Cykelhandlingsplan 2011-2015 Mål och åtgärder Antagen av gatunämnden 2 maj, 2011
Inledning Visionen: Mölndal är en etablerad cykelstad där cykeln är en naturlig del av vardagen. Ökad cykling är ett av flera sätt att nå målen om ett hållbart samhälle. Cykeln släpper inte ut växthusgaser eller andra föroreningar, den tar lite plats i förhållande till andra transportsätt och cykling är bra för den enskildes hälsa. I mars 2009 antog Gatunämnden en cykelstrategi för Mölndal stad. Strategin innehåller en nulägesbeskrivning, en vision för cyklandet i Mölndal samt övergripande målsättningar inom sju insatsområden: Insatsområden: Infrastruktur, parkering och service Framkomlighet Trygghet och säkerhet Drift och underhåll Barns cykling Dialog, kampanjer och information Uppföljning Syftet med cykelhandlingsplan är att ange konkreta åtgärder inom respektive insatsområde för att sträva mot visionen och nå målsättningarna i strategin. I handlingsplanen konkretiseras målen i cykelstrategin med resultatmål. Målen och åtgärderna som föreslås i handlingsplanen kommer löpande att följas upp genom mätningar och medborgarundersökningar och presenteras i särskilda cykelbokslut. Tjänstemän från övriga förvaltningar, cyklister och andra intressenter har deltagit i arbetet med cykelhandlingsplanen, bland annat genom två workshops som hölls i början av projektet. Cykelhandlingsplanen är framtagen inom EU-projektet Nordiska cykelstäder, där Mölndal deltar tillsammans med 10 andra nordiska kommuner med målet att främja cykeln som transportmedel. 2
Cykelstaden Mölndal Övergripande mål I Mölndals miljömål från 2007 är målsättningen att andelen resor som utförs med cykel eller gång till år 2015 ska vara tillsammans 25 %. Resultatmål År 2005 då den senaste resvaneundersökningen gjordes låg siffran på 20 %, varav 10 % på vardera gång och cykel. En utgångspunkt i cykelhandlingsplanen är att cyklandet ska stå för ca 2/3 av den ökade andelen för gång och cykel. Utöver att mäta hur andelen cykelresor utvecklas är det också viktigt att sätta upp mål för hur nöjda cyklisterna generellt sett är med att cykla i Mölndal. Andelen resor som utförs med cykel ska vara 13 % år 2015 Antalet cykelresor ska öka med 38 % till 2015 (6,5 % per år)* Andelen cyklister som tycker Mölndal är en bra cykelstad ska öka från 44 % (2009) till 60 % år 2015 * För att löpande kunna följa upp om resandeandelen ökar har målet även räknats om till hur stor ökningen behöver bli i antalet cykelresor. Cykelräkningar görs på tre fasta punkter, kompletterat med ett större antal tillfälliga mätpunkter en vecka per år. Genomförande De generella målsättningarna bryts i de följande avsnitten ner till resultatmål inom varje insatsområde. De målen ska fungera som indikatorer som hjälper staden att se vilka åtgärder som ger resultat, samt ger stöd till att prioritera var fortsatta åtgärder behövs sättas in. na i handlingsplanen ska genomföras under 2011-2015. För vissa av åtgärderna anges specifika år för genomförande. Förutom de konkreta och tidsatta åtgärderna anges även förslag och idéer på övriga åtgärder som staden kan genomföra eller verka för att någon annan part genomför. Uppföljning Målen och åtgärderna som föreslås i handlingsplanen kommer löpande att följas upp genom mätningar och medborgarundersökningar och presenteras i särskilda cykelbokslut. Omvärldsbevakning Att öka cyklandet i den utsträckningen är en uppgift som kommer kräva stora insatser, på många områden. Förutom de åtgärder som föreslås nedan i handlingsplanen, kan vi dessutom konstatera att det finns andra viktiga omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att nå målen med väsentligt ökad cykling. Som exempel kan nämnas införandet av trängselskatter, förtätningen av staden, utbyggnad av nya Mölndal Centrum, lagstiftning kring avdrag för resor, medborgarnas allmänna syn på hälsofrågor m m. 3
