DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV HARSTENSLYCKE 1:17 MFL

NYBRO KOMMUN DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV HARSTENSLYCKE 1:17 MFL 2019-07-03

DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV HARSTENSLYCKE 1:17 MFL Nybro Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com KONTAKTPERSONER Johan Wijk johan.wijk@wsp.com Johanna Persson Johanna.persson@wsp.com PROJEKT UPPDRAGSNAMN Nybro, Detaljplan Harstenslycke UPPDRAGSNUMMER 10286419 FÖRFATTARE Johanna Persson, Johan Wijk DATUM 2019-07-03 ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV 1

INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 3 2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 3 2.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING 3 2.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 4 2.2.1 Markförhållanden och topografi 4 2.2.2 Genomsläpplighet 5 2.2.3 Förorenad mark 5 2.3 HYDROLOGI OCH GRUNDVATTEN 5 2.4 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING 6 2.4.1 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar 6 2.4.2 Avrinningsområde 6 2.4.3 Risk för översvämning 7 2.4.4 Recipient, recipientstatus/klassning 7 2.5 MARKAVVATTNING 8 3 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 9 3.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 9 3.2 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 9 3.3 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 10 3.4 ÖVRIGA UTREDNINGAR 11 4 BERÄKNINGAR 11 4.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRE EXPLOATERING 11 4.2 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR EFTER EXPLOATERING 11 4.3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (FÖRE OCH EFTER SAMT EFTER EXPLOATERING) 12 4.4 BERÄKNING AV FÖRDRÖJNINGSVOLYMER 13 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATS 13 Bilaga 1: Principlösning för framtida dagvattenhantering 2

1 BAKGRUND OCH SYFTE WSP har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för detaljplan innehållande förslag för dagvattenhantering för del av HARSTENSLYCKE 1:17 M.FL. Detaljplanen avser att utreda möjligheterna för byggnation av ett nytt industri- och verksamhetsområde i ett strategiskt läge nära befintlig kombiterminal. Syftet med dagvattenutredningen är att ge en helhetssyn av områdets nuvarande förutsättningar samt ge förslag på hur det genom effektivt markutnyttjande, en ny gatukoppling, samt god dagvattenhantering går att skapa en ny struktur för dagvattnets omhändertagande med diken och dammar. 2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 2.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Planområdet är beläget i den östra delen av Nybro tätort, norr om väg 25. Verktygsgatan Järnväg Figur 1: Lokalisering av etapp 1 och 2 för planområdet. Karta från hitta.se Planområdet är uppdelat i tre etapper varav två av etapperna (Etapp 1 och 2) ingår i denna dagvattenutredning. De två etapperna är belägna norr om järnvägen som går mellan Nybro och Kalmar och är 30 respektive 31 ha stora, dvs totalt 61 ha. Huvuddelen av etapp 1 och 2 består idag i 3

huvudsak av barrskog. Planområdet för etapp 1 och etapp 2 avgränsas i väster av Verktygsgatan och i söder gränsar planområdet till befintlig järnväg. 2.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.2.1 Markförhållanden och topografi Figur 2: Jordartskartan för planområdet som är markerat med svart. Jordartskartan från SGU (Sveriges geologiska undersökning) ger en grov bild av de olika jordarternas utbredning i ett område. Jordartskartan för det nu aktuella området visar att marken till störst del består av morän och sandig morän samt svallsediment/grus. En liten del av planområdet består även av urberg och kärrtorv, se figur 2. Området är flackt med någon enstaka höjd och lågpunkt, men lutar generellt åt söderut. Större delen av området ligger mellan +76 -+78 m. I väster och öster finns höjdpartier där nivån uppgår till +82 m. En lågpunkt återfinns i nordöstra hörnet med en nivå på +72 m 4

