Stadsbyggnadsvision - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås

Relevanta dokument
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

idéskiss Trafik och parkering

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Workshop Norra Tyresö Centrum

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsutveckling Östra Sala backe

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

H A N D E L S H A M N E

FÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Västlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING

Program till Vision Luleå 2050

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation,

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop

Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

Social konsekvensanalys

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

Miljøvennlig transport i by

GESTALTNINGSPRINCIPER

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Fem förslag har blivit ett

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör ( lägenheter)

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Lägesuppdatering 2015

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun (9)

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken.

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari Manstorps ängar

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Social konsekvensanalys

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

Famil jebostäder bygger nya bostäder! Kvarteret Kalkbruket

NORRA SOFIELUND - STADSDELSVISION

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Yttrande: Innerstaden växer över ån

20 / Programförslag / Bredgatan 1:1

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

s. 1 isarno / M a r k a n v i s n i n g s täv l i n g / k v n y s tava r e n / e s k i l s t u n a ko M M u n i s a r n o

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Skolan är en viktig symbol för

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem PLA 2011/ telefon ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen

FHK TINGSTORGET ARKITEMA ARCHITECTS. Markanvisning

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar

1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING

Stolt historia, passionerad framtid

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Detaljplan för KV Spisen 2 och 3 mm, Motala kommun Bollplaner vid Staffanstorp

Transkript:

Stadsbyggnadsvision Nedre Norrby - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås» www.boras.se ARBETSMATERIAL

PROJEKTGRUPP Tomas Rossing - stadsarkitekt Jonas Hallberg - planarkitekt (projektledare) Kristine Bayard - planarkitekt Kristina Axelsson - planarkitekt Åsa Hagnestål - ladskapsarkitekt Josefina Söderberg - arkitekt (även layout och illustrationer) 2

Stadsbyggnadsvision Nedre Norrby - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås Sammanfattning Borås stad står inför en spännande stadsbyggnadsprocess. Norrby och Centrum, två stadsdelar med olika kvalitéer ska mötas och länkas samman. Borås Stads vision är att området som i dag uppfattas som en öde och otrygg plats i framtiden ska vara en levande tät stadsdel och en fortsättning på Norrby som för Norrby och centrum närmare varandra. För människorna som bor i befintliga Norrby och för de som flyttar dit är det viktigaste att det blir ett område där människor trivs. Att planera och bygga har inget egenintresse om inte människor trivs och vill bo i området. För att människor skall trivas och känna stolthet och ansvar för sin stadsdel kan staden i sin planering ge förutsättningar. Dessa förutsättningar är även viktiga för näringsliv och handel. Om människor trivs kommer det leda till att företag vill investera i området. Genom medvetna beslut och planering kan staden öka förutsättningarna för att människor skall trivas. Borås Stad tror att människor vill leva i en stad som är hållbar ur alla aspekter, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Ett exempel på något som staden kan styra är vilka typer av lägenheter som finns. Genom att både ha hyresrätter och bostadsrätter i varierande storlekar kan staden bidra till att skapa en blandning som tilltalar människor. Det finns många frågor där Borås Stad kan skapa förutsättningar för att de som befolkar området ska trivas men resten är upp till de som bygger och befolkar området; byggherrar, bostadsbolag, boende, näringsliv, med flera. För att stadsdelen ska bli långsiktigt hållbar kommer det att behövas gemensamma utgångspunkter för hur arbetet med Nedre Norrby ska ske. I detta dokument har Samhällsbyggnadsförvaltningen samlat en bild av hur en hållbar fortsättning av Norrby skulle kunna vara. De mål vi har satt upp : - En hållbar stadsdel - Länka samman Norrby och Centrum - En blandad stadsdel - Varierande boendemiljö och arkitektur - En levande utomhusmiljö Detta är Samhällsbyggnadsförvaltningens vision för Nedre Norrby. Hur vill du att det blir? 3

