allvarliga biverkningar och experter från USA uttalar sig i programmet om att vaccinet inte är tillräckligt säkert. Kort därefter tog HPV-debatten slut och i skrivande stund (24/4 2014) har den ännu inte tagit fart igen. 1.2 Syfte och mål Studien syftar till att ge ökad kunskap om mediedebattens diskurs, i synnerhet utifrån ett riskperspektiv. Det finns tidigare forskning om HPV-vaccinets gestaltning i media men inte om mediedebatten, där vi nu anser oss fylla en forskningslucka. Detta gör vi genom att undersöka debattartiklar skrivna om HPV-vaccinet i fem av Sveriges mest lästa tidningar. Målet med studien är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut, och varför den ser ut som den gör. Vilka aktörer som är aktiva i debatten, hur de argumenterar och vilka budskap de använder är områden som besvaras för att uppfylla målet. 1.3 Problemformulering och problemdiskussion Vår huvudfråga och våra delfrågor presenteras nedan. Därefter följer en diskussion om vilka problem som ligger bakom, utifrån de teorier och begrepp studien grundar sig på. 12 Vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) med Gardasil och Cervarix. lakemedelsverket.se 13 Strander. Vaccination mot HPV och livmoderhalscancer. 1177.se 9

Huvudfråga: Hur ser mediedebatten om vaccinet som skyddar mot humant papillomvirus ut, och varför ser den ut som den gör utifrån ett riskperspektiv? Delfrågor: Vilka är aktörerna i debatten om HPV-vaccinet? Kan en särskild diskurs om vaccinet identifieras? Hur argumenterar aktörerna för sin tes och vilka ordval har aktörerna valt? Flera forskare anser att medierna har makten över dagordningen. Det innebär att medierna har ett finger med i spelet om vilka ämnen som skapar debatt eftersom det är de som gestaltat nyheten. Svininfluensavaccinet skapade ett stort mediepådrag, dels för själva sjukdomen och dels för de biverkningar som rapporterades in efter massvaccinationen. Kort därefter blev vaccinet som skyddar mot HPV aktuellt och har sedan dess fått en stor plats i media. Vi lever i ett risksamhälle. Vad människor uppfattar vara en risk kan medierna påverka genom hur de framställer nyheten. Svininfluensavaccinets inrapporterade biverkningar fick stort medieutrymme och kan möjligtvis ha orsakat en viss skepsis till HPV-vaccinet och eventuella biverkningar. Vad människor anser vara trovärdig information och vad som kan utgöra en risk i debatten är ofta förknippat med vad de har för tidigare erfarenheter av vaccin och vaccinationer. Andra faktorer som social och kulturell bakgrund kan också förklara vad människor uppfattar som trovärdig information beroende på vad de har för utbildning, kön och religion. Sveriges myndigheter har ett ansvar att kommunicera hälsorisker. De ska ge allmänheten ökad förståelse för olika hälsorisker, undanröja oklarheter och minska oro 14. När HPVvaccinet blev godkänt i Sverige hade de därmed ett stort ansvar i att informera allmänheten om vaccinet, vilken effekt det har och hur säkert det är och framförallt att ge korrekt och opartisk information. Debattartiklar innehåller ofta argument där avsändaren försöker övertyga mottagaren. Hur avsändaren övertygar mottagaren kan ge olika uttryck använder de skrämselargument som tyder på en risk för människan eller är de mer sakliga och informerar om forskning och statistik? Att det kan finnas en hälsorisk med vaccin och vaccination går knappast att förneka, men om människor inte vaccinerar sig, kan det också innebära en hälsorisk. Det är upp till varje individ att avgöra om de vill vaccinera sig eller inte, och att få information om hur och mot vad vaccinet skyddar. Frågan är hur mediedebatten om HPV-vaccinet är gestaltat; på ett sätt att skrämmas eller ett sätt att tona ned hälsorisken? Genom tidigare forskning 15 vet vi att nyhetsrapporteringen och marknadsföringen av HPV-vaccinet gestaltats som ett cancervaccin, vilket kan ifrågasättas då vaccinet inte skyddar mot cancer, utan mot HPV- 14 Jarlbro. Hälsokommunikation - en introduktion, 79 15 Habel. The HPV Vaccine: A content analysis of online news stories 10

virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Hälsokommunikationen i detta fall verkar bristfällig, där det snarare skapar oklarheter än klarheter. Om målgruppen tror på att vaccinet är ett hundraprocentigt skydd mot cancer kan det leda till att kvinnor avstår från att gå på cellprovskontroller för att de tror att de är bortom riskgruppen. Om mediedebatten hakat på omvärldens trend eller om de försökt att reda ut de oklarheter som skapats har vi en tro om att få svar på genom denna studie. 