Plats och tid Deltagande Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl. 08.30-11.30 Ledamöter Björn Spetz (FP), ordf Björn Bröne (FP) Kjell-Arne Green (S) Anders Lundgren (C) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm (M) Lars Theng (S) Ronny Sidemd (S) Göran Bergman (S) Janeric Dahlin (FP) Övriga deltagande Ajournering Utses att justera Sonja Lejmark, fårhundschef Eva Berglund, bitr. fårhundschef Eleonor Daag, sekreterare Kl. 9.45-10.15 Anders Lundgren Manne Johansson, miljöinspektör, 18 Amanda Lidström, miljöinspektör, del av 19 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 17-20 p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~.... Justerande Björn~~ g. ~~d &d:/~,!1:;;:2.::::......_/ t:..d'ilk.;y".. ;./~...... Anders Lundgren Organ ANSLAG Protokollet är justerat Miljönämnden östra skaraborg Anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Underskrift Anslaget tas ner 2015-04- z g 2015-05-1 Miljösamverkan östra Skaraborg, Hertig Johans torg 2, Skövde Eleonor Daag
Innehållsförteckning Behovsutredning för tillsyn och kontrol12016-2018... 3 Remisser från Vattenmyndigheterna för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt om förslag på förvaltningsplan för respektive vattendistrikt... 4 Information... 12 Redovisning av delegationsbeslut... 13 vz. Justerandes signatur 2
MN 17 Dnr 2014-6598 Behovsutredning för tillsyn och kontroll 2016-2018 Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta behovsutredningen för tillsyn och kontroll för åren 2016-2018. Redogörelse för ärendet Enligt direktionsriktlinjen för planering ska nämnden genomfora en behovsutredning för tillsyn och kontroll varje år. Behovsutredningen ska gälla :för miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om foder och animaliska biprodukter, tobakslagen och strålskyddslagen. Utredningen ska omfatta en treårsperiod. Denna behovsutredning gäller for åren 2016-2018. Fortsatt handläggning Behovsutredningen kommer att ligga till grund för rambudget och strategiskt plan, nämndens miljömål samt for tillsynsplaner. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat 2015-03-18 Utredning av behovet av tid och personalresurser för tillsyn och kontroll 2016-2018. Bilaga Utredning av behovet av tid och personalresurser för tillsyn och kontroll 2016-2018. Justerandes signatur 3
MN 18 Dnr 2015-460 Remisser från Vattenmyndigheterna för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt om förslag på förvaltningsplan för respektive vattendistrikt Beslut Allmänt Vattenmyndigheterna har tagit fram ett omfattande underlag får vattenförvaltningen under 2015-2021. Det är ett digert material som kommer att vara till nytta för vårt arbete med att nå en god vattenstatus. Svenskt vatten håller en hög kvalitet i en internationell jämfårelse, det är viktigt att bibehålla denna höga kvalitet. Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel som är helt avgörande får människors möjligheter tillliv och utveckling. Det är viktigt att ta hänsyn tilllångsiktighet och hållbarhet vid genomfårandet Miljönämnden vill därfår framfåra nedanstående synpunkter och svar på de frågor som Vattenmyndigheten ställt i remissunderlaget Vi ser att vissa grundläggande frågor inte finns med i remissunderlaget och som är viktiga får genomfårandet Det gäller främst kostnadsfårdelningen mellan staten, kommunerna och näringsidkarna. Därfår anser vi att utredningen behöver kompletteras med detta innan myndigheten kan fatta beslut om hur EU:s direktiv kan tillämpas. Vattenmyndigheten bör därfår återfåra frågan till regeringen vad avser denna del av utredningen. Underlättande åtgärder krävs for att fårenkla prövningsfårfarandet får småskalig vattenkraft m. fl. VISS VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är ett mycket viktigt verktyg får vår tillsyn av miljöfarliga verksamheter och verksamhetemas påverkan på vattenförekomsterna. VISS har utvecklats och ny information tillkommer ständigt. Det är viktigt att VISS utvecklas på ett genomtänkt och planerat sätt och att ny information införs med eftertanke. Annars finns risken att verktyget utvecklas på ett sådant sätt att överblicken tappas och användbarheten minskar. Södra Östersjöns vattenmyndighets sammanställningar Södra Östersjöns sammanställningar finns enbart på Internet, till skillnad mot till exempel Västerhavets vattendistrikts sammanställningar i bilaga l till åtgärdsprogrammet. På det sätt som materialet presenteras tillgängliggörs heltäckande information, men på bekostnad av överblickbarheten. Det finns dessutom inga sammanställningar av genomförda åtgärder, planerade åtgärder eller kostnader får dessa i underlaget. Åtminstone inte lättillgängligt. 4
