Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1
2
I den skadade delen av hjärnan Död hjärnvävnad dvala Hjärnsvullnad Ärrbildning 4
I den friska delen av hjärnan Hög aktivitet, kaos Reorganisering nya kontakter etableras nya banor ristas in 5
Förlopp efter stroke Tid: månader, år 7
Strokerehabilitering ska utnyttja hjärnans plasticitet och spontana återhämtningsförmåga förebygga medicinska och sociala komplikationer stödja den psykologiska processen 8
Rehabilitering är en process där teamet ska stödja personen att: återfå förmåga uppnå ett optimalt utnyttjande av kvarvarande förmåga 9
Rehabilitering är en process där teamet ska stödja personen att: klara en förändrad livssituation genom Kunskap och insikt om sjukdomen/skadan och dess konsekvenser Mobilisering av egna resurser att hantera det nya livet Utveckling av personens sätt att tänka, uppleva, reagera och handla för att nå gamla och nya mål i livet 10
Teamet ( i alfabetisk ordning) Arbetsterapeut Kurator Logoped Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Undersköterska 11
Strokerehabilitering Rätt träning i rätt tid i rätt miljö meningsfulla aktiviteter uppgiftsspecifik individualiserad 13
Strokerehabilitering Målinriktad realistiska mål, förankrade i patientens verklighet Tidsbegränsad återkommande träningsperioder 14
Förutsättningar för rehabilitering: Att Vilja Motivation Initiativ Mål: klara vardagliga aktiviteter, återgå i arbete, meningsfull fritid 15
Förutsättningar för rehabilitering: Att Orka Psykiskt och fysiskt Prioritera att göra meningsfulla saker Balans mellan vila och aktivitet 16
Förutsättningar för rehabilitering: Att Kunna Stöd på olika sätt Eliminera (smärta, infektioner, störande moment ) Träna (fysiskt, mentalt, tillämpa ) Kompensera (strategier, hjälpmedel ) 17
Vårdtider, Malmö 2011 (N= 772) 350 300 250 200 150 100 50 0 < 3 dagar 3 tom 6 dagar 7 tom 13 dagar 14 dagar o mer 20
Strokerehabilitering Patient + närstående+ Specialistsjukvård + Kommun+Primärvård 21
Strokerehabilitering och framtiden Mer rehabilitering är bättre än mindre Patient och närstående-rehabilitering Bättre och tydligare vårdkedja Nya tränings- och behandlingsmetoder, ett urval 23
robotassisterad träning transkraniell magnetisk stimulering perifer elektrisk stimulering 24
nya läkemedel stamcellsterapi 25
spegelterapi synfältsträning 26
träning av känselstörning 27
träning av minne och uppmärksamhet 28
sammanfattning På strokeenheten startas en process som kommer att fortsätta efter att patienten lämnat sjukhuset Strokerehabiliteringen måste skräddarsys för varje patient och samordnas längs hela vårdkedjan 29
Egenvård Betydelsen av att vara fysiskt aktiv efter stroke 30
Att vara fysisk aktiv Hälsobefrämjande effekter Återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga Förbättrar kognition Förebygger andra sjukdomar Ökar välbefinnandet Bidrar till att bli så aktiv som möjligt i samhällslivet Men Stort behov av ökad satsning på friskvård för personer med funktionsnedsättningar! 31
Att vara fysisk aktiv efter stroke Inaktivitet Vanligare efter stroke än i befolkningen i övrigt Orsaker till fysisk inaktivitet Minskad tilltro till sin förmåga att röra sig Trötthet, uttröttbarhet depression Otillräckligt stöd från sjukvården och samhället Brogårdh, C & Lexell, J. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle Resistance Training After Stroke. PM R 2012;4:901-907 33
Att vara fysisk aktiv efter stroke Vardagsmotion Allmänna rekommendationer: 150 minuter/vecka, måttlig intensitet Promenader, cykling, bassäng, trädgårdsarbete Rådgivande samtal, recept på fysisk aktivitet Stegräknare Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 34
Att vara fysisk aktiv efter stroke Rekommendationer Kondition Promenader, cykling, gång på rullband Dans, bassäng, rullstolskörning Styrka Balans, koordination Stretching, ledrörlighet FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). 35
Konditionsträning och styrketräning Intensiteten i träningen viktig! Blir bättre på det man tränar Gång på rullband kan förbättra konditionen och gångförmågan Styrketräning förbättrar muskelstyrkan, viss effekt på gången Få studier har undersökt effekten av träning på humör och livskvalitet därför ännu osäkert Brogårdh, C & Lexell, J. Effects of Cardiorespiratory Fitness and Muscle Resistance Training After Stroke. PM R 2012;4:901-907 36
Fysisk aktivitet efter stroke Fysisk aktivitet har hälsobefrämjande effekter Förebygger andra sjukdomar, ökar välbefinnandet Regelbundet vara aktiv efter egen förmåga Vardagsmotion Stöd och råd angående lämpliga träningsformer, träningslokaler, recept på fysisk aktivitet Viktigt att förbättra förutsättningarna i samhället så att personer med funktionshinder kan vara fysiskt aktiva! 37
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Tack! 38