Infrastruktur, parkering och service Ett sammanhängande cykelvägnät Ett tydligt huvudcykelnät med hög kvalité och god framkomlighet är en grundsten för att attrahera nya cyklister och få nuvarande cyklister att cykla ännu mer. Separerade cykelvägar ska finnas längs hela huvudvägnätet, om inte parallella lokalgator kan erbjuda minst lika bra förhållanden för cyklister. Cykelvägarna ska separeras från biltrafik med kantsten eller annan fysisk avskiljning alternativt målade cykelfält. Utgångspunkten vid nybyggnad ska alltid vara att också separera gående och cyklister, även om undantag kan göras till exempel om antalet gående är få. Huvudcykelnät: Det nät av cykelvägar som binder samman olika områden i kommunen samt med områden i angränsande kommuner. Huvudcykelnätet är markerat med grå bakgrund i kartorna. Nya cykelvägar I prio 1 (se karta) återfinns de länkar som behövs byggas ut för att få ett heltäckande och sammanhängande huvudcykelnät. Föreslagen utbyggnadsordning framgår av numreringen på kartan och bygger på en bedömning över var investeringar ger mest nytta per insatt krona baserat på antal cyklister, trafiksäkerhet samt tillgänglighet till skolor och kollektivtrafik. Extra vikt har lagts för länkar som erbjuder helt nya förbindelser (t ex Sisjöns industriområde Åbroområdet). I prioriteringen tas ingen hänsyn till om behovet av cykelväg finns på kommunal, statlig eller enskild väg eftersom kommunal medfinansiering sannolikt kommer att krävas på statliga och enskilda vägar. I praktiken kommer föreslagen utbyggnadsordning inte kunna följas exakt. Vissa länkar kommer tidigare- eller senareläggas t ex på grund av att de ingår i större investeringsobjekt, är beroende av detaljplaneprocesser eller finansiering av andra väghållare. Länkarna i prio 2 och 3 kan förbättra cykelnätet inom olika områden. Någon inbördes prioritering mellan de länkarna har ej gjorts eftersom utbyggnad av prio 2 och 3 blir aktuell först efter att alla länkar i prio 1 är utbyggda. Undantag från detta kan bli aktuellt för länkar som kan uföras som så kallade passa på -jobb i samband med andra arbeten. Målsättningar från cykelstrategin Cykelvägnätet ska byggas ut kontinuerligt för god tillgänglighet överallt i staden. Viktiga länkar som saknas i cykelnätet prioriteras. Tillräcklig bredd för att separera gående från cyklister eftersträvas om inte gångtrafiken är marginell. Ytor för cykelvägar ska definieras tidigt i all planering. Det ska byggas fler tryggare och säkrare cykelparkeringar i bra lägen. Resultatmål Alla utpekade länkar som saknas i huvudcykelnätet (prio 1) ska byggas klara senast till 2020, och hälften senast till 2015 Andelen cyklister som är nöjda med utbudet av cykelvägar ska öka från 46 % (2009) till 65 % år 2015. Cykelparkeringar i tillräcklig mängd och på rätt plats ska finnas på stationer, hållplatser och i lokala centrum. Andelen cyklister som är nöjda med antalet parkeringar ska öka från 34 % (2009) till 50 % år 2015. Servicen till cyklister ska successivt utökas och förbättras. Prioritering av cykelvägar i planskedet Enligt översiktsplanen ska utbyggnad av gång- och cykelförbindelser ges hög prioritet. I planeringen av nya områden behöver man utgå från att skapa ett väl fungerande cykelnät som fungerar såväl inne i området som vid anslutningar till det övriga cykelvägnätet. Målet är att cykeltrafiken ska erbjudas genare förbindelser än biltrafiken. Tillräckliga ytor ska avsättas för att kunna erbjuda en separering av gående och cyklister. Stadsbyggnadskontoret har börjat använda indikatorer i arbetet med detaljplaner för att kunna utvärdera i vilken utsträckning en plan fyller olika mål som ska uppfyllas. En indikator som anger graden av cykelvänlighet bör tas fram. 4