1.4 Begreppsdefinitioner Nedan följer en förklaring av de begrepp som genomgående upprepas och används genom studien. Mediedebatt/debatt Offentligt meningsutbyte i en viss fråga 16. När vi i denna uppsats använder oss av mediedebatt så menar vi den debatt som offentligt förts i tidningar, radio och tv. Aktörer Benämning på till exempel den person eller institution som agerar eller handlar 17. Aktörer i denna uppsats är de som ligger bakom en debattartikel, alltså den person eller personer som skrivit artikeln. Budskap Budskapet är det meddelande eller den tes som en aktör vill få fram genom sin debattartikel. Budskapet är en viktig del av diskursen, och har därmed en central roll i denna studie. Mediepådrag Med mediepådrag menas den uppmärksamhet och det utrymme som en händelse har fått i media. När vi i uppsatsen talar om mediepådrag kan det menas med att svininfluensavaccinationen eller HPV-vaccinet fick stort medialt utrymme. Kampanj Genom en kampanj vill en aktör förändra någons attityd eller beteende genom till exempel opinionsbildning eller interpersonell kommunikation. I ett hälsokommunikationsperspektiv kan detta vara för att rådande attityder och beteende kan vara skadliga för samhället och medborgarnas hälsa 18. 16 Ne.se 17 Ne.se 18 LÉtang, Public Relations Concepts, Practice and Critique, 139 11

2 Tidigare forskning Det här kapitlet kommer presentera tidigare forskning och olika forskningsartiklar som skrivits i det berörda ämnet. Flertalet av artiklarna som undersökts behandlar hur HPVvaccinet och vaccination i allmänhet framställs i media. Det finns också två kortare avsnitt om svininfluensan i media och svininfluensan i samband med risk representerade, detta då delar av resultatet i en studie om svininfluensan i medier och opinion är intressanta för vår huvudfråga. Inledningsvis presenteras forskning kring vaccination i media och därefter vaccination och risk. 2.1 Vaccination och media Melissa A. Habel med flera skriver i en innehållsanalys rörande nyhetsartiklar på nätet, att HPV-vaccinet är ett relativt känsligt ämne som mer eller mindre behandlar sexuell aktivitet bland unga människor, detta leder ofta till debatt och att debatten blir större än andra debatter 19. I kandidatuppsatsen Att skapa sanning kring den successiva etableringen och normaliseringen av HPV-vaccinet i medierna (2012) kommer författarna fram till resultatet att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i samhället. Detta görs bland annat genom en felaktig benämning av vaccinet som ett cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och expertutlåtanden, en normaliserande föreställning om vaccinet i samhället. Genom nyhetsberättelser konstrueras föreställningar om risker med HPV-vaccinet. Uppsatsen är en kandidatuppsats på C-nivå men vi anser att studiens resultat inte kan bortses ifrån och kan vara till hjälp i vår studie. En innehållsanalys gjord på 250 amerikanska nyhetsartiklar publicerades på internet om HPVviruset mellan juni 2006 till september 2006. Analysen visade på att lite mer än hälften av artiklarna klassades som neutrala mot vaccinet, alltså att de inte ansågs vinkla vaccinet ofördelaktigt eller fördelaktigt. 88 procent av artiklarna skrev om vaccinet som ett vaccin mot livmoderhalscancer, 73,5 procent förklarade kopplingen mellan HPV-viruset och livmoderhalscancer men utan att ge någon ytterligare bakgrundsinformation om viruset HPV eller livmoderhalscancer. Hur säkert vaccinet är, vilka eventuella biverkningar det ger eller till exempel hur långt skydd vaccinet ger var information som upprepade gånger saknades i artiklarna. Författarna kom fram till att vaccinet i amerikansk media framställs som ett vaccin för att förebygga livmoderhalscancer. Mer omfattande och detaljerad information om vaccinet, HPV-viruset och livmoderhalscancer saknades helt i de undersökta artiklarna. I diskussionen hävdar författarna att sättet som media rapporterar om vaccinet kan påverka läsarens uppfattning och därmed om man väljer att ta vaccinet eller inte 20. 19 Habel. The HPV Vaccine: A content analysis of online news stories 20 Ibid 12

Läkare och annan kompetent personal inom området bör enligt Melissa A. Habel med kollegor vara uppmärksamma och beredda på att ta upp och kommunicera om missvisande information i nyhetsartiklar och media. De menar att experter inom området borde vara mycket snabbare och effektivare med att snabbt ta itu med dessa frågor. Författarna skriver även att det inte är medias roll att utbilda allmänheten i dessa frågor eller ämne men att det är viktigt att påvisa att många människor får sin information om hälsa och sjukdomar från just media. Därför är det väsentligt att journalister utbildar sig själva och håller sig uppdaterade om fakta, på det sättet bär de ett personligt ansvar 21. Enligt en forskningsartikel i Läkartidningen skriven av Anders Hansen visar en studie baserad på olika rapporter som handlar om vaccin, vaccination eller grundsjukdomen som vaccinet används mot, att två tredjedelar av samtliga rapporter var positiva eller neutrala till vaccin och vaccination. Övriga, en tredjedel, var negativa. Rapporterna omfattar allt från bloggar, artiklar, diskussionsforum och bokrecensioner