MN 18 forts. Kostnaderför åtgärder Den totala kostnaden för att genomföra de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen uppgår till åtskilliga miljarder kronor. Miljönämnden befarar att kostnaderna för fysiska åtgärder genomgående är underskattade, och det framgår inte helt klatt vem det är som ska stå för vilka kostnader när det gäller vissa åtgärdsförslag. Detta kan medföra att vissa sektorer kan misstänka att deras ekonomiska insatser kommer att bli mycket stora. Fördelningen av kostnaderna för genomförandet av åtgärderna är inte klarlagd. Ökade kostnader befaras för näringslivet, bland annat är såväl jordbruk som småskalig vattenkraft exempel på sådana som kan drabbas av betydande kostnader. Samrådshandlingarna behöver kompletteras med en utredning om huruvida de krav som ställs på kommunerna är förenliga med den så kallade finansieringsprincipen i regeringsfonncn. Det vill säga att staten inte kan ålägga kommunerna uppgifter utan att också svara för finansieringen av dessa. Frågor som vattenmyndigheterna vill/ta svar på: Framgår det vilkafysiska åtgärder i mi{iön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Miljönämndens synpunkter: Eftersom många av åtgärderna beror på hur föreskrifter och vägledningar kommer att utformas så är det svårt att överblicka vilka av åtgärderna som verkligen ska genomföras. Det är även svårt att överblicka vilka åtgärder som behövs i varje enskilt fall eftersom den information som behövs för att uttolka detta är uppdelad på åtgärdsprogram, lokala underlagsdokument och möjliga åtgärder i VISS. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är, av stynnedlen? Miljönämndens synpunkter: Det saknas uppgifter om vem som ska finansiera åtgärderna. I åtgärdsprogrammet redovisas kostnader for olika åtgärder samt forespråkade forslag på finansiering. Däremot anges det inte hur dessa kostnader påverkar samhället eller olika branscher. De sammanlagda effekterna av de olika åtgärderna är dessutom inte överskådliga. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomforas for att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet. Framgår det vem som i så fall behöver genomfora åtgärderna? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet. 5
MN 18 forts. För att kunnafölja miljökvalitetsnormema: Framgår det vad som behöver göras? Miljönämndens synpunkter: Det behöver framgå av VISS vilka referensvärden och typvattendrag som använts vid statusklassningama. Då skulle det också bli tydligare vilka åtgärder som behövs var. För att kunna omsätta åtgärdsforslagen i verkligheten behövs troligtvis lokala åtgärdsplaner eller liknande. Det är forst på den lokala nivån som konkreta åtgärder och ansvar kan identifieras. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsprogrammet är tydligt med vem som ska genomfora åtgärderna i programmet. Åtgärderna är dock till stor del beroende av olika faktorer i olika led for att de ska fungera effektivt. Framgår det hur åtgärderna ska göras? Miljönämndens synpunkter: Detta är svårt att bedöma utifrån materialet eftersom det är beroende hur styrmedlen kommer att utformas. Det finns även osäkerheter när det gäller finansieringen och hur kostnaden fördelas mellan olika aktörer. Framgår det var åtgärderna ska genomforas? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsbehov framgår for varje åtgärdsområde, där det beskrivs var åtgärder behöver sättas in. Framgår det när åtgärderna ska genomföras? Miljönämndens synpunkter: Ja, men tidsramarna är orealistiska så länge finansieringen saknas och nya och reviderade styrmedel inte finns. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomfora dem? Miljönämndens synpunkter: Samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsidkare och andra viktiga aktörer bör förstärkas. Lokal kunskap behöver tas till vara for framtagande av bättre underlag vad gäller fysiska åtgärder. Det är forst på denna lokala nivå som konkreta åtgärder kan identifieras, likaså ansvar och utarbetande av realistiska kostnadskalkyler för åtgärderna. Vattenmyndigheternas forslag till åtgärder får kommunerna beskrivs nedan. Därefter följer miljönämndens synpunkter på dc olika åtgärderna. Justerandes signatur 6