- Infrastruktur, parkering och service - Cykelparkering För att erbjuda bra möjligheter att parkera sin cykel finns ett antal kriterier som ska uppfyllas: Välj en bra placering på parkeringen Erbjud tillräckligt många platser Använd fungerande cykelställ Gör parkeringen trygg och säker Utforma parkeringen så att den går att drifta och underhålla Bra cykelparkeringar innebär utöver bra service till cyklisterna ett vackrare och mer fungerande stadsrum. Om cykelparkeringar saknas, finns på fel plats eller är felaktigt utformade så kommer de inte användas och resultatet blir istället att cyklar parkeras oordnat. - Förbättrad och utökad cykelparkering i Mölndals Centrum och vid Knutpunkt Mölndals bro genomförs i samband med att det nya köpcentrumet byggs 2012-2015. Ett varierat utbud av cykelparkeringar ska erbjudas, allt från enkla cykelställ till möjligheter att låsa in sin cykel. - Förbättrade och utökade cykelparkeringar och eventuellt cykelgarage ska byggas vid kommunens tre pendeltågsstationer 2011-2012 i samband med att perronger förlängs för längre pendeltåg. Åtgärden är en del i Västsvenska paketets initiala åtgärder inför att trängselskatter införs 2013. - Cykelparkeringar ska successivt byggas ut 2012-2015 vid busshållplatser med fler än 100 påstigande samt eventuellt vid ytterligare hållplatser om behov finns. - Väl fungerande cykelparkeringar ska erbjudas i samtliga lokala centrum. Service till cyklister Med service menas i detta sammanhang sådant som kan erbjuda det lilla extra som kan komplettera cykelinfrastrukturen. Den typen av åtgärder kan även fungera som marknadsföring av cykling i kommunen. - En cykelbarometer ska sättas upp 2011 som visar hur många som cyklar förbi. Syftet är att synliggöra och marknadsföra cyklingen samt att samla in statistik. - Dagens tre pumpstationer för cykel vid kommunens tre stationer ska kompletteras med fler pumpar, längs viktiga cykelstråk. - Hand/fotstöd vid trafiksignaler ska utföras där det finns möjlighet och behov. - Cykelvägvisningen ska på strategiska platser kompletteras med kartor över cykelnätet och övrig relevant information till cyklister. - En hiss för cyklister och gående ska byggas för att underlätta för cyklister och gående att ta sig till och från nytt bostadsområde på Kvarnbyvallen. Åtgärden genomförs i samband med detaljplanens genomförande. Idékatalog Många cyklister efterfrågar att kunna ta med sig cykel på kollektivtrafiken. Mölndal stad vill verka för att skapa bättre möjligheter till detta. Servicestationer typ gör det själv längs cykelnätet kan etableras. Utveckling av ett system för lånecyklar. Gärna som en utökning av Göteborgs system Styr och Ställ. - I en ny parkeringsnorm för Mölndal stad ska det även ingå normer för cykelparkering vid bostäder, skolor, detaljhandel, idrottsanläggningar etc. 5
Framkomlighet Att skapa flyt i cyklingen Cyklister är i högre grad än många andra trafikanter beroende av att det är enkelt att ta sig fram. Som cyklist är man extra känslig för fysiska hinder, onödiga stopp, otydligheter i nätet etc. na som föreslås nedan har syftet att göra det enklare och smidigare för cyklister att cykla, eller med andra ord att öka flytet i cyklingen. Det kan t ex röra sig om att ta bort fysiska hinder, att förbättra trafiksignalers funktion för cyklister, att separera cyklister och gående, att förbättra tydligheten i cykelnätet etc. - Hela huvudcykelnätet ska inventeras på cykel 2011-2013. Inventeringen ska leda till ett åtgärdsprogram för att förbättra framkomligheten, tydligheten och enkelheten i huvudcykelnätet. Kanter eller andra fasta hinder i på cykelvägar ska tas bort. Där cykelnätet går på blandtrafikgator kan gupp eller dylikt utformas/byggas om så att cyklister påverkas så lite som möjligt. Sträckor eller punkter i nätet som är otydliga kan byggas om, få ändrad reglering, eller förtydligas på annat sätt. Målsättningar från cykelstrategin Hinder ska tas bort från de befintliga cykelstråken. Cyklisterna ska uppleva att det är smidigt att ta sig runt i Mölndal, även i samband med vägarbeten eller större ombyggnadsprojekt. Cyklisterna ska enkelt kunna hitta den säkra cykelvägen fram till sitt mål. Resultatmål Andelen cyklister som är nöjda med möjligheterna att komma fram i trafiken ska öka från 46 % (2009) till 60 % år 2015. Andelen cyklister som är nöjda med cykelvägvisningen ska öka från 32 % (2009) till 55 % år 2015. - Samtliga trafiksignaler ska inventeras under. ska genomförs under 2012-2013 så att trafiksignalerna blir mer cykelvänliga. Strävan är att det ska bli grönt för cyklisten så