till mer etablerade medier och information från hälsovårdsmyndigheter. The Lancet, en av världens främsta medicintidskrifter, har studerat fenomenet om allmänhetens inställning kopplad till vaccin och vaccination. De har följt diskussioner på bloggar och forum, så som bokrecensioner, artiklar och diskussionsforum, som rör vaccin och vaccination på internet. Totalt samlade de ihop 10 380 rapporter från 144 länder, som publicerats under 2011 och 2012. Rapporterna har grovt klassificerats utifrån om de är positiva, negativa eller neutrala till vaccin och vaccination 22. Mediepådraget om HPV-vaccinet i jämförelse med till exempel vaccinet mot hjärnhinneinflammation kan ha ökat medvetenheten hos människor om möjliga biverkningar och behovet av att rapportera dem menar Jan M. Eberth med kollegor, som ligger bakom en studie där de fann ett samband mellan antalet rapporterade biverkningar om HPV-vaccinet och ett ökat antal diskussioner i media om vaccinet. De föreslår att mer resurser måste läggas på att ge större informationsspridning om vaccin i media och genom forum på internet samt att så kallade hälsokommunikatörer ägnar mer tid åt att förklara vaccinet 23. 2.1.1 Svininfluensan i media Nästan var fjärde aktör som kom till tals i artiklar och inslag i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen samt etermedierna Rapport i SVT, Nyheterna i TV4 och Ekot på SR företrädde någon statlig svensk myndighet. Tidsperioden tidningarna och etermedierna undersöktes var mellan 1 april till 31 december 2009, och handlade om den utbredda svininfluensan 24. Tidningarna som undersöktes hade en öppen hållning till vaccinets eventuella farlighet med biverkningar. Rapporteringen av 21 Habel. The HPV Vaccine: A content analysis of online news stories 22 Hansen. Metod för att följa allmänhetens inställning till vaccin 23 Eberth. The Role of Media and the Internet on Vaccine Adverse Event Reporting: A Case Study of Human Papillomavirus Vaccination 24 Ghersetti, Odén. Pandemin som kom av sig - Om svininfluensan i medier och opinion, 62 13

misstänkta biverkningar var omfattande, detta var bland annat möjligt på grund av Läkemedelsverkets öppna redovisning av inrapporterade biverkningar 25. 2.2 Vaccination och risk I en fallstudie om HPV-vaccination fann forskare ett samband mellan antalet rapporterade biverkningar om HPV-vaccinet och ett ökat antal diskussioner i media om vaccinet. Människor visar en större oro till vaccinet och ser det som en risk. Vaccines are being met with increased skepticism and criticism in society, säger forskaren Jan Eberth vid University of South Carolina Arnold School of Public Health. Forskarna i fallstudien jämförde sambandet mellan HPV-vaccinet, rapporterade biverkningar och mediepådraget genom att undersöka samma samband med vaccinet Menactra. Menactra är ett vaccin som tas för att förhindra hjärnhinneinflammation och har rapporterats orsaka liknande biverkningar som Gardasil 26. Enligt forskningsartikeln i Läkartidningen skriven av Anders Hansen, som nämndes ovan, finns det ett flertal exempel på att det finns en risk med felaktig ryktesspridning kopplade till vaccinationer. Det kan leda till att människor avstår från att vaccinera sig själva eller sina barn och i värsta fall leda till sjukdomsutbrott. Det hände i Nigeria 2003 och 2004 när ytterst få vaccinerade sig för polio på grund av felaktiga rykten och en omotiverad rädsla. Ett polioutbrott utbröt då, både i och utanför landet 27. 2.2.1 Svininfluensan och risk Analysen av rapporteringen om svininfluensan visar att den till stor del var alarmistisk och spekulativ, samt att den dominerande bilden var att hotet riktade sig mot människors hälsa 28. Enligt denna undersökning angående svininfluensan visar det på att graden av oro för influensan påverkade människors benägenhet att vaccinera sig 29. Sammanfattning av tidigare forskning Både amerikansk och svensk forskning har presenterats i detta avsnitt. Forskningen fokuserar bland annat på om artiklarnas aktörer har en positiv, negativ eller neutral inställning till HPVvaccinet, då stora mediepådrag kan öka medvetenheten och oron hos människor om till exempel olika biverkningar. En liknande undersökning gjordes i fallet med svininfluensavaccinet, vilket är intressant för denna studie. Till exempel undersöktes olika tidningar om de hade en öppen hållning till vaccinets eventuella farlighet med biverkningar eller inte, vilket det visade sig att de hade. Hur olika vaccin och vaccination framställs i media kan också påverka samhällsdebatter. Det har visats att HPV-vaccinet är ett relativt känsligt 25 Ghersetti, Odén. Pandemin som kom av sig - Om svininfluensan i medier och opinion, 122 26 Eberth. The Role of Media and the Internet on Vaccine Adverse Event Reporting: A Case Study of Human Papillomavirus Vaccination 27 Hansen. Allmänhetens inställning till vaccin kan ha stora konsekvenser 28 Ghersetti, Odén. Pandemin som kom av sig - Om svininfluensan i medier och opinion, 83 29 Ibid, 122 14