» BAKGRUND Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag att påbörja planprogramarbete för Nedre Norrby. Detta dokument kan ses som ett avstamp i programarbetet och som ett sätt att peka ut mål för arbetet. I arbetet med planprogrammet och i det efterföljande detaljplanearbetet ska strategier tas fram för att visa hur målen ska nås. Stadsbyggnadsvisionen ska fungera som Samhällsbyggnadsförvaltningens verktyg för att konkretisera Vision Borås 2025 i projektet Nedre Norrby. Gemensamt för många av Europas städer är att attraktiva utbyggnadsområden idag inte ligger i förorten eller i stadens utkant, utan i centrala lägen på de platser där industrialiseringens fabriksmiljöer en gång fanns. Borås är ett typexempel på denna stadsutveckling och staden har i flera decennier levt med övergivna områden i centrala lägen. Nedre Norrby är ett sådant område, en skärningspunkt mellan innerstad och stadsdel, där fabriker och verksamheter fanns i ungefär 100 år. I dag är området i det närmaste en öde plats mellan två områden. På ena sidan Norrby, en befolkningstät stadsdel med småskalig och varierad handelsstruktur, byggd enligt de modernistiska stadsbyggnadsidealen och på andra sidan innerstaden, en rutnätsstad fylld med stadens kvaliteter med nöjen, arbetsplatser och handel. Däremellan barriärer. Det finns stora kvaliteter på Norrby som ska tas tillvara utan att urvattna stadsdelen genom att förändra saker som fungerar bra i dag eller genom att endast fokusera på det nya. I stället ska nya funktioner på Nedre Norrby komplettera och berika både Norrby och centrum och på så sätt förbättra underlag för kommunal service. Nya tillskott på Nedre Norrby, både inom kvarter och enskilda byggnader, ska syfta till att skapa en blandning som ökar möjligheterna till integration då både boende i området, tillfälliga besökare eller de som endast passerar förbi kan mötas och få en gemensam träffpunkt. En plats där det förhoppningsvis kan skapas en känsla av tillhörighet och där stadsliv kan uppkomma. På så sätt blir Nedre Norrby en naturlig fortsättning av både Norrby och innerstaden. Den utmaning vi står inför är att skapa en fortsättning på Norrby som inte blir en egen isolerad stadsdel. En fortsättning av Norrby kan i stället laga och läka samman staden. I en stad ska det gå att röra sig mellan stadsdelar de ska ha naturliga övergångar med bebyggelse, gärna på var sida av en gata. Finns inte denna fysiska närhet med bebyggelse blir barriärerna i stället än större. Avstånden kan då även bli till ett avstånd mellan människor. Det är viktigt att bygga vidare på de kvaliteter som finns i området, men även i dess närhet. De människoflöden som passerar genom området ska tas tillvara. Dagvattnet som i dag går i rör under området ska som en resurs i stället för att gräva ner. Hållbar stadsbyggnad handlar utöver ekologisk och ekonomisk hållbarhet även om social hållbarhet, vilket kanske är den svåraste aspekten vid byggandet av en helt ny stadsdel. För att uppnå en hållbar stadsdel är det nödvändigt att se på samtliga dessa hållbarhetsaspekter i tidigt skede och låta utforma området därefter. 4

Sjöbo Hestra Norrmalm Brämhult Hässleholmen Norrby Tullen Centrum 0,5 km 1 km 2 km Lundaskog Hulta Göta Trandared Dammsvedjan Stadsdelen Norrby i förhållande till Centrum Kungsgatan HÖGSKOLANS BIBLIOTEK Alingsåsvägen Norrby Långgata Viskan STORA TORGET RAMNASJÖN Centralbron RESECENTRUM Den nya stadsdelen är en del av Norrby 5

» EN HÅLLBAR STADSDEL Nedre Norrby är ett steg på vägen mot att skapa en hållbar stad i Borås. I en ny stadsdel finns unika förutsättningar att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett mått på social hållbarhet kan exempelvis vara att man som boende eller besökare i området känner sig trygg och inte är rädd för att möta främmande människor på gatan och att det finns blandade upplåtelseformer för bostäder som lockar människor i olika skeden i livet. Ekologisk hållbarhet kan vara att stadsdelen erbjuder möjligheter att bo, konsumera och resa utan en stor resursförbrukning i form av energi till fordonsbränsle och uppvärmning. Ekonomisk hållbarhet för en stadsdel kan vara att det finns arbetsplatser och handelsmöjligheter samt ett aktivt näringsliv. För att en stadsdel skall vara hållbar krävs att flera olika funktioner i samhället samverkar för att skapa en attraktiv stadsdel där människor trivs. En attraktiv stadsdel tilltalar många olika människor i olika livssituationer. Framtidens boende på Nedre Norrby kan gå och lämna sina barn på dagis, ta kollektivtrafik till sitt arbete och slipper sätta sig i bilen. I den hållbara stadsdelen går det snabbt och enkelt att gå och handla en liter mjölk även om du tar dig fram med rollator och ingen tittar snett åt ungdomar som åker över torget på en skateboard. I den hållbara stadsdelen prioriteras inte för bilar framför människor. Bilarna kan parkeras i underjordiska garage och lämnar därmed plats i det offentliga rummet åt fotgängare och cyklister. Via nya och tydligarecykelstråk kan du ta dig enkelt vidare på cykel till målpunkter i staden. Via resecentrum når du arbetsplatser i en stor attraktiv arbetsmarknadsregion, vare sig du jobbar eller bor i Borås. Närheten till stationen gör att det är enkelt att jobbpendla men även när det ges tillfälle för semesterresor. Närheten till kollektivtrafik, centrum och service gör att det är enkelt att få vardagen att gå ihop och tid över till fritidsintressen. Under stadens offentliga platser finns en struktur av moderna tekniska försörjningssystem som kombinerat med energieffektiva bostadshus bidrar till att hålla energiförbrukningen nere. På husens fasader och på taken syns även en och annan solfångare som ger energi till att värma husen. De lampor som lyser upp stadsdelen dygnets mörka timmar är både energieffektiva och bidrar samtidigt till att skapa trygga platser. Stråken och gångvägarna mellan Norrby och centrum blir trygga genom att byggnadernas fönster och entréer möter människorna i markplanet. Genom området porlar dagvatten som samtidigt renas. I den hållbara stadsdelen bor människor tätt och det finns underlag för små servicebutiker och uteserveringar. I stadsdelen finns innergårdar för de boende och välanvända gator och torg. Förgårdar kan skapa en varierad stadsbild med uteserveringar och små planteringar som vänder sig mot gaturummet. Nya offentliga rum ger förutsättningar för att skapa attraktiva stråk in mot stadens centrum. 6