2.2.2 Genomsläpplighet Figur 3: Markens genomsläpplighet för planområdet som är markerat med svart. För att utreda dagvattnets infiltrationsmöjligheter i ett visst område är markens genomsläpplighet av yttersta vikt. Olika jordarter har olika genomsläpplighet varför infiltrationsmöjligheterna varierar beroende på detta. Enligt SGU:s kartvisare för genomsläpplighet visar resultatet på att det råder medelhög till hög genomsläppligheten i planområdet, se figur 3. I området som består av sandig morän är genomsläppligheten medelhög samtidigt som genomsläppligheten i området med svallsediment grus är hög. En översiktlig geoteknisk undersökning gjordes i maj 2017 av konsultföretaget SWECO och redovisas i Översiktlig geoteknisk utredning daterad 2017-06-16. Resultatet från denna undersökning visar att området till största del består av sand/grus eller sandig morän. Medan höjdpartiet i östra delen av området består av berg med tunt jordskikt. 2.2.3 Förorenad mark I planbeskrivningen för Harstenslycke 1:17 daterad 2017-12-05 kan det utläsas följande: En misstänkt förorening finns i anslutning till planområdet i väst, sågverk utan doppning/impregnering Föroreningen är inte riskklassad (outredd) men några åtgärder bedöms inte nödvändiga sett till avstånd och föreslagna markanvändningar. 2.3 HYDROLOGI OCH GRUNDVATTEN I den översiktliga geoteknisk undersökning som gjordes i maj 2017 av konsultföretaget SWECO och redovisas i Översiktlig geoteknisk utredning daterad 2017-06-16 gjordes även grundvattenobservationer vid två tillfällen. Dock under en begränsad tidsperiod. Resultatet från denna observation visar att i områden med sandjord är grundvattenytan 1 m under markytan, medan det vid moränjord är ca 2 m till grundvattenytan. Grundvattenytan varierar med årstid, nederbörd mm, så såväl högre som lägre grundvattennivåer kan förekomma då mätningen gjordes under en begränsad tidsperiod. 5

2.4 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING 2.4.1 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar Figur 4: Befintliga dagvattenledningar (gröna) och diken (blå) i planområdet. Norr och öster om området går ett mindre dike. I vissa områden och vid vissa tillfällen består bäcken i princip av ett mindre våtmarksområde. I planområdets centrala delar och i dess nordöstra gräns finns områden som är naturligt sanka. I sydvästra delen av planområdet går ett större dike från höjder i nordväst. Diket och tillhörande båtnadsområde skapades på 1910-talet och ingår i kommunens övergripande system för dagvattenhantering. Flera områden i centrala Nybro avvattnas via ett utlopp med dim 1200 mm som mynnar i diket som har sin sträckning genom planområdet. I södra delen av planområdet rinner diket under järnvägen i en 1400 mm kulvert innan dagvattnet rinner vidare i ett befintligt dike söderut. Det dagvatten som passerar genom och intill planområdet kommer så småningom fram till Västrakullabäcken vidare till Smedstorpsån och Ljungbyån. 2.4.2 Avrinningsområde Avrinningsområden finns beskrivna i SWECO:s rapport PM Dagvatten som är daterad 2017-06-21. Figur 5 visar att det finns tre mindre avrinningsområden inom planområdet. 6

Figur 5: Avrinningsområden som berör planområdet (markerat med svart). 2.4.3 Risk för översvämning Enligt Nybro kommuns översvämningskartering 2013 föreligger inga översvämningsrisker i området. Det är dock önskvärt från kommunens sida att anläggningar och funktioner för hantering av dagvatten utformas så att även större vattenmassor vid kraftiga regn och skyfall kan hanteras. 2.4.4 Recipient, recipientstatus/klassning År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade Vattendirektivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kustoch grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och kallas då formellt för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Recipient för dagvatten från planområdet är Västrakullabäcken (vattenförekomst SE629250-151204) Tabell 1 - MKN - Västrakullabäcken (vattenförekomst SE629250-151204) Status Klassificering Ekologisk status Måttlig Tillkomst/härkomst Naturlig Kemisk status Uppnår ej god 7

Miljöproblem som har identifierats är miljögifter och morfologiska förändringar och kontinuitet. Den ekologiska statusen fastställdes 2013 som måttlig, motiveringen till bedömningen är statusen på fisk som bedöms som måttlig. Figur 6: Västrakullabäcken, markerat med blått (viss.lansstyrelsen.se). 2.5 MARKAVVATTNING Figur 7: Markavattningsföretaget Torstetorp, Smedstorp, Harstenslycke, markerat med röda prickar (viss.lansstyrelsen.se). Inom planområdet ingår det södra diket i Markavattningsföretaget Torstetorp, Smedstorp, Harstenslycke som förrättades 1914-1915. I akten och kartan har inga flödeskrav kunnat uttydas. 8