ämne som behandlar sexuell aktivitet hos unga, vilket kan leda till större och mer omfattande debatter än annars. Forskningen har bland annat fokuserat på hur olika medietexter framställer framförallt HPV-vaccinet, men också andra vaccin och vilka aktörerna bakom texterna är. I en av de amerikanska forskningsartiklarna presenteras ett resultat att 88 procent av 250 amerikanska nyhetsartiklar beskrev HPV-vaccinet som ett vaccin mot livmoderhalscancer. Hur säkert vaccinet är, vilka eventuella biverkningar det ger eller hur långt skydd vaccinet ger var information som upprepade gånger saknades i artiklarna. Forskarna kom fram till att i amerikanska medier framställs vaccinet som ett vaccin för att förebygga livmoderhalscancer. I en svensk forsknings artikel publicerad i Läkartidningen visar en studie baserad på olika rapporter som handlar om vaccin, vaccination eller grundsjukdomen som vaccinet används mot, att två tredjedelar av samtliga rapporter var positiva eller neutrala till vaccin och vaccination. Enligt samma artikel finns det även ett flertal exempel på att det finns en risk med felaktig ryktesspridning kopplade till vaccinationer. Det kan leda till att människor avstår från att vaccinera sig själva eller sina barn och i värsta fall leda till sjukdomsutbrott. Avslutningsvis visade studien om svininfluensarapporteringen att den dominerande bilden var att hotet riktade sig mot människors hälsa och att den till stor del var alarmistisk och spekulativ. 15

3 Teori Teorikapitlet presenterar studiens teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar på riskkommunikation samt på mediernas dagordningsfunktion. Först ut beskrivs riskkommunikation, den största utgångspunkten i studien, och hur det kan användas som en slags hälsokommunikation där eventuella risker kopplade till hälsa och sjukdom kommuniceras. Vi kommer även att beskriva dagordningsteorin, vilket är det inflytande medierna har på de frågor människor tycker är viktiga. Kapitlet avslutas med ett par begreppsdefinitioner, som förklarar vår användning av studiens mest återkommande begrepp. 3.1 Riskkommunikation Ordet kommunikation kommer från latinets communicatio, som betyder meddelande. Kommunicera kommer från ordet communicare vilket betyder göra gemensam eller dela med någon. En risk kan förklaras som sannolikheten för att en ogynnsam händelse ska inträffa 30. Riskkommunikation kan därför betyda att informera någon om möjlig fara eller i en lite vidare bemärkelse att dela eller göra osäker kunskap gemensam med andra 31. Världshälsoorganisationen definierar riskkommunikation enligt denna beskrivning: Riskkommunikation är utbyte av information och perspektiv på risk och riskrelaterade frågor mellan å ena sidan personer och institutioner som sysselsätter sig med riskbedömning och riskhantering och å andra sidan konsumenter och andra intresserade grupper. 32 I denna studie utgår vi från att riskkommunikation fungerar som en slags hälsokommunikation där kommunikation om eventuella risker sker genom argumentation, ordval och språkval. Kommunikation kring hälsorisker kan sägas ha som syfte att undanröja oklarhet och bringa reda i det som annars kanske skulle vara kaos och bidra till skapande av oro 33. 3.2 Risk och medier Det finns två olika synsätt, eller modeller, på medierna i samband med risk, beroende på hur uppfattningen av mediernas roll i riskkommunikationen ska vara. Modellerna är väldigt motstridiga med varandra. Den ena är upplysningsmodellen och den andra är arenamodellen. Enligt upplysningsmodellen är medierna den dominerande källan till information för allmänhet och politiker, som gör att de kan fatta förnuftiga och förståndiga beslut. Det ska vara mediernas uppgift att vidarebefordra saklig och balanserad information om risk men enligt upplysningsmodellen händer det långtifrån alltid. Istället anses journalisterna ofta låta 30 Jarlbro. Hälsokommunikation - en introduktion, 55 31 Breck. Riskkommunikation - Dialog om det osäkra, 18 32 Ibid, 19 33 Jarlbro. Hälsokommunikation - en introduktion, 79 16