TRYGGARE STAD FLER BOSTÄDER SOCIALT MER BLANDADE OMRÅDEN ATTRAKTIVA MÖTESPLATSER FRÄMJA MILJÖVÄNLIGA TRANSPORTER EKOLOGISKT EKONOMISKT FÖRSTORA INNERSTADEN MÖJLIGGÖRA MILJÖVÄNLIGARE LIVSSTIL UTVECKLAD KOMMUNAL SERVICE UTVECKLA EKOLOGISKT ANPASSAD STADSEBYGGELSE ATTRAHERA NÄRINGSLIVET 7

» LÄNKA SAMMAN NORRBY OCH CENTRUM Idag finns välanvända, men inte så trygga, stråk mellan Norrby och centrum. För att få centrum, Nedre Norrby och befintliga Norrby att hänga samman är det viktigt att överbrygga barriärerna Norrby Långgata och järnvägen genom att befintliga stråk förstärks och gena gångvägar skapas. Ny bebyggelse gör att stadsbilden omvandlas från ödetomter och parkering till en tät och livlig blandstad. Det faktiska avståndet mellan centrum och Norrby är inte stort men dåligt upplysta gångvägar och otrygga platser gör att sträckan ändå upplevs som lång. Med mer bebyggelse och fler människor i rörelse kommer avståndet mellan Norrby och innerstaden upplevas som mindre. Boende i de nya och befintliga delarna av Norrby kan enkelt nyttja resecentrums potential som ett regionalt nav genom att ytterligare en koppling över eller under järnvägen skapas. En sådan länk skulle kunna finnas mellan de två befintliga, Centralbron och Magasinsgatans fortsättning mot centrum, för att på så sätt minska den barriär som järnvägen är i dag. så sätt skydda bostäderna bakom annan bebyggelse. Genom att området får en blandning av bostäder och verksamheter så har byggnaderna fasader som är levande även kvällstid. De befintliga gångstråken i nord-sydlig riktning ska förstärks genom att bättre trafiklösningar skapas där de gående prioriteras. I anslutning till stråken tillkommer bostadsbebyggelse och belysning så att stråken känns trygga. Gatustrukturen inom området utformas i så stor utsträckning som möjligt så att gaturummen främst är anpassade för människor. I området planeras för en ny platsbildning i korsningspunkten mellan områdets större stråk. Denna plats tillför området en mötesplats som komplement till Norrby torg. På platsen sammanlänkas de nord-sydliga stråken mellan Norrby och centrum och gatustrukturen inom området. Längs stråken finns målpunkter som lockar människor utifrån att besöka området. För att områdena ska närma sig varandra och ha en mänsklig skala minskas trafikrummen runt Norrby Långgata och kring järnvägen och omvandlas till stadsrum. Detta görs exempelvis genom att hastigheten minskas eller att körfält görs om till cykelbanor och planteringar. För att minska avståndet mellan väg, järnväg och bebyggelsen kan verksamheter som inte är störningskänsliga tillåtas närmast trafiken och på 8