3 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING Den framtida dagvattenhanteringen ska enligt syftet med utredningen ge en god dagvattenhantering genom att skapa en ny struktur för dagvattnets omhändertagande med diken och dammar. Grundtanken från kommunens sida är att dagvattenavrinningen från planområdet ska ske till befintliga och nya diken och att dagvattnet utjämnas innan det lämnar planområdet. Det är också önskvärt från kommunens sida att anläggningar och funktioner för hantering av dagvatten utformas så att även större vattenmassor vid kraftiga regn och skyfall kan hanteras. 3.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR Inför exploateringen av planområdet kommer marken att fyllas ut och en ny höjdsättning av området görs. Därmed skapas nya förutsättningar för dagvattens omhändertagande då dagvattenavrinningen kommer att ske mot nya lågpunkter. 3.2 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER För att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är det viktigt att tänka på följande: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråken. Dagvattenflöden ska begränsas genom i första hand att undvika onödiga hårdgjorda ytor, och i andra hand genom infiltration och utjämning. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient. Den framtida dagvattenlösningen bygger på att dagvattnet även fortsättningsvis avleds till befintliga diken. Dock skapas en ny struktur för dagvattenhanteringen inom planområdet. Detta görs med hjälp av att planområdet höjdsätts så att nya lågstråk bildas och att dikena placeras i dessa stråk. Höjdsättningen görs även utifrån förutsättningen att inte skapa några instängda områden. En exploatering av planområdet gör att dagvattenflödet kommer att öka vid nederbörd, då den befintliga skogsmarken hårdgörs, för att ge plats åt ny industri och nya verksamheter. För att inte orsaka problem till nedströms belägna områden och vattenvägar föreslås en lösning där dagvattnet infiltreras, utjämnas och naturligt renas inom planområdet innan det avleds vidare. Behovet av oljeavskiljare inom fastigheten kommer att beaktas i samband med exploateringen då kommunen vet vilken typ av verksamhet som kommer att etableras. 9

3.3 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Figur 8: Principlösning för framtida dagvattenhantering. Föreslagen dagvattenlösning bygger på att dagvattnet avleds i diken utmed den nya huvudgatan, samt till dikesstråk i norra och södra delen av planområdet. Dagvattnet leds sedan vidare till dagvattendammar för utjämning/fördröjning. Från dagvattendammarna regleras utflödet för att sedan ledas till befintlig trumma under järnvägen. Dagvatten från Nybros centrala delar, som idag har ett utlopp till befintligt dike utreds i en parallell utredning där befintligt dagvattensystem kommer att beskrivas i en hydraulisk modell. I planens nordvästra hörn kommer det att göras plats för ett utjämningsmagasin, beroende på utredningens resultat kommer utformning och volym beräknas i ett senare skede. Åtgärden görs för att få en mer kontrollerad avrinning från Nybros centrala delar. För att kunna utnyttja marken fullt ut inom planområdet föreslås att det dike i sydväst som idag rinner genom planområdet får en ny sträckning nära planområdet gräns. Kommunen avser att anmäla/söka tillstånd för vattenverksamhet i detta moment. Ett öppet dagvattensystem har valts då geotekniken påvisat att det finns goda möjligheter till infiltration inom planområdet samt att ett öppet system ger goda förutsättningar för naturlig rening av dagvattnet i dikena och dagvattendammarna. Den föreslagna dagvattenlösningen innebär även en möjlighet att anlägga avstängningsanordningar, eller utnyttja dammarna inom systemet, för att förhindra att ett utsläpp exempelvis olja från planområdet leds vidare till nedströms liggande vattendrag. Då den geotekniska undersökningen visade att stora delar av planområdet består av sand/grus eller sandig morän och att infiltrationen i dessa jordarter är hög, kan takvattnet med fördel infiltreras på respektive fastighet där dessa jordarter förekommer. 10

En mer allmän rekommendation vid utformningen av dagvattenhanteringen är att ytterligare rening kan ske genom att låta dagvattnet rinna ut över en etablerad eller skapad gräsyta med lämplig uppbyggnad av vegetation, jord- och krossmateria. Då kan föroreningar fastläggas och ges möjlighet att tas upp av vegetationen. 3.4 ÖVRIGA UTREDNINGAR I samband med denna dagvattenutredning genomförs även flödesberäkningar, med hjälp av en hydraulisk modell, på dagvattennätet i Nybro som har sin utsläppspunkt i diket i planområdet. Även en skyfallskartering ska utföras på föreslagen dagvattenlösning i planområdet för att säkerhetsställa vad som händer vid intensiva regnmängder. 4 BERÄKNINGAR 4.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖRE EXPLOATERING Utgångspunkten har varit att det framtida exploaterade planområdets delar inte får avbörda mer dagvatten till befintligt diken än vad som kommer om planområdet bestod av endast naturmark/skog. Naturlig avrinning från naturmark är ca 10 l/s*ha från ett naturmarksområde med planområdets storlek vid ett 20-års regn (Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Publikation P110, svenskt vatten 2016). Figur 9: Naturmarksavrinning (figur 4.4 från Publikation P110, svenskt vatten 2016). 4.2 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR EFTER EXPLOATERING För att beräkna dagvattenflödet från planområdet efter förändringen enligt föreslagen detaljplan har dagvattenflödet beräknats enligt Dahlström (2010) 1 rationella metoden: Q dim = i(t r) * A * ȹ * kf 1 Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten 2011. 11