sig påverkas av olika intressegrupper som ser fördelar med att framställa saken på ett fördelaktigt sätt för dem. En anledning till att medierapporteringen ser ut som den gör idag är den ständiga kampen om tittare, följare och läsare. Mediebolagen slåss om publiken och därför måste spetsa till sina rubriker för att få uppmärksamhet och underhålla 34. Upplysningsmodellen är inte sammankopplad med mediedebatter, men kan vara nog så viktig att uppmärksamma eftersom det är viktigt att ta hänsyn till omvärldens rapportering om vaccinet vid vår analys av hur mediedebatten är formad. Enligt den andra modellen, arenamodellen, är mediernas roll inte att förmedla korrekta beskrivningar. Här fungerar medierna istället som arenor där olika intressenter definierar risken som de ser på den. Det finns alltså ingen given definition på en risk utan den uppstår genom att medierna tar sig an denna funktion som arena där en kamp mellan olika aktörer försiggår om att definiera en risk. I denna process kan medierna vara mer eller mindre aktiva och gå från att vara förmedlare i frågan till att själva bli aktörer 35. Båda modellerna är överens om att mediernas vinkling av olika historier om risk är påverkade av att de måste klara sig i konkurrensen om publiken, och att de därför också måste vara underhållande. Skillnaden är att upplysningsmodellen beklagar sig över detta och ser det som ett ökande hot mot demokratin, medan arenamodellen inte ser något direkt hot 36. Medierna bör inte ses som några passiva informationsförmedlare utan som aktiva tillsammans med andra aktörer i skapandet av budskap och att sätta dagordningen för samhällsdebatten. I media motsägs, prövas och görs påståenden om risk för att till sist omsättas i politisk handling 37. Många risker existerar först för många genom medias kommunikation av dem 38. Det är viktigt att medierna är kritiska och tar upp diskussioner om till exempel hälsoproblem, även om myndigheter påstår att det inte existerar något problem. Ofta är det på grund av medierna som olika hälsoproblem hamnar på agendan. Det är viktigt att komma ihåg att när en ny hälsorisk dyker upp i den offentliga debatten så är den alltid resultatet av en social process. Genom media sätter olika aktörer ord på ett problem, en hälsorisk, för att de vill främja en viss uppfattning av en risk hos allmänheten. Exempel på sådana aktörer kan vara intresseorganisationer och myndigheter. Dessa sociala aktörer drar stor nytta av tolkningsutrymmet som hälsorisker ofta innebär. Hälsorisker är ofta förbundna med vetenskaplig osäkerhet och det tolkningsutrymme som då ges drar de sociala aktörerna nytta av och använder sig av vetenskapliga påståenden eller vetenskaplig osäkerhet för att förstärka och berättiga vissa påståenden. På detta sätt underbyggs en viss vinkling av problemet och därmed en viss riskuppfattning 39. 34 Breck. Riskkommunikation - Dialog om det osäkra, 98 35 Ibid, 99 36 Ibid, 100 37 Ibid, 97 38 Ibid, 98 39 Ibid, 104f 17

3.3 Social förstärkning av risk Social förstärkning av risk är en teori som kombinerar olika psykologiska, sociologiska samt kommunikativa perspektiv på risk och riskkommunikation 40, samt visar hur massmedierna tillsammans med andra aktörer och samhälleliga normer gör att vissa risker och kriser får mycket uppmärksamhet, medan andra nästan ingen alls 41. Denna teori kan hjälpa till att förklara varför vissa risker som experter inte anser särskilt allvarliga får så stor uppmärksamhet, när det finns andra risker som borde tas på större allvar och som inte får lika stor uppmärksamhet 42. Medierna kan hjälpa till att förstärka konsekvenserna av en risk, det kan skapa ringar på vattnet som kan påverka många olika verksamheter och grupper i samhället på flera olika sätt. 3.4 Dagordningsteorin/agenda-setting Mediernas dagordning, eller agenda-setting som det också kallas, handlar om vilka frågor som får mycket uppmärksamhet i media. Det är också denna dagordning som blir intressant för denna studie. Med mediernas dagordningsfunktion kan sägas att medierna är väldigt skickliga på att styra vad vi ska ha åsikter OM men inte VAD vi har för åsikt. De har helt enkelt ett inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga 43. Genom dagordningsfunktionen kan medierna utöva dagordningsmakt 44. Varje dag inträffar flera olika händelser såväl lokalt, regionalt, nationellt som globalt. Av alla dessa händelser är det ytterst lite som människan blir medveten om, och ännu mindre uppmärksammar och funderar vidare kring eftersom det mesta sorteras och filtreras bort. Utgångspunkten i denna teori är att människan är alltför obegränsad och mångfacetterad för att själv kunna skapa sig en sammanhållen bild av verkligheten. Samtidigt har människan ett mer eller mindre starkt behov av orientering, där vi söker upp ledtrådar från omgivningen om vad som har hänt, vad som är viktigt och vad som kräver åsikter och handlingar. Sådana ledtrådar fås framförallt genom att konsumera medier och nyheter om samhälle och politik, vilket innebär att medierna bidrar med att organisera människans erfarenheter och upplevelser av verkligheten 45. Medierna har en självständig effekt (genom att journalister väljer ämne och infallsvinkel) eller en osjälvständig effekt (genom att medier bara återger och förstärker andra makthavares ämnesval och prioriteringar). Urvalets betydelse kan dessutom vara indirekt, eftersom mediernas dagordning anger de allmänna ramarna för den offentliga debatten, och direkt, då människorna utgår från vad de tar del av i medierna för att avgöra vad som anses vara viktigt och oviktigt. 40 Olofsson, Öhman. Risker i det moderna samhället - Samhällsvetenskapliga perspektiv, 85 41 Ibid, 91 42 Ibid, 86 43 Ibid, 79 44 Strömbäck. Makt, medier och samhälle - En introduktion till politisk kommunikation, 103 45 Ibid, 102f 18