Mot naturområde Rya åsar Norrbys idrottsplats, Fritidsgård Mot Knalleland, Borås arena, Ishallen Högskolan Sinnenas park Norrby torg Mötesplats Norrby Mot centrum naparken lats Särlaskolan Moské Centrum Storatorget Resecentrum Mot centrum Mot Regementet Stråk och barriärer i området samt några närliggande målpunkter Passage under tunnel till området Otryggt stråk genom grönområde Järnvägsområdet separerar från centrum Flat Iron Buliding, Stockholm 9

» EN BLANDAD STADSDEL En blandad stadsdel är en levande stadsdel. Här blandas boende med besökare, verksamheter med bostäder och grönska med hårdgjorda ytor. För att få ett större utbyte av människor från centrum och Norrby kan fler målpunkter på befintliga Norrby skapas, exempelvis genom att bebygga outnyttjade byggrätter. Ett exempel på målpunkter på befintliga Norrby som skulle kunna samla både centrum, de nya och befintliga bostäderna är att ha en gemensam förskola eller skola på Norrby. Andra nya målpunkter kan vara etableringar av nya handelsmöjligheter, kommunal service, lekplatser eller annan verksamhet som har ett större upptagningsområde, exempelvis inom idrott/hälsa. Med Nedre Norrby har staden en möjlighet att expandera med de kvaliteter som innerstaden erbjuder; närhet till centrumfunktioner, till service och verksamheter liksom gångavstånd till Resecentrum. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det gynnsammare att fortsätta bygga en stadsmässig struktur som består av tät bebyggelse med gröna lungor som erbjuder levande offentliga rum. Närheten till parker och spännande lekplatser för yngre barn och till centrum med dess nöjen för tonåringar gör Nedre Norrby till ett alternativ till villaförorten för urbana barnfamiljer. Gatustrukturen skapar aktiva stråk där lokaler i bottenvåningarna skapar ett levande stadsdel. Det mest aktiva stråket, liksom det angränsande torget, används av boende liksom förbipasserande och har innerstadskaraktär där restauranger och butiker attraherar människor och stärker stadslivet liksom kopplingarna till Norrby. Området kan exempelvis innehålla ett centrum för idrott och hälsa, vilket blir ett nav som lockar studenter och övriga från hela Borås. En placering i områdets mitt gör att dess besökare passerar genom området var de än hör hemma i staden i övrigt, vilket möjliggör spontana möten och ger underlag för handel och stadsliv. Detta ger också en vitaliserande effekt även på närområdet då besökare även kan få upp ögonen på verksamheter de inte tidigare lagt märke till. Blandstaden innehåller såväl bostäder som kontor, service, handel och restauranger för boende såväl som för besökare. Fastighetsbildningen är småskalig, vilket ökar flexibiliteten och också ger en småskalig, blandad stadsstruktur och underlättar anpassning till marknadens efterfrågan över tiden liksom till förändrade stadsbyggnadsideal. Blandningen av olika funktioner ger också förutsättningar för en varierande stadsmiljö och variation i arkitekturen som är visuellt tilltalande. 10

New Road, Brighton, UK - Bilar samsas med fotgängare High Line, New York 11

» VARIERANDE BOENDEMILJÖ OCH ARKITEKTUR Genom en hållbar och successiv stadsutveckling som binder ihop innerstaden med Norrby förtätas staden. Då området erbjuder varierande lägenhetsstorlekar och blandade upplåtelseformer får det en blandad befolkning med bland annat barnfamiljer, unga vuxna och äldre. I kvarteren finns innergårdar som är skyddade och som skiljer sig från livet på gatorna. Mellan kvarter finns små platsbildningar där mindre lekplatser eller parkytor kan skapas. På Nedre Norrby ges byggnadernas varierande skalor en spännande och intressant karaktär. Merparten av området består av byggnader i kvartersstadens skala men där kvarterens storlek anpassas. I vissa delar av Nedre Norrby kan byggnader med större volym och höjd förekomma som accentuerar den övriga bebyggelsen. Befintlig bebyggelse bidrar med en karaktär till området och bör bevaras och kompletteras för att möjliggöra en flexibel användning. En tydlig struktur gör stadsdelen lätt att förstå och orientera sig i. Det offentliga rummet är den del av området som de flesta människor möter och dess utformning ges stor vikt då den påverkar platsernas användning och vilka som använder platserna. Genom småskalig fastighetsindelning och stor variation i arkitekturen ökar orienterbarheten i området och gör området intressant att vistas i. i bottenplan som enkelt kan omvandlas från kontor till utställningslokaler, bostäder, ateljéer med mera för att tillgodose dagens behov och göra området attraktivt även vid framtida förändringar. Med inspiration från framgångarna med Hestra Parkstads nordiska område anlitas framstående arkitekter för att utforma bebyggelsen på Nedre Norrby. Med avstamp i de många nationaliteter som finns på befintliga Norrby ska arkitekter från olika världsdelar rita på olika delar av området för att på så sätt skapa en varierad och spännande arkitektur i världsklass. Att eftersträva en varierande boendemiljö och arkitektur av hög kvalitet är ett sätt att skapa förutsättningar för att människor ska trivas. Det är viktigt att arkitekturen och funktionerna ramas in av en utomhusmiljö och platsbildningar som bidrar till stadslivet. En hög arkitektonisk kvalitet i både gestaltning och materialval ska vara kännetecknande för Nedre Norrby. Extra vikt läggs vid att skapa flexibla lokaler 12