MN 18 forts. Åtgärd l Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av: miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att: utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnonnerna för vatten inte följs eller riskerar att inte faljas tillforseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenforekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna for vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå for enskilda avlopp som bidrar till att en vattenforekomst inte följer, eller riskerar att inte f6lja, miljökvalitetsnonnerna för vatten. Åtgärd 4 Kommuner behöver genomfora tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna for vatten. Miljönämndens synpunkter på åtgärderna 1-4: Miljönämnden är positiv till de åtgärder som berör vår verksamhet (åtgärderna nummer 1--4) och arbetar redan i dag enligt den inriktning som finns i vattenförvaltningsplanen. För att god kemisk status ska kunna vara uppnådd senast 2021 krävs att det finns tillräckliga resurser i samhället för att genomfora åtgärderna, det gäller särskilt förorenade områden. Med tanke på att efterbehandling av förorenade områden är en relativt långsam process är det tveksamt om tidsplanen håller. Även om flera av åtgärderna som åläggs kommunerna avser ökad tillsyn räcker detta inte ror att komma till rätta med de i huvudsak diffusa utsläppen som medfor att vatten inte uppnår god status. Därför anser miljönämnden att staten måste utreda möjligheterna till ett finansieringssystem för vattenanknutna åtgärder där en identifierbar verksamhetsutövare saknas, exempelvis när huvuddelen av belastningen beror på gamla synder. Justerandes signatur 7
MN 18 fmis. Utrymmet för minskning av fosfor från större reningsverk kan vara överskattat. Satmolikt är det viktigare att fokusera på ledningsnäten och eventuella bräddpunkter på dessa. Det finns ett stort behov av förenkling och förtydligande, bland annat genom att lyfta in "dagvatten" som ett begrepp i miljöbalken och plan- och bygglagen. Miljönämnden vill poängtera att framtagande av styrmedel, nationella handledningar samt torändringar och förtydliganden i lagstiftning måste få stor prioritet för att kommunerna ska kunna genomföra operativa åtgärder. Miljönämnden delar Vattenmyndigheternas bedömning att underlagen behöver utvecklas och kvalitetssäkras i större omfattning. Belastningsberäkningar och beräkningar av åtgärdsbehov har till stor del gjorts med data som är framtagna för att användas på nationell nivå. Åtgärdsförslagen är därror ospecifika och sällan relevanta för urbana miljöer. För ett effektivare åtgärdsarbete behövs operativa åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå. Det finns även sannolikt andra påverkanskällor där åtgärder kan bli kostnadseffektivare, till exempel inom jordbmket. Åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att: inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomforas så att miljökvalitetsnormen ror vatten följs. Miljönämndens synpunkter på åtgärd 5: Miljönämnden tolkar att denna åtgärd enbart berör kommuner med kuststräcka mot Västerhavet. Justerandes signat~ t7j,,0 8