4 Metod I följande kapitel presenteras den metod vi valt att använda oss av, kritisk diskursanalys. Vi presenterar även den empiri som använts i studien, samt tillvägagångssätt. I studien genomfördes även en argumentationsanalys för att synliggöra de argument som aktörerna använt sig av. Avslutningsvis presenteras de avgränsningar som gjorts samt metoddiskussion. 4.1 Metodval Vår primära forskningsfråga är att undersöka hur mediedebatten om HPV-vaccinet ser ut och varför den ser ut som den gör. Empirin ska bland annat undersökas genom hur innehållet är konstruerat: vilka ordval använder debattörerna? Använder aktörerna sig av några förstärkningsord? Och i så fall, vilka? Vilken ton används i debatten? Med den utgångspunkten har vi valt att genomföra en kritisk diskursanalys på vår utvalda empiri då det är en metod som i hög grad går ut på språklig analys. 4.1.2 Diskursbegreppet Begreppet diskurs kan ha många olika betydelser. De danska forskarna Marianne Winther Jørgensen och Louise Philips anser att diskurs är ett särskilt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på 46. Forskningslektorn Katrin Hjort säger att diskurs kan definieras på tre olika sätt: 1) som en referentiell definition som refererar en konkret text eller textsamlingar, 2) som en strukturell definition där diskursen används för språkbruk samt 3) som en analytisk definition för språkbruk 47. Diskurs omfattar inte enbart tal- och skriftspråk, utan även bilder. 4.1.3 Kritisk diskursanalys som metod Med en kritisk diskursanalys görs en konkret lingvistisk textanalys av språkbruket 48. Winther Jørgensen och Phillips skriver att: Den kritiska diskursanalysen ställer upp teorier och metoder för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationerna mellan diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sociala sammanhang. 49 Med diskursiv praktik menas produktion och konsumtion av texter. Diskursiva praktiker anses viktiga och de bidrar till att bilda den sociala världen, inklusive sociala identiteter och sociala relationer. Det är bland annat på detta sätt som social och kulturell reproduktion och 46 Winther Jörgensen, Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 7 47 Watt Boolsen. Kvalitativa analyser, 170 48 Winther Jörgensen, Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 68 49 Ibid, 66 19

förändring äger rum 50. Diskursiva praktiker sägs även kunna bidra till att reproducera och skapa ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper. I detta fall skulle det kunna vara mellan en läkare och en oroad förälder till en tonårsdotter. Nyhetstexter, och så även debattartiklar, är diskurs eftersom de utgör ett slags språk där den sociala verkligheten paketeras på ett särskilt sätt. Dessutom produceras nyhetstexter inom ramen för en institutionell verksamhet med antingen en kommersiell eller statsfinansierad industri som präglar dess kunskapsproduktion med regler, rutiner och konventioner. 4.2 Empiri och tillvägagångssätt Vi har valt att genomföra en kritisk diskursanalys på debattartiklar i fem av Sveriges mest lästa tidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen samt Göteborgs- Posten. Avgränsningen har gjorts för att de alla fem toppar listor i antalet utgivna upplagor samt räckvidd 51. De har även väl utvecklade online-upplagor. Vi har också valt att inkludera TV4:s samhällsprogram Kalla Faktas granskning av vaccinet som sändes i april 2013. Detta program möttes av stor kritik för vilseledande information och osakliga uppgifter och vi ser detta granskningsprogram som en viktig aktör i debatten. Vår diskurs är därmed textproducerade debattartiklar om HPV-vaccinet som publicerats i Sveriges fem mest lästa tidningar och materialet omfattar totalt 35 debattartiklar och ett samhällsprogram. De 35 artiklarna är dock vår primära empiri. En annan aktör vi gärna hade valt att inkludera i empirin är det numera nedlagda radioprogrammet P3 Nyhetsguiden, som under 2013 sände en serie om HPV-vaccinet Gardasil. Programserien skapade på flera håll reaktioner, inte minst av läkare och andra sjukvårdsprofessioner. På grund av osaklighet fälldes programmet av Granskningsnämnden, inslagen togs bort och materialet går av den anledningen inte att ta del av. Vid vår empiriinsamling använde vi sökorden: HPV, Gardasil, Cervarix och livmoderhalscancer. Gardasil och Cervarix är namnen på de HPV-vaccin som idag finns tillgängliga. Urvalet har baserats på att debattartiklarna på något sätt omnämner eller berör vaccin mot HPV eller vaccin mot livmoderhalscancer. Dessa uppgår till 35 artiklar, publicerade i de fem olika tidningarna under en tidsperiod från 2007 till 2013. Dessa år rymmer hela debatten, från första