Alternativ med varierande höjder och tillåten trafik på de gåendes villkor Varierande fasader i Sluseholmen, Köpenhamn Alternativ med höga hus närmast den mest trafikerade gatan och verksamheter mot gatan Alternativ med låga hus som kan byggas på vid behov och verksamheter i byggnader närmast trafikerade gator och bilfria gågator i området Västra Hamnen i Malmö visar på variation i höjd 13

» EN LEVANDE UTOMHUSMILJÖ Nya platser skapas vid de viktigaste rörelsestråken i nära relation till befintliga platser som exempelvis Norrby torg, Resecentrum och korsningen Magasinsgatan och Sven Ericsonsgatan. Spontana möten kommer främst att ske här, samt längs de största rörelsestråken, där vissa partier utformas intimare, i mindre skala, för att bjuda in och ge möjlighet att spontant sätta sig ner och samtidigt ha fina vyer att se ut över. Området ska ha många alternativa rörelsestråk, runt, bredvid och genom kvarter, samt ett genomgående huvudstråk med tydligt vatteninslag. Att bygga vidare på Borås som skulpturstad kan ytterligare höja områdets attraktivitet. Siktlinjer skapas mot Viskan, Simonsland och innerstaden vid de gångstråk som leder ner från övergångställena på Norrby Långgata. Siktlinjer från Norrby och ut över staden behålls vid viktiga knutpunkter. Längs med det redan i dag välanvända gångstråket på Nedre Norrbys östra del öppnas området upp och skapar kontakt med Viskan. Genom att hårdgöra delar längs Viskan ges platsen en funktion som mötesplats. Platsen bör berikas med betoning på vattenkontakten, exempelvis med en dagvattentrappa ner till vattnet. Viss vegetation längs Viskan sparas och kompletteras och bildar en park. Det ska rymmas både lugna vrår och ytor för aktivitet för alla åldrar genom en lekfull miljö, vilket kan bidra till spontan rekreation. Halvön vid Simonsland, på motsatt sida av Viskan, kan kontrastera med vild växtlighet. Vatteninslaget i området utgör en stor potential som bör tillvaratas och betonas. Inslaget blir storskaligt om Viskan dras in i kvarteren, eller småskaligt om man väljer att arbeta med dagvattenlösningar. Att ta fram dagvatten och integrera det i helhetsutformningen ger både en estetiskt tilltalande lösning, bidrar till renare vatten samt medvetandegör invånare och besökare om kretslopp och hållbarhet. Vid vattnet ska vegetation som förstärker vattenkaraktären användas, allt från träd, gärna med inslag av tåliga exotiska arter, till dammväxter. I kvartersstrukturen kan grönskan anta en striktare stadskaraktär med trädrader och formklippta häckelement. Mötet mellan det strikta och det vilda vid Viskan eller på andra platser i kvarteren bildar en livfull kontrast. Strikta häckar kan bilda en ram kring ytor för stadsodling, som antas få en yvigare form. Med tanke på hållbarhetsperspektivet bör odling på tak och balkonger uppmuntras. Tak förses med sedummattor eller annan takvegetation som isolerar mot värme och fördröjer regnvattnet. Någon eller några ytterfasader bör vara gröna väggar, med växter som är tåliga i vårt klimat. Park- och gatuträd kan med fördel vara fruktträd. Vattenmiljöer och vegetationen används för att skapa naturlig skugga och platser där man kan svalka sig heta sommardagar, exempelvis i barns lekmiljöer och parker. Vistelse i grönområden med trädskugga är attraktivt och kan bidra till att minska behoven av kylning av byggnader samt är energieffektivt. 14

Sandwalls plats Ätbara planteringar på Drottningtorget i Göteborg 15

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 501 80 Borås Stad BESÖKSADRESS Kungsgatan 55, 6tr TEL 033-35 70 00 (växel) E-POST samhallsbyggnadsforvaltningen@boras.se WEBBPLATS boras.se