MN 18 forts. Justerandes signatur,/j}# Åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnonnerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter for nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som forsörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än lo m 3 /dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenforsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd for vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna for vatten. Miljönämndens synpunkter: När det gäller att säkerställa ett långsiktigt skydd av dricksvatten försörjningen, ser miljönämnden mycket positivt på åtgärden. Det finns kommunala vattentäkter med vattenskyddsområden som behöver revideras i alla våra medlemskommuner (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Det finns även både allmänna och enskilda dricksvattentäkter som helt saknar skydd. Inrättandet av vattenskyddsområden kan vara tids- och resurskrävande med långa processer. Det finns därför behov av verktyg och vägledningar från central nivå för att underlätta processerna for kommunerna. Åtgärder for detta behöver kompletteras och förtydligas, bland annat när det gäller länsstyrelserna och Havsoch vattenmyndigheten. Åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomforas efter samråd med länsstyrelserna Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser ett stort behov av att utveckla den fysiska planeringen enligt åtgärd nummer 7, särskilt kopplat till Boverket, åtgärd 1 (Boverket behöver utveckla kunskapsunderlag, vägledning och uppföljning av och for fysisk planering enligt plan- och bygglagen för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten). Det finns ett behov av att utveckla vägledningar och verktyg for att lyfta vattenfrågorna i kommunernas planering. Miljönämnden bedömer att åtgärder tör att lyfta miljökvalitetsnormerna fcir vatten och vattenplanering i den fysiska planeringen bör inriktas på den översiktliga planeringen. Enskilda detaljplaner och planforslag har ofta en mycket begränsad påverkan på en vattenförekomst g
MN 18 forts. Åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser positivt på åtgärdsförslaget. Åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna får vatten inte följs. Åtgärden behöver utfåras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverk et. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden anser att de centrala myndigheterna behöver underlätta får kommunerna och övriga aktörer att genomfåra åtgärderna. Det finns även en inneboende konflikt mellan klimatmålen, ökad andel förnyelsebar energi och mål för att bevara kulturmiljöer. Riksdagen fåreslås ge berörda intressemyndigheter i uppdrag att utreda och klargöra intressekonflikterna. Redogörelse för ärendet Vattemnyndigheterna får Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har upprättat torslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning får perioden 2015-2021. Alla länder i Europa arbetar sedan 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har infårts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenfårvaltningsfårordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och torbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag som privatpersoner är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Vattenmyndigheten Västerhavet önskar svar senast den 30 april2015. Vattenmyndigheten Södra Östersjön önskar svar senast den 5 maj 2015. 10
MN 18 forts. Beslutsunderlag Miljönämndens presidiums forslag till beslut daterat 2015-04-08 Remissen från Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Remissen från Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Beslutet skickas till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, dnr 537-5346-2014 ;;f: Justerandes O signatur 4 "' 11
MN 19 Information Miljöinspektör Alnanda Lidström berättar om miljöbalken och om hur Miljösamverkans A- och B-team arbetar med tillsyn av verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Förbundschef Sonja Lejmark informerar om att Miljösamverkans direktion har ställt sig bakom miljönämndens omvärldsbevakning och analys inför strategisk plan och budget 2016-2018. (Dnr 2014-3038) Sonja Lejmark informerar om att Miljösamverkan kommer att skicka brev till fastighetsägare i Varola-området. I brevet finns information om att Miljösamverkan väntar med att ställa krav på att enskilda avlopp ska åtgärdas. Anledningen till detta är att kommunfullmäktige i Skövde kommer att anta en vatten- och avloppsplan under hösten 2015 där det finns ett förslag om att Varola kommer att få kommunalt avlopp. Justerandes signatur.. ~ (fl/~ 12
MN 20 Redovisning av delegationsbeslut Se bifogade fårteckningar över delegationsbeslut för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro 2015-02-01 t.o.m. 2015-03-31. Justerandes signatur,/}j ~fl 13