artikeln fram till april 2014. De fyra sökord vi valde berör HPV-ämnet, bortsett från livmoderhalscancer. Vi har gjort en strategisk bedömning vid varje artikel för att empirin ska hålla så hög kvalitet som möjligt. Det innebär att vi inte räknat med artiklar som exempelvis handlar om livmoderhalscancer i samband med enbart cellprovtagning, eftersom vår huvudfråga undersöker HPV-debatten, och inte medicinska metoder för att motverka livmoderhalscancer. Den kritiska diskursanalysen kommer att utföras efter inspiration från van Dijks metod som bland annat syftar till att studera texter på makro- och mikrostrukturella nivåer. Kritisk diskursanalys på makronivå talar om att den rapporterade verkligheten i stor utsträckning är 50 Winther Jörgensen, Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 67 51 Dagspress.se 20

en produkt av nyhetsdiskursen genom att den komplexa världen pressas in i färdiga scheman 52. Vid den mikrostrukturella nivån är relationen mellan global och lokal koherens central, det vill säga hur nära de är till varandra. Global koherens är textens huvudsakliga mening som förverkligas genom alla mindre textpartier som hänger ihop logiskt (lokal koherens), innefattande argumenteringar, påståenden och beskrivningar. På mikronivå studeras hur den globala koherensen är uppbyggd genom textens olika delar och att fånga hur avsändaren och mottagaren bidrar till textens sammanhängande mening. Texter innehåller även något som kallas för koherensluckor, vilka innebär den information som mottagaren är införstådd med tidigare 53. Att undersöka det uppenbart synliga i texterna är också viktigt. Till sist undersöks hur en text genomsyras av en stil i den mikrostrukturella nivån. Stil handlar om medvetna och omedvetna semantiska val och kan studeras utifrån hur meningar är uppbyggda och/eller genom ordval för att beteckna en person, sak eller händelse 54. Ordval kan rymma ideologiska element och är därför relevanta att undersöka i vår studie. Precis som att alla människor tolkar nyheter på olika sätt beroende på bakgrund och erfarenheter produceras också nyheter olika beroende på samma faktorer och därmed påverkar innehållet. En nyhetstext kan med andra ord ses som en strukturell företeelse, istället för en slumpmässig kombination av tecken. Det innebär också att personer som tolkar en nyhet på samma sätt ingår i en språk- och samhällsgemenskap. Detta faktum är något vi kommer ta hänsyn till när vi analyserar empirin. Vi kommer undersöka empirin och dela in debattartiklarna i tre olika grupper efter vad aktörerna har för åsikter om HPV-vaccinet. Grupperna delas in efter om deras åsikter är: positiva, negativa eller neutrala. Vi kommer även undersöka om artiklarna är alarmerande, både alarmerande och lugnande, lugnande eller varken alarmerande eller lugnande. Vi undersöker empirin utifrån en makro- och mikronivå. Detta beror på att vi vill ha en detaljerad och djup diskursanalys på både struktur- och ordnivå. Ju fler ingångar desto trovärdigare slutsatser kan vi dra. Empirin kommer undersökas efter följande punkter som är utformade efter studiens huvud- samt delfrågor: Makronivå Är aktörerna positiva, negativa eller neutrala till HPV-vaccinet? Vilken organisation eller profession representerar aktörerna? Vilken ton används i debatten: är innehållet alarmerande eller lugnande? Vilka är artiklarnas budskap, och hur argumenterar de för att föra fram sitt budskap? 52 Ekström, Larsson. Metoder i kommunikationsvetenskap, 275 53 Ibid, 276 54 Ibid, 276 21

Mikronivå Vilka ordval är återkommande i debatten? Förstärker aktörerna sin tes genom förstärkningsord? Vilka? Hur gör sig hälsorisken med HPV-vaccinet påmind genom språk och argumentation? 4.3 Argumentationsanalys Vi har genomfört en argumentationsanalys för att synliggöra de argument som aktören använt sig av. Det finns många sätt att konstruera argument och inte minst att analysera dem på 55. Genom en argumentationsanalys har vi försökt hitta tesen som författaren driver. Detta har bland annat gjorts genom att leta efter de olika debattartiklarnas budskap. Oftast är ett budskap mer utförligt beskrivet och ska därför ses som huvudbudskapet, men det är inte ovanligt att finna mer än ett budskap i en och samma argumenterande text 56. I texterna har vi letat efter huvudbudskapet, det primära budskapet, men även i vissa fall funnit sekundära budskap och då inkluderat dessa i analysen. Dessutom har vi sökt reda på olika förstärkningsoch betoningsord i texten som indikerar hävdanden och slutsatser. För att se vad för slags argument och hur ofta de förekommer i texterna så undersökte vi emotionella och sakliga argument samt riskargument. Sakliga argument består ofta av siffror och statistik, de är mer konkreta än emotionella. Emotionella argument innehåller ofta ett personligt tilltal och känslomässiga anspelningar. Riskargument i sin tur anspelar ofta på en