enkelt som möjligt, t ex genom detektering av cyklister eller överanmälan från parallella trafikströmmar. - Huvudcykelnätet ska få tydligare separering mellan gång och cykel, där tillräckligt utrymme finns. Separeringen genomförs i huvudsak genom vägmarkeringar och påbörjas under 2011. Där behovet av separering är stort men bredden för liten, kan det bli aktuellt att bredda cykelvägen, t ex vid Eklanda torg. - Ny cykelvägvisning färdigställs under 2011. Eventuella kompletteringar och/eller ytterligare förtydligad vägvisning ska genomföras om behov uppstår. - Cyklister ska prioriteras bättre vid vägarbeten. Gatukontoret tar under 2011 fram nya föreskrifter för utmärkning vid vägarbeten samt nya schaktbestämmelser, för att bland annat tydliggöra entreprenörers skyldighet att ge bra förhållanden till gående och cyklister vid vägarbeten. - Cykling genom Mölndal C på tider då köpcentrumet är stängt ska tillåtas. Åtgärden genomförs så snart som möjligt. 6
Trygghet och säkerhet En säkrare cykelstad Trygghet och säkerhet i cykelnätet är beroende både av väghållarens åtgärder och av trafikanternas beteende. Olyckor mellan cykel och motorfordon sker framför allt i korsningspunkter med biltrafik, medan singelolyckor vid många tillfällen beror på brister i drift, underhåll och vinterväghållning. inom drift och underhåll samt åtgärder för att påverka cyklister till ett säkrare beteende beskrivs i kapitel 5 respektive 6. Här fokuseras på övriga åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Det kan för övrigt konstateras att ett ökat cyklande i sig kan öka säkerheten, genom att övriga trafikanter i större utsträckning är uppmärksamma på att cyklister alltid är närvarande i trafiken. - Gatukontoret har under lång tid successivt genomfört åtgärder för att öka cyklisters (och gåendes) säkerhet i korsningspunkter med biltrafik, genom förhöjda överfarter, cirkulationer nya cykelvägar etc. Utöver att bygga ut cykelnätet ska gatukontoret fortsätta att genomföra trafiksäkerhetshöjande punktinsatser. Prioritering av åtgärder sker från år till år inom ramen för Trafiksäkerhet och Miljöförbättrande åtgärder. Målsättningar från cykelstrategin Antalet svåra olyckor och dödsfall ska minska. Cyklisterna ska uppleva att det är säkert och tryggt att cykla och parkera cykeln i Mölndal. Användandet av cykelhjälm och cykelbelysning ska öka. Resultatmål Ingen cyklist ska omkomma i trafiken. Antalet svårt skadade cyklister ska kontinuerligt minska. Belysningsanvändningen ska på utvalda mätplatser ska öka i genomsnitt från 56 % (2009) till 70 % år 2015. Hjälmanvändningen ska på utvalda mätplatser öka från 63 % (2009) till 75 % år 2015. Cyklisternas upplevelse av osäkerhet ska minska från 36 % (2009) till 30 % år 2015. Cyklisternas upplevelse av otrygghet ska minska från 35 % (2009) till 30 % år 2015. - Trafiksignaler ska kompletteras för att öka svängande bilisters uppmärksamhet på att korsande cyklister har grönt ljus. Förgrönt att cyklister får grönt ljus något före bilar är en annan åtgärd som ökar säkerheten vid signalreglerade korsningar. na genomförs 2012-2013 i samband med åtgärder för mer cykelvänliga trafiksignaler (se ovan under Framkomlighet). - Belysning och ytor i gång- och cykeltunnlar ska ses över. Tryggare miljöer kan sannolikt skapas genom relativt enkla åtgärder som t ex vitmålning i gång- och cykeltunnlar. - Buskage och annan växtlighet som bidrar till att cykelvägar upplevs som otrygga ska tas bort. 7