där: Q dim = Dimensionerande dagvattenflöde (l/s) i(tr) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) tr = Regnets varaktighet (min) A = Area (m 2, ha) ȹ = Avrinningskoefficient (-) kf = Klimatfaktor (1,25) I rationella metoden sätts regnets varaktighet = områdets koncentrationstid (tc). Områdets koncentrationstid är den tidsmässigt längsta rinnvägen inom området fram till beräkningspunkten. I detta fall utjämningsmagasinen. Vid beräkningen tas hänsyn till rinntid i ledning och i dike uppströms magasinen. Tabell 2: Vattenhastigheter i diken och på mark (tabell 4.5 från Publikation P110, Svenskt Vatten 2016). Typ av avledning Hastighet (m/s) Dike 0,5 Mark 0,1 Ledning 1,5 I detta fall blir koncentrationstiden 30 min. För nederbörd med en återkomsttid av 20 år och med en varaktighet på 30 minuter är den dimensionerande nederbördsintensiteten i(tr) enligt Dahlström (2010) 145,3 l/s, ha exklusive klimatfaktor. Avrinningskoefficienterna är enligt riktlinjer i Publikation P110, Svenskt Vatten 2016. Vid beräkningar har avrinningsfaktorn satts till 0,7 för industriområde som exploateras. 4.3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (FÖRE OCH EFTER SAMT EFTER EXPLOATERING) Dagvattenflöden har beräknats före och efter exploatering. Beräkningarna är gjorda utifrån flöden från hela planområdet. Tabell 3: Beräknat dagvattenflöde i planområdet Innan exploatering Efter exploatering Naturmarksavrinning 20-års regn, 30 min varaktighet med klimatfaktor 1,25 l/s, ha l/s l/s, ha l/s 10 610 145,3 7 700 12

4.4 BERÄKNING AV FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Dagvattenmagasin dimensioneras för att innehålla en bestämd volym vatten till skillnad mot ledningar som skall kunna avleda ett bestämt maxflöde. Magasinen kan inte ges en volym som klarar alla regn (de skulle bli orimligt stora), utan magasinen ges en volym som motsvarar dimensionerande återkomsttid. I detta fall har ett regn med 20 års återkomsttid valts (Med 20 års återkomsttid menas att detta regn statistiskt inträffar en gång vart 20:e år.) Då volymen beräknas för magasinet görs det för olika varaktigheter (=den tid regnet varar) exempelvis från 10 min till 96 timmar. Detta för att se vilken varaktighet som ger den största volymen vatten. Vid strypta utloppsflöden från magasinen är det ofta de långa regnen som ger den största volymen vatten. För att avgöra en lämplig fördröjningsvolym för planområdet har utgångspunkten varit att utgå från att avrinningen från planområdet ska motsvara den avrinning planområdet har i dagsläget, dvs innan exploatering. Detta med tanke på att inte orsaka problem i nedströms belägna områden och vattenvägar. Utgångspunkt: Inför exploateringen av planområdet kommer marken att fyllas ut och en ny höjdsättning av området görs. Därmed skapas nya förutsättningar för dagvattens omhändertagande då dagvattenavrinningen kommer att ske mot nya lågpunkter. Flödet från naturmarken har satts som ett utloppsflöde för att kunna beräkna erforderlig magasinsvolym för fördröjning av dagvattnet vid framtida exploatering. Dvs i detta fall har 610 l/s satts som utloppsflöde. Tabell 4: Resultat av beräkningar för dagvattenflöde och erforderlig fördröjningsvolym vid ett regn med återkomsttiden 20 år för planområdet vid framtida exploatering. Planområde (61 ha) Dagvattenflöde från planområdet (l/s) Utloppsflöde magasin (l/s) Erforderlig utjämningsvolym (m 3 ) Planområdet 7 700 610 15 500 Ytanspråk för dagvattenlösningarna ses på plankartan samt i bilaga 1. 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATS Då marken kommer att fyllas ut inför exploateringen av planområdet har en ny höjdsättning skapat nya förutsättningar för dagvattens omhändertagande, då dagvattenavrinningen kommer att ske mot nya lågpunkter. Den framtida dagvattenlösningen bygger på att dagvattnet även fortsättningsvis avleds till samma recipient. För att inte orsaka problem till nedströms belägna områden och vattenvägar föreslås en lösning där dagvattnet infiltreras, utjämnas och naturligt renas inom planområdet innan det avleds vidare. Utgångspunkten har varit att det framtida exploaterade planområdets delar inte får avbörda mer dagvatten till befintligt dike vid trumman under järnvägsbanken än vad som kommer från planområdet idag vid ett 20-års regn. Därför kommer en utjämning/fördröjning av dagvattnet behöva ske inom området. För att bibehålla ett utflöde på 610 l/s kommer erforderlig utjämningsvolym uppgå till 15 500 m 3. 13

VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 14

15