hälsorisk för den enskilda individen. Vi ansåg att dessa argument var mest relevanta att analysera utifrån vår problemformulering, eftersom vi utgår från ett riskperspektiv. Ett argument är ett påstående med stöd, stödet är det som intygar att påståendet är sant 57. Det finns fem grundantaganden om all argumentation. Det första är att argumentation görs i förhållande till en publik. Med det menas att argumentationen görs om något och för någon. Du argumenterar i förhållande till din publik, och publiken blir juryn. Det andra antagandet är att argumentation görs om saker som är osäkra. Det finns ingen anledning att argumentera om sådant som redan är självklart. Till exempel att ett plus ett blir två. Istället argumenteras det för det osäkra, då det finns en möjlighet att saker och ting då kan förhålla sig på någon annat sätt och det som är osäkert kan vara föremål för debatt. Ett tredje antagande är att argumentation innebär att ge skäl för påståenden, med det menas helt enkelt att när avsändaren presenterar ett påstående så måste hen kunna ge belägg för den ståndpunkt hen lägger fram. Fjärde, och näst sista, antagandet är att argumentation är ett samarbete. Med detta menas att det oftast är flera personer som argumenterar med varandra, även om det går att argumentera med sig själv också. Så sker argumentation oftast mellan olika människor. Femte och sista antagandet är att argumentation är riskfyllt. Att argumentera kan innebära en risk eftersom den som argumenterar kan ha fel, och därmed riskerar att tappa ansiktet och förlora debatten 58. 55 Järvå, Dahlgren. Påverkan & Manipulation, 252 56 Björnsson, Kihlbom, Ullholm. Argumentationsanalys: Färdigheter för kritiskt tänkande, 130 57 Ibid, 252 58 Järvå, Dahlgren. Påverkan & Manipulation, 235f 22

4.4 Kritisk metoddiskussion och avgränsningar Ett återkommande problem med kritisk diskursanalys är att det finns många olika användnings- samt tolkningssätt. Vi har valt att utgå från en makro- och mikronivå och noggrant motiverat och förklarat de analyser och tolkningar vi har gjort, för att undvika att hamna i fällor där studiens resultat kan ifrågasättas 59. Detta på grund av att kritisk diskursanalys som metod kan kritiseras för att delvis vara subjektiv. Som författare bör man självklart hålla sig objektiv till sin empiri, därför har vi jobbat aktivt för att kunna genomföra en objektiv urvalsprocess av empirin som vi sedan analyserat och tolkat 60. Den rådande ideologin i samhället kan påverka oss som författare i analysen av empirin då vi är en del av den kultur och samhälle som undersöks 61. Detta har självklart tagits i beaktning och även här har vi jobbat hårt med objektiviteten. Trots de för- och nackdelar som finns med kritisk diskursanalys som metod anser vi att den är relevant för vår studie då det är en språklig analysmetod som ryms inom medie- och kommunikationsämnet. Då många av de undersökta artiklarna i studien går att hitta på internet, är vi väl medvetna om eventuella kommentarfunktioner. Vi har valt att inte undersöka eventuella läsarkommentarer tillhörande artiklarna på grund av att kommentarer i somliga medier är borttagna, eller skyddade i form av att man måste vara inloggad eller medlem för att läsa och kommentera. Detta gör att det är svårt att få en rättvis bild av hur kommentarflödet har sett ut. Dessutom rymmer inte vår problemställning frågor som kräver material från kommentarer. I nyhetsrapporteringen och i mediedebatten om HPV-vaccinet talas det om flera informationsoch nätverkssidor på internet som handlar om vaccin och vaccination. På Facebook finns det olika vaccinkritiska grupper, bland annat vaccin.me som berör både HPV-vaccinet och andra vaccin. Vaccin.me har även en hemsida med ett flertal kritiska reportage och texter om vaccin och vaccination. Sidan är välbesökt av såväl regionala som nationella medier 62. En annan hemsida som fått uppmärksamhet i media är Mammor mot Gardasil; ett initiativ av en mamma som belyser att reklamen om vaccinet mot HPV samt beslutsunderlaget från myndigheterna är bristande, och anser att vaccinet bör granskas ytterligare 63. Dessa två aktörer kan vara viktiga i debatten och kanske kan förklara mediedebattens diskurs till viss del, och varför den ser ut som den gör. Där har vi valt att göra en avgränsning och endast fokusera på debattartiklar. Dock kommer vi ha dessa kanaler i åtanke vid vår analys. Vi har också valt att avgränsa vår undersökning av empirin till att inte jämföra och analysera de olika ingångarna med varandra. Det innebär att vi inte kommer jämföra aktörernas åsikt om vaccinet och representativitet med varandra. Det kan till exempel innebära att vi inte jämför hur många föreningar som har en positiv åsikt om vaccinet, och heller inte vilka 59 Winther Jörgensen, Phillips. Diskursanalys som teori och metod, 122 60 Ibid, 26 61 Ibid, 28 62 Mediacreeper.com 63 Mammormotgardasil.nu 23