Drift och underhåll Drift och underhåll Hög standard på cykelvägarna, bra underhåll på och vid sidan av cykelvägarna samt god vinterväghållning har stor betydelse för att bibehålla dagens cyklister och locka nya. Nästan 70 % av cykelolyckorna i Mölndal är singelolyckor, vilket delvis beror på cyklisters beteende och standard på cykel, men även ofta är relaterat till väglag eller standard på cykelvägarna. Vid snöfall och halka är det viktigt att åtgärder sätts in snabbt för att säkra framkomlighet och säkerhet. Det är avgörande att snön tas bort från cykelvägarna, eftersom förhållandena annars riskerar bli dåliga under lång tid. - Hela huvudcykelvägnätet ska årligen inventeras avseende beläggning, vegetation, brunnar, skyltar etc. Inventeringen ska ligga till grund för minst hundra punktinsatser per år i form av förbättringar på gångoch cykelvägnätet. Inventeringen bör genomföras på cykel eller elcykel. - Ett separat beläggningsprogram för cykelvägar ska tas fram årligen. Normalt sett är livslängden på beläggningen 40 år, men med anledning av schakter i cykelvägar i försämrar komforten behöver ny beläggning göras oftare om god komfort ska uppnås. - Schakter i gång- och cykelvägar ska återbeläggas inom 14 dagar. Höga krav ska ställas på kvalitén vid återbeläggning. Hela bredden på cykelvägen ska återbeläggas även vid mindre schakter. Vintertid bör lösningar med tillfälliga återbeläggningar användas, om permanent återbeläggning inte bör genomföras på grund av kyla. Målsättningar från cykelstrategin Beläggningsunderhållet av befintliga cykelvägar ska prioriteras högre än idag. Cyklisterna ska uppleva att det går bra att cykla året om. Cykelrapportörer engageras för löpande tillsyn. Resultatmål Beläggning på huvudcykelnät ska förnyas med max 20 års omlopp. Det innebär ca 500 m per år. Medborgarnas betyg (skala 1-10) på underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar ska öka från 6,0 (2010) till 6,5 år 2015. Medborgarnas betyg på snöröjning av gång- och cykelvägar ska öka från 4,9 (2010) till 6,0 år 2015. - Det ska vara lätt att lämna in synpunkter på cykelvägnätet. Information om felanmälan på t ex hemsidan ska kompletteras. Skyltar med uppgifter om e-post och telefonnummer för felanmälan ska sättas upp längs cykelvägar 2011, på t ex trafiksignaler. - Försöket med särskilda cykelrapportörer ska utvärderas och utvecklas. - Kriterierna för vinterväghållning av cykelvägar ska förbättras. I nuläget gäller att huvudcykelvägnätet ska vara åtgärdat 5 timmar efter pådragsstart och plogning startas vid 6 cm snödjup. Kriterierna ändras till att åtgärder sätts in senast vid 3 cm snö och alltid vid risk för halka, samt att huvudcykelnätet ska vara åtgärdat senast 06.30 respektive 16.00 (beroende av när på dygnet snön faller). De skärpta kriterierna erbjuder bättre förutsättningar för skol- och arbetspendling på cykel samt innebär minskad risk för att snö/is successivt byggs upp på cykelvägarna. - Gatukontoret ska arbeta för att kontinuerligt utveckla metoder för vinterväghållning. Saltning, eventuellt kombinerat med sopning, är en metod som ska testas och utvärderas på något av de tunga cykelstråken i kommunen. 8
Barns cykling Barn mår bra av att cykla Fördelarna med att barn går eller cyklar till skolan och fritidsaktiviteter istället för att bli skjutsade är många: barnen får motion och träning på att röra sig i trafiken, trafikmiljön vid skolorna blir säkrare och miljöpåverkan minskar. Verkligheten ser dock annorlunda ut. Andelen barn som går eller cyklar till skolan har enligt nationella undersökningar sjunkit från ca 90 % på 70-talet till endast 58 % 2006 (Trafikverket). Mölndal stad har i första hand möjlighet att påverka barn att cykla till skolan. Förhoppningen är att det kan leda till ett ökat cyklande även på fritiden. - Gatukontoret ska fortsätta genomföra kampanjen På egna ben som anordnats sedan 2009. Kampanjen innehåller både trafikundervisning och motiverande åtgärder för att öka cyklingen. Kampanjen Nationell utmaning som är en enklare form av kan fungera som komplement. - Trafikmiljöinventeringar på skolor ska fortsätta att genomföras vart tredje år. Exempel på åtgärder kan vara att biltrafiken regleras på olika sätt, att skapa avsläppningsplatser en bit ifrån skolan, att göra fysiska åtgärder i vägnätet etc. - Gatukontoret deltar under 2011 i ett nätverk med andra kommuner för att skapa en verktygslåda med åtgärder för att öka barns cykling. Projektet drivs av Örebro universitet. na ska testas under 2012-2015. Målsättningar från cykelstrategin Barn och deras föräldrar ska uppleva att det är tryggt och säkert att gå eller cykla till skolan. Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka. Staden ska fortsätta att regelbundet informera och genomföra kampanjer på skolorna för att förändra resvanor. Alla barn ska få trafikundervisning. Alla barn ska använda cykelhjälm. Resultatmål Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka varje år. Alla elever i mellanstadiet ska minst en gång delta i kampanj med syftet att öka cykling och öka kunskap om trafik. Alla skolor ska få cykelservice minst en gång under perioden 2011-2015 Alla barn ska använda cykelhjälm Föräldrars och barns upplevelse av att skolvägar är trygga och säkra ska öka. - Cykelservice ska erbjudas till minst sex skolor per år. Syftet är att barnens cyklar ska blir säkrare, men även att marknadsföra ökad cykling. 9
Dialog, kommunikation och information Erfarenheter visar att det inte räcker med god infrastruktur för att få fler till att börja cykla. Det som styr valet av färdmedel är främst resbehovet och resans start- och målpunkt. Utöver detta beror färdsättet på: - Kunskaper om de olika färdmedlen - Sociala attityder - Vilja och värderingar. Mölndals stad arbetar därför, sedan 2005, aktivt med kampanjer och åtgärder med fokus på resvanor. Vi har dock valt att inte sätta upp några specifika resultatmål för detta insatsområde, eftersom det kan vara svårt att följa upp på ett bra sätt. Information Mölndals stad ska erbjuda verktyg för att öka tillgängligheten för cyklister och kontinuerligt informera om cykelvägar, cykelparkeringar och annan service för cyklisterna. - Uppdatera cykelkartan regelbundet och på kartan ha med annan relevant information för cyklister som cykelpumpar etc. - Bidra till att utveckla den webbaserade cykelreseplaneraren samt marknadsföra den. - På hemsidan ska relevant information om att cykla i Mölndal finnas. - Uppmärksamma nyinvesteringar på hemsidan och andra kanaler. - Vid ombyggnationen av Mölndals centrum ska cyklister informeras om framkomligheten. Dialog Mölndals stad ska föra dialog med arbetsgivare, cyklister och andra intressenter om hur cykelns roll ska stärkas. - En cykelreferensgrupp har bildats med representanter från olika förvaltningar, cyklister, företag, Trafikverket, NTF och andra organisationer. Gruppen ska fortsätta vara ett forum för att diskutera hur cykelns roll i Mölndal ska kunna stärkas. - RAM (Resor till och från Arbetsplatser i Mölndal) är 10 Målsättningar från cykelstrategin Mölndals stad ska föra dialog med arbetsgivare, cyklister och andra intressenter om hur cykelns roll ska stärkas. Mölndals stad ska genomföra kampanjer och aktiviteter för att främja hållbara resvanor och ökad cykling. Mölndals stad ska erbjuda verktyg för att öka tillgängligheten för cyklister och kontinuerligt informera om cykelvägar, cykelparkeringar och annan service för cyklisterna. Mölndals stad ska arbeta för att öka kunskapen om trafiksäkerhet och trygghet för cyklister. ett nätverk där Mölndals stad tillsammans med flera större företag gemensamt arbetar för att främja cykling och övriga hållbara arbetsresor. Nätverket ska fortsätta komma med idéer samt vara en viktig kanal för information om cykling till medarbetarna. - Aktivt söka upp och bjuda in till dialog med fler grupper för att stärka cykelns roll. - Cykelvänlig arbetsplats är en satsning som går ut på att stödja arbetsplatser att främja cyklingen bland sina anställda. Ett pilotprojekt startade under 2010 som ska utvärderas och eventuellt utvecklas. Rådgivning Transportrådgivning för företag och privatpersoner har erbjudits genom projekt finansierade av naturvårdsverket. Genom direktkontakt kan informationen och råden anpassas till individens eller företagens behov och är därmed effektiva. - Arbeta för att kunna erbjuda rådgivning till vissa grupper som t ex nya och nyinflyttade företag och deras anställda. Kampanjer och aktiviteter Kampanjer och aktiviteter ska användas för att motivera till ökad cykling, uppmärksamma de som redan cyklar och sprida information om de fysiska insatser som görs. - Aktiviteter på stan eller i bostadsområden, t ex cykeldag med gratis cykelservice.
- Dialog, kommunikation och information - Kampanjer som vänder sig till pendlare t ex för att förlänga cykelsäsongen. Idékatalog - Uppmana till deltagande i kampanjer såsom Cykelutmaningen. Kampanjer - Kampanjer för trafiksäkrare beteende hos cyklister och bilister. Internt: Mölndals stad som föregångare - Kampanjer för ökad användning av belysning och hjälm. Mölndals stad är kommunens största arbetsgivare med omkring 5000 anställda. För att kunna agera trovärdigt mot invånarna, företag och andra målgrupper bör kommunen föregå med gott exempel när det gäller våra tjänsteresor. Enligt de riktlinjer för resor som finns antagna ska korta resor i första hand göras med gång eller cykel. - för att stimulera äldre att cykla hälsans cykelväg, cykelrastplatser, öka cykelhjälmanvändningen bland äldre. - Gör restidstester där cykel/bil/koll jämförs. - Testpatruller som recenserar cykelvägar/cykelförbindelser. Förslag på åtgärder - Turistcykling. - Arbetsgivaren kan bekosta och uppmuntra medarbetarna att delta i t ex Cykelutmaningen. Nya koncept för cykling - Uppmuntra fler barnafamiljer att testa cykelkärror, t ex genom att låna ut via förskolan. - Arbeta för att alla har tillgång till cyklar (även elcyklar) i tjänsten t ex genom cykelpooler. Se till att det finns cykelkärra. - I samarbete med affärsidkare erbjuda cykelkärror till utlåning för att få hem sina varor. - Utreda och testa möjligheten att införa klimatavgift för tjänsteresor med bil. Pengarna används sedan till åtgärder för att underlätta alternativ till bil. - Erbjuda privata näringslivet möjlighet att sponsra cykelåtgärder, te x reklamfinansierade cykelluftstationer och cykelställ. Förutsatt att kommunen står för utformade och drift. - Sträva efter att arbetsplatser ska bli cykelvänliga och exempelvis ha duschmöjligheter, tjänstecyklar, goda och säkra cykelparkeringar. 11
Kostnader för genomförande De åtgärder som föreslås i handlingsplanen är nödvändiga om stadens miljömål att öka gång- och cykelandelen från 20 % till 25 % till år 2015 ska nås. Det behöver därför avsättas medel för genomförandet av cykelhandlingsplanen. I nedanstående tabell framgår tillkommande kostnader för att genomföra åtgärderna. Vissa av åtgärderna i planen finansieras som en del av det ordinarie arbetet inom gatukontoret eller inom övriga förvaltningar, alternativt i samband med detaljplaner eller övriga investeringsobjekt och någon tillkommande kostnad har då ej tagits med. Insatsområde Åtgärd Totalt 2012 2013 2014 2015 Kommentar 1. Infrastruktur, parkering och service Nya cykelvägar 20000 5000 5000 5000 5000 Parkering hållplatser 400 100 100 100 100 Parkering Mölndal C Ingår i Mölndal C projektet Parkering Knutpunkten Ingår i Mölndal C projektet Parkering stationer Ingår i Västsvenska paketet Nya cykelpumpar 75 75 Cykelbarometer Ingår i Nordiska cykelstäder Övrig service till cyklister 120 60 60 2. Framkomlighet Inventering på cykel 120 60 60 efter inventering 800 200 200 200 200 Trafiksignaler 200 100 100 Separering 560 140 140 140 140 3. Säkerhet och trygghet 4. Drift och underhåll Punktinsatser 2000 500 500 500 500 TS-åtgärder i förfogandeanslag Trafiksignaler 80 40 40 100 insatser Löpande drift Bättre återställning schakter Löpande drift Förbättrad vinterväghållning 1200 300 300 300 300 Tillkommande kostn. Normalvinter Skyltar för felrapportering Genomförs 2011 5. Barns cykling På egna ben 520 130 130 130 130 Verktygslåda 200 50 50 50 50 Service 80 20 20 20 20 6. Dialog, kampanjer och information Diverse åtgärder 2000 500 500 500 500 TOTALT 28355 7140 7275 7000 6940 Varav investering 24235 6080 6215 6000 5940 Varav drift 4120 1060 1060 1000 1000 12
Investeringar i prioriteringsordning De fysiska investeringar som behöver göras har prioriterats och presenteras i listan och på kartan (nästa uppslag). Väghållare Prioriteringsordning och Kartnummer Objekt Längd (m) Bedömd kostnad (tkr) Anmärkning Kommunen Redan beslutad Göteborgsv (Berghemsg-Lackarebäck) 1150 0 Ingår i Gbgv etapp 2 Kommunen Redan beslutad Bifrostg (Häradsg-Toltorpsg) 275 1 100 Kommunen 1 Kommunen 2 Kommunen 3 Kommunen 4 Krokslätts parkgata (Grågåsgatan- Friggav) Hökegårdsgatan (Krokslätts parkg- Soltorpsg) Gunnebog (öst Lackarebäcksmot-Västra Liden) Fässbergsmotet-Sisjön (söder om Söderleden) 1000 0 Ingår i Kroksl parkg etapp 2 220 880 650 2 600 1500 0 Kommunen 5 Förbifart Gbg:s vattenverk 130 500 Kommunen 6 Cykelöverfart Göteborgsvägen vid Tempelgatan 30 200 Kommunen 7a Flöjelbergsg bron 270 100 Kommunen 7b Flöjelbergsg 1140 4 560 Trafikverket 8 Hällesåkersvägen (N Hällesåkersv- Ranered) 1200 2 500 Kommunen 9 Gamla Riksvägen vid Kålleredsmotet 200 0 Kommunen 10 Ekenleden/Kålleredsmotet 450 0 Enskild 11 Tulebovägen (Streteredsvägen- Tulebosjön) 800 3 200 Kommunen 12 Rådavägen (Helenedal-Boråsvägen 200 800 Kommunen 13 Boråsvägen (Rådvägen-Härryda) 650 1 950 Kommunen 14 Boråsvägen (Rådavägen-Göteborg) 650 1 950 Kommunen 15 Östra Lindomevägen 1400 5 600 Kommunen 16 Bifrostg (Frejag-Toltorpsg) 600 2 400 Kommunen 17 Industrivägen (Konditoriv-Valåsv) 600 3 700 Kommunen 18 Trafikverket 19 Trafikverket 20 Kommunen 21 John Halls väg (Rådavägen-Gunnebo slott) Spårhagavägen (Björnåsen- Kungsbacka) Gamla Riksvägen (Industrivägen- Skäggered) Fågelbergsg (Flugsnappareg- Kungsbackav) 700 2 800 3500 3 675 200 400 150 600 Kommunen 22 Flöjelbergsg-Kallebäck (öster E6) 550 2 200 Kommunen 23 Streteredsvägen, Ängsbackev-Hpl Stetered 150 600 Kommunen 24 Bifrostg (Frejag-Frölundag 800 3 200 Trafikverket 25 Hällesåkersvägen (Lindome-Hällesåker) 4250 4 500 Kommunen 26 John Halls väg (Gunnebo slott-härryda kommun) 1700 5 100 Finanseras via exploateringsbidrag Netto efter medfinans Göteborg 50% Byggs i samband med Mölndal C Netto efter medfinans Trafikverket 50% Finanseras via exploateringsbidrag Finanseras via exploateringsbidrag Netto efter medfinans Trafikverket 50% Netto efter medfinans Trafikverket 50% Netto efter medfinans Trafikverket 50% 13
Cykelhandlingsplanen är producerad av: Mölndals stad Gatukontoret 431 82 Mölndal gatukontoret@molndal.se 031-315 10 00 Kontaktperson: Ulf Bredby Bilder: Sonja Skäär, Ulf Bredby, Johan Ljung (